Relevant bibliographies by topics / Kommunal kommunikation

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Kommunal kommunikation'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 2 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Kommunal kommunikation.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Kommunal kommunikation"

1

Nikolaizig, Andrea, and Anne Süßkraut. "Zur Verortung Öffentlicher Bibliotheken auf den Homepages ihrer Kommunen – eine empirisch-quantitative Beschreibung." Bibliotheksdienst 47, no. 12 (December 18, 2013): 976–80. http://dx.doi.org/10.1515/bd-2013-0108.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung: Der Internet-Auftritt einer Kommune ist eine etablierte Informationsquelle für ihre BürgerInnen oder Gäste über die jeweiligen kommunalen Angebote, Leistungen und Services. Es ist zu erwarten, dort auch die Öffentliche Bibliothek zu finden. Doch wie: direkt oder unter welchen Begriffen? Diese Untersuchung interessiert sich für die begriffliche Verortung der Öffentlichen Bibliotheken auf den Homepages (Startseiten) kommunaler Internet-Auftritte. Dazu wurden 1.557 kommunale Homepages besucht. Wenige Bibliotheken sind auf der Homepage unter dem Begriff „Bibliothek“ verlinkt. In der Mehrzahl der Fälle muss der Seitenbesucher die Bibliothek unter übergeordneten Begriffen oder Begriffspaaren denken. Die begriffliche Zuordnung ist nicht unerheblich, weil sie der Bibliothek eine funktionale Dominanz wie Kultur, Bildung, Freizeit, Tourismus, Verwaltung usw. zuweist. Sie leistet damit einen Beitrag zur Kommunikation der Bibliotheks-Philosophie in der Öffentlichkeit und wird von dieser entsprechend wahrgenommen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Tonk, Lisa. "Vernetzte Gesundheitsförderung." B&G Bewegungstherapie und Gesundheitssport 35, no. 06 (December 2019): 323–26. http://dx.doi.org/10.1055/a-1030-6737.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungGesundheitsförderung auf kommunaler Ebene ist eine besondere Herausforderung, da hier viele verschiedene Organisationen, Ressorts und Professionen an der Gesundheit der Kommune beteiligt werden können. Die Plattform Ernährung und Bewegung e. V. hat 2013 / 14 mit Mitteln des Bundesministeriums für Ernährung und Landwirtschaft im Rahmen des Nationalen Aktionsplans IN FORM eine Weiterbildung entwickelt, in der Angestellte aus der Kommunalverwaltung lernen Netzwerke zu gründen, um diesen Herausforderungen innerhalb der Kommune zu begegnen und gemeinsam mit den relevanten Akteuren an Gesundheitsthemen zu arbeiten. In der Weiterbildung „Kommunale Gesundheitsmoderation“ erhalten die Teilnehmenden in fünf Modulen das nötige Handwerkszeug in den Bereichen der Kommunikation und Moderation sowie den theoretischen Input zu Themen der Gesundheitsförderung und qualitätsgesicherter Arbeit vor Ort.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Horsbøl, Anders, Pernille V. K. Andersen, Sandra Burri Hansen, Ellen Christiansen, and Søren Lindhardt. "Samskabelse i grøn omstilling – nye roller og udfordringer for frontpersonalet." Forskning og Forandring 4, no. 1 (June 14, 2021): 23–40. http://dx.doi.org/10.23865/fof.v4.1996.

Full text
Abstract:
’Samskabelse’ er i de senere år blevet en strategisk tilgang for kommuner, som ønsker grøn omstilling i løsningen af opgaver i forbindelse med forsyning, affaldshåndtering osv. Samskabelse ses som et værktøj til at skabe adfærdsændringer hos borgerne samt en forstærket involvering af borgerne i det lokale demokrati. Samskabelsesstrategien kan imidlertid forekomme modsætningsfyldt: Borgerne skal frivilligt samarbejde med offentlige myndigheder om at udforme initiativer til ændret adfærd på områder, hvor borgerne almindeligvis oplever, at de har autonomi. Dette modsætningsfyldte forhold gør opgaven til en udfordring for frontpersonalet, som står med borgerkontakten. Artiklen præsenterer analyser af kommunikationen i et skandinavisk EU-finansieret projekt om ’samskabende grøn omstilling’ (SGO), hvor kommunalt frontpersonale i fire tilfælde (to i Danmark og to i Sverige) har arbejdet med samskabelse i deres lokalområde for at udvikle en fælles samskabelsesmetode til grøn omstilling. Vi har som klimakommunikationsforskere fulgt projektet og undervejs samarbejdet med frontpersonalet om metodeudviklingen. Vores analyse af deltagernes kommunikation viser, at kompetence til at lytte til borgerne samt tid til kollegial erfaringsudveksling er afgørende for frontpersonalets udvikling af kompetence til samskabelse. Derfor konkluderer vi, at såvel det politiske som det ledelsesmæssige niveau i kommunerne bør tilgodese disse elementer, når man vælger en samskabelsesstrategi i forbindelse med påvirkning af borgernes adfærd i forhold til den grønne omstilling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Christensen, Jesper Højbjerg. "Public relations i et overkommunikeret samfund." MedieKultur: Journal of media and communication research 9, no. 20 (September 1, 1993): 7. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v9i20.963.

Full text
Abstract:
Vi har aldrig før været så overfodret med kommunikation. Jesper Højbjerg Christensen, direktør for Advice Ledelses- og Kommuni- kationsrådgivning A/S, diskuterer i artiklen som praktiker med kom- munikationsreoretisk baggrund, hvordan det kan sikres, at man inden for kommunikations- og public relations-branchen ikke bare kommunikerer som propagandamaskiner - mere og mere - men hellere går i dialog og kommunikerer mindre, og bedre. Han peger på, at vi i fremtiden, bl.a. takket være sammenhængne mellem høj uddannelse og avanceret teknologi, får mulighed for at udfolde mere symmetriske kommunikationsformer og konsensus-funderet dialog. Som sit bidrag til at udrydde forvirringen om, hvad public relation egentlig er, opstiller han - uden større tiltro til, at man kan skabe en "teori" om PR - ud fra praksis fire forskellige måder at dyrke public relations på.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Nielsen, Birgitte Lund, Jens H. Lund, and Lisbeth Lunde Frederiksen. "”Kompetenceløft i undervisningsfagene” - sætter det sig spor i skolens praksis?" Studier i læreruddannelse og -profession 2, no. 2 (October 11, 2017): 6. http://dx.doi.org/10.7146/lup.v2i2.27690.

Full text
Abstract:
Baseret på survey, observationer og interviews er det undersøgt, hvordan ”Kompetenceløft i undervisningen” (KiU) sætter sig spor i skolens praksis og hvilke faktorer der har betydning for dette. Resultaterne viser en mangfoldighed af sporsætning. Uddannelsen sætter sig spor såvel i som uden for undervisningen i skolen og det sker i form af både didaktiske kompetencer og faglig selvtillid i kommunikationen med kolleger, elever og forældre. Der er forskelle mellem fag, men ikke signifikante forskelle i udbytte mellem kommunale modeller, i.e. KOPRA i Aarhus kommune. De fleste deltagere refererer til indre-styret motivation. Hæmmende faktorer har været manglende tid, og den afsluttende prøve nævnes også. Her er forskelle mellem KOPRA og ikke-KOPRA. KOPRA lærere nævner i højere grad kollegers anerkendelse som fremmende, men også forventning om kollegasamarbejde som hæmmende, hvis rammerne har manglet lokalt. Resultaterne perspektiveres i en model med KiU didaktiske opmærksomhedsfelter og forslag om mulige didaktiseringsstrategier.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Greb, Daniel. "Kommunikation zur Unterstützung der Haushaltskonsolidierung von Kommunen." Verwaltung & Management 18, no. 1 (2012): 42–49. http://dx.doi.org/10.5771/0947-9856-2012-1-42.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Hammann, Peter, Rainer Palupski, and Andreas von der Gathen. "Interne kommunikation für ein controlling in kommunalen verwaltungen." der markt 35, no. 1 (March 1996): 3–12. http://dx.doi.org/10.1007/bf03032051.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Messaris, Paul. "Visuel "læsefærdighed": En teoretisk sammenfatning." MedieKultur: Journal of media and communication research 11, no. 23 (September 2, 1995): 13. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v11i23.1049.

Full text
Abstract:
Kognitions- og neurovidenskaben har i de senere år givet inspiration til en fornyet interesse inden for film- og medieforskningen for menne- skets grundlæggende evne til at percipere og forstå visuel kommuni- kation. I denne artikel tager Paul Messaris udgangspunkt i kognitions- forskningen og de empiriske studier, der foreligger på området. Forfat- teren argumenterer på den baggrund mod den udbredte antagelse, at evnen til at forstå visuel kommunikation kræver kendskab til et sæt af figurative konventioner - et særligt "sprog", som skal tillæres. Tvært- imod synes evnen til at forstå visuel kommunikation at hænge sammen med generelle kognitive evner og erfaring fra den virkelige virkelighed. Oversættelse ved Gunhild Wernblad.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Oebbecke, Janbernd. "Verwalten für den Bundespräsidenten." Der Staat 57, no. 3 (September 1, 2018): 443–59. http://dx.doi.org/10.3790/staa.57.3.443.

Full text
Abstract:
Ordensverleihungen sind immer noch ein wichtiger, wenn auch kaum erforschter Teil der staatlichen Kommunikation. Der Verleihung des Verdienstordens der Bundesrepublik Deutschland durch den Bundespräsidenten geht in aller Regel ein umfangreiches föderal arbeitsteiliges Verfahren zur Prüfung von Vorschlägen und zur Vorbereitung der Entscheidung voraus. Häufig erfolgt auch die Aushändigung des Ordens im Auftrag des Bundespräsidenten durch die Länder. Die Einbeziehung der Länder und Kommunen in die Ordensverwaltung wirft organisations-, datenschutz- und informationsrechtliche Fragen auf.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Alfes, J., I. Schaefer, and P. Kolip. "„Man muss das Rad nicht neu erfinden, sondern damit fahren.“ – Voraussetzungen für einen erfolgreichen Projekttransfer." Das Gesundheitswesen 80, no. 02 (June 6, 2016): 144–48. http://dx.doi.org/10.1055/s-0042-107346.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungObgleich die Weitergabe eines bereits bestehenden Projekts eine ressourcensparende Form der Implementation bewährter Interventionen darstellen kann, finden in der Alltagspraxis bislang nur wenige Projekte Nachahmer und Anwender. Ziel des vorliegenden Artikels ist die Bündelung der Erfahrungen dreier Modellvorhaben mit der Übertragung ihrer Präventionsansätze in andere Kommunen und Regionen sowie die Ableitung von Empfehlungen für die Gestaltung zukünftiger überregionaler Transferprozesse im Bereich der Prävention und Gesundheitsförderung. Dazu wurden qualitative Interviews mit Verantwortlichen der Modellvorhaben sowie der Transferregionen geführt und Dokumentationsbögen eingesetzt. Die Ergebnisse zeigen, dass die Möglichkeit, die Intervention an die spezifischen Gegebenheiten der Transferregion anzupassen, eine bedeutsame Gelingensbedingung für einen Projekttransfer darstellt. Daneben tragen ein bestehender Bedarf für die Intervention in der Transferregion, ein erkennbarer Nutzen für die projektnehmende Organisation, eine konstruktive und persönliche Kommunikation sowie eine partizipative Zusammenarbeit zwischen den projektgebenden und projektnehmenden Organisationen wesentlich zu einem erfolgreichen Projekttransfer bei.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Kommunal kommunikation"

1

Stiernstedt, Malin. "Kommunikation på kommunal mellanchefsnivå : En studie i hur enhetschefer arbetar kommunikativt i Enköpings kommun." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-13393.

Full text
Abstract:
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur enhetscheferna i Enköpings kommun arbetar kommunikativt. Genom en enkätundersökning får enhetscheferna redogöra för sitt arbete och sin uppfattning om hur deras kommunikativa arbete i den kommunala organisationen fungerar. Resultatet analyseras med hjälp av kommunala policydokument och aktuell forskning inom kommunikationsområdet. Enkätundersökningen visar att enhetscheferna känner osäkerhet i hur de ska följa kommunens kommunikationspolicy. De önskar bättre kunskap om befintligt kommunikationsstöd och de rätta kommunikationskanalerna och mer tid till att sortera och förmedla information.
Malin Stiernstedt
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Björnram, Stina, and Anna Nemeth. "Kommunal redovisning : Ett verktyg för kommunikation och ansvarsutkrävande." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro universitet, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-14180.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Cronvall, Caroline. "Public affairs i kommunal planering." Thesis, KTH, Urbana och regionala studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-148417.

Full text
Abstract:
Kommunikationen har en central roll i samhällsplaneringen och används för att skapa visioner och mål, kommunicera till invånare och påverka beslut. I samband med Stockholmsförhandlingen hade kommunikationen stor betydelse för att lyckas förmedla behovet av tunnelbana. De konsulter som arbetar professionellt med kommunikation och anlitas för att formulera argumentationen förknippas ofta med lobbyism. När jag först började studera ämnet uppfattade jag att det finns olika definitioner av lobbyism och begreppet används slarvigt för att uttrycka aktioner som egentligen bör skiljas åt. Ett närbesläktat begrepp är public affairs, en tjänst som erbjuder kommunikativ rådgivning i påverkansarbete. Det här arbetet handlar om politisk konsultverksamhet och fokuserar på tjänsten public affairs, och kommunen som uppdragsgivare. Utgångspunkten är ett samarbete mellan en kommun och en konsultbyrå inom public affairs i Stockholmsförhandlingen. Syftet är att undersöka kommunikationskonsultens roll, vilka möjligheter och varför det finns ett behov i den kommunala planeringen. För att kunna besvara mina frågeställningar föregås arbetet av litteraturstudier om planeringen som politisk aktivitet, det demokratiska styrelseskicket, den kommunala planeringen, lobbying och public affairs samt politisk konsultverksamhet. Sedan följer min empiriska studie som är baserad på fem intervjuer med konsulter inom public affairs, och tjänstemän från kommun och Regeringskansliet. Teori och empiri sammanvävs i analysen för att försöka besvara arbetets syfte och frågeställningar. Arbetet avslutas med en diskussion om resultat och metodval samt en slutsats. Huvudresultatet som presenteras i slutsatsen blev att kommunikationskonsulter kan möjliggöra ett bättre samtal med medborgare, något som inte överensstämmer med den kritik som teoridelen lyfter fram.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Andersson, Felix, Isaksson Daniel, and Krunic Jelena. ""Employer Branding i kommunal verksamhet"." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28589.

Full text
Abstract:
Vilka möjligheter och utmaningar är centrala för kommunal verksamhet i arbetet att skapa ett attraktivt Employer Brand? De största utmaningar som under studiens gång har upptäckts påverka kommunala verksamhetens arbetsgivarvarumärke i negativ riktning, är främst allmänhetens okunskap och de myter som finns om kommuner. För att effektivt kommunicera bör organisationen veta vem som är mottagaren, detta är en utmaning i en verksamhet som innefattar nästa alla demografiska aspekter. De bör därför försöka hitta gemensamma nämnare bland de personer som de vill attrahera, det behöver inte vara yrket utan värderingarna som är det centrala. Nästa utmaning som har identifierats är att skapa ett gemensamt lärande mellan kommunerna genom en gemensam medarbetarenkät.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Selien, Jörgen. "Kommunikation för att undvika kris : Halmstad kommuns kommunikation under bevattningsförbud." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39956.

Full text
Abstract:
Denna studie studerar Halmstad kommuns kommunikation i en särskilt ansträngd situation och vill bidra med kunskap om organisationskommunikation i liknande kommunikationsinsatser.  Hur har Halmstad kommun arbetat för att föra in dricksvattenbrist på kommunens invånares agenda under bevattningsförbudet 2017? Vilka strategier har Halmstad kommun använt sig av i sin kommunikation under bevattningsförbudet? Hur beskrivs Halmstad kommuns kommunikation gentemot kommuninvånarna och de lokala medierna av kommunens och lokaltidningens representanter? Vilken retorik har Halmstad kommun använt i kommunikationen under bevattningsförbudet? Denna uppsats studerar Halmstad kommuns strategi och retorik under kommunens bevattningsförbud 2017. Med hjälp av Excellence Theory in public relations och intervjuer analyseras Halmstad kommunens kommunikationsstrategi samt en retorisk analys av tre kommunikationsinsatser. Uppsatsens resultat visar att Halmstad kommun har haft som del av sin strategi att vara kommunikativa, informativa och öppna under bevattningsförbudet. Vilket speglar sig i retoriken som använts i de studerade kommunikationsinsatserna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Ekelöf, Elin, and Solange Varela. "Kommunikation och kommunikationsbrister inom en kommunal utbildningsförvaltning : Ur en arbetslivspedagogisk synvinkel." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-19967.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om kommunikationsbrister inom en utbildningsförvaltning och hur man kan synliggöra dem. I denna uppsats har valet av genomförande grundat sig på den kvalitativa metoden genom intervjustudie. Utifrån de elva intervjuer har i resultatet kommit fram att kommunikations begrepp är svårt att definiera men att en rak kommunikation och öppenheten mellan parterna är väsentlig för en god kommunikation. Mejl är den kommunikationskanalen som används mest men det finns även andra kanaler såsom formella och informella möte, telefon och anslagstavla. Kommunikationen inom utbildningsförvaltningen kan alltid bli tydligare. Förvaltningen tycker att kommunikationen från skolans sida brister och skolpersonalen tycker att det brister från förvaltningens sida.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Enhol, Näslund Anna-Karin. "Hälsofrämjande ledarskap inom kommunal äldreomsorg." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19738.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Gustafsson, Amanda, and Daniel Helles. "En kommunikativ kommun? : - Hur upplever invånarna Gävle kommuns sociala medier?" Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-33255.

Full text
Abstract:
Sociala medier har blivit en stor kommunikativ del av vardagen i samhället. Information och interaktion ökar på digitala plattformar. Myndigheter kämpar med att skapa dialog med medborgare och har svårigheter med att nå ut med information till samhället genom sina informationskanaler. Sociala medier har visat sig vara en bra plattform både för information och interaktion. Om plattformarna används som de är designade till att användas. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och på vilket sätt Gävle kommun kommunicerar på deras sociala medier samt hur det tas emot av medborgarna i kommunen. En annan del av uppsatsen är att förstå Gävle kommuns val av sociala medier framför andra kommunikationskanaler och varför de väljer att använda valda kanaler. Uppsatsen utgörs av en kvalitativ och en kvantitativ studie, där vi gör både en enkätundersökning och en intervju med anställda på Gävle kommuns kommunikationsavdelning. Undersökningen försöker utröna hur nödvändiga Gävle kommuns sociala mediekanaler är för invånarna, alltså hur invånarna värderar de kommunala sociala mediekanalerna. Uppsatsen försöker främst svara på forskningsfrågan: Hur ser Gävle kommuns strategiska kommunikationsarbete ut? Undersökningen försöker även svara på frågorna: Hur ser användandet av sociala medier ut hos Gävle kommun och dess invånare och hur upplever gävleborna Gävle kommuns sociala mediekanaler och deras innehåll i jämförelse med kommunens mål med kommunikationen? Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från Marshall McLuhans (2009) teorier om mediet som budskap, Christian Fuchs (2017) definition av sociala medier, Livia Norströms (2019) avhandling gällande svenska kommuner och sociala medier samt Ines Mergels (2013) teorier kring myndigheter och sociala medier. Uppsatsens resultat är delvis att mediets form kan vara viktigare än innehållet. Sociala mediers innehåll är sekundärt för respondenterna i enkätundersökningen. Det viktiga är inte vad kommunen säger med sina sociala medier utan att de har dem. Uppsatsens resultat visar även att kommunen prioriterar sina sociala mediekanaler för ensidig information snarare än tvåvägskommunikation. Transparens genom representation är viktigare för kommunen snarare än interaktion med invånarna. Respondenterna i enkätundersökningen uppger att de ser positivt på kommunens sociala medier men att de varken tar del av dialogen med kommunen eller informationen på de sociala medieplattformarna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Ardell, Sandra, and Sarah Richards. "Sjuksköterskors upplevelser av kommunikation vid överrapportering. En intervjustudie." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24865.

Full text
Abstract:
Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom kommunal vård upplever att kommunikationen fungerar vid muntlig överrapportering av patienter mellan sjukhusvård och vård i kommunal verksamhet. Bakgrund: Socialstyrelsen har identifierat kommunikation och informationsöverföring som ett riskområde inom hälso- och sjukvård. Överrapportering syftar till att överföra information från en vårdgivare till en annan. Ineffektiv överrapportering är en bidragande faktor till situationer som leder till vårdskador. Sjuksköterskan förväntas ha insikt i hur det egna kommunikationsuttrycket påverkar andra och om andras olika sätt att kommunicera. Metod: En kvalitativ intervjumetod valdes. Sex intervjuer med sjuksköterskor inom kommunal vård genomfördes. En manifest innehållsanalys gjordes på de transkriberade intervjuerna. Resultat: Analysen resulterade i två teman och fem kategorier. I intervjuerna framkom att bemötande har en betydelse för kommunikationen, informationsöverföringen och i förlängningen patientsäkerheten. En god arbetsmiljö var en förutsättning för en god överrapportering. Stress hade en negativ inverkan på kommunikationen. Den muntliga överrapporteringen upplevdes vara ett viktigt verktyg för god omvårdnad. Slutsats: Bemötande har en betydelse och kan påverka kommunikationen i en positiv eller negativ riktning. Den muntliga överrapporteringen ansågs fylla en viktig funktion, när den är välfungerande kan den stärka patientsäkerheten och möjliggöra god omvårdnad.
Aim: The aim of this study was to explore how nurses in community careexperienced communication during oral hand-over reports of patients betweenhospital and community care.Background: The National Board of Health hasidentified communication and information transfer as a risk area within healthcare. Hand-over report is intended to transfer information from one caregiver toanother. Ineffective hand-over reports are a contributing factor to situations thathas been reported to lead to injury during care. Nurses are expected to haveknowledge of how their communication affects others and of people's differentways of communicating. Method: A qualitative interviewing method was chosen.Six interviews with nurses in community care were carried out. A manifestcontent analysis was performed on the transcribed interviews.Results: The analysis resulted in two themes and five categories. The interviews revealed that attitude was of importance for communication, information transfer and in extension patient safety. A good working environment was a pre-condition for a good hand-over report. Stress had a negative effect on the communication. The oral hand-over report was seen as an important tool for good caregiving. Conclusion: Attitude was of importance for the communication, and canaffect it in a positive or negative direction. The oral report was considered to bean important function. When it works well, it could enhance patient safety andresult in good care.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Andersson, Gustav. "Kartografisk kommunikation med hjälp av en 3D-modell : 3D-verktyg för kommunal planering." Thesis, University of Kalmar, School of Communication and Design, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-502.

Full text
Abstract:

I det här arbetet behandlas användningen av 3D som planeringsverktyg för kommunal planering och vägprojektering. Projektet går ut på att utveckla en 3D-modell över ett område i Kalmar med teorier inom informationsdesign och kommunikation med kartor. Huvudsyftet är att undersöka hur en stadsmiljö i 3D kan utvecklas för att bli ett hjälpmedel i planeringsprocessen och dialogen med Kalmars befolkning och press.

Med stöd i teorier och en kvalitativ undersökning genom ett användartest undersöks problemformuleringen: Hur kan man utveckla en tredimensionell miljö i syfte att underlätta planeringen av nybyggnationer på områden Norra Kvarnholmen och Malmfjärden med utgångspunkt från teorier kring kommunikationsprocesser och kommunikation via kartor? Hur kan de huvudanvändare som skapar objekt i sagda miljö placera in valda byggnader och trafiklösningar?

Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att bilder och filmsekvenser ifrån en 3D-modell är ett värdefullt verktyg i planeringssammanhang och i syftet att föra en dialog med dess målgrupp.


In this paper treat the usage of 3D as planning tool for local planning and roadprojecting. The goal with the project is to develop a 3D model over an area in Kalmar with theories within information design and communication with maps.

The main purpose is to examine how an urban environment in 3D can develop to become a help in the planning process and the dialogue with the citizens of Kalmar and press. With support in theories and a qualitative examination through a user test examine the problem question: How is it possible to develop a three-dimensional region with intension to facilitate planning of new construction at Norra Kvarnholmen and Malmfjärden starting from theories in communication process and communication with maps? How can the main users creating objects in the mentioned milieu placing chosen buildings and traffic problems?

The result and conclusion of the examination show that the pictures and film sequences from a 3D model is a valuable tool in planning and in meaning of having a dialogue with their target group.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Kommunal kommunikation"

1

Mehmeti, Sandra. Die Online-PR der Bibliotheken: Eine empirische Untersuchung zur internetbasierten Kommunikation kommunaler öffentlicher Bibliotheken. München: Martin Meidenbauer, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Weiss, Ralph. Die lokale Welt im Radio: Information und Unterhaltung im Lokalradio als Beiträge zur kommunalen Kommunikation. Opladen: Leske + Budrich, 1993.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Floeting, Holger. Medienstädte, Kreativmeilen und Netzgemeinden: Technologie- und wirtschaftsorientierte Stadtentwicklungspolitik in deutschen Kommunen in den 1980er und 1990er Jahren am Beispiel informations- und kommunikationstechnologie- sowie kommunikations- und medienwirtschaftsorientierter Ansätze. Basel: Schwabe Verlag, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Kommunal forsøgsvirksomhed: IT-kommunikation, landdistriktsudvikling, de sindslidende samt de svagest stillede børn og unge. Indenrigsministeriet, 1999.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Wesselmann, Christoph. Internet und Partizipation in Kommunen. Strategien des optimalen Kommunikations-Mix. Deutscher Universitäts-Verlag GmbH, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Internet und Partizipation in Kommunen: Strategien des optimalen Kommunikations-Mix. Wiesbaden: Deutscher Universitätsverlag, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Kommunal kommunikation"

1

Möser, Andreas. "Kommunale Kommunikation in digitalen Zeiten." In Öffentliche Verwaltung – Verwaltung in der Öffentlichkeit, 201–21. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-28008-6_10.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Bellingradt, Daniel. "Kommunikationen der frühneuzeitlichen Stadt. Mediale Resonanzen eines lebensweltlichen und historiographischen Erfahrungsraums." In Städtisch, urban, kommunal, 59–70. Göttingen: V&R unipress, 2019. http://dx.doi.org/10.14220/9783737009454.59.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Wesselmann, Christoph. "Kommunikation im Rahmen von Beteiligungsverfahren." In Internet und Partizipation in Kommunen, 60–104. Wiesbaden: Deutscher Universitätsverlag, 2002. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-81280-3_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Remer, Uwe. "Erklärungsfaktoren kommunaler Beteiligungspraxis." In Politik gestalten - Kommunikation, Deliberation und Partizipation bei politisch relevanten Projekten, 41–59. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-29914-9_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Taubken, Norbert, and Benjamin Dietrich. "Erfolgsfaktoren für die CSR-Kommunikation von kommunalen Unternehmen." In Corporate Social Responsibility in kommunalen Unternehmen, 425–36. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2011. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-94040-3_25.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Weber, Christoph Friedrich. "Der performative Charakter brieflicher Kommunikation im kommunalen Italien." In Cum verbis ut Italici solent ornatissimis, 67–86. Göttingen: V&R Unipress, 2011. http://dx.doi.org/10.14220/9783847098089.67.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Montua, Andrea. "Die Zukunft hat gerade erst begonnen: Gesellschaftliche Trends und ihre Bedeutung für die (Interne) Kommuni-kation." In Führungsaufgabe Interne Kommunikation, 161–72. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-28805-1_10.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Umansky, Dimitrij. "Kommunikation kommunaler Verwaltungsbehörden bei der Öffentlichkeitsbeteiligung: Eine qualitative Fallstudie." In Öffentliche Verwaltung – Verwaltung in der Öffentlichkeit, 139–63. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-28008-6_7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Lorig, Wolfgang H., Stefan Henn, and Sascha Regolot. "Politikvermittlung und -beratung in Kommunen: Bürgerbeteiligung und Ortsbeiräte in der Stadt Trier." In Politische Kommunikation in der repräsentativen Demokratie der Bundesrepublik Deutschland, 269–91. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-01016-4_15.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Kaufmann, Kristin Klaudia. "Was kommt nach dem Verkauf? Kommunikation und Handeln lokaler Akteure nach der Komplettveräußerung kommunaler Wohnungsbestände." In Zwischen Lebenswelt und Renditeobjekt, 77–101. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2014. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-06161-6_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Kommunal kommunikation' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography