Dissertations / Theses on the topic 'Kommodifiering'

Denna studie är en kandidatuppsats i ämnet socialpsykologi, och är författad vid Uppsala universitet våren 2016. Syftet med studien var att undersöka och skapa en djupare förståelse för hur personer som nyligen tagit en högskoleexamen upplever, samt reflekterar kring, situationen av en anställningsintervju och de faktorer som påverkar en eventuell anställning och hur de väljer att marknadsföra sig under anställningsintervjuer. Detta genom deras egen presentation av situationen. Mot bakgrund av syftet är de frågeställningar som står i fokus: (1) vilka faktorer kan de urskilja såsom viktiga för att få anställning, (2) hur upplever personerna innebörden av deras utbildning i sammanhanget av en anställningsintervju, samt (3) hur ser de på sin anställningsbarhet och vilka strategier används för att framställa sig som anställningsbar. Genom en fenomenologisk ansats har empirin, som samlades in genom tio intervjuer, tolkats med hjälp av hermeneutiska tolkningsverktyg och sedan analyserats utifrån Goffmans dramaturgiska perspektiv, kommodifieringen som presenterad av Kopytoff, samt Baumans teori om individens marknadsföring. För att få anställning valde intervjupersonerna att lyfta fram aspekter från sin utbildning, tidigare erfarenheter, samt belysa de personliga egenskaper och ideal som upplevdes som önskvärda att framställa vid anställningsintervjuer. Såväl privatlivet som individens utseende och klädsel angavs vara centrala faktorer i framställningen, men ej avgörande i valet av rekryt. Den rollgestaltning som rekryten presenterar genom sin framställning förväntas vidare överensstämma med såväl arbetsmarknadens och rekryterarens förväntningar, som individens faktiska kompetens. Utbildningen upplevdes medföra mer tydligt definierade rollförväntningar på individen. Slutligen bör innehållet i individens framställning och marknadsföring utgöra ett marknadsvärde för rekryteraren vid anställningsintervjun. Studien bidrar till forskningsfältet genom att presentera ett innehåll utifrån individens egen upplevelse, tankar och erfarenhet.

Den här uppsatsen syftar till att analysera personligt varumärkesbyggande på Facebok samt hur jaget kommodifieriats på Facebook. Jag använde mig av Goffmans teorier om självpresentation, och teorier om kommodifiering och personligt varumärkesbyggande. Metoden jag använt för att samla in mitt material var kvalitativ då jag gjort sex stycken enskilda djupintervjuer vara 4 kvinnor och 2 män i åldrarna 22-26. Slutsatsen är att jaget har kommodifierats i bland annat arbetsmarknaden. Mina intervjudeltagare visar upp en idealiserad och positiv bild av sig själva på Facebook och på så sätt sker personligt varumärkesbyggande. Analysen visar att bekräftelse är väldigt viktigt i personligt varumärkesbyggande i form av gillande och kommentarer. Facebook har visat sig vara en främre region då man visar en idealiserad bild av sig själv. Man lägger inte upp något som är för privat, utan det lämnas åt den bakre regionen. De problem som kommer upp med personligt varumärkesbyggande är kontroll av information, anonymitet, missledd eller otillräckligt varumärke och skildra budskap korrekt till sin målgrupp.

In previous studies, male sex buyers have been interviewed about their motives for buyingsex. Desire for power, control, realization of fantasies and the desire for mutual closenesshave been stated as driving forces. How these ideas are expressed in their proper context, inthe relationship with women in prostitution, seems to be largely lacking in research. Thepurpose of this study is to explore how heterosexual male sex buyers in Sweden communicatewith women in prostitution via chats published on the Instagram page #shittorskarsays3.0.How do they present themselves? What strategies do they use to get what they want? How dothey legitimize their actions for themselves? Using the perspective Response BasedApproach, the theory of hegemonic masculinity and the concept of space and thematicmethod, this study shows the following conclusions: Men present themselves according todifferent masculinity ideals such as aggression, control, power, virility and ideas about how agood man should be. The strategies men use to get their way are manipulation, threats andmental degradation. To legitimize their actions, they project their thoughts on the woman, askif she is doing it by free will and then choose not to listen to the answer.

Syftet med studien är att skaffa kunskap om och bidra med en större förståelse om skägg som socialt fenomen i Sverige. Med fokus på skägg som utseendeattribut och manlighetssymbol se hur männen förhåller sig till dynamiken kring maskulinitets-och femininitetsprocesser. Hur påverkas männens identitetsskapande och vilken roll spelar skägget? Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod där tio skäggiga män intervjuades. Det empiriska materialet visade att skägget förknippades med manlighet och var en stor del av männens identitet. Med hjälp av identitetsteorier, maskulinitetsteori och begreppet kommodifiering analyserades empirin. Skägget kan ses som ett sätt för männen att hantera samhällets feminisering av manlighet. Skägget utgör en betydande roll i skapande av männens identitet, där skägget framställs som en del av deras personlighet och den de anser sig vilja vara.

I följande uppsats kommer följderna av Googles anpassning av sökresultaten efter användarnas förväntade intressen att undersökas. Syftet med uppsatsen är att undersöka ett urval Google-användares inställning och medvetenhet kring den personifiering som sker i samband med deras sökningar, och vad konsekvenserna blir av ett sådant tillvägagångssätt. Både för den enskilde användaren och för samhället. De frågor som ligger till grund för undersökningen kretsar därför främst kring användarnas egen uppfattning av, och medvetenhet kring, de personifierade sökresultaten, Googles kartläggning av användarnas aktiviteter online och vilka konsekvenser det kan medföra för individen och för samhället i stort.   I studien används en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa delen består av en enkätundersökning som syftar till att samla in statistik om hur Google-användarnas medvetenhet och attityder kring sökmotorn och informationsinsamlingen ser ut. Den kvalitativa studien består av semi-strukturerade intervjuer med ett urval av respondenter för att få en djupare förståelse för dessa attityder. Den teoretiska ramen inleds med teorier om filterbubblan (Pariser 2011) och följs därefter av politisk ekonomi (bla McChesney 2013, Fuchs 2012), teori om kunskapsklyftor (Segev 2010) och avslutas med Schröders (2001, 2003) tolkning av receptionsanalysen. Resultatet av studien visar att respondenterna har en relativt hög medvetenhet kring den personifiering som sker och känner ett högt förtroende för att Google presenterar relevanta sökresultat. Det finns en tudelad uppfattning hos respondenterna kring personifieringen av sökresultaten och kartläggningen av användarna, men engagemanget i frågan är lågt och likaså motivationen till att förändra sökbeteendet. Det låga engagemanget i kombination med Googles dominerande ställning kan leda till smalare informationsutbud och kunskapsklyftor mellan individer och länder. Okritiska användare i kombination med ett företag med monopol på information, skulle på sikt kunna innebära ett hot mot demokratin.

The aim of this Master’s thesis is to examine the professional discourses that can be identified in the public library field. My main focus is to look at the professional views on the added value of public library. Questions posed in this study are: how does the professional language look when it comes of speaking and reasoning about the public librarys added value and function, which discourses can be identified in the professional language about the public library, what could the discourses entail for the future of public library? The empirical data consist of four interviews where the respondents have been constituted by public librarians. The theory and method used is a discourse analysis from where the discourse theory of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe have been utilized. In my analysis I have interpreted what is said by the librarians about the added value of the public library. From there I have been able to identify four discourses: market economy discourse, social entrepreneur discourse, democratic meeting place discourse and changes discourse. My conclusion is that the future public library holds changes and challenges where the role of the public librarian will be more strongely influenced by a market-driven mentality. Also I have concluded that it is of importance that public librarians are prepared for the challenges that are and the challenges that are yet to come.
Program: Bibliotekarie

The purpose of this study is to investigate the potential contrariety between the concepts of art and music, and in the case of its existence what social factors can be seen as its root causes. Specifically, the concepts of artistic quality and musical quality are in this attempt defined respectively using the Swedish cultural policy objectives and Friedrich Nietzsche's The Birth of Tragedy, ultimately to be compared in the form of an ideal type analysis. The conclusion reached in the study is that there is a certain conflict between the concepts of art and music, primarily in their relation to individualism and complexity, and that this can be related to the dominance of vision as a means of gaining access to the world – the so-called ocularcentrism – in Western culture, as well as commercial ideas such as marketing and ownership. A model is constructed out of the ideal types musical quality and artistic quality, which is intended for practical use in connection to assessment of the quality of an artwork for potential government funding.

Title: “We become like a little ambassador in the country of Facebook” – an essay on the pres-ence of Swedish National Radio on Facebook. (“Vi blir som en liten ambassador I Facebooklan-det” – En uppsats om Sveriges Radios närvaro på Facebook) Number of pages: 34 (46 including enclosures) Author: Nina Willén Tutor: Christian ChristensenCourse: Media and Communication Studies C Period: Fall 2010 University: Department of Informatics and Media, Uppsala University Purpose/Aim: My purpose is to examine what the presence of the Swedish National Radio on a commercial network like Facebook means and how the editors themselves argue about it. For the analysis I use critical political economy as a theoretical point of view. Material/Method: The material consists of interviews made from a qualitative method. The informants are delegates from the editorial staff of the Swedish National Radio’s channels P3 and P4. Main results: Even though Facebook is a good tool for spreading information and getting in touch with people, it still is a commercial network and that cannot be forgotten. Companies use the surveillance structure of Facebook to collect information from their potential costumers so that the users can see tailored advertising on the site. The presence of the Public Service-based Swedish National Radio makes the users want to stay at Facebook and keep them entertained so that the companies can gather more information and thus earn more money. Keywords: Social networking, critical political economy, Facebook, surveillance, scrutinizing, communication, web 2.0, Public Service.

Denna uppsats undersöker hur olika aktörer inom politik och juridik ser på landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden, som syftar till att bidra till landsbygdskommuners ekonomiska och demografiska utveckling i strandnära områden. Det empiriska materialet består uteslutande av domstolsreferat från Mark- och miljööverdomstolen samt riksdagsdebattprotokoll mellan åren 2012–2019 som analyserats kvalitativt. Sammanfattningsvis verkar naturvärden spela en liten roll vid juridiska överväganden om strandskyddsdispenser i strandnära lägen. Däremot används naturen och landskapet som argument för politiska ståndpunkter för eller emot ett förändrat strandskydd. En annan slutsats som kan dras från analysen är att länsstyrelserna i många fall hamnar i kläm mellan juridik och politik när man överprövar strandskyddsdispenser i landsbygdskommuner. Slutligen förefaller den allmänna politiska viljeriktningen i riksdagen idag gå mot att kommunerna delegeras mer makt till självbestämmande kring byggande i strandnära lägen och att strandskyddet kommer att bli alltmer selektivt i framtiden.
This essay explores how various actors within politics and law look upon rural development at waterfront locations, the so-called LIS-areas, which aims at contributing to the rural municipalities’ financial and demographic development in riparian areas. The empirical material is exclusively based on court reports from the Land and Environment High Court in Sweden and debate records from the Swedish Parliament between 2012-2019 which have been analysed qualitatively. In summary, nature seems to play a small role in court decisions about exemptions from the riparian law. However, nature and scenic landscapes are being used as political arguments for or against exemptions from the riparian law. Another conclusion from the analysis is that the Swedish County Boards are pushed into a tight corner between law and politics when they retry exemptions from the riparian law in rural municipalities. Finally, there is a common political direction of will, in the Swedish Parliament today, towards delegating more power to the municipalities for deciding on building in riparian areas and that beach protection will become more selective in the future.

Denna uppsats behandlar representationer av fadderskap i den kommersiella TV-kanalen TV4’s Faddergalan, ett välgörenhetsprogram som sändes mellan åren 1998-2009, i samarbete med biståndsorganisationen Plan Sverige. Uppsatsens syfte är att analysera hur fadderskapet konstrueras genom de representationer av fadder och fadderbarn som existerar i Faddergalan med en utgångspunkt i postkolonial teori. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod där diskurs och representation utgjort analysverktygen. Det empiriska materialet som ligger till grund för analysen omfattar samtliga program av Faddergalan som hittills sänts. Genom att analysera vilka språk och praktiker som omgärdar Faddergalan belyser uppsatsen hur fadderskapet konstrueras kring skillnad och hur fadderskapet innebär en asymmetrisk relation mellan fadder och fadderbarn i termer av givare och mottagare av bistånd. Ett dikotomiskt förhållande mellan fadder och fadderbarn framträder i Faddergalan och genomsyrar representationerna av fadderskapet vilket kan förstås i en bakgrund av andrafiering som placerar fadder och fadderbarn i imperialistiska relationer som bland annat tar sig form i kommodifiering av fadderbarnet och fadderskapet förknippat med svenskhet och kändisskap. Dessutom förstås fadderskapet som relation utifrån tanken om välgörenhet som en könad och rasifierad struktur som sätter biståndsmottagaren i en feminiserad roll gentemot en världsordning präglad av vithet och patriarkala maktrelationer.

Denna studie har genom en kvalitativ intervjustudie sökt förståelse för hur kommodifierad feminism, med uttryck såsom Girl Power, Empowerment och Systerskap, kan påverka kvinnors upplevelse av femininitet, feminism och självidentiteten. För att möta syftet formulerades följande frågeställningar; (1) Hur upplever informanterna att de påverkas av representationer av femininitet som de möter i sitt vardagsliv? (2) Hur upplever informanterna att de påverkas av feministiska budskap som de möter i sitt vardagsliv? (3) Hur ställer sig informanterna till att konsumera feminism? (4) Påverkas informanternas uppfattning av kommodifierad feminism utifrån hur de förhåller sig till feminism?   I analysen har teorier om identitet, reflexivitet, konsumtion, kommodifiering och feministisk tankegrund använts. Empiri har samlats in genom intervjuer med tolv kvinnor i åldrarna 18–50 år. Genom representationer av femininitet och feministiska budskap som informanterna möter i sitt vardagliga liv kan vi urskilja att traditionella krav och förväntningar på kvinnan existerar parallellt med nya krav och förväntningar, präglade av nyliberalistiska värderingar. Dessa värderingar kan påvisas förmedlas genom budskap förpaketerade i feministisk förklädnad, uppstådda genom kommodifieringens processer. Informanterna uppvisar både en medvetenhet och en motstridighet gentemot hur representationer och kommodifiering påverkar såväl individen som feminism i helhet. Att feminism syns i kommodifierad form upplevs både kunna normalisera den feministiska kampen, men också skapa motstånd. I viss mån upplevs kommodifiering av feminism urvattna och förmörka feministisk tankegrund. Samtidigt pekar resultatet på att kommodifierade feministiska budskap och symboler kan fungera identitetsskapande och ge individen ett sammanhang och en tillhörighet. Informanterna är dock inte eniga, identitetsskapande genom konsumtion av feministiska budskap och produkter betraktas av somliga negativt. Resultatet pekar därför på att de individer som identifierar sig som feminister och uppvisar en större feministisk insatthet till viss del för ett djupare, mer nyanserat och kritiskt resonemang som ofta grundar sig i kapitalismens oförenlighet med feminism. Slutsatsen som har dragits är att individens eget feministiska intresse partiellt kan ses styra hennes upplevelse, tolkning och konsumtion av kommodifierad feminism.
Through a qualitative interview study, this study has sought to understand how commodified feminism, through terms such as Girl Power, Empowerment and Sisterhood, can influence women's experiences of femininity, feminism and self-identity. To meet the purpose of the study, the following research questions were posed; (1) How do our informants experience that they are influenced by the representations of femininity that they encounter in their everyday lives? (2) How do our informants experience that they are influenced by feminist messages that they encounter in their everyday lives? (3) Where do our informants position themselves in the matter of consuming feminism? (4) Are the informants’ perception of commodified feminism influenced by how they relate to feminism?   In the analysis theories of identity, reflexivity, consumption, commodification and feminism has been used. Data has been collected through interviews with twelve women in the ages of 18-50. Through representations of femininity and feminist messages that the informants encounter, we can discern that traditional demands and expectations of women exist in parallel with new demands and expectations, characterized by neoliberalist values. These values are shown to be conveyed through messages packaged in feminist disguise, arose through the processes of commodification. The informants display both awareness and contradictory feelings about how representations and commodification affect feminism as well as the individual. The fact of feminism being displayed in commodified form is experienced normalizing feminism as well as creating more resistance. To some extent, commodified feminism is believed to dilute feminist ideologies. At the same time, the results point to the fact that messages and symbols of commodified feminism can function as creators of identity, giving the individual a sense of context and belonging. All informants, however, do not agree on the matter of commodity feminism as a creator of identity as some express a more negative view on the issue. The results indicate that informants who identify themselves as feminists and exhibit a greater involvement in feminist matters to a certain extent poses a deeper, more nuanced and critical reasoning, often based on the incompatibility of capitalism and feminism. This leads to the conclusion that the individuals own feminist interest partly can be seen to steer her experience, interpretation and consumption of commodified feminism.

Syftet med studien är att undersöka hur personer som köper sexuella tjänster beskriver och söker förståelse för sina handlingsmönster. Fokus ligger på personernas intima relationer och praktiska vardag. Datainsamlingen har skett i form av nio semistrukturerade intervjuer med män som både köper sexuella tjänster och lever i en parrelation. En kvalitativ metod har använts med en poststrukturalistisk forskningsansats. De teoretiska ramar och perspektiv som empirin har analyserats utifrån grundar sig på modernitetsteorier som omfattar olika former av kommersialisering och kommodifiering av intima relationer. De huvudsakliga resultaten av studien ger en uppfattning om vilken funktion köp av sexuella tjänster fyller för informanterna, hur den praktiska organisationen och genomförandet av köpen går till samt hur informanterna därvid förhåller sig till sin partner och sin relation. Vidare ger resultaten en förståelse för hur köp av sexuella tjänster relaterar till privat och kommersiell sexualitet, hur informanterna förhåller sig till tillämplig svensk lagstiftning samt vilka värderingar de har i fråga om köp av sexuella tjänster. Analysen visar hur informanterna på individuella, relationella och strukturella nivåer navigerar och förhandlar kring olika aspekter av intimitet och konsumtion i relation till köp av sexuella tjänster när en samtidig parrelation föreligger.
The aim of the study is to explore how purchasers of sexual services describe and explain their behavioural patterns, with a focus on their intimate relations and everyday life. Data was collected in semi-structured interviews with nine male participants who purchase sexual services and are currently in a relationship. Using a qualitative method, a poststructuralist research approach was applied. The empirical findings were analysed within theoretical frameworks and viewpoints based on modernity theories, encompassing various forms of commercialization and commodification of intimate relations. The principal results of the study present an idea of what functions the purchases of sexual services fulfil for the participants, how the purchases are organized and carried out, and how the behaviour affects their attitudes towards current partners and relations. Furthermore, the results give an understanding of how purchases of sexual services relate to private and commercial sexuality, what concerns the participants have for applicable Swedish legislation, and what moral values they hold regarding purchases of sexual services. On individual, relational and structural levels, the analysis shows how the participants navigate and negotiate around various aspects of intimacy and consumption in connection to purchases of sexual services outside a current relation.

To travel in the footsteps of movies and books is something that attracts more and more tourists and the research in the field has often focused on the motivation of tourists when choosing a destination. This study instead focuses on how the businesses that organize the attractions work. The purpose of this essay is to investigate how some operators in tourism in Stockholm and Ystad work to attract tourists to the Wallander and Millennium walks with a focus on the formation of the tours and digital marketing. The method used is qualitative. Three interviews are conducted with informants from Stadsmuseet, Ystad Studios Visitor Center and Stockholm Business Region. In addition to the interviews digital marketing is analyzed in the form of websites and social media. The results of the study show that there are not that many products linked to Wallander and Millennium, besides the tours, and no new ones are developed since no new books are being published. The digital marketing has reduced during the last few years, especially for Millennium, because of the interest decreasing. But these city tours attract tourists to the destinations since they are travel reasons and they contribute to an increased knowledge and an attractive image of the place.
Att resa i filmers och böckers fotspår är något som lockar allt fler turister och forskning inom området har ofta fokuserat på turisternas motivation vid valet av destination. Denna studie fokuserar istället på hur verksamheterna som arrangerar attraktionerna arbetar. Syftet för denna studie är att undersöka hur några aktörer inom turism i Stockholm och Ystad arbetar med att locka turister till Wallander- och Millenniumvandringarna med fokus på utformning av rundturerna och digital marknadsföring. Metoden som används är kvalitativ. Tre intervjuer genomförs med informanter från Stadsmuseet, Ystad Studios Visitor Center och Stockholm Business Region. Utöver intervjuerna analyseras även digital marknadsföring i form av hemsidor och sociala medier. Resultatet av undersökningen visar att det inte finns så många produkter med koppling till Wallander och Millennium, förutom stadsvandringarna, och det utvecklas inte några nya eftersom det inte publiceras nya böcker. Den digitala marknadsföringen har minskat de senaste åren, speciellt för Millennium, på grund av att intresset har sjunkit. Men dessa stadsvandringar lockar turister till destinationerna eftersom de är reseanledningar och de bidrar till en ökad kännedom och en attraktiv bild av platsen.

In settings such as hotels, bars and boutiques, things like cars, sodas, clothes, and cities, are fueled with the symbolic capital of graffiti. The purpose of this ethnographic study is to understand how graffiti writers, through marketing, increase the value of their work, as well as that of other products, and how this commercialization affects the meaning of graffiti.  Utilizing a perspective of social constructionism, the analysis shows how actors and social fields that are constructed as incongruous (e.g., art galleries and graffiti culture), are at the same time being mixed together to create something new, and thus create value. This study shows how practices that are considered marginal, or deviant, at the same time generate value within the general economy. Deploying an abductive approach, and building on ample empirical material, this study shows that the narrative of graffiti as something illegal is one of the main traits that enables graffiti writers to exchange subcultural capital for economic. The results show that previous research, investigating graffiti from a dichotomous perspective of either art or vandalism, do not give a satisfactory understanding of this diverse subculture.   The empirical material consists of 30 participant observations in public events, in Sweden during the autumn of 2014, where graffiti is turned into a commodity embodied with subcultural capital. Moreover, four in-depth interviews were executed with graffiti writers who have sold their competence and art for purposes of marketing, and one group interview with three of their customers. Further, several documents were collected and analyzed.

In the neoliberal era, there has been a global trend towards increased labour market insecurity and inequality, even in countries traditionally emblematic of union strength and socio-economic security such as Sweden. In this study, I present the first ethnographic research conducted in anthropology of negotiations between the central Swedish union and employer peak bodies (known as the ‘labour market partners’). These negotiations were conducted in 2020 against the background of a political crisis and political pressure to modernise and liberalise longstanding and fundamental job security protec- tions in the Employment Protection Act (LAS). Through the lens of these negotiations, I investigate the role of the labour market partners in moderating neoliberal trends and how the partners see their relationship and role in society. I investigate, for example, why Swedish employers support unions and a system that ostensibly curbs their own power. I employ the notions of moral economy and em- bedding to look beyond economic self-interest, to the moral and institutional norms that help explain the partners’ co-operation over time and the role they see themselves as playing as guardians of the social peace.  I also incorporate interview material describing diverse workers’ experiences of the current job security protections under LAS. I argue that workers’ voices and experiences reveal a parallel moral economy, where current job security protections are revealed to be important but inadequate, and that job security is a highly nebulous, ambivalent and contextual phenomenon. I argue the moral economy of job security is one of entangled reciprocity between employer, worker and the state, and I consider the proposed reforms in this context. The study shows that even in the context of increasing market- isation of labour and society, reciprocity and cooperation both at the workplace and during the LAS negotiations serve to de-commodify labour and embed the economy in various moral norms. In this way, the research contributes to the anthropological literature on embeddedness and moral economy. It also contributes to both an ethnographic and theoretical understanding of job security.