Academic literature on the topic 'Kommunal'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Kommunal.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Kommunal"

1

Praßer, Thomas, Hans-Jürgen Hallmann, and Michaela Goecke. "Kommunale Alkoholprävention in Deutschland: Strukturen, Strategien und Herausforderungen." Bundesgesundheitsblatt - Gesundheitsforschung - Gesundheitsschutz 64, no. 6 (2021): 679–87. http://dx.doi.org/10.1007/s00103-021-03334-9.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDie kommunale Alkoholprävention ist ein wichtiges und vielschichtiges Arbeitsfeld der Suchtprävention. Eingebettet in das Subsidiaritätsprinzip wird sie durch verschiedene Vorgaben und Rahmenbedingungen geprägt: etwa durch die Verabschiedung des Präventionsgesetzes (PrävG) 2015 und die Etablierung der Nationalen Strategie zur Drogen- und Suchtpolitik 2012 durch den Bund. Die detaillierte Gestaltung alkoholpräventiven Handelns obliegt allerdings Ländern und Kommunen und ist häufig an Rahmenbedingungen und Herausforderungen vor Ort geknüpft.In diesem Beitrag werden die unterschiedlichen Strategien und Organisationsstrukturen kommunaler Alkoholprävention einführend dargestellt und diskutiert. Probleme, mit denen Kommunen bei der Umsetzung alkoholpräventiver Interventionen konfrontiert sind, werden ebenso betrachtet, wie die Möglichkeiten und Bedingungen, die Gemeinden für die Etablierung einer qualitätsgesicherten Alkoholpolitik in den Blick nehmen müssen. Außerdem werden vielversprechende Ansätze aus lokal agierenden Modellprojekten dargestellt.Einigkeit in Politik, Forschung und Praxis besteht darin, dass Alkoholprävention am besten kommunal betrieben wird und dass die Bedeutung der Kommunen bei der Umsetzung alkoholpräventiver Interventionen zugenommen hat. Daraus ergibt sich die Notwendigkeit einer konsequenten Stärkung dieses Handlungsfelds. Diese kann durch eine verbesserte Qualifizierung von Fachkräften und einen stetigen Wissenschaft-Praxis-Transfer aktueller Forschungsergebnisse und Best Practice realisiert werden. Des Weiteren sollten Praktikerinnen und Praktiker Beratung und Unterstützung (etwa bei der Identifizierung individueller Bedarfe) durch koordinierende Stellen erhalten. Lokale Initiativen sollten einen besseren Zugang zu wirksamkeitsgeprüften Interventionen erhalten und deren nachhaltige Verankerung und Evaluation im kommunalen Setting sind anzustreben.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Bredgaard, Thomas, Nicolai Abildgaard, Lene Dalsgaard, and Flemming Larsen. "Kommunal aktivering: Hvordan implementeres store forventninger fra Christiansborg i de danske kommuner?" Tidsskrift for Arbejdsliv 4, no. 2 (2002): 45. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v4i2.108370.

Full text
Abstract:
Der er efterhånden opbygget en righoldig og detaljeret viden om både aktiveringspolitikkens (eller aktivliniens) årsager og formål samt de individuelle og samfundsmæssige effekter heraf. Det er dog sjældent, at implementeringen af kommunal arbejdsmarkedspolitik har været genstand for analyserne. En sådan undersøgelse har vi forsøgt at foretage ved at kortlægge det komplekse og modsætningsfyldte landskab, som den kommunale aktivering udspiller sig i. Den kommunale aktivering er karakteriseret ved fraværet af klare og entydige politiske målsætninger og gennemføres lokalt af kommuner, der såvel konstitutionelt som i praksis er kendetegnet ved udpræget autonomi og skønsbeføjelser. Det er derfor interessant at undersøge, hvorvidt der er tale om fællestræk og sammenhænge i kommunernes implementering af aktiveringspolitikken (og i givet fald hvilke), eller om der ligefrem er tale om 275 forskellige arbejdsmarkedspolitikker? Kan kommunerne, givet deres autonomi til at tilpasse løsninger efter individuelle og lokale omstændigheder, betegnes som stifindere i aktiveringens vildsomme terræn? Eller fragmenteres og lokaliseres aktiveringsindsatserne med kommunal vilkårlighed til følge?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Rasmussen, Bente. "Med frihet til å lede? Styring og ledelse i kommunal omsorg." Magma 14, no. 1 (2011): 65–72. http://dx.doi.org/10.23865/magma.v14.683.

Full text
Abstract:
Modernisering av offentlig sektor inspirert av New Public Management (NPM) har ført til desentralisering av ansvar og innføring av målstyring i kommunale tjenester. På 2000-tallet innførte mange kommuner tonivåledelse, og lederne av tjenestene ble lovt økt frihet og makt til å lede sine resultatenheter gjennom en lederavtale med rådmannen. I denne avtalen forpliktet de seg til å sørge for god pleie og omsorg innen det gitte budsjett. Med dette ble NPMs managerialism1 med «frihet til å lede» innført (Clarke og Newman 1997). En studie av kvinnelige ledere i kommunale pleie- og omsorgstjenester i en kommune med tonivåorganisasjon viste imidlertid at makt og frihet til å lede var betinget av at lederne holdt budsjettet, som var det viktigste resultatet som kommunen målte dem etter. Bare når budsjettet ble holdt, fikk lederne makt og frihet til å lede fra rådmannen. Studien viser dermed et motsetningsfylt bilde av styring og ledelse i kommunen. På den ene siden desentraliseres ansvaret for resultatene til enhetene, og lederne får gjennom dette frihet til å lede tjenestene. På den andre siden blir enhetene i økende grad styrt av befolkningens rett til tjenester og budsjettkravene fra kommunen. Paradoksalt nok går utviklingen derfor både mot økt styring og økt vekt på ledelse. Kommuneledelsen styrer enhetene indirekte gjennom krav til budsjettdisiplin, men ansvaret for tjenesten delegeres til lederne, som må vise at de kan levere gode tjenester til brukerne innen det gitte budsjettet. Enhetslederne er på sin side avhengig av god ledelse av sine ansatte for å få dem til å gjøre sitt beste for å levere pleie- og omsorgstjenester til alle som har rett til det, på tross av knappe eller utilstrekkelige ressurser.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Zehnder, Adalbert. "Vivantes-Managerin wird reguläre Geschäftsführerin." kma - Klinik Management aktuell 17, no. 01 (2012): 14. http://dx.doi.org/10.1055/s-0036-1576296.

Full text
Abstract:
Von „zeitlich befristeter Nachbarschaftshilfe“ sprach Joachim Bovelet, als der von ihm geführte Vivantes-Verbund im August 2011 die Interimsgeschäftsführung beim finanziell angeschlagenen Klinikum Offenbach übernahm. Die Aufgabe war klar umrissen: Der selbst schwarze Zahlen schreibende kommunale Konzern aus Berlin sollte für das mit 240 Millionen Euro Schulden belastete und von Insolvenz bedrohte Haus krisenerprobtes Führungspersonal bereitstellen, den Betrieb einer Analyse unterziehen und anschließend ein Sanierungsprogramm vorlegen. Damit das Klinikum kommunal bleiben könnte, sollte zugleich während dieser Übergangszeit ein Käufer oder Partner gesucht werden. Einen Einstieg von Vivantes, über den spekuliert wurde, dementierte Bovelet stets vehement. Die Kooperation sei nicht mehr und nicht weniger als eine Solidaritätsgeste nach dem Motto „Kommunal hilft Kommunal“, nach einem halben Jahr sei Schluss.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Gaede, Kirsten. "Kommunal und expansionsfreudig." kma - Klinik Management aktuell 16, no. 07 (2011): 30–33. http://dx.doi.org/10.1055/s-0036-1576075.

Full text
Abstract:
Der zweitgrößte kommunale Klinikverbund Deutschlands schreibt seit Kurzem schwarze Zahlen. Nun möchte er weiter hinaus und seine Marktmacht stärken: durch Drittgeschäfte, Gewinnung neuer Versorgungsgebiete und nicht zuletzt durch Übernahmen anderer kommunaler Kliniken.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Glatzer, Ulrich. "Eierlegende Wollmilchsau." kma - Klinik Management aktuell 9, no. 09 (2004): 34–35. http://dx.doi.org/10.1055/s-0036-1572954.

Full text
Abstract:
Für viele Chefs kommunaler Krankenhäuser könnte ein neues Privatisierungsmodell die Rettung sein: Die Medizin bleibt kommunal, der Krankenhausbetrieb wird privatisiert. Und den Gewinn teilt man sich brüderlich.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Scherf, Jessica, and Lutz Becker. "Nachhaltigkeitsstrategie auf kommunaler Ebene unter Einbeziehung von Multi-Stakeholder-Diskursen." Ökologisches Wirtschaften - Fachzeitschrift 33, no. 2 (2018): 35. http://dx.doi.org/10.14512/oew330235.

Full text
Abstract:
Kommunen stehen vor zahlreichen Herausforderungen zur Förderung einer nachhaltigenEntwicklung. Diese betreffen nicht nur Kommunal politik und Verwaltung, sondern auchdie Zivilgesellschaft. Wie kann dieser Wandel Richtung Nachhaltigkeit angestoßen und erfolgreichumgesetzt werden?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Aastvedt, Ailin. "Usikre forpliktelser i kommuneregnskapet." Magma 16, no. 1 (2013): 64–72. http://dx.doi.org/10.23865/magma.v16.797.

Full text
Abstract:
Artikkelen ser nærmere på regnskapsføringspraksis i kommunal sektor knyttet til usikre forpliktelser. Dette er gjort ved å kartlegge praksis knyttet til regnskapsføring av oppreisningsordning for tidligere barnevernsbarn. Om lag halvparten av landets kommuner har etablert oppreisningsordninger for tidligere barnevernsbarn. Dette gir et godt grunnlag for å sammenligne praksis mellom kommuner.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Wabnitz, Reinhard Joachim. "Rechtliche Grundlagen in der Lebensphase Jugend und junges Erwachsenenalter." ESOZAO Enzyklopädie Soziale Arbeit Online, no. 0002 (December 18, 2024): 1–26. https://doi.org/10.3262/esozao18240002.

Full text
Abstract:
Es gibt in Deutschland eine große Vielfalt von Rechtsvorschriften, betreffend die Lebensphasen Jugend und junges Erwachsenenalter: entsprechend der föderalen Ordnung auf Bundes-, Landes- und kommunaler Ebene. In Teil 1 dieser Ausarbeitung werden schwerpunktmäßig die wichtigsten Regelungen des Bundesrechts dargestellt. Mit Blick auf die Rechtsvorschriften der 16 Bundesländer erfolgt eine Auswahl in Form einer Beschränkung im Wesentlichen auf diejenigen der Länder Bayern, Berlin, Hessen, Nord-rhein-Westfalen und Sachsen-Anhalt, in denen etwa die Hälfte aller deutschen jungen Menschen lebt und die für ganz Deutschland repräsentativ sind. Auf das Kommunal-recht (der mehreren tausend Kommunen in Deutschland) wird mit Blick auf dessen Vielfältigkeit und Unübersichtlichkeit nur punktuell eingegangen. In Teil 2 dieser Ausarbeitung werden ausgewählte rechtliche Reformvorschläge unterbreitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Schwen, Rolf, and David Rzodeczko. "Digitalisierung als Bestandteil der Fachkräftesicherung." wwt Wasserwirtschaft Wassertechnik 73, no. 1-3 (2024): 68–69. http://dx.doi.org/10.51202/1438-5716-2024-1-3-068.

Full text
Abstract:
Wenn Kommunen kaum noch Mitarbeitende finden, ist die Funktionsfähigkeit der kritischen Infrastruktur unter Umständen in Gefahr. Mit der Digitalisierung kann dem Fachkräftemangel begegnet werden. Wie dies gelingt, zeigt ein Lehrgang vom Bundesverband KOMMUNAL 4.0.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Kommunal"

1

Setherberg, Sofie. "Kommunal konsumentvägledning i förändring : En fallstudie över Arvika kommuns nedläggning av den kommunala konsumentvägledningen." Thesis, Karlstads universitet, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-62520.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Jönsson, Marie, and Saramaria Karlström. "Kommunal psykiatri - Organisationsutveckling i en svensk kommun." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25484.

Full text
Abstract:
Den förste januari 1995 genomfördes psykiatrireformen som skulle stärka psykiskt sjukas möjlighet att leva ett integrerat liv med hög livskvalitet. Hur blev det? Uppsatsen behandlar hur organisationsutvecklingen kring psykiatrin ser ut idag i en svensk kommun relaterat till reformens mål och visioner. I resultatredovisningen beskriver, analyserar och granskar vi planeringen och genomförandet av reformen i Staffanstorps kommun vilket dels innefattar de olika insatser som finns samt den organisationsstruktur som finns inom den kommunala psykiatrin
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

V, Gesamtverband der Deutschen Versicherungswirtschaft e. "Pilotprojekt zur systematischen Unfallanalyse in Kommunen: Unfallforschung kommunal." Gesamtverband der Deutschen Versicherungswirtschaft e. V, 2008. https://publish.fid-move.qucosa.de/id/qucosa%3A74746.

Full text
Abstract:
Ein im Sommer 2008 abgeschlossenes Projekt der Unfallforschung der Versicherer (UDV) zeigt, dass sich durch umfassende und detaillierte Analyse aller Unfälle Unfallursachen definieren, systematische Schwachstellen in der Infrastruktur aufdecken und Fehler im Verkehrsverhalten benennen lassen. UDV führt in Münster Pilotprojekt durch Wesentlicher Faktor für eine funktionsfähige Mobilität ist die Gewährleistung der Verkehrssicherheit. Was aber, wenn trotz aller Bemühungen seitens der Verantwortlichen (z.B. der Unfallkommission) die Anzahl und Schwere der Unfälle nicht reduziert werden kann, da nicht einmal die Ursachen für das scheinbar diffuse Unfallgeschehen benannt werden können? Diese Frage stellte sich auch der Stadt Münster. Sie bat die Unfallforschung der Versicherer (UDV) um Unterstützung, den Zusammenhängen und Hintergründen einer seit Jahren dauerhaft schlechten Unfalllage auf den Grund zu gehen. Die UDV führte darauf hin ein Pilotprojekt in der Stadt Münster durch, um ein auf andere Kommunen übertragbares Vorgehen bei der Unfallanalyse zu entwickeln.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Samuelsson, Karin, and Ellen Hultberg. "Kommunal redovisning : förekomsten av artificiell resultatstyrning i kommuner." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12610.

Full text
Abstract:
Denna studie behandlar förekomsten av resultatstyrning i svenska kommuner. Tidigare forskning visar på att styrning främst tar form av periodiseringar samt att de främsta förklarande faktorerna för förekomsten är ekonomi, politik och tjänstemän. Existerande teori menar på att övergången från kassabaserad redovisning till bokföringsmässiga grunder underlättade resultatstyrning och att det förekommer både i kommuner och företag i Sverige.Undersökningen syftar till att förklara förekomsten av resultatstyrning i kommuner med hjälp av posten “bidrag till statlig infrastruktur”. I analysen ifrågasätts användandet av resultatstyrning, vilka incitament som finns samt hur dess incitament påverkar beslutprocessen.Studien är en dokumentstudie och har genomförts som en kvantitativ analys. Det empiriska materialet har främst samlats in från kommuners årsredovisningar. Flera statistiska analyser genomförs och leder fram till studiens resultat. Resultaten visar på att resultatstyrning förekommer i kommuner och att det främst är kortsiktiga incitament som styr besluten. Tiden som kommuner väljer att periodisera bidragen på beror främst på hur stora beloppen på bidragen som lämnas är samt om kommunen har mottagit stora engångsbelopp i form av till exempel AFA-försäkringar, AFA-premier eller konjunkturstöd från staten de åren eller inte.<br>This thesis is an analysis of the occurrence of earnings management in Swedish municipalities. Previous theory claims that the change from cash accounting to accrual accounting has made it easier to involve in earnings management actions and that these actions are broadly used in both municipalities and corporate companies. Similar studies proves economy, politics and civil servants to be explanatory for why earnings management takes place in municipalities.We seek to explain this occurrence by using the accounting record contribution to national infrastructure. The aim is to answer what the main incentives are for manipulating the results in municipalities and how these incentives affect the decision making progress.This is mainly a documentary study that focuses on the public financial reports of municipalities. A statistical analysis is performed and conclusions are drawn. We find evidence that earnings management exist in municipalities and that the biggest explaining factor of how the contribution is accounted for depend on the size of the contribution to infrastructure and if the municipality has received any big amounts from the government in form of AFA-insurances, AFA-premier or cyclical support that year or not. This indicates a short-term thinking with high focus on net income. This study is hereafter written in Swedish.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Holmgren, Simon. "Kommunala visioners deliberativa inslag : En komparativ studie av kommunal medborgardialog." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-141.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Melkko, Jonathan. "Kommunal revision : En studie av de kommunala revisorernas upplevda handlingsutrymme." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-78109.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Mattisson, Ola. "Kommunala huvudmannastrategier för kostnadspress och utveckling : en studie av kommunal teknik /." Lund : Lund Business Press, 2000. http://www.lub.lu.se/luft/diss/soc243_transit.html.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Bruun, Jonas, and Daniel Johansson. "Företagsklimat - en kommunal huvudvärk? : En undersökning av likheter och skillnader i det kommunala näringslivsarbetet i fyra värmländska kommuner." Thesis, Karlstad University, Division for Business and Economics, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-33.

Full text
Abstract:
<p>Problem: Bakgrunden till detta arbete är att näringslivsarbetet har blivit en allt viktigare del för kommunerna i landet. Kommunerna och det lokala näringslivet är beroende av varandra fast i olika omfattningar. Detta leder till att det är viktigt för kommunerna att skapa goda förutsättningar för företagen att driva sin verksamhet och det benämns i arbetet som företagsklimat. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vad är företagsklimat och vilka mätningar finns? Hur arbetar kommunerna med näringslivs- frågor? Vilka likheter och skillnader förekommer i det kommunala näringslivsarbetet? Hur aktiva eller passiva är kommunerna när det gäller näringslivsarbetet? Hur samarbetar kommunerna med det lokala näringslivet och hur samarbetar företagen med varandra?</p><p>Syfte: Syftet med denna undersökning är att finna likheter och skillnader i näringslivsarbetet mellan några utvalda kommuner avseende olika faktorer. Dessutom är syftet att göra en tolkning av hur aktiva eller passiva kommunerna är avseende utvalda områden.</p><p>Avgränsningar: Som utgångspunkt i undersökningen har vi valt att använda oss av de faktorer som undersöks i Svenskt näringslivs mätning av företagsklimatet. Vi har valt bort kommunala regler, osund konkurrens, tillgång på kompetent arbetskraft och infrastruktur. Istället har vi lagt till andra faktorer som vi finner intressanta och det är kommunikation och dialog, mål och måluppföljning och företagens agerande på det lokala planet. Vi har dessutom avgränsat undersökningen till att omfatta fyra värmländska kommuner, vilka är Filipstad, Forshaga, Kristinehamn och Sunne.</p><p>Metod: Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden med djupintervjuer av näringslivsutvecklarna i respektive kommun.</p><p>Analys/Slutsats: I undersökningen har det framkommit likheter och skillnader mellan de undersökta kommunernas näringslivsarbete. De likheter vi funnit är marknadsförsörjning, skattesats, högre utbildningsnivå och kommunens service till företagen. De skillnader som framkommit är entreprenader, nyföretagande, företagande, kommunikation och dialog, mål och måluppföljning, attityder till företagande och företagens agerande. Vi har därefter använt oss av en analysmodell där vi tolkat skillnaderna i termer av aktivitet och passivitet hos aktörerna. Det vi kommit fram till är att Filipstad och Forshaga hamnar i beroendemodellen, med vilken menas att kommunerna är förhållandevis passiva medan näringslivet är mer aktivt, medan Kristinehamn och Sunne hamnar i mobiliseringsmodellen, med vilken menas att både kommun och näringsliv är aktiva.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: I undersökningen har det framkommit en mängd intressanta områden att undersöka vidare: Hur utvärderar och följer kommunerna upp näringslivsarbetet? Vad gör kommunerna för att påverka attityderna till företagande hos tjänstemän, skolor och allmänhet? Påverkar anställningsformen hos näringslivsutvecklarna deras arbete? Är det lättare att driva näringslivsarbete i kommuner där det finns tillväxtbranscher?</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Runesson, Elin. "Kommunal krishanteringsförmåga : Uppsala kommuns beredskap inför en eventuell naturkatastrof." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-244751.

Full text
Abstract:
De senaste åren har det skett en nedprioritering av risk- och krisföreberedande arbete på kommunal nivå, främst gällande naturkatastrofer. En av anledningarna till detta är att de kommunala medlen prioriteras mot andra saker som exempelvis skola, vård och omsorg. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärdomar och förmåga rörande hanteringen av naturkatastrofer på olika myndighetsnivåer i Sverige. Lärdomar studeras utifrån ett verkligt exempel: skogsbranden i Västmanland sommaren 2014. Huvudfokus för uppsatsen är att studera Uppsala kommuns förmåga att hantera en eventuell framtida naturkatastrof. För att undersöka syftet används två teoretiska modeller: Framgångsfaktorer för krishantering samt DROP-modellen. Framgångsfaktorerna används sedan för att se om lärdomar har inhämtats ur skogsbrandskatastrofen. Uppsala kommuns förmåga analyseras genom DROP-modellen, som delas in i ett antal steg. Den kommunala förmågan analyseras i varje steg i modellen för att diskutera om motståndskraft mot en eventuell naturkatastrof finns. Resultatet av undersökningarna visar att lärdomar kan inhämtas från skogsbrandsstudien, men det som är avgörande för om lärdom verkligen tas är om myndigheterna själva aktivt väljer att ta åt sig av erfarenheterna. Dock är det osäkert om Uppsala kommun har förmåga att klara en eventuell naturkatastrof, då det finns prioriterings- och tolkningsproblematik i det beredskapsförebyggande arbetet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Lomsek, Aleksandra, and Anna Jarnevi. "Kommunal revision." Thesis, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-4976.

Full text
Abstract:
<p>Syftet med kandidatuppsatsen är undersöka om kommunens förtroendevalda kommunrevisorer behövs, eller om det skulle vara möjligt att de sakkunniga biträdena tar sig an all kommunal revision.</p><p>För en fungerande kommunal revision behövs både de förtroendevalda kommunrevisorerna och de sakkunniga biträdena.Dock behöver det struktureras upp vem det är som skall göra vad.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Kommunal"

1

1939-, Lundqvist Lennart, and Pierre Jon, eds. Kommunal förvaltningspolitik. Studentlitteratur, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Espersen, Preben. Kommunal bevillingsret. Jurist- og økonomforbundets forlag, 1987.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

kommunförbundet, Svenska, and Bokförlaget bra böcker, eds. Kommunal uppslagsbok. Wiken, 1992.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Anderz, Andersson, ed. Kommunal arbetsrätt. 2nd ed. Studentlitteratur, 1997.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Finansdepartementet, Sweden. Kommunal uppdragsverksamhet och kommunal samverkan om myndighetsutövning. Finansdepartementet, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Sveriges kommuner och landsting (Association). Arbetsrätten i kommuner och landsting: En översikt av lagar och avtal som reglerar arbetsförhållanden i kommuner och landsting. Sveriges kommuner och landsting, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Christoferson, Inger, and Jan Öhman. Mot en kommunal utvecklingsplanering?: Fallstudier av Sveriges kommuner. Ascender, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Löfving, Carl. Kommunal upphandling och näringsverksamhet inom kommuner och landsting. 3rd ed. Fritzes, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Eckhart, Pia, and Marco Tomaszewski, eds. Städtisch, urban, kommunal. V&R unipress, 2019. http://dx.doi.org/10.14220/9783737009454.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Schützenmeister, Hans-Oskar. Haushalts- und Finanzwirtschaft der Kommunen: Erläuterungen zur Kommunal-Finanzverfassung. R. Haufe, 1991.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Kommunal"

1

Meyer, Christiane, and Randy Haubner. "„WIR reden MIT“ – Jugendliche partizipieren an der Entwicklung von Lösungsansätzen für kommunale Zielkonflikte der Nachhaltigkeit." In Von Beteiligung zur Koproduktion. Springer Fachmedien Wiesbaden, 2022. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-36181-5_8.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDer Beitrag stellt die Umsetzung und Evaluation eines schulischen Thinktanks in zwei Kommunen vor, der Jugendliche schulisch vorbereitet sowie u. a. bei kommunalen Ratssitzungen begleitet hat, um an der Entwicklung von Lösungsansätzen für kommunale Zielkonflikte der Nachhaltigkeit zu partizipieren (Projektlaufzeit: September 2017 bis August 2020). Das Schulprojekt wird in aktuelle Zielrichtungen von Bildung für nachhaltige Entwicklung auf unterschiedlichen Maßstabsebenen (global, national, kommunal) eingebettet und im Hinblick auf Zielkonflikte beleuchtet. Vor diesem Hintergrund wird der schulische Thinktank anschließend im Kontext gelingender Vermittlungsformate zur Partizipation von Jugendlichen sowie ihrer Verstetigung reflektiert und kommentiert.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Abt, Jan, Lutke Blecken, Stephanie Bock, Julia Diringer, and Michael Melzer. "Einführung: heute das Morgen gestalten – veränderte Formen der Zusammenarbeit in den Gemeinden, Städten und Regionen." In Von Beteiligung zur Koproduktion. Springer Fachmedien Wiesbaden, 2022. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-36181-5_1.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungStädte und Gemeinden sind die zentralen Orte und Akteure für eine erforderliche sozial-ökologische Transformation. Diese Transformation ist multidimensional: Ob demografische Veränderungen, Zuwanderung, Energie- und Mobilitätswende oder die nahezu alle Lebensbereiche verändernde Digitalisierung – Themen müssen gemeinsam bedacht und tragfähige, übergreifende Lösungen gefunden werden. Diese wachsende Komplexität trifft zugleich auf zurückgehende Ressourcen in den Kommunen. Eine wachsende Überforderung der kommunal Verantwortlichen ist vielerorts die Folge. Aus diesem Grund werden veränderte Formen der Zusammenarbeit von Politik, Verwaltung, Wirtschaft und Zivilgesellschaft in den Gemeinden, Städten und Regionen immer stärker thematisiert und praktiziert.Einleitend für diesen Band werden mit dem demografischen Wandel, regionalen Disparitäten und kommunal beschränkten Handlungsspielräumen drei zentrale Herausforderungen skizziert und beispielhafte Anforderungen für eine zukunftsfähige Kommunalentwicklung illustriert. Diese bildeten zugleich den Ausgangspunkt der BMBF-Fördermaßnahme „Kommunen innovativ“ im Rahmen dessen sich dieser Band mit neuen Formen der Zusammenarbeit auseinandersetzt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Borchert, Margret, Simone Martinetz, Bernd Bienzeisler, et al. "Digitalisierung der Arbeitswelt kommunaler Energieversorger." In Arbeit in der digitalisierten Welt. Springer Berlin Heidelberg, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-62215-5_25.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungZiel des Verbundprojekts AKTIV-kommunal war die Entwicklung, pilothafte Umsetzung und Evaluierung einer integrierten Toolbox für die digitale Transformation kommunaler Energieversorger. In drei integriert bearbeiteten Teilprojekten standen die Digitalisierung von Arbeitsprozessen, digitale Arbeitsmodelle sowie Digital Leadership im Mittelpunkt der Projektaktivitäten. Dabei bildeten jeweils ein Forschungspartner und ein Anwendungsunternehmen ein Tandem, um zu wissenschaftlich fundierten und praxistauglichen Ergebnissen zu gelangen. Der Projektbeirat, dem namhafte Vertreter/-innen aus Unternehmen, von Verbänden, der Sozialpartner und weitere Wissenschaftler angehörten, gab zusätzliche Impulse für die Projektarbeit. Im vorliegenden Beitrag werden die zentralen Ergebnisse von AKTIV-kommunal vorgestellt. Darüber hinaus werden Hinweise zu den im Projektverlauf erstellten Transfermaterialien gegeben und erfolgt ein Ausblick auf zukünftige Forschungsaktivitäten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Kempf, Udo. "Kommunal- und Regionalpolitik." In Von de Gaulle bis Chirac. VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1997. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-97079-4_17.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Kempf, Udo. "Kommunal- und Regionalpolitik." In Das politische System Frankreichs. Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-08208-6_14.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Süß, Sabine. "Kommunal-zivilgesellschaftliche Bildungspartnerschaften." In Bürgergesellschaft und Demokratie. Springer Fachmedien Wiesbaden, 2024. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-43201-0_21.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Gochermann, Josef. "Regional – kommunal – individual." In Expedition Energiewende. Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-09852-0_9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Rappen, Hermann. "Koproduktion kommunaler Daseinsvorsorge – Chancen und Risiken." In Von Beteiligung zur Koproduktion. Springer Fachmedien Wiesbaden, 2022. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-36181-5_11.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungViele Kommunen stehen vor dem Problem, Leistungen der Daseinsvorsorge sicherzustellen, obwohl sich soziale, wirtschaftliche und fiskalische Probleme vor Ort zusammenballen. Kommunale Koproduktionen sollen hier Abhilfe schaffen. Vor diesem Hintergrund fragt der Beitrag, welche kommunalen Aufgaben für die Koproduktion geeignet sind, welche Organisations- und Finanzierungsmodelle es hierfür gibt und welche Chancen und Risiken damit verbunden sind.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Sipple, David, Martin Ritter, and Heiner Schanz. "Kommunale Unternehmen der Ernährungswirtschaft – Konzeptionelle Grundlagen am Beispiel des Geschäftsmodells einer Kommunalen Ernährungsmeisterei." In Nachhaltige Gestaltung von lokalen Ernährungssystemen durch Kommunalpolitik und -verwaltung. Springer Fachmedien Wiesbaden, 2024. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-42720-7_5.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungKommunale Unternehmen der Ernährungswirtschaft stellen ein wirksames Instrument zur Sicherung der kommunalen Daseinsvorsorge im Ernährungsbereich und zur Stärkung einer nachhaltigen lokalen Ernährungswirtschaft dar. Der vorliegende Beitrag entwickelt auf Basis der wenigen vorhandenen Beispiele sowie konzeptioneller Überlegungen zentrale Anforderungen an ein illustratives Geschäftsmodell für ein solches kommunales Unternehmen. Neben dem operativen Zweck tragen kommunale Unternehmen der Ernährungswirtschaft zu einer längerfristigen Verstetigung ernährungsrelevanter Themen in Kommunalverwaltung und nachhaltiger Stadtentwicklung bei. Dies zeigt sich auch anhand der Modellierung lokaler Ernährungssysteme (Sipple und Schanz 2023). Der vorliegende Beitrag liefert konzeptionelle Grundlagen für ein illustratives Geschäftsmodell eines kommunalen Unternehmens der Ernährungswirtschaft am Beispiel einer Kommunalen Ernährungsmeisterei.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Eckhart, Pia, and Marco Tomaszewski. "Städtische Geschichtsschreibung in Spätmittelalter und Früher Neuzeit – Standortbestimmung und Perspektiven eines Forschungsfelds." In Städtisch, urban, kommunal. V&R unipress, 2019. http://dx.doi.org/10.14220/9783737009454.11.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Kommunal"

1

Pilemalm, Sofie. "Civila insatspersoner från mikro- till makro-nivå – att sprida och stödja lokala initiativ." In Framtidens Skadeplats 2023. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/ecp194.586.

Full text
Abstract:
Frivilliga i samarbete med kommunal räddningstjänst – civila insatspersoner, startade med initiativet Förstärkt Medmänniska i Medelpad för över ett decennium sedan. Det anammades först av landsbygd och små kommuner för att runt 2018 introduceras i storstad av Södertörns Brandsvarförbund. Vi har studerat konceptet från olika håll och som en form av hybrid samproduktion (de frivilliga är inte organiserade d v s tillhör en organisation men de är heller inte spontanfrivilliga) och tittat på exempelvis möjligheter, nytta, utmaningar, hinder och behov. Vi har också jämfört landsbygds- och storstadsmiljö. Vi vet civila insatspersoner där de finns – gör nytta. Liv har räddats, liksom material och restvärden. Trots detta har konceptet haft långsam spridning och många räddningstjänster uttrycker fortfarande ett motstånd mot samverkansformen. Hindren är dels organisatoriska, dels kopplade till IT-stödet för utlarmning, och är ofta interagerar de. Idag är civila insatspersoner mer aktuella än någonsin och ett antal räddningstjänster inför konceptet under 2023. Brandskyddsföreningen har tagit på sig en koordinerande roll för att stödja räddningstjänster i processen. Ökad krisberedskap och ett civilt försvar har också aktualiserat frågan om civila insatspersoner har en roll att spela även här. Den här studien är baserad på över 10 års forskning och erfarenhet runt konceptet civila insatserpersoner. Vi presenterar tre olika modeller som tillsammans kan stödja lokala initiativ och sprida konceptet nationellt. Två av modellerna är lokala (mikronivå) och är anpassade mot landsbygds- respektive storstadsmiljö. Den tredje är övergripande (makronivå) och ska kunna erbjuda stöd till de lokala modellerna och koordinering av civila insatspersoner. IT-stödet spelar en central roll i samtliga modeller och studiens resultat diskuteras i termer av implikationer för digitaliserad samproduktion.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Boqvist, Jesper. "Civila insatspersoner kan bidra till säkerhet och trygghet i freds- och krigstid." In Framtidens Skadeplats 2023. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/ecp194.592.

Full text
Abstract:
Ett robust samhälle måste kunna hantera alla hot från krigshandlingar till när det brinner eller vid en olycka eller sjukdomsfall. Det säkra samhället är också det hållbara samhället. Därför är ett utvecklat system med CIP ett utmärkt exempel på hur vi skulle kunna skapa säkerhet för människor genom att ha beredskap och förmåga lokalt så att vi i såväl krig som fred tillsammans kan förebygga och hantera konsekvenser av olyckor och följder av krigshandlingar. Brandskyddsföreningen som har en rikstäckande organisation med restvärdeledare samt är kopplad till tjugo lokala Brandskyddsföreningar har nu ambitionen att ta ett nationellt initiativ för att skapa ett fungerande och rikstäckande nätverk med CIP. Säkerhetsläget i vår omvärld påkallar behovet av att stärka det civila försvarets förmåga och CIP skulle kunna utgöra en del av det. Samhället visar också ett stort engagemang i frivillighet. CIP har med god framgång etablerats på flera orter i landet genom initiativ från främst räddningstjänster och lokala brandskyddsföreningar. Kommunal räddningstjänst har idag utmaningar att rekrytera räddningstjänstpersonal i beredskap. CIP skulle kunna utgöra en kompetensförsörjnings- och rekryteringsgrund för detta. Pandemin har också visat på sårbarheter i samhällets förmåga att stötta utsatta med nödvändigt stöd i krissituationer. CIP skulle kunna stärka även denna förmåga. Brandskyddsföreningen planerar att driva utvecklingen av CIP i föreningsform och svara för såväl nationell som lokal samordning. Genom att organisera eldsjälarna och locka till sig de som vill göra nytta är ambitionen att CIP växer i hela landet. En central del för att etablera CIP är att utbilda och fortbilda de frivilliga som vill engagera sig. Brandskyddsföreningen har stor erfarenhet av kvalitetssäkrad utbildning och kommer ta fram ett utbildningskoncept för CIP. Genom centralt IT-stöd finns tillgång till kompetensdatabas i krig och fred samt uppföljning och lärande av insatser. Att vara en CIP bygger på frivillighet men Brandskyddsföreningen arbetar i nära samarbete med försäkringsbolagen och kan genom partnerskap ta fram utrustning och lämpliga försäkringslösningar. Brandskyddsföreningen arbetar nu med att etablera en organisation och att i partnerskap med flera aktörer bygga upp CIP i större skala.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Bokhof, B., D. Cremer, L. Steiner, et al. "Erfahrungsberichte Kommunale Gesundheitsförderung." In Der Öffentliche Gesundheitsdienst – Rückenwind für Gesundheit! 73. Wissenschaftlicher Kongress | BVÖGD e.V., BZÖG e.V., DGÖG e.V. Georg Thieme Verlag, 2024. http://dx.doi.org/10.1055/s-0044-1781995.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Torbrügge, C., and L. Oesterle. "Kommunale Gesundheitsförderung strategisch ausgerichtet." In Der Öffentliche Gesundheitsdienst: Mitten in der Gesellschaft. Georg Thieme Verlag KG, 2019. http://dx.doi.org/10.1055/s-0039-1679361.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Kuhn, J., J. Brettner, S. Zollikofer, and V. Reisig. "Kommunale Gesundheitsberichterstattung in Bayern." In Der Öffentliche Gesundheitsdienst: Mitten in der Gesellschaft. Georg Thieme Verlag KG, 2019. http://dx.doi.org/10.1055/s-0039-1679253.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Melville-Drewes, A. "Suizidprävention: eine kommunale Aufgabe!" In Der Öffentliche Gesundheitsdienst: Mitten in der Gesellschaft. Georg Thieme Verlag KG, 2019. http://dx.doi.org/10.1055/s-0039-1679320.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Walter, U., F. Groeger-Roth, and D. Röding. "Workshop: Wissenschaftsbasierte kommunale Gesundheitsförderung." In Soziale Gesundheit neu denken: Herausforderungen für Sozialmedizin und medizinische Soziologie in der digitalen Spätmoderne – Gemeinsame Jahrestagung der DGSMP und der DGMS. Georg Thieme Verlag, 2022. http://dx.doi.org/10.1055/s-0042-1753990.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Paulsen, L., L. Benz, C. Müller, B. Wallmann-Sperlich, and J. Bucksch. "Entscheidungen in der Kommune – Welche Faktoren beeinflussen Akteur:innen aus Kommunalpolitik und –verwaltung hinsichtlich der Umsetzung kommunaler Gesundheits- und Bewegungsförderung?" In Soziale Gesundheit neu denken: Herausforderungen für Sozialmedizin und medizinische Soziologie in der digitalen Spätmoderne – Gemeinsame Jahrestagung der DGSMP und der DGMS. Georg Thieme Verlag, 2022. http://dx.doi.org/10.1055/s-0042-1753692.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Sauter, A., B. Metz, J. Curbach, C. Geigl, C. Janßen, and J. Loss. "Initiierung von kommunaler Gesundheitsförderung im Rahmen des Präventionsgesetzes nach §20a SGB V – erste Erfahrungen in der Zusammenarbeit zwischen Kommunen und Hochschulen." In „Neue Ideen für mehr Gesundheit“. Georg Thieme Verlag KG, 2019. http://dx.doi.org/10.1055/s-0039-1694499.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Wolfram, N., P. Looks, F. Trautmann, and J. Heimann. "Kommunale Gesundheitsplanung als Aufgabe des Öffentlichen Gesundheitsdienstes." In Der Öffentliche Gesundheitsdienst: Mitten in der Gesellschaft. Georg Thieme Verlag KG, 2019. http://dx.doi.org/10.1055/s-0039-1679338.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Kommunal"

1

Wänström, Johan, and Kevin Johansson. Lokala mediers bidrag till den lokala demokratin : Omfattningen på tidningars och SVT:s bevakning av kommunal och regional politik. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/9789180751704.

Full text
Abstract:
En välfungerande representativ demokrati förutsätter att väljarna har tillgång till information om politiska processer och det politiska beslutsfattandet. I en tidigare studie om lokala medier i den lokala demokratin, som även den genomfördes vid Centrum för kommunstrategiska studier (Rita Kostet &amp; Wänström 2022), framkom att traditionella medier i Östergötland – såsom lokala public service, men framför allt lokala tidningar – är bättre på att förmedla den sortens information än lokala Facebookgrupper och kommunernas egna informationskanaler. Föreliggande studie har ett annat fokus. Den uppmärksammar Sveriges Televisions (SVT:s) och lokala tidningars bevakning av lokal politik i fyra regioner. Syftet med studien är huvudsakligen deskriptivt, nämligen att studera omfattningen av nyhetsinslag och artiklar i SVT:s och lokala tidningars bevakning av den kommunala och regionala politiken. Studien utgörs av en kvantitativ innehållsanalys av samtliga artiklar i fem lokala tidningar och nyhetsinslagen i fyra lokala nyhetssändningar i östra Götaland och Svealand under fyra veckor hösten 2022. Resultatet visar på stora variationer i mängden inslag och artiklar om det kommunala, men också om det regionala, beslutsfattandet som publiceras i lokala tidningar och i de längsta lokala nyhetssändningarna på SVT. För varje inslag om kommunal politik i SVT:s längsta lokala nyhetssändning publicerades det 97 artiklar om kommunal politik i den lokala tidningen. Skillnaderna i omfattning på bevakning var mindre för den regionala politiken, men även på detta område publicerades det betydligt mer information i lokala tidningar än i SVT:s lokala nyhetssändningar. Studien pekar vidare på att storleken på bevakningsområdet påverkar omfånget av bevakningen av den lokala politiken – bevakningen av den kommunala politiken i enskilda kommuner var mer omfattande i tidningar som har få, snarare än många, kommuner i sina bevakningsområden
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Helgesen, Marit, Torunn Kvinge, Dorothy S. Olsen, Arne Holm, and Rannveig Røste. Rekruttering og kompetanseheving i kommunal pleie og omsorg. By- og regionforskningsinstituttet NIBR, 2016. http://dx.doi.org/10.7577/nibr/samarbeidsrapport/2016/1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Helgesen, Marit, Dorothy Sutherland Olsen, Evelyn Dyb, Lars Chr Monkerud, Rannveig Røste, and Arne Holm. Utvikling og formidling av kunnskap i kommunal helse og omsorg. By- og regionforskningsinstituttet NIBR, 2015. http://dx.doi.org/10.7577/nibr/samarbeidsrapport/2015/5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Petzold, Conny. Kommunale Finanzgeschäfte : die Auswirkungen der Finanzialisierung auf die lokale Demokratie. Goethe-Universität, Institut für Humangeographie, 2014. http://dx.doi.org/10.21248/gups.34119.

Full text
Abstract:
Der Ruf nach einem „Rettungsschirm für Kommunen“, einem „Stärkungspakt Stadtfinanzen“ oder „kommunalen Entschuldungsfonds“ rückt in regelmäßigen Abständen die ernste Lage einer Vielzahl klammer Kommunen ins öffentliche Bewusstsein. Die drohende Überschuldung deutscher Städte und Gemeinden stellt parallel zur Entwicklung der globalen Finanz- und Wirtschaftskrise eine besorgniserregende Realität dar. Große Löcher in den Kommunalhaushalten sind dabei kein Phänomen der jüngsten Vergangenheit, vielmehr macht sich die angespannte Finanzlage in vielen Kommunen bereits seit Jahren vor Ort bemerkbar. Beispielsweise in den Bereichen von Kultur, Jugendeinrichtungen, Beratungsstellen, Museen, Bibliotheken, Sportplätzen, Freibädern, Freizeitangeboten und Tierparks sind Ausgabenkürzungen an der Tagesordnung, die die Einwohner_innen alltäglich mit der finanziellen Unterausstattung auf Lokalebene konfrontieren. Außerdem dokumentiert ein rasanter Anstieg des Kreditvolumens im vergangenen Jahrzehnt die klamme Lage der Kommunen. Im Krisenjahr 2009 sind die sogenannten Kassenkredite, die kurzfristige Engpässe im Kommunalhaushalt ausgleichen sollen, auf fast 35 Milliarden Euro angestiegen und haben bundesweit mittlerweile ein Volumen von 48 Milliarden Euro überschritten (Deutscher Städtetag 2013). Diese enorme Schuldenlast ist vor allem als Resultat einer strukturellen Unterfinanzierung der Städte zu werten, welche nicht zuletzt die Erbringung der kommunalen Daseinsvorsorge im Infrastrukturbereich gefährdet sowie wie bei der städtischen Gas-, Wasser- und Elektrizitätsversorgung oder im engeren sozialen Bereich. Um die lokale Verantwortung für die Versorgungssicherheit wiederzugewinnen, gab es in den letzten Jahren vermehrt Projekte, um Versorgungsbetriebe wieder in städtisches Eigentum zurückzuführen (Libbe 2011; Verband kommunaler Unternehmen 2012). Unter dem Stichwort Rekommunalisierung wurde die Gründung eigener Stadtwerke bereits als Abkehr von einer Privatisierungslogik (Candeias et al. 2009) präsentiert. In diesem Licht erscheint Kommunalpolitik mitunter als Alternative zu renditeorientiertem Wirtschaften. Eine solche Darstellung übersieht allerdings, dass kommunales Handeln eng in den wachstumsorientierten Finanzmarktkapitalismus eingebunden ist. Diese Einbindung hat eine materielle Basis und tritt beispielsweise dann zu Tage wenn Kommunen auf Grund der konjunkturellen Flaute in der internationalen Finanz- und Wirtschaftskrise stark unter steigenden Ausgaben für Sozialtransfers sowie unter sinkenden Steuereinnahmen leiden. Zusätzlich besteht aber auch eine diskursive Einbindung, die sich darin äußert, dass die Pflicht zur Fiskaldisziplin in bundesdeutschen Kommunen bereits eine vergleichbare Bedeutung erlangt hat wie in den Haushaltsplänen der Nationalstaaten der Euro-Zone. Schon werden in Anlehnung an die Einführung nationaler Schuldenbremsen kommunale Schuldenbremsen diskutiert (Bertelsmann Stiftung 2013). Das kann kaum verwundern, da in einer Mehrzahl der Kommunen schon kurz nach der Subprimekrise die Verantwortlichen zu einem wettberwerbsorientierten Politikverständnis zurückkehrten und konservative Konzepte der Krisenlösung anwendeten(Belina und Schipper 2009). Zum aktuellen Zeitpunkt gibt es daher wenig Anlass Kommunalpolitik auf einem alternativen Entwicklungsweg zu glauben.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Grander, Martin, and Morten Frisch. Social bostadsförsörjning i kommuner utan allmännytta: En analys av privatägd hyresrätt och den sekundära bostadsmarknaden i kommuner som saknar allmännyttiga bostäder. Malmö universitet, 2022. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178772643.

Full text
Abstract:
Denna rapport analyserar hyresmarknadens karaktär i de 14 svenska kommuner som helt saknar ett allmännyttigt hyresbestånd. Studien har undersökt befolkningssammansättningen i det privatägda hyresbeståndet i dessa kommuner utifrån hypotesen att denna torde se annorlunda ut i kommuner med respektive utan allmännytta, beroende på̊ att allmännyttan generellt sett har en befolkning som har lägre inkomster och i högre utsträckning är födda utanför Europa. Studien har också̊ analyserat förekomsten och koncentrationen av hyreskontrakt i den kommunala andrahandsmarknaden – de så kallade sociala kontrakten – i dessa kommuner. Resultatet bekräftar att avsaknaden av ett allmännyttigt hyresbestånd i kommunen sätter ökad press på̊ den privata hyresrätten och socialtjänstens insatser. Den privata hyresrätten blir den dominerande boendeformen för kommunens hushåll med låga inkomster och individer födda utanför Europa. Det är också betydligt vanligare med sociala kontrakt i kommuner utan allmännytta. Dock skiljer sig utfallet åt beroende på kommunernas profil avseende inkomstnivåer och geografiska läge. Privat hyresrätt i storstädernas kranskommuner har förvisso en påtaglig överrepresentation av hushåll med lägre inkomster, men denna döljs eftersom kommunen som helhet är så välmående och andelen hyresrätt dessutom är liten. I de mindre kommunerna är den socioekonomiska profilen hos hyresgästerna betydligt lägre, samtidigt som den privata hyresrätten bättre speglar befolkningssammansättningen som helhet. Detta är illustrativt för den privata hyresrättens större andel av bostadsbeståndet i dessa kommuner Den sammantagna slutsatsen är att de 14 kommunernas bostadssociala ansvar i form av privat hyresrätt som garant för inkluderande bostadsförsörjning kan ses som begränsat i förhållande till andra kommuner. Samtidigt utgör den privata hyresrätten – men också̊ de kommunala bostadssociala kontrakten – en viktig boendeform för de hushåll med lägre levnadsvillkor och har invandrat som faktiskt finns i dessa kommuner.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Trygg, Kristina, and Ida Grundel. Styrning av mobilitetshubbar : En handbok för svenska kommuner. Linköping University Electronic Press, 2025. https://doi.org/10.3384/9789180759205.

Full text
Abstract:
I svenska kommuner har mobilitetshubbar kommit att bli en del av den strategiska planeringen för en hållbar stad. Som ett led i den strategiska planeringen har kommunerna kommit att experimentera genom att testa nya lösningar. Här har mobilitetshubbar vuxit fram som en ny trend för att skapa attraktiva städer och mer hållbara resor. En mobilitetshubb kan beskrivas som en plats där olika färdmedel är paketerade i kombination med olika tjänster för att på så sätt förenkla för ett hållbart resande. I Sverige är planeringen och implementeringen av mobilitetshubbar ett relativt nytt fenomen. Det har dock genomförts ett fåtal pilotstudier och det finns ett antal olika exempel där implementering har skett. I denna bok visar vi hur fyra kommuner, på olika sätt, planerar för en hållbar mobilitet genom att studera mobilitetshubbar. Vi vill med denna bok inspirera planerare på kommunal och regional nivå, samt andra samhällsaktörer som vill leda förändring genom att testa (experimentera) för en hållbar energi- och mobilitetsomställning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Döring, Thomas. Finanzwissenschaftliche Bewertung der Einnahmenpolitik der rheinland-pfälzischen Kommunen im Zeitraum 2007 bis 2014. Sonderforschungsgruppe Institutionenanalyse, 2016. http://dx.doi.org/10.46850/sofia.9783941627512.

Full text
Abstract:
In den zurückliegenden Jahren ist es in verschiedenen Bundesländern (z.B. Nordrhein-Westfalen, Hessen, Rheinland-Pfalz) wiederholt zu landesverfassungsgerichtlichen Auseinandersetzungen um die Dotierung des kommunalen Finanzausgleichs gekommen. In diesem Zusammenhang hat der Verfassungsgerichtshof Rheinland-Pfalz in seinem Urteil vom 14. Februar 2012 im Rahmen des Normenkontrollverfahrens zur Änderung des Landesfinanzausgleichsgesetzes vom 12. Juni 2007 neben der Verpflichtung des Landes zur Bereitstellung einer „angemessene Finanzausstattung“ der Kommunen zugleich darauf verwiesen, dass als wesentliche Grundlage für einen funktionsfähigen Finanzausgleich die Kommunen „ihre eigenen Einnahmequellen angemessen auszuschöpfen“ haben und dabei ihre „Kräfte größtmöglich anspannen“ sollten. Soweit in Anbetracht dessen eine unzureichende kommunale Finanzausstattung auch das Ergebnis autonomer Haushaltsentscheidungen von Städten, Gemeinden und Gemeindeverbänden ist, sind die damit verbundenen negativen fiskalischen Folgen von den dafür verantwortlichen Kommunen zu tragen. Dies steht in Einklang mit der ökonomischen Interpretation der kommunalen Selbstverwaltungsgarantie und der damit einhergehenden finanziellen Eigen-verantwortung der Kommunen, aus der sich nicht allein ein durch das Land zu deckender Anspruch auf angemessene Finanzausstattung, sondern zugleich auch die Forderung nach einer verantwortungsbewussten kommunalen Einnahmenpolitik in Orientierung am Grundsatz der Subsidiarität sowie der fiskalischen Äquivalenz ableitet. Vor diesem Hintergrund unterzieht der vorliegende Beitrag exemplarisch die Einnahmenpolitik der Kommunen des Landes Rheinland-Pfalz für den Zeit-raum von 2007 bis 2014 einer finanzwissenschaftlichen Analyse, um den Ausschöpfungsgrad vorhandener originärer Einnahmequellen von Städten und Gemeinden näher zu untersuchen. Dies umfasst zum einen eine Betrachtung der Entwicklung der kommunalen Einnahmen insgesamt (Kapitel B) ebenso wie jener der Realsteuereinnahmen einschließlich einer ökonomischen Bewertung der kommunalen Hebesatzpolitik (Kapitel C). Zum anderen erfolgt eine kritische Beurteilung der vorhandenen Einnahmenpotentiale im Bereich der sonstigen kommunalen Steuern sowie bei Erwerbseinkünften, Gebühren und Beiträgen auf Grundlage von Daten der amtlichen Statistik zur Finanzsituation der Kommunen des Landes Rheinland-Pfalz (Kapitel D).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Döring, Thpmas, and Franziska Rischkowsky. Finanzwissenschaftliche Bewertung des Ausschöpfungsgrads von Gewerbe- und Grundsteuer in Rheinland-Pfalz. Sonderforschungsgruppe Institutionenanalyse, 2015. http://dx.doi.org/10.46850/sofia.9783941627437.

Full text
Abstract:
Mit Blick auf Deutschland steht außer Frage, dass die im bestehenden föderativen System enthaltene Garantie der kommunalen Selbstverwaltung ein hinreichendes Maß an dezentraler Finanzautonomie voraussetzt. Die Bewältigung der den Kommunen im Rahmen der föderalen Zuständigkeitsverteilung zugewiesenen Aufgaben und das Tätigen der damit verbundenen Ausgaben sind ohne eine entsprechende Ausstattung mit Einnahmen, d.h. der Verfügbarkeit über angemessene finanzielle Mittel zur Aufgabenerfüllung, nicht möglich. Diese grundlegende Einsicht spiegelt sich bereits in Art. 28 Abs. 2 Grundgesetz (GG), wonach den Gemeinden und Gemeindeverbänden das Recht gewährleistet sein muss, „alle Angelegenheiten der örtlichen Gemeinschaft im Rahmen der Gesetze in eigener Verantwortung zu regeln“. Und weiter heißt es dort: „Die Gewährleistung der Selbstverwaltung umfasst auch die Grundlagen der finanziellen Eigenverantwortung“. Dieser im Rahmen der Grundgesetzanpassung von 1994 hinzugefügte Satz stellt nicht allein eine verfassungsrechtliche Grundlage für die Zuweisung eigener Steuerhoheiten an die kommunale Ebene durch den Bundesgesetzgeber dar. Er ist zugleich auch die grundgesetzliche Basis einer garantierten (vertikalen) Zuweisung von finanziellen Mitteln eines jeweiligen Landes an seine Kommunen und bildet damit den rechtlichen Bezugspunkt für den auf Landesebene bestehenden kommunalen Finanzausgleich, dessen Durchführung in den jeweiligen Landesverfassungen geregelt ist. Vor diesem Hintergrund hat auch der Verfassungsgerichtshof Rheinland-Pfalz in seinem Urteil vom 14. Februar 2012 im Rahmen des Normenkontrollverfahrens zur Änderung des Landesfinanzausgleichsgesetzes vom 12. Juni 2007 zum einen auf die Verpflichtung des Landes aus Art. 49 Abs. 6 LV hingewiesen, über den kommunalen Finanzausgleich eine „angemessene Finanzausstattung“ der Kommunen zur Erfüllung pflichtiger wie freiwilliger Selbstverwaltungsaufgaben zu gewährleisten. Zugleich wird vom Verfassungsgerichtshof zum anderen aber auch darauf verwiesen, dass als wesentliche Grundlage für einen funktionsfähigen Finanzausgleich „die Kommunen ihre eigenen Einnahmequellen angemessen auszuschöpfen und Einsparpotentiale bei der Aufgabenwahrnehmung zu verwirklichen“ haben. Als unmittelbare Folge aus dieser vom Verfassungsgerichtshof formulierten Anforderung an die kommunale Einnahmenpolitik kann das Land „im Gegenzug für seinen Beitrag zur Bewältigung der kommunalen Finanzkrise verlangen, dass auch die Kommunen ihre Kräfte größtmöglich anspannen“ (ebenda). Auch wenn die zurückliegend formulierten Anforderungen auf sämtliche Kommunen in Deutschland zutreffen, soll im vorliegenden Beitrag beispielhaft die aktuelle Klage eines Teils der Kommunen des Landes Rheinland-Pfalz, der zufolge die Regelungen des Landesfinanzausgleichsgesetzes für das Jahr 2014 als nicht ausreichend gelten, um die Vorgaben aus dem Urteil des Verfassungsgerichtshofs vom 14. Februar 2012 zu erfüllen, zum Anlass für eine entsprechende Überprüfung der Einnahmenpolitik der Städte und Gemeinden des Landes genommen werden. Hierbei wird sich auf eine Analyse der bestehenden Finanzierungsspielräume im Bereich der sogenannten Realsteuern (Gewerbesteuer, Grundsteuer B, Grundsteuer A) als jenen kommunalen Einnahmequellen konzentriert, die bekanntermaßen mit Abstand zu den bedeutendsten Einnahmequellen von Städten und Gemeinden zählen, die von diesen eigenverantwortlich gestaltet werden können. Ziel der nachfolgenden Untersuchung ist folglich die Fragestellung, ob die rheinland-pfälzischen Kommunen die ihnen im Rahmen der Realsteuerpolitik zur Verfügung stehenden Möglichkeiten zur Finanzierung ihrer Haushalte in angemessenem Umfang in den zurückliegenden Jahren ausgeschöpft haben. Als Betrachtungszeitraum für die empirische Analyse werden dabei die Jahre 2007 bis 2013 zugrunde gelegt, wobei immer dann, wenn Daten der amtlichen Statistik auch für 2014 bereits verfügbar sind, diese in die Betrachtung mit einbezogen werden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Döring, Thomas, and Franziska Rischkowsky. Ausschöpfungsgrad der Realsteuern in Rheinland-Pfalz. Eine finanzwissenschaftliche Folgeuntersuchung für den Zeitraum 2009 bis 2015. Sonderforschungsgruppe Institutionenanalyse, 2017. http://dx.doi.org/10.46850/sofia.9783941627628.

Full text
Abstract:
Mit Blick auf Deutschland steht außer Frage, dass die im bestehenden föderativen System enthaltene Garantie der kommunalen Selbstverwaltung ein hin-reichendes Maß an dezentraler Finanzautonomie voraussetzt. Die Bewältigung der den Kommunen im Rahmen der föderalen Zuständigkeitsverteilung zugewiesenen Aufgaben und das Tätigen der damit verbundenen Ausgaben sind ohne eine entsprechende Ausstattung mit Einnahmen, d.h. der Verfügbarkeit über angemessene finanzielle Mittel zur Aufgabenerfüllung, nicht möglich. Diese grundlegende Einsicht spiegelt sich bereits in Art. 28 Abs. 2 Grundgesetz (GG), wonach den Gemeinden und Gemeindeverbänden das Recht gewährleistet sein muss, „alle Angelegenheiten der örtlichen Gemeinschaft im Rahmen der Gesetze in eigener Verantwortung zu regeln“. Und weiter heißt es dort: „Die Gewährleistung der Selbstverwaltung umfasst auch die Grundlagen der finanziellen Eigenverantwortung“. Dieser im Rahmen der Grundgesetzanpassung von 1994 hinzugefügte Satz stellt nicht allein eine verfassungs-rechtliche Grundlage für die Zuweisung eigener Steuerhoheiten an die kommunale Ebene durch den Bundesgesetzgeber dar. Er ist zugleich auch die grundgesetzliche Basis einer garantierten (vertikalen) Zuweisung von finanziellen Mitteln eines jeweiligen Landes an seine Kommunen und bildet damit den rechtlichen Bezugspunkt für den auf Landesebene bestehenden kommunalen Finanzausgleich, dessen Durchführung in den jeweiligen Landesverfassungen – so auch in Rheinland-Pfalz in Art. 49 der Landesverfassung (LV) – geregelt ist.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Barthel, Jan, Jan-Marc Joost, Mathias Krams, and Tonio Weicker. Mobilitätspläne in der Metropolregion Frankfurt/Rhein-Main: Verbreitung, Charakteristika, Potenziale. Goethe-Universität, Institut für Humangeographie, Arbeitsgruppe Mobilitätsforschung, 2024. https://doi.org/10.21248/gups.83227.

Full text
Abstract:
Die kommunale Mobilitätswende ist ein zentraler Baustein zur Erreichung der Klimaneutralität. Viele Kommunen stellen jedoch sowohl die derzeitigen verkehrlichen Belastungen als auch die Realisierung einer Mobilitätswende vor enorme Herausforderungen. Dieses Arbeitspapier widmet sich dem Instrument kommunaler Mobilitätspläne und ihrer Rolle in der Gestaltung einer sozial-ökologischen Mobilitätswende in der Metropolregion Frankfurt/Rhein-Main. Es zielt darauf ab, einen möglichst vollständigen und aktuellen Wissensstand über die Verbreitung implementierter Mobilitätspläne sowie deren Ziele und inhaltliche Merkmale zu generieren. Die Auswertung zeigt in den 30 größten Kommunen der Region seit 2017 einen klaren Trend hin zu mehr verabschiedeten Mobilitätsplänen auf. Zugleich gibt es jedoch auch weiterhin zahlreiche, vor allem kleinere Kommunen, die bisher keine Eigeninitiative ergriffen haben, um mithilfe von Mobilitätsplänen die kommunale Mobilitätswende voranzubringen. Die Analyse der verabschiedeten Mobilitätspläne verweist auch darauf, dass diese in ihrem planerischen Charakter stark variieren. Die Inklusion von Push-Maßnahmen, partizipativen Elementen zur Förderung der Akzeptanz geplanter Maßnahmen, aber auch transparente Evaluation sind nicht stets gegeben und beeinflussen das Wirkungspotential verabschiedeter Mobilitätspläne. Der Status quo der Implementierung von Mobilitätsplänen in der Metropolregion Frankfurt/Rhein-Main ist somit äußerst heterogen – sowohl hinsichtlich der räumlichen Verbreitung als auch in Hinblick auf ihre inhaltliche Ausrichtung und enthaltene charakteristische Merkmale. Eine flächendeckende Anwendung von progressiven Mobilitätskonzepten im sub- und periurbanen Raum sowie eine regionsweite, integrierte Verkehrsplanung finden derzeit noch deutlich zu wenig statt. Die Auswertung verweist damit auf ein hohes Transformationspotential durch die Ermöglichung von Wissenstransfer und Wissensintegration in der Region, etwa mittels Formaten des Austauschs und Peer-to-Peer-Learnings.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography