Relevant bibliographies by topics / Kommunal kommunikation / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Kommunal kommunikation.

Dissertations / Theses on the topic 'Kommunal kommunikation'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 2 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Kommunal kommunikation.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Stiernstedt, Malin. "Kommunikation på kommunal mellanchefsnivå : En studie i hur enhetschefer arbetar kommunikativt i Enköpings kommun." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-13393.

Full text
Abstract:
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur enhetscheferna i Enköpings kommun arbetar kommunikativt. Genom en enkätundersökning får enhetscheferna redogöra för sitt arbete och sin uppfattning om hur deras kommunikativa arbete i den kommunala organisationen fungerar. Resultatet analyseras med hjälp av kommunala policydokument och aktuell forskning inom kommunikationsområdet. Enkätundersökningen visar att enhetscheferna känner osäkerhet i hur de ska följa kommunens kommunikationspolicy. De önskar bättre kunskap om befintligt kommunikationsstöd och de rätta kommunikationskanalerna och mer tid till att sortera och förmedla information.
Malin Stiernstedt
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Björnram, Stina, and Anna Nemeth. "Kommunal redovisning : Ett verktyg för kommunikation och ansvarsutkrävande." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro universitet, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-14180.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Cronvall, Caroline. "Public affairs i kommunal planering." Thesis, KTH, Urbana och regionala studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-148417.

Full text
Abstract:
Kommunikationen har en central roll i samhällsplaneringen och används för att skapa visioner och mål, kommunicera till invånare och påverka beslut. I samband med Stockholmsförhandlingen hade kommunikationen stor betydelse för att lyckas förmedla behovet av tunnelbana. De konsulter som arbetar professionellt med kommunikation och anlitas för att formulera argumentationen förknippas ofta med lobbyism. När jag först började studera ämnet uppfattade jag att det finns olika definitioner av lobbyism och begreppet används slarvigt för att uttrycka aktioner som egentligen bör skiljas åt. Ett närbesläktat begrepp är public affairs, en tjänst som erbjuder kommunikativ rådgivning i påverkansarbete. Det här arbetet handlar om politisk konsultverksamhet och fokuserar på tjänsten public affairs, och kommunen som uppdragsgivare. Utgångspunkten är ett samarbete mellan en kommun och en konsultbyrå inom public affairs i Stockholmsförhandlingen. Syftet är att undersöka kommunikationskonsultens roll, vilka möjligheter och varför det finns ett behov i den kommunala planeringen. För att kunna besvara mina frågeställningar föregås arbetet av litteraturstudier om planeringen som politisk aktivitet, det demokratiska styrelseskicket, den kommunala planeringen, lobbying och public affairs samt politisk konsultverksamhet. Sedan följer min empiriska studie som är baserad på fem intervjuer med konsulter inom public affairs, och tjänstemän från kommun och Regeringskansliet. Teori och empiri sammanvävs i analysen för att försöka besvara arbetets syfte och frågeställningar. Arbetet avslutas med en diskussion om resultat och metodval samt en slutsats. Huvudresultatet som presenteras i slutsatsen blev att kommunikationskonsulter kan möjliggöra ett bättre samtal med medborgare, något som inte överensstämmer med den kritik som teoridelen lyfter fram.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Andersson, Felix, Isaksson Daniel, and Krunic Jelena. ""Employer Branding i kommunal verksamhet"." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28589.

Full text
Abstract:
Vilka möjligheter och utmaningar är centrala för kommunal verksamhet i arbetet att skapa ett attraktivt Employer Brand? De största utmaningar som under studiens gång har upptäckts påverka kommunala verksamhetens arbetsgivarvarumärke i negativ riktning, är främst allmänhetens okunskap och de myter som finns om kommuner. För att effektivt kommunicera bör organisationen veta vem som är mottagaren, detta är en utmaning i en verksamhet som innefattar nästa alla demografiska aspekter. De bör därför försöka hitta gemensamma nämnare bland de personer som de vill attrahera, det behöver inte vara yrket utan värderingarna som är det centrala. Nästa utmaning som har identifierats är att skapa ett gemensamt lärande mellan kommunerna genom en gemensam medarbetarenkät.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Selien, Jörgen. "Kommunikation för att undvika kris : Halmstad kommuns kommunikation under bevattningsförbud." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39956.

Full text
Abstract:
Denna studie studerar Halmstad kommuns kommunikation i en särskilt ansträngd situation och vill bidra med kunskap om organisationskommunikation i liknande kommunikationsinsatser.  Hur har Halmstad kommun arbetat för att föra in dricksvattenbrist på kommunens invånares agenda under bevattningsförbudet 2017? Vilka strategier har Halmstad kommun använt sig av i sin kommunikation under bevattningsförbudet? Hur beskrivs Halmstad kommuns kommunikation gentemot kommuninvånarna och de lokala medierna av kommunens och lokaltidningens representanter? Vilken retorik har Halmstad kommun använt i kommunikationen under bevattningsförbudet? Denna uppsats studerar Halmstad kommuns strategi och retorik under kommunens bevattningsförbud 2017. Med hjälp av Excellence Theory in public relations och intervjuer analyseras Halmstad kommunens kommunikationsstrategi samt en retorisk analys av tre kommunikationsinsatser. Uppsatsens resultat visar att Halmstad kommun har haft som del av sin strategi att vara kommunikativa, informativa och öppna under bevattningsförbudet. Vilket speglar sig i retoriken som använts i de studerade kommunikationsinsatserna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Ekelöf, Elin, and Solange Varela. "Kommunikation och kommunikationsbrister inom en kommunal utbildningsförvaltning : Ur en arbetslivspedagogisk synvinkel." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-19967.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om kommunikationsbrister inom en utbildningsförvaltning och hur man kan synliggöra dem. I denna uppsats har valet av genomförande grundat sig på den kvalitativa metoden genom intervjustudie. Utifrån de elva intervjuer har i resultatet kommit fram att kommunikations begrepp är svårt att definiera men att en rak kommunikation och öppenheten mellan parterna är väsentlig för en god kommunikation. Mejl är den kommunikationskanalen som används mest men det finns även andra kanaler såsom formella och informella möte, telefon och anslagstavla. Kommunikationen inom utbildningsförvaltningen kan alltid bli tydligare. Förvaltningen tycker att kommunikationen från skolans sida brister och skolpersonalen tycker att det brister från förvaltningens sida.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Enhol, Näslund Anna-Karin. "Hälsofrämjande ledarskap inom kommunal äldreomsorg." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19738.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Gustafsson, Amanda, and Daniel Helles. "En kommunikativ kommun? : - Hur upplever invånarna Gävle kommuns sociala medier?" Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-33255.

Full text
Abstract:
Sociala medier har blivit en stor kommunikativ del av vardagen i samhället. Information och interaktion ökar på digitala plattformar. Myndigheter kämpar med att skapa dialog med medborgare och har svårigheter med att nå ut med information till samhället genom sina informationskanaler. Sociala medier har visat sig vara en bra plattform både för information och interaktion. Om plattformarna används som de är designade till att användas. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och på vilket sätt Gävle kommun kommunicerar på deras sociala medier samt hur det tas emot av medborgarna i kommunen. En annan del av uppsatsen är att förstå Gävle kommuns val av sociala medier framför andra kommunikationskanaler och varför de väljer att använda valda kanaler. Uppsatsen utgörs av en kvalitativ och en kvantitativ studie, där vi gör både en enkätundersökning och en intervju med anställda på Gävle kommuns kommunikationsavdelning. Undersökningen försöker utröna hur nödvändiga Gävle kommuns sociala mediekanaler är för invånarna, alltså hur invånarna värderar de kommunala sociala mediekanalerna. Uppsatsen försöker främst svara på forskningsfrågan: Hur ser Gävle kommuns strategiska kommunikationsarbete ut? Undersökningen försöker även svara på frågorna: Hur ser användandet av sociala medier ut hos Gävle kommun och dess invånare och hur upplever gävleborna Gävle kommuns sociala mediekanaler och deras innehåll i jämförelse med kommunens mål med kommunikationen? Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från Marshall McLuhans (2009) teorier om mediet som budskap, Christian Fuchs (2017) definition av sociala medier, Livia Norströms (2019) avhandling gällande svenska kommuner och sociala medier samt Ines Mergels (2013) teorier kring myndigheter och sociala medier. Uppsatsens resultat är delvis att mediets form kan vara viktigare än innehållet. Sociala mediers innehåll är sekundärt för respondenterna i enkätundersökningen. Det viktiga är inte vad kommunen säger med sina sociala medier utan att de har dem. Uppsatsens resultat visar även att kommunen prioriterar sina sociala mediekanaler för ensidig information snarare än tvåvägskommunikation. Transparens genom representation är viktigare för kommunen snarare än interaktion med invånarna. Respondenterna i enkätundersökningen uppger att de ser positivt på kommunens sociala medier men att de varken tar del av dialogen med kommunen eller informationen på de sociala medieplattformarna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Ardell, Sandra, and Sarah Richards. "Sjuksköterskors upplevelser av kommunikation vid överrapportering. En intervjustudie." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24865.

Full text
Abstract:
Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom kommunal vård upplever att kommunikationen fungerar vid muntlig överrapportering av patienter mellan sjukhusvård och vård i kommunal verksamhet. Bakgrund: Socialstyrelsen har identifierat kommunikation och informationsöverföring som ett riskområde inom hälso- och sjukvård. Överrapportering syftar till att överföra information från en vårdgivare till en annan. Ineffektiv överrapportering är en bidragande faktor till situationer som leder till vårdskador. Sjuksköterskan förväntas ha insikt i hur det egna kommunikationsuttrycket påverkar andra och om andras olika sätt att kommunicera. Metod: En kvalitativ intervjumetod valdes. Sex intervjuer med sjuksköterskor inom kommunal vård genomfördes. En manifest innehållsanalys gjordes på de transkriberade intervjuerna. Resultat: Analysen resulterade i två teman och fem kategorier. I intervjuerna framkom att bemötande har en betydelse för kommunikationen, informationsöverföringen och i förlängningen patientsäkerheten. En god arbetsmiljö var en förutsättning för en god överrapportering. Stress hade en negativ inverkan på kommunikationen. Den muntliga överrapporteringen upplevdes vara ett viktigt verktyg för god omvårdnad. Slutsats: Bemötande har en betydelse och kan påverka kommunikationen i en positiv eller negativ riktning. Den muntliga överrapporteringen ansågs fylla en viktig funktion, när den är välfungerande kan den stärka patientsäkerheten och möjliggöra god omvårdnad.
Aim: The aim of this study was to explore how nurses in community careexperienced communication during oral hand-over reports of patients betweenhospital and community care.Background: The National Board of Health hasidentified communication and information transfer as a risk area within healthcare. Hand-over report is intended to transfer information from one caregiver toanother. Ineffective hand-over reports are a contributing factor to situations thathas been reported to lead to injury during care. Nurses are expected to haveknowledge of how their communication affects others and of people's differentways of communicating. Method: A qualitative interviewing method was chosen.Six interviews with nurses in community care were carried out. A manifestcontent analysis was performed on the transcribed interviews.Results: The analysis resulted in two themes and five categories. The interviews revealed that attitude was of importance for communication, information transfer and in extension patient safety. A good working environment was a pre-condition for a good hand-over report. Stress had a negative effect on the communication. The oral hand-over report was seen as an important tool for good caregiving. Conclusion: Attitude was of importance for the communication, and canaffect it in a positive or negative direction. The oral report was considered to bean important function. When it works well, it could enhance patient safety andresult in good care.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Andersson, Gustav. "Kartografisk kommunikation med hjälp av en 3D-modell : 3D-verktyg för kommunal planering." Thesis, University of Kalmar, School of Communication and Design, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-502.

Full text
Abstract:

I det här arbetet behandlas användningen av 3D som planeringsverktyg för kommunal planering och vägprojektering. Projektet går ut på att utveckla en 3D-modell över ett område i Kalmar med teorier inom informationsdesign och kommunikation med kartor. Huvudsyftet är att undersöka hur en stadsmiljö i 3D kan utvecklas för att bli ett hjälpmedel i planeringsprocessen och dialogen med Kalmars befolkning och press.

Med stöd i teorier och en kvalitativ undersökning genom ett användartest undersöks problemformuleringen: Hur kan man utveckla en tredimensionell miljö i syfte att underlätta planeringen av nybyggnationer på områden Norra Kvarnholmen och Malmfjärden med utgångspunkt från teorier kring kommunikationsprocesser och kommunikation via kartor? Hur kan de huvudanvändare som skapar objekt i sagda miljö placera in valda byggnader och trafiklösningar?

Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att bilder och filmsekvenser ifrån en 3D-modell är ett värdefullt verktyg i planeringssammanhang och i syftet att föra en dialog med dess målgrupp.


In this paper treat the usage of 3D as planning tool for local planning and roadprojecting. The goal with the project is to develop a 3D model over an area in Kalmar with theories within information design and communication with maps.

The main purpose is to examine how an urban environment in 3D can develop to become a help in the planning process and the dialogue with the citizens of Kalmar and press. With support in theories and a qualitative examination through a user test examine the problem question: How is it possible to develop a three-dimensional region with intension to facilitate planning of new construction at Norra Kvarnholmen and Malmfjärden starting from theories in communication process and communication with maps? How can the main users creating objects in the mentioned milieu placing chosen buildings and traffic problems?

The result and conclusion of the examination show that the pictures and film sequences from a 3D model is a valuable tool in planning and in meaning of having a dialogue with their target group.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Johansson, Sara, and Elin Wrangenby. "Motstånd och kommunikation under en organisationsförändring : en kvalitativ fallstudie inom en kommunal verksamhet." Thesis, Högskolan Väst, Avd för företagsekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-11148.

Full text
Abstract:
Organisationer påverkas idag av vår föränderliga värld. Kommunala verksamheter är en verk-samhet som ständigt är i kontakt med organisationsförändringar där en av de främsta anled-ningarna till misslyckande är förändringsmotstånd. Det är därför centralt att studera vilka faktorer som orsakar förändringsmotstånd inom en kommunal verksamhet. I en organisationsförändring har ledaren en viktig roll för att genomdriva förändringen lyckosamt. För att ledaren ska ha möjlighet att genomföra en lyckad organisationsförändring krävs en god kommunikation. Det är därför centralt att studera hur en enhetschef kan kommunicera för att hantera det upplevda förändringsmotståndet. Syftet med denna studie är därmed att bidra med kunskap kring varför förändringsmotstånd uppkommer samt hur detta kan hanteras av enhetschefer via kommunikation. Studien har genomförts via en kvalitativ metod där intervjuer samt observationer är underlag för det presenterade empiriska materialet. Intervjuerna genomfördes på en enhet inom vård och omsorg som genomgått en omlokalisering för cirka tre år sedan. Intervju-erna utfördes med hjälp av sammanlagt elva anställda där två var enhetschefer, en projektledare, fyra gruppledare och fyra medarbetare. De anställdas anställningstid varierade för att tillgodose alla perspektiv under omlokaliseringen. Denna studie består av en teoretisk referensram som bland annat behandlar organisationsförändringar, förändringsmotstånd samt kommunikation vid organisationsförändringar. Teorin beskriver nio orsaker till förändringsmotstånd samt identifierar olika former av förändringsmotstånd. För att belysa kommunikationen beskrivs bland annat olika tillvägagångssätt som en organisation kan använda sig av vid förmedling av information samt en strategisk kommunikation. Intervjuerna resulterade i många känslomässiga uttryck där de anställda förmedlade att omlokaliseringen bidrog till många negativa känslor. Vi har identifierat åtta faktorer som orsakar förändringsmotstånd utifrån vår teoretiska referensram. Utifrån vårt empiriska material kan vi även fastställa att kommunikationen var bristande samt att de anställda föredrog en strategisk kommunikation, till följd av den uttryckta kritiken har vi utformat en strategisk kommunikation som är tillämpningsbar inom denna enhet.
Organizations are today affected by our changing world. Municipal enterprises are organiza-tions that are constantly in contact with organizational changes, where one of the main reasons for failure is the resistance to change. It is therefore crucial to study which factors that can cause the resistance to change. In an organizational change, the leader has an important role to make the change successful. In order for the leader to be able to implement a successful organ-izational change, good communication is required. It is therefore crucial to study how a unit manager can communicate to handle the perceived change resistance. The purpose of this study is to contribute with knowledge about why resistance to change occurs and how unit managers through communication can manage this. The study has been conducted through a qualitative method where interviews are the basis for the empirical material. The interviews were held on a health and social care unit that had relocation for almost three years ago. A total of eleven employees where interviewed, two were unit managers, one project manager, four group lead-ers and four co-workers. The time of their employment varied to accommodate all perspectives during the relocation. This study consists of a theoretical framework that deals with organiza-tional changes, the resistance to change and the communication during organizational changes. The theoretical framework describes nine reasons why resistance to change occurs and identi-fies different forms of change resistance. In order to highlight the communication, various approaches are described which an organization can use for convey information and strategic communication. The interviews resulted in many emotional expressions where the employees described that the relocation contributed too many negative feelings. We can identify eight factors that causes resistance to change based on our theoretical framework. Based on our em-pirical material, we can also determine that the communication was lacking, and that employ-ees preferred a strategic communication. As a result of the expressed critique we have designed a strategic communication that is applicable within this unit.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Sipulskis, Dainius, and Phuong Do. "Förändringsarbete : En kvalitativ studie utifrån ledningsperspektiv inom kommunal sektor." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68147.

Full text
Abstract:
Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur chefer inom kommunal sektor arbetar med förändringsarbete. Det finns tre frågeställningar som är utvecklade utifrån syftet. Frågeställningarna besvarades med hjälp av intervjuer som genomfördes med personer som arbetade på kommuner i Sverige och hade en arbetsledande ställning. Studiens resultat visar att ledaren måste informera personalen om ett kommande förändringsarbete tidigt. När personalen har fått information om förändringen bör det skapas möjlighet till bearbetning av informationen för personalen, det är viktigt att även ge återkoppling till personalens respons. Det är också viktigt att inte fastna i en dialog utan gå vidare när kommunikationen inte leder till förbättringar i tillvägagångssättet. Under pågående förändringsarbete är det viktigt att finnas tillgänglig när personalen är i behov av stöd i förändringsarbetet. När förändringen är genomförd är det viktigt att se tillbaka och dra lärdom av erfarenheterna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Sharifian, Leyla. "Miljöarbete i en kommunal skola : En fallstudie av förankringen av miljöarbetet på Gripenskolan." Thesis, Linköping University, Department of Water and Environmental Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-11632.

Full text
Abstract:

Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagen ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljö- och folkhälsomålen. En av dessa kommuner är Nyköpings kommun som har en miljöpolicy och miljöplan för miljöarbetet i kommunen, där mål och delmål ingår för att uppnå en bättre miljö.

I denna uppsats undersöks en av Nyköpings kommuns gymnasieskolor, Gripenskolan. Syftet är att undersöka hur Gripenskolan kan nå ett bättre miljöarbete. Skolan har som mål att nå miljödiplomering eller någon form av miljöcertifiering. För att kunna svara på studiens syfte har ledningen på skolan intervjuats. Vidare har en kartläggning av skolans organisation genomförts, detta genom att använda en checklista som brukar användas vid miljödiplomering av skolor. Även en enkätundersökning genomfördes för att ta reda på personalens attityd och ställning till miljöarbete.

Resultatet visar att Gripenskolan saknar miljömål och handlingsplan. Ingen miljösamordnare finns utan alla anställda har ett gemensamt ansvar. För personalen på Gripenskolan återstår det mycket arbete för att kunna uppnå en miljödiplomering. Eftersom skolan är en kommunal skola har personalen svårt att påverka skolans miljöarbete, men vissa delar av arbetet har de större möjlighet att påverka, såsom avfallshanteringen. Detta praktiska exempel visar på att om skolan har tillgång till resurser kan den påverka sitt arbete mot ett hållbart samhälle.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Laurin, Sandra, and Jonsson Johannes Wretsén. "Kommunen och Tillväxtplanen : En kvalitativ studie om implementering och kommunikation av Östersunds kommuns Tillväxtplan." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-28042.

Full text
Abstract:
The concept of growth linked to municipal development is about meeting challenges and creating expansion based on the municipal's situation. Through growth plans and other policy documents, strategies are created for what needs to be improved in order for growth to take place. The study looks at the city of Östersund and their growth plan Mer Östersund, which will be adopted by the municipal between the years of 2014 - 2020. The aim of the study is to examine how the growth plan Mer Östersund is applied and adapted within the municipality organisation. A practical purpose has been developed in order to provide an insight into the internal perception within the municipal units for the managers behind the development of the growth plan. To answer the study research issue, delimitation is implemented, resulting in two of the eight administrations within the municipality being selected. The study has been limited to the Childcare and Education Administration with related board, and the Municipal Administration. A total of eleven interviews were conducted to provide insight into the perception among employees at different positions in the municipal organisation. The result shows that the knowledge and implementation of the growth plan reached, and was executed within, the Municipal Administration, the Childcare and Education Board, and by the managers of the Childcare and Education Administration. Only one out of three of the interviewed employees in Childcare and Education Administration had any knowledge of the growth plan before the study. The perception of the growth plan's relevance varied between both managers, elected officials, and employees. The result shows that the communication does not reach employees successfully. In this way, implementation within the entire municipal organisation is not fulfilled and it is deficient downwards within the units.
Begreppet tillväxt kopplat till kommunal utveckling handlar om att möta problem och skapa förnyelse utifrån den situation kommunen befinner sig i. Genom Tillväxtplaner och andra styrdokument skapas strategier för vad som behöver göras för att skapa tillväxt. Studien ser närmare på Östersunds kommun och Tillväxtplanen Mer Östersund som fortlöper och skall anammas i kommunen mellan åren 2014 och 2020. Syftet med studien är att undersöka hur Tillväxtplanen Mer Östersund implementeras, kommuniceras och följs upp internt i kommunens organisation. Ett praktiskt syfte har tagits fram för att ge ansvariga bakom framtagandet av Tillväxtplanen inblick i hur uppfattningen är internt bland kommunens enheter. För att besvara studiens frågeställningar och syfte har en avgränsning gjorts till två av kommunens åtta förvaltningar, Barn- och utbildningsförvaltningen med tillhörande nämnd och kommunledningsförvaltningen. Totalt har 11 intervjuer genomförts för att ta del av information från anställda på olika positioner i kommunens organisation. Resultatet visar att kännedom och implementering av Tillväxtplanen nåtts och genomförts inom kommunledningsförvaltningen, Barn- och utbildningsnämnden och bland Barn- och utbildningsförvaltningens chefer. Endast en av de tre intervjuade medarbetarna i Barn- och utbildningsförvaltningen hade vetskap om Tillväxtplanen inför studien. Uppfattningen om Tillväxtplanens relevans varierar mellan såväl chefer, förtroendevalda och medarbetare. Information och kommunikation når chefer, förtroendevalda och ansvariga på ett bra sätt genom bland annat Tillväxtenheten och via Chefsdagar. Resultatet visar dock att information inte når medarbetare på ett tillfredställande sätt, utan ofta stannar vid cheferna. På så sätt sker inte implementering genom hela den kommunala organisationen utan är bristfällig nedåt i enheterna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Mårtensson, Adina, and Meliha Suhonjic. "Strategier för ett minskat matsvinn inom kommunal skolverksamhet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31385.

Full text
Abstract:
Today we stand in front of major environmental problems both at global and national level. This report deals with the issue of food waste which is a significant environmental problem worldwide. Food waste also has a strong impact on the economy. The aim of this work was to examine what strategies the municipalities work with to reduce food waste in school catering. The aim was also to analyze and suggest strategies that could be successful in decreasing the problem with food waste. The study included four municipalities with a variety of size and population. Our method consisted of interviews with 11 key persons working both in the selected school kitchens and at least one nutrition manager in each municipality. The result of the study showed that municipalities work with different strategies to reduce food waste in schools. Some of them focus on educating their staff, others have different methods to measure food wastage in school kitchens in order to understand how much is thrown away and encourage improvements. Furthermore the result of the study points at the importance of communication as a key factor in dealing with food waste. Communication between students, teachers and the kitchen staff could improve in order to make awareness of the problem with food waste. The study showed that there is not a reference value for what little or much food waste is. A reference value can increase the motivation of school kitchens to develop new strategies for reduced food waste.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Alborn, Jonas. "3D och kommunal fysisk planering." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-6150.

Full text
Abstract:
På senare år har tekniker för 3D-visualisering fått ett allt mer utbrett användande inom kommunal fysisk planering. Detta, plus att jag själv använder tekniken i mitt dagliga arbete som planarkitekt, väckte frågor kring skälet till införandet av tekniken, vilka beslut och förväntningar som legat till grund för införandet och vilket forskningsstöd tekniken har, vad gäller visualisering, tydlighet och kommunicerbarhet i planarbetet. Detta examensarbete i Fysisk planering vid BTH, vill belysa dessa frågor. Arbetet består av litteratursökning efter adekvat forskning i ämnet, en enkät ställd till ett litet urval av anställda och politiker i fyra kommuner som är medlemmar i ett 3D nätverk, en dokumentsökning på samma kommuners hemsidor samt en kompletterande enkätundersökning bland planarkitekter i fem andra kommuner som inte är medlemmar i ovan nämnda nätverk. Forskningsstöd för effektiviteten i eller för- och nackdelar med att använda 3D-modeller för ökad förståelse och kommunikation mellan tjänstemän och politiker samt med allmänheten, i samband med kommunal fysisk planering, saknas. Genom sammanställningar av forskning inom fälten miljöpsykologi och åskådlig planredovisning samt svensk arkitekturforskning kan man ändå få ledtrådar till möjligheter och svårigheter med användningen av 3D visualisering och dess roll som kommunikationsmedel. Rätt använd skulle tekniken kunna stärka möjligheten till åskådliggörande, men det finns också risker, kopplade till användande av tekniken. Det främsta skälet till att kommuner inför 3D-teknik inom fysisk planering, uppges av såväl Planarkitekter, kommuntjänstemän med ansvar för 3D tekniken, samt bland politiker vara önskan om att öka förståelsen hos medborgarna, av förslag till förändring av den fysiska miljön. Något som också oftast motsvaras i kommunernas dokument, där sådana finns. Alla kommuner har inte dokumenterade officiella inriktnings- och policydokument i frågan. Forskningen pekar dock på risker vid användning av visualisering i tidiga skeden av processen. I den avslutande diskussionen berörs arbetets frågeställningar, potentiella problem och möjligheter med användandet av tekniken samt förslag till områden för vidare studier. I slutsatserna konstateras att det finns en diskrepans mellan den övervägande positiva synen på användningen i kommunerna och det som forskningen visar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Jildermark, Erika, and Jeanette Wångdahl. "Arbetsplatsträffars effektivitet och utvecklingsnivåer : En observationsstudie inom en kommunal grundskola." Thesis, Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-3560.

Full text
Abstract:
The study aimed to highlight workplace meetings´ benefit and what level of development. The study was done at a school in Lidköping and included two qualitative observations. Most of the groups´ members were women; one man was included in each group, and there was a mixed age structure of the meeting participants. The collection of data was then paired with the scientific literature and scientific articles.   .. Our results demonstrate that group 1 spend 59% of the time on information and 41% of communication. Group 2 show an even distribution of information and communication. None of the groups engaged in dialogue, decision making or empowerment.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Holgersson, Ann, and Maria Nytomt. "Förutsättningar för vårdmöten via telefon på jourtid : En observationsstudie av distriktssköterskors kommunikation." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-3324.

Full text
Abstract:
Distriktssköterskans arbete under kvällar och helger i kommunal hemsjukvård beskrivs inte ofta i vetenskapliga artiklar. Stor del av arbetet på jourtid sköts via telefon och från bilen där distriktssköterskan inte har tillgång till några journaler eller annan information om patienterna hon ansvarar för. Att ge råd, handleda och svara på frågor är huvudsakliga arbetsuppgifter och de som ringer är främst hemtjänstpersonal men samtalen kommer också ifrån andra sjukvårdsinrättningar och andra kollegor. Krav på tillgänglighet präglar arbetet. Vår fråga inför denna studie var hur rustade distriktssköterskorna är i sin uppgift och om de kan hantera detta arbetssätt. Syftet med denna studie var att studera de förutsättningar som påverkar distriktssköterskans vårdmöten via telefon på jourtid. Studien har genomförts som en observationsstudie. Under arbetspass jourtid har sju distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård i två västsvenska kommuner blivit observerade i sin yrkesutövning. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys analyserades sedan datamaterialet. Fem kategorier trädde fram i analys av materialet. Dessa beskriver förutsättningar som påverkar distriktssköterskans kommunikation i telefonmötet. Tillgänglighetskrav, professionalitet, kommunicerbarhet, säkert förhållningssätt och inställning och förutsättning till teknik. Studien visar att distriktssköterskor prioriterar tillgänglighet före säkerhet och att de så gott som alltid väljer att svara i telefonen när det ringer. Det förefaller som att de är korrekta och professionella med god förmåga att kommunicera oberoende av yttre omständigheter. Distriktssköterskornas inställning till teknik varierar. Krav på tillgänglighet påverkar säkerhetsaspekter i yrkesutövandet. I studiens diskussionsdel diskuteras resultatets huvudfynd relaterade till tidigare forskning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Olsenius, Emma, and Ermina Bandic. "Första linjens chefers strategier vid kommunikativt ledarskap : inom kommunal och regional sjukvård." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26303.

Full text
Abstract:
Chefer i kommunal och regional verksamhet inom vård och omsorg har en stor roll att föra både verksamheten och medarbetaren framåt mot gemensamma mål. Stora krav ställs även på ledarskapet för att skapa en god arbetsmiljö och ett av verktygen för att nå dit samt mot uppsatta organisatoriska mål är en god kommunikation. Ledare utan rätt verktyg för att bedriva ett kommunikativt ledarskap kan påverka organisationen negativt. Kommunikation är ett viktigt ämne då varje interaktion involverar direkt eller indirekt kommunikativ kontakt, det kan alltså ske verbalt men även icke-verbalt. Ledare som är bra på att kommunicera uppfattas som bra ledare. Ledarskap och medarbetarskap är oskiljaktiga och resultatet av kommunikationen är definierad lika mycket av medarbetaren som ledaren. Syftet är att beskriva hur första linjens chefers strategier kring kommunikativt ledarskap påverkar medarbetarskapet. Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats. Ett bekvämlighetsurval gjordes där totalt åtta informanter från kommunal och regional sjukvård valdes ut för intervju. Resultatet delas in i tre kategorier med tillhörande underkategorier. De centrala fynden i resultat är att chefer har en medveten strategi i vilka kommunikationsvägar de använder och kommunikationsvägarnas hinder, hur chefers kommunikation påverkar arbetsmiljön och strategier för att skapa en god arbetsmiljö med hjälp av kommunikationen samt att det krävs strategier för att involvera medarbetare i kommunikationen. Chefers kommunikation är något som kan ses som en friskfaktor och bidra till att skapa en hälsofrämjande arbetsplats samt en verksamhet som når uppsatta organisatoriska mål.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Körnegård, Gabriella, and Elin Ödmark. "Internt arbetsgivarvarumärke : Behålla personal i en kommunal verksamhet." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173157.

Full text
Abstract:
Arbetet med det interna arbetsgivarvarumärket har kommit att bli en viktig del för både privat och offentlig verksamhet för att lyckas med att behålla kompetent personal. Idag syns skillnader mellan privat och offentlig verksamhet i arbetet med det interna arbetsgivarvarumärket eftersomförutsättningarna ser olika ut i de olika verksamheterna. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka utmaningar och möjligheter som fanns för arbetet med det interna arbetsgivarvarumärket i en kommunal verksamhet. Följande tre frågeställningar undersöktes; Hur upplever befintlig personal att organisationen arbetar med det interna arbetsgivarvarumärket? Vilka aktiviteter ingår i arbetet med det interna arbetsgivarvarumärket? Hur kan arbetet med det interna arbetsgivarvarumärket förbättras i en kommunal verksamhet? För att kunna besvara studiens frågeställningar intervjuades sex enhetschefer, en verksamhetsutvecklare samt en personalspecialist påÖrnsköldsviks kommun. Alla intervjuer var semistrukturerade och genomfördes via telefon. För att analysera datamaterialet användes tematisk analys. Studiens resultat visar hur en kommunal verksamhet arbetar med sitt interna arbetsgivarvarumärke där både utmaningar och möjligheterpresenteras. Utmaningar som identifierades var kommunens ekonomiska utmaningar, personalbrist, tung arbetsbörda samt bristande intern kommunikation. Förbättringar och rekommendationer baseras på kommunens utmaningar och de möjligheter som finns utifrån dessa. Rekommendationernainnehåller bland annat satsningar på medarbetares arbetstillfredsställelse, aktiviteter som stärker arbetsgruppen samt förbättringar av den interna kommunikationen. Avslutningsvis kan denna studie bidra till ökad kunskap inom området internt arbetsgivarvarumärke inom kommunal verksamhet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Edblad, Linnea. "”Målet en effektivare organisation : kommunikationens betydelse för organisationsförändring i en kommunal verksamhet”." Thesis, Umeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet (USBE), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-46584.

Full text
Abstract:
Organisationsförändringar blir allt vanligare fenomen i såväl privata som offentliga organisationer. Förändringar i omgivningen förutsätter att organisationer kan anpassa sin verksamhet. Organisationsförändringar anses ibland vara nödvändiga för att möta förändringar som sker internt och externt i organisationer, trots detta visar studier att endast 30 % av de större organisationsförändringar som genomförs når ett lyckat slutresultat (Kotter, 2007, s.96; Washington and Hacker, 2005; Kitchen & Daly, 2002).  Forskning visa att det inte finns något bästa sätt att genomföra en organisationsförändring dock tyder studier på att kommunikationen mellan ledare av organisationsförändringen och medarbetare i den organisation där organisationsförändringen implementeras, är viktigt för att nå ett lyckat slutresultat. Studien baseras på ett fall där en kommun genomför den största organisationsförändringen på cirka 40 år. Syftet med denna uppsats är att analysera hur kommunikationen mellan förändringsledningen och medarbetarna påverkar en organisationsförändring i en kommunal verksamhet. Syftet är även att belysa vilka effekter bristfällig eller utebliven kommunikation kan få i en pågående organisationsförändring.  För att besvara syftet med studien utfördes kvalitativa intervjuer med personer som berörs av den studerade verksamhetens organisationsförändringar. Genom denna metod undersöktes medarbetarnas och delar av förändringsledningens uppfattning om kommunikationen i den pågående organisationsförändringen. Författaren har valt att använda sig av teorier och modeller kring organisationsförändringar och kommunikation. Detta för att kunna analysera det empiriska materialet som insamlats för att sedan kunna dra slutsatser om syftet med studien. Respondenterna ansåg att det varit oroligt bland personalen under organisationsförändringen. De svarade även att många medarbetare inte hade klart för sig hur organisationsförändringen skulle påverka deras arbetssituation. Respondenterna berättade även att ryktesspridning varit påtaglig i organisationen och att medarbetarna inte varit klara med vilka arbetsuppgifter de skall ta sig an. Majoriteten av respondenterna ansåg även att de velat vara mer delaktiga i förändringsarbetet och att kommunikationen mellan förändringsledningen och medarbetarna varit bristande. Med stöd i tidigare forskning har tydlig och frekvent kommunikation av såväl envägskommunikation och tvåvägskommunikation kunnat minska oro, tvivel och ryktesspriding genom förändringsprocessen. Författaren kan efter studien dra slutsatsen att utebliven eller bristande kommunikation mellan förändringsledningen och medarbetare genom en organisationsförändring i en kommunal verksamhet kan bland annat bidra till oro bland medarbetarna, ryktesspridning i organisationen och tvivel till resultatet av organisationsförändringen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Holmkvist, Therese, and Felicia Mellgren. "Kommunalt chefskap." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26468.

Full text
Abstract:
Arbetet behandlar chefer i kommunal verksamhet och vad de ska ha fokus på i sitt chefskap för att öka uppfattningen hos sina medarbetare att de är bra chefer. Syftet med studien är att på ett överskådligt vis redogöra för hur stor betydelse olika delar av ledarskapet har för hur medarbetare uppfattar chefer som helhet. Den övergripande frågeställningen är: Vad ska chefer i kommunal verksamhet fokusera på för att ha nöjda medarbetare?För att besvara vår frågeställning har vi utgått från ett kvantitativt insamlat material som består av enkätundersökningar utförda i åtta svenska kommuner, mellan åren 2004 till 2006. Antalet svarande totalt sett är 30 318 personer, varav nära 2 300 är chefer. Redovisningen sker delvis i form av tabeller och diagram för att tydliggöra våra resultat. De huvudsakliga slutsatser vi drar handlar om hur dialogen mellan chef och medarbetare avgör nöjdheten med sin chef, samt vikten av en väl fungerande formell struktur i verksamheten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Andersen, Patricia, and Malin Hult. "Sjuksköterskors erfarenheter av samarbetet mellan slutenvård och kommunal sjukvård kring den äldre patienten." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48653.

Full text
Abstract:
ABSTRAKT Bakgrund: De mest sjuka/sköra äldre är en ökande grupp patienter som ofta hamnar i kläm då missförstånd uppstår vid övergång mellan slutenvård och kommunal sjukvård. Tidigare forskning har visat att bland annat bristande informationsöverföring mellan instanser är en av de mest förekommande orsakerna till vårdskador. Att samarbetet mellan dessa två primära vårdinstanser fungerar är av största vikt för god patientsäkerhet. Syfte: att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av samarbetet mellan slutenvården och kommunal sjukvård kring den äldre patienten. Metod: En kvalitativ metod valdes för att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av samarbetet mellan slutenvård och kommunal sjukvård. Sammanlagt 27 sjuksköterskor från både kommunal sjukvård och slutenvård svarade på en elektronisk enkät via e-post. Deras svar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor från både slutenvården och den kommunala sjukvården anser att ett bättre samarbete måste till för att öka patientsäkerheten. Brister finns i samarbetet framför allt kring läkemedelshantering, kommunikation och informationsöverföring. De upplever även att förståelsen för varandras verksamheter bör öka. Som förbättringsförslag ges utbildning och hospitering för att öka sjuksköterskornas kompetens för det gemensamma kommunikationsverktyget och bättre förståelse för de olika verksamheterna. Slutsats: Samarbetet mellan kommunal sjukvård och slutenvård kan bli bättre och patientsäkerheten öka om läkemedelshanteringen säkras, bra planer görs upp med och för patienten och om informationsöverföringen sker korrekt. Då möjliggörs ett gott samarbetet och vårdens övergångar blir inte lika märkbara för patienten. Det befintliga kommunikationsverktyget, om det används till fullo, är ett bra stöd i detta.
ABSTRACT Background: The frail and/or sick elderly are a growing group of patients who are often caught in between healthcare instances when misunderstandings occur in transition between inpatient and municipal healthcare providers. Previous research has shown that, among other things, lack of information between instances are one of the most common causes of preventable harm. Improved cooperation between these two primary health facilities work is of paramount importance for patient safety. Aim: The aim of the study was to examine nurses experiences of cooperation between inpatient care and municipal healthcare concerning geriatric patients. Method: A qualitative method was chosen to investigate the nurses' experience of cooperation between inpatient care and municipal healthcare. A total of 27 nurses from both municipal and inpatient answered an electronic questionnaire via e-mail. Their answers were analyzed using qualitative content analysis. Results: Nurses from both inpatient care and municipal healthcare believes that the cooperation is in need of improvement in order to increase patient safety. Shortcomings occur in cooperation, especially regarding medicinal management, communication and information transfer. They are also under the impression that an increased understanding of each other's work situations are crucial. Suggestions of improvement are increased education within the common communicational tool and also visits to each other’s workplaces to increase the understanding of the different work situations. Conclusion: An increased and improved cooperation between municipal healthcare and inpatient care can improve patient safety if medicinal management and transference is secured, better care plans are set up with and for the patient, and also that information transfer is conducted properly. These things will enable a good cooperation and transition of caregiver will not be as noticeable to the patient. The existing tool for communication, if used to its full extent, is a great support in doing this.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Hjelm, Åsa. "En kommunal satsning på IT. En studie om hur kommunikationen har fungerat mellan kommun och skola under IT-satsningens genomförande 1996-99." Thesis, Linköping University, Department of Communications Studies, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2772.

Full text
Abstract:

Uppsatsen handlar om hur information och kommunikation har sett ut mellan kommun och skola under den stora IT-satsningen 1996-99. Studien grundar sig i den kvalitativa forskningstraditionen"Fallstudie". Jag ville inhämta en djupgående insikt om IT-satsningens genomförande och deltagarnas tolkning av händelseförloppet. Syftet med studien har varit att undersöka och beskriva hur kommunikationen harfungerat mellan kommun och skola under genomförandet av IT i skolan. För att få kunskap om vad kommunens företrädare och pedagoger tyckte och tänkte om IT- satsningen har jag intervjuat ett antal personer. Pedagogerna har intervjuats i"Fokusgrupper", med ostrukturerade frågor och kommunens företrädare har intervjuats enskilt, med delvis strukturerade frågor. För att kunna göra en detaljerad analys användes bandspelare. Intervjuerna har varit c:a en timme långa. I analysen framkommer att det har funnits ganska mycket information från kommunens sida ut till skolan, men informationen har inte nått fram på tillfredställande sätt, för att kunna ge något positivt resultat. Någon egentlig kommunikation kan man inte tala om. Små ansatser till kommunikation kan spåras genom den utbildning som givits.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Jusic, Drakovac Elma, and Mirnesa Omerika. "Teambildning, inte enbart en arbetsform : en studie av två arbetsteam inom kommunal verksamhet." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17058.

Full text
Abstract:
I studien undersöker vi vilka faktorer som bidrar till ett välfungerande arbetsteam utifrån ett arbetstagarperspektiv. Vi har avgränsat oss till en kommunal verksamhet och mer specifikt till två tillagningskök som genomgått en omorganisering. Vi har genomfört åtta intervjuer med två arbetsteam som vi valt att kalla Hagaboda och Rosalund. Vi har då använt oss av en kvalitativ metod och utgått från en hermeneutisk ansats. Vi har utgått från fyra olika teorier Abraham H Maslows behovsteori, Jack R Gibbs kommunikationsmönster, Robert Karsek och Töres Theorell utvecklande krav- kontroll och stödmodell samt Karl Marxs alienationsteori. Studien visade att en av de viktigaste faktorerna är både formell och informell kommunikation då de handlar om spontan och öppen kommunikation. En annan viktig faktor är gemenskap och samarbete då det främst handlar om att aktivt anpassa och utforma metoder för att skapa en ”lag anda” både på men även utanför arbetsplasten. Studien visade även att socialt stöd är en viktig del för att ett team skall känna sig betydelsefullt och uppskattat och därigenom kunna ta initiativ och vara delaktiga på arbetsplasten. Vi kom fram till att skapandet av arbetsteam inte enbart är en arbetsform utan en tidskrävande process som handlar om att ta reda på medlemmarnas tankar och åsikter för att därigenom gemensamt skapa ett team som är anpassat för just ett specifikt team.

Kandidatuppsats i Arbetsvetenskap

Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Jönsson, Joel, and Fanny Björk. "Ett meningsfullt projekt : En studie av meningsskapande i en kommunal projektorganisation." Thesis, Växjö University, School of Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2302.

Full text
Abstract:

Den här studien argumenterar för vikten av meningsskapande och arbetet med detta i den in-ledande fasen i projektorganisation. Det handlar om meningsskapande i en tillfällig projektor-ganisation, nämligen det lokalutredningsprojekt som skapats inom Växjö kommun för att ut-reda de kommunala gymnasieskolornas och Komvux lokaler och verksamheter. Det teoretiska ramverket grundas i Weicks teorier om den meningsskapande processen. Inspiration har sedan hämtats från nutida forskare som von Platen, Simonsson och Ericson. Likt dessa menar vi att meningsskapande är nära relaterat till kommunikativa och organisatoriska förutsättningar. Studiens empiri består främst av intervjuer med medlemmarna i den styrgrupp som utgör pro-jektets kärna, men också av mötesobservationer. Med hjälp av forskning kring meningsska-pande, organisation och kommunikation analyseras empirin, med målsättningen att svara på den övergripande problemformuleringen: Vilka betydelser kan meningsskapande processer ha i det inledande skedet av ett projekt?

Resultaten visar att projektorganisationen, med sina särskilda premisser, skapar unika villkor för meningsskapande. Vi kommer bland annat fram till att de inblandades ofta åtskilda för-förståelser, vardagsverkligheter och tolkningsramar präglar meningsskapandet i denna typ av organisation. Detta tillsammans med att projekt ofta är av tidsbegränsad och komplex karaktär medför att tydlig och löpande kommunikation blir fundamental, och bör anpassas med dessa aspekter i åtanke. Väl fungerande forum för dialog kan därmed anses som grundläggande för det fortgående projektarbetet.

Dialog motiveras vidare då vi åskådliggör hur avsaknaden av formella roller och hierarkier i ett projekt medför att den informella organiseringen och meningsskapandet kring denna blir än mer central än i andra typer av organisationer. Genom meningsskapande kring exempelvis den egna och andras funktioner skapas här en tyst överenskommelse om hur arbetet i projektet ska gå till, vad det ska uppnå och vilka roller de inblandade ska ha. Tydliga rollfördelningar och kommunikation kring dessa kan därmed gynna projekt i tidiga skeden. Särskilt i de projekt där styrande dokument inte är särskilt precisa. Slutligen argumenterar vi för att externa informationskällor, i form av lokala nyhetsmedier, kan ha verkan på projektmedlemmarnas meningsskapande. Dessa bör därmed beaktas i projekt som är intressanta för andra än de di-rekt involverade.

Sammantaget åskådliggörs ett flertal aspekter där meningsskapande har särskild betydelse i projektorganisationer. Vi menar därför att medvetenhet och kunskap om dessa processer är angelägna vid arbete i initiala skeden i projektorganisationer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Granholm, Karin, and Linnea Kallberg. "Att bilda opinion : En studie av fackförbundet Kommunal och deras opinionsbildning." Thesis, Linköpings universitet, Kultur, samhälle, mediegestaltning, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-79628.

Full text
Abstract:
Uppsatsen undersöker fackförbundet Kommunal som en opinionsbildande aktör. Utgångspunkten är att det främst är massmedier som äger dagordningsmakten i samhället. Mediestrategier är därför en viktig del av det opinionsbildande arbetet. Med hjälp av gestaltningsteori beskriver vi villkoren för samspelet mellan Kommunal och den svenska storstadspressen. Ett centralt tema är hur både fackföreningen och journalister tolkar och ramar in verkligheten. Under de 100 år som Kommunal funnits har förutsättningar för opinionsbildning förändrats, under de senaste trettio åren har dels de socialdemokratiska tidningarna blivit allt färre och dels har arbetarrörelsen generellt försvagats. Men med medvetna mediestrategier kan Kommunal nå medialt genomslag. Vi har dock sett att Kommunals arbete allt mer anpassas till mediernas format och vinklingar och att förbundets tolkningar och perspektiv då riskerar att hamna i skymundan. I vår studie har vi intervjuat Rasmus Korsvall som är ansvarig för PR och opinionsbildning på Kommunal samt genomfört en innehållsanalys av pressmeddelanden och material från dagspressen under perioden 1 januari 2010 till och med 30 juni 2011. Fokus har legat på Kommunals kampanj ”Alla andra hämtar tidigt”.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Green, Olander Elin. "En social kommun? : En fallstudie om Luleå kommuns interaktion med medborgare i sociala medier." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-314101.

Full text
Abstract:
Det förändrade medielandskapet i Sverige innebär att myndigheter måste hitta nya vägar för att nå allmänheten. Samtidigt visar statliga utredningar att medborgarnas delaktighet i demokratin bör ökas. Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka på vilket sätt kommuner kan interagera med medborgare i åldern 18–45 på sociala medier, samt om interaktionen kan öka medborgarnas delaktighet i samhället. Uppsatsen utgörs av en fallstudie av Luleå kommuns kommunikation i sociala medier, och undersöker både kommunens och medborgarnas perspektiv. Den övergripande forskningsfrågan är: ”Kan en kommun öka medborgarnas delaktighet i det lokala samhället genom interaktion i sociala medier?”. Uppsatsens teoretiska ramverk utgörs av Ines Mergels (2013a) teori om myndigheters användning av sociala medier, samt Jesper Strömbecks (2004) resonemang om deltagardemokrati. Metoden består av två informantintervjuer med anställda på Luleå kommuns kommunikationskontor, samt en enkätundersökning riktad till kommunmedborgare i åldern 18–45, där 106 svar inkom. Uppsatsens huvudsakliga resultat är att kommunen främst använder sociala medier för att sprida information och öka sin tillgänglighet, snarare än att interagera med medborgare. Medborgarna är mycket positiva till att kommunen använder sociala medier för att sprida information. I dagsläget är det inte särskilt troligt att medborgarna skulle interagera med kommunen för att utöva inflytande över kommunala frågor på sociala medier, även om de i hög grad är positiva till idén om att Luleå kommun vill skapa dialog och be om deras åsikter via sociala medier. På grund av att kommunens sociala medier hålls politiskt neutrala, och eftersom medborgarna inte är särskilt intresserade av att utöva inflytande över kommunala frågor på sociala medier, kan medborgarnas delaktighet i det lokala samhället i mycket låg grad ökas genom interaktion med kommunen i sociala medier.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Henriksson, Susanne, and Anna Sandberg. "Kommunikation med sköra äldre personer : Ur ett distriktssköterskeperspektiv." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-42800.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Bakgrund: Antalet sköra äldre personer kommer att öka i hela världen. I Sverige kommer antalet äldre personer över 80 år stiga från cirka 500 000 år 2014 till 800 000 år 2030. Genom en ökad medellivslängd ökar behovet av kommunal hälso- och sjukvård. För att kunna möta olika behov hos de sköra äldre som bor hemma behöver vården vara personcentrerad. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskors upplevelse av kommunikation med sköra äldre personer inom kommunal hälso- och sjukvård.   Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats. Intervjuer gjordes med 12 distriktssköterskor utifrån en semistrukturerad intervjuguide, de analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visat att distriktssköterskorna har många och varierande erfarenheter av att kommunicera mer sköra äldre personer. När distriktsköterskorna kommunicerar med den sköra äldre personen, kan olika hinder uppstå som distriktssköterskorna försöker hitta lösningar på för att uppnå målet med ett respektfullt bemötande i personcentrerad omvårdnad. Slutsats: Kommunikationen mellan distriktssköterskan och den sköra äldre patienten är komplex med utmaningar som tidsbrist, fysisk och kognitiv nedsättning hos den sköra äldre personen.
Summary Background: The number of frail elderlies will increase worldwide. In Sweden, the number of elderly persons over the age of 80 will rise from 500 000 in 2014 to 800 000 in 2030. Increased life expectancy increases the need for municipal health care. In order to meet different needs of the frail elderly persons who live at home, the care needs to be person-centred. Purpose: The purpose of this study is to describe how the district nurse communicate with frail elderly people in municipal health care. Method: A qualitative study with an inductive approach. Interviews were made with 12 district nurses based on a semi-structured interview guide, they were analysed with qualitative content analysis. Result: The results show that the district nurses have varied experiences of communication with frail elderly people. When the district nurses communicate with frail elderly person, they encounter various obstacles that they try to find solutions for in order to achieve the goal of respectful treatment in persons-centred care. Conclusion: Communication between the district nurse and the frail elderly person is complex with challenges such as lack of time, physical and cognitive impairment in the frail elderly person.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Borggren, Pia. "Politisk kommunikation i en föränderlig demokrati. En studie av kommunikationsvägar mellan medborgare och politiker i fem skånska kommuner." Thesis, Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21717.

Full text
Abstract:
Allt fler kommuner väljer att arbeta med deltagardemokratiska forum. Medborgarförslag, en ny kommunikationsväg mellan medborgare och politiker, är ett sådant Gestaltande del:Planerad kommunikation. Informationskampanjen "Vi vill veta vad du tycker!" för en fiktiv kommun (Vår kommun) som bestämt sig för att införa medborgarförslag. Kampanjen innehåller förutom en tidsplan: annons
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Lundgren, Zandra, and Julia Lundmark. "GDPR i skolan : En kvalitativ studie om hur GDPR påverkar dagliga arbetet inom kommunal grundskola." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172920.

Full text
Abstract:
I takt med dagens digitaliserade samhälle har skolor alltmer övergått från det analoga till det digitala i både undervisning och arbetsprocesser. Eftersom kommunal grundskola är en organisation där man hanterar en mängd personuppgifter och känslig information blir det viktigt att anpassa teknologier och arbetsprocesser för att säkerställa att hanteringen av information sker på ett säkert sätt. Personuppgifter och känslig information som inte lagras på ett säkert sätt innebär brott mot GDPR. För individen kan brott mot GDPR leda till konsekvenser i form av försämrade möjligheter i livet eller att personuppgifter hamnar i fel händer,och för organisationen kan det leda till straff i form av böter. Eftersom det finns relativt lite kunskap om vilken roll GDPR har i skolan samt hur det påverkar strukturer och arbetsuppgifter har detta varit av intresseatt undersöka för att förstå hur skolan som organisation kan skapa förutsättningar för medarbetarna att arbeta på ett säkert sätt. Syftet blev därmed att undersöka och förstå hur GDPR påverkar det dagliga arbetet i kommunal grundskola. Frågeställningar som formulerades för att möta syftet var; Hur påverkar GDPR de dagliga arbetsuppgifterna i skolan? och Vilka organisatoriska förutsättningar blir viktiga för att kunna möta kraven relaterat till GDPR i skolan?. För att besvara syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visade på att GDPR har bidragit till förändrade arbetssätt i skolan då arbetsuppgifter som exempelvis kommunikation och lagring måste anpassas efter kraven relaterat till GDPR. Resultatet visar även på att GDPR bidragit till en ökad arbetsbörda i skolan då det innebär fler faktorer att förhålla sig till i sitt arbete med ökat krav på kontroll och uppföljning. Trots att det visat sig förekomma brister i hantering av personuppgifter i skolan finns en upplevd trygghet i hanteringen av personuppgifter bland personalen vilket kan bero på flera saker. Den upplevda tryggheten kan exempelvis bero på den kompetensutveckling och det stöd som erbjuds inom organisationen, men det kan även bero på en brist på en förståelse för vilka konsekvenser brott mot GDPR kan leda till. Utifrån analysen kunde vi se att organisatoriska förutsättningar som blir viktiga för att möta kraven relaterat till GDPR är: gemensamma rutiner, kompetensutveckling och anpassade system för hanteringen av personuppgifter. Detta blir viktigt för att behålla säkerheten i arbetet i skolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Rokka, Stephanie, and Anna Öberg. "Att finna sig i en förändring : Enhetschefers upplevelser vid en omorganisation." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17063.

Full text
Abstract:
Bakgrund I dagens arbetsliv ökar förändringstakten på grund av ett alltmer internationaliserat samhälle. För att organisationer ska överleva är omorganiseringar och utvecklingsarbeten nödvändiga. Den första januari 2011 genomfördes en omfattande omorganisation i Borås Stad som bland annat innebar en omorganisering av de tio befintliga kommundelarna, vilka blev koncentrerade till tre stadsdelar. Då kommunen bygger på beslut med demokratiskt folkvalda representanter anser vi att det är viktigt att ta hänsyn till hur omorganiseringen har upplevts för att få veta om förändringsarbetet resulterat i engagemang hos medarbetarna och därmed framgång. Vi finner därför ett intresse att studera hur omorganiseringen av kommundelar till stadsdelar har upplevts av enhetschefer inom äldreomsorgen i Borås Stad.Syfte Syftet med studien är att få förståelse för hur åtta enhetschefer upplever den omorganisering av kommundelar som genomfördes vid årsskiftet 2010/2011 inom Borås Stads verksamhetsområde äldreomsorg. Fokus kommer att ligga på delaktighet, information och kommunikation samt hur enhetscheferna upplever att deras arbete har förändrats i jämförelse med innan omorganiseringen.Metod I studien används en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt perspektiv. Vi genomförde åtta semistrukturerade och individuella intervjuer. Det empiriska materialet har jämförts och analyserats med stöd av vetenskapliga artiklar och teorier för att komma fram till ett resultat och en diskussion.Resultat Vi tycker oss kunna utläsa av vårt resultat att respondenterna upplever att de har en förståelse för varför omorganiseringen behövde genomföras. Några respondenter upplever att det var för lite information och kommunikation kring omorganiseringen samt att tiden för genomförandet av omorganiseringen var för kort. Flera respondenter upplever att administrationen har ökat efter omorganiseringen samt att det nu är fler personer som ska vara med och bestämma vilket en del respondenter upplever bidrar till ett trögare system och längre beslutsvägar. Dock upplever en del respondenter en ökad trygghet och tydlighet i den förändrade strukturen. Flera respondenter upplever fördelar i att det nu går att samverka och lära sig mer av varandra stadsdelarna emellan. Några respondenter upplever att de inte fått möjlighet att vara delaktiga i omorganiseringen i någon särskilt stor utsträckning. En del uttrycker att de fått vara med och påverka arbetet på den egna arbetsplatsen när omorganiseringen väl var genomförd. Några respondenter upplever att mycket kompetent personal har gått förlorad vid omorganiseringen och anser att en del personal borde fått vara kvar på sina gamla positioner för att behålla en del av kompetensen. En del upplever att positioner blivit otydliga vilket skapat en förvirring kring vem som ska göra vad och upplever att en avgränsning av positioner med fördel kunde genomförts inför omorganiseringen.

Kandidatuppsats i Arbetsvetenskap

Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Bergman, Tea, and Elin Carlsson. "Att kämpa mot gamla rykten : En kvalitativ studie om arbetet med employer branding inom offentlig sektor." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för arbetsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77925.

Full text
Abstract:
Undersökningen är till för att klargöra hur arbetet med employer branding bedrivs av kommunala arbetsgivare samt hur det arbetet upplevs av medarbetare inom kommunerna. Studien belyser där­med både arbetsgivarnas och medarbetarnas perspektiv. På grund av ett sämre anseende och att rykten kan florera kring kommuner som arbetsgivare är det av intresse att undersöka arbetet med employer branding inom just kommuner. Att ha ett starkt arbetsgivarvarumärke är betydelse­fullt då det ökar chansen att attrahera nya medarbetare samtidigt som befintliga medarbetare vill stanna kvar hos arbetsgivaren. Den teoretiska referensram som presenteras ligger till grund för hur insamlad data ska bearbetas och analyseras. Undersökningen har bestått av nio kvalitativa inter­vjuer där både arbetsgivare och medarbetare är respondenter. Resultatet från undersökningen visar att arbetsgivarna är väl medvetna om vikten av att arbeta med employer branding och menar att det kan vara än viktigare för dem inom offentlig sektor än för privata arbetsgivare. Arbetet med att skapa ett starkt arbetsgivarvarumärke grundar sig i policys som sedan ska kommuniceras på ett trovärdigt sätt, både externt och internt. Den externa kommunikationen är viktig för att kunna locka till sig nya medarbetare medan den interna kommunikationen är viktig för att få de befintliga med­arbetarna att stanna kvar. När det handlar om att behålla medarbetare visar, såväl teori som resul­tatet från undersökningen, att det sig att det är de förebyggande åtgärderna som är av betydelse, exempelvis en välfungerande introduktion, att erbjuda kompetensförsörjning och ett professionellt ledarskap i syfte att få medarbetare att trivas. När det kommer till hur medarbetarna upplever ar­betet kring employer branding påpekar de flesta att det inte är någonting som man inte märker av. Genom studien framkommer det däremot att samtliga medarbetare trivs bra på sin arbetsplats och att alla kan rekommendera sin arbetsgivare till utomstående personer. Det faktum att de pratar gott om sin arbetsgivare pekar på att arbetsgivarna har lyckats skapa ett gott arbetsklimat där medar­betarna trivs. Att ha medarbetare som trivs och som talar gott om sin arbetsgivare är en viktig del i arbetet med employer branding då nöjda medarbetare stannar kvar längre och fungerar som am­bassadörer för arbetsgivaren, vilket kan hjälpa till att attrahera ny arbetskraft.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Hoff, Anita. ""Allt det där man får på lappar" : En studie om kommunikation och information för en stärkt dialog och delaktighet för vårdnadshavare i kommunal grundskola." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-63173.

Full text
Abstract:
Vårdnadshavares föreställningar om skola, samarbete och informationsteknik beskrivs i en fenomenologisk analys i den här rapporten. I vilka sammanhang och med vilka begrepp uttrycks vårdnadshavares världsbild? Motsvarar vårdnadshavares förväntningar det faktiska och det planerade arbetet i skolan och samhället och finns det överensstämmelse med vad forskningen visar? Undersökningen har gjorts i Stockholms stad med vårdnadshavare till barn i kommunal grundskola. Resultatet visar att vårdnadshavare sätter omtanken om sitt barn framför allt. I ett samverkansperspektiv med skolan ser vårdnadshavaren sig främst som åskådare. Begränsningar i användningen av datorer bland lärare gör att vårdnadshavare har svårt att hitta adekvat information på ett samlat ställe, som också motsvarar behovet att kunna vara ett stöd och till hjälp för sitt barn. De nya kraven på skriftlig information är vårdnadshavare nöjda med även om de ännu inte riktigt har klart för sig alla dokuments olika betydelser. Synpunkter har också framkommit om nyttan med läxor och svårigheter att veta syftet med dessa. I ett socialt samspel värdesätter vårdnadshavare aktiviteter tillsammans med barnets klass.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Jonsson, Leif. "Kunskapsbildning i samverkan mellan forskning och praktik : en studie av interaktiv kunskapsbildning avseende kommunchefers chefskap /." Linköping : Ekonomiska institutionen, Univ. [distributör], 2001. http://www.bibl.liu.se/liupubl/disp/disp2001/man47s.htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Damgaard, Karin, and Elizabeth Sandberg. "Distriktssköterskan och den äldre personen i den basala hemsjukvården : En forskningsöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1484.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Palmqvist, Ljung Victor. "Byggande och Kommunikation av Kommunalt Varumärke : situationen och processen i Danderyds Kommun." Thesis, Stockholms universitet, JMK, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-134908.

Full text
Abstract:
Alla kommuner ställs idag inför olika utmaningar vare sig man är en landsortskommun eller en förortskommun till en storstad, och då kan varumärke vara ett hjälpmedel som kan förstärka eller förändra. En storstadskommun studeras – Danderyds kommun, hur deras byggande och kommunikationen av varumärke kopplas till deras utmaningar, förhållandena i situationen och processen. Litteraturgenomgång visar att området är relativt outforskat och att de traditionella metoderna för att bygga varumärke behöver anpassas till bland annat kommuner och deras verksamhetslogik. Centrala begrepp från teori och tidigare forskning diskuteras så som varumärke i offentlig sektor, identitet, bild, kommunikation, kärnvärden och platser. Studien är genomförd med semistrukturerade intervjuer med strategiskt utvalda ledande personer i kommunens organisation, både på politikernivå och tjänstemanna nivå, och motiveras av att de är lämpliga för företeelser och egenskaper som är otillfredsställande kända. Intervjudata redovisas under teman. Danderyds kommun har inte något definierat varumärke som har skapats i en process för det och sedan aktivt och stort kommunicerats. Danderyds kommun har tankar på att aktivt bygga varumärket inom en snar framtid. Kommunen har inte tidigare haft behovet men nu ställs man inför utmaningar. Kommunen vet inte om de ska förstärka eller förändra varumärket vid en utbyggnad av centrala Danderyd. Verksamhetslogikens egenskaper klargörs och sätts i relation till byggande och kommunikationen av varumärket. Kommunen är medveten om att projektet centrala Danderyd är en stor förändring och kan innebära en stor förändring av identiteten och varumärket. Kommunen ställs inför det klassiska dilemmat att bevara och förnya något som många starka varumärken har fått genomgå, vilket är krävande om man ska kunna svara på den grundläggande frågan för varumärkesbyggande: Vad gör Danderyds kommun till Danderyds kommun? Kan man svara trovärdigt så löser man demokratiproblemet, miljöproblemet, behovet av bostäder och tillväxt, samt får en bättre position i kampen om verklighetsbeskrivningen. Det är endast kommunens invånare som kan avgöra detta i slutändan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Soltun, Hilea, and Malin Rasku. "Informationsspridning och tjänstekvalitet : En kartläggning av de fem kommunerna i 3KVH." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25903.

Full text
Abstract:
Grunden till den här studien ligger i det problem som uppmärksammats i tidigare forskning angående offentliga organisationers informationsspridning i sitt kvalitetsarbete. Det påträffade problemet rör sig om att information mellan beslutande politiker och verkställande tjänstemän brister, vilket gör att det inte finns en röd tråd genom hela arbetsprocessen. Då kommunikationen mellan dessa nivåer inte fungerar på ett tillfredsställande sätt finns det risk att kvaliteten på de tjänster som kommunerna tillhandahåller, försämras. Detta var något som vi ansåg var intressant att undersöka närmare för att se om det är ett allmänt problem och om det finns ett arbetssätt som förbättrar den röda tråden mellan politikers beslut och tjänstemäns verkställande. För att genomföra den här studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod där vi samlade in empiri genom besöks- och telefonintervjuer. Vi började med att genomföra en förstudie på Halmstads kommun där vi undersökte om problemet som uppmärksammats i tidigare forskning även fanns där. Valet av kommun grundades i att vi som gjort studien är bosatta i Halmstad och därför var det intressant att fördjupa oss i hur deras arbete ser ut. Resultatet av förstudien visade att det fanns en grund för fortsatt forskning samt att det fanns ett jämförande nätverk, innefattande fem kommuner som kallas 3KVH. Det möjliggjorde en bra grund för att genomföra studien. Resultatet av studien visar att varje kommun inom vårt undersökningsområde har olika arbetssätt för att sprida information men samtliga kommuner var dock eniga om att de inte har en röd tråd i arbetet och att det ligger i ledningens ansvar att tydliggöra mål. Efter den kunskap vi skapat genom studien har vi med hjälp av de fem kommunernas arbetssätt samlat ett antal höjdpunkter som vi vill lyfta fram. Dessa är: Det är viktigt att alla i organisationen kommunicerar så att de tänker likadant. Ett beslutsstöd eller ledningssystem kan underlätta för organisationer att samla all information och arbeta enhetligt. Kopplingen mellan ekonomistyrning och kvalitet är viktig då de tillsammans utgör hela verksamheten både intern och externt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Fasth, Julia, and Åsa Brozén. "Konsten att kränga en kommun : en diskursanalys av en kommuns externa kommunikation." Thesis, Växjö University, School of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1106.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Larsson, Karin, and Camilla Löf. "Videointervjuers påverkan vid urval i rekryteringsprocessen : En kvalitativ studie utförd i kommunala verksamheter." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-20111.

Full text
Abstract:
Rekryterare inom kommunala verksamheter har tidigare använt sig av fysiska anställningsintervjuer vid rekrytering, men har på grund av covid-19 pandemin ersatt dessa med videointervjuer. Enligt tidigare forskning begränsas den icke-verbala kommunikationen i samband med videointervjuer vilket riskerar att påverka rekryterarens uppfattning och omdöme av kandidaten. Forskning visar även att kandidater som intervjuas via videolänk tenderar att bli rankade lägre än de som intervjuas via ett fysiskt möte. Den teoretiska referensram som används i studien består av Media Richness Theory och Social Presence Theory som båda analyserar hur den icke-verbala kommunikationen går att avläsa i olika kommunikationskanaler. Studiens syfte är att bidra till ökad kunskap och förståelse för hur rekryterare inom den offentliga sektorn, som har växlat om från att arbeta på en fysisk arbetsplats till att arbeta på distans, upplever användandet av videointervjuer. Vidare syftar studien till att undersöka vilken påverkan videointervjuer har på urvalet av kandidater i en offentlig rekryteringsprocess samt hur negativa effekter som uppkommer i samband med videointervjuer kan förebyggas. Studien har genomförts via kvalitativa semistrukturerade intervjuer med HR-medarbetare från mindre kommuner i Sverige som arbetar med rekrytering. Studiens slutsats visar att den begränsade icke-verbala kommunikationen vid videointervjuer underlättar beslutsfattande baserat på den sökande kandidatens kompetens och erfarenhet. Vidare visar studien att användningen av olika kommunikationsmedel under rekrytering ger olika förutsättningar för rekryteraren att inhämta information om den sökande kandidaten, vilket understryker vikten av att sökprocessen utformas på ett liknande sätt för samtliga sökande kandidater. Studien visar även att det finns ett samband mellan hur kandidater hanterar det digitala mötesrummet och hur de blir bedömda i urvalet för tjänsten. Detta på grund av att ickeverbal kommunikation, på ett särpräglat vis, även påverkar samtalen i en videointervju, men på ett annat sätt än i den traditionella fysiska intervjun, såsom genom en kandidats datorvana, ljussättning och bakgrund i rummet. Avslutningsvis konstaterar studien att det finns ett behov av att kombinera fysiska intervjuer med videointervjuer för att optimera framtida rekryteringsprocesser samt främja lika förutsättningar hos de sökande kandidaterna, studien mynnar således ut i ett förslag på en uppdaterad modell av den traditionella sökprocessen för rekrytering.
Recruiters working in different municipal departments have previously used face-to-face job interviews when recruiting new employees, due to the covid-19 pandemic however, these have been replaced with video interviews. Non-verbal communication is reduced in video interviews, affecting the recruiter's perception and assessment of candidates. According to previous studies, candidates interviewed via video link risk being ranked lower than those interviewed in person. The theoretical framework supporting the study consists of Media Richness Theory and Socia lPresence Theory, both of which analyze how non-verbal communication may be perceived through different communication channels. The purpose of the study is to contribute to increasing the knowledge and to further the understanding of public recruiters experiences of recruitment via video link. The study focuses on recruiters who have shifted from working in a physical workplace to working from home. Furthermore, the aim of the thesis is to investigate the impact of video interviews on the selection of candidates in the public recruitment process and how negative effects that arise in connection with video interviews may be prevented. The study was conducted via qualitative semi-structured interviews with ten HR employees, working with recruitment in smaller municipalities in Sweden. The thesis conclude that the limitation of non-verbal communication in video interviews facilitates recruiter’s decision-making in terms of basing the decision made on competence and experience. It also shows that different means of communication provide different conditions for the recruiter to obtain information, which emphasizes the importance that the search process looks the same for all candidates. The study also shows that there is a connection between how candidates handle the digital meeting room and how they are assessed in the selection for different positions. This is because there is a distinctive form of non-verbal communication that affects the conversations in a video interview in a different way than in the traditional face-to-face interview, such as a candidate's computer skills, lighting and background in the room. The results show that in order to optimize future public recruitment processes and to promote equal opportunities for all applicants, there is a need to combine face-to-face interviews with video interviews, the study thereby concludes with presenting an updated model of the traditional search process.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Nilsson, Sara, and Susanne Borgström. "Konflikthantering – en studie av en privatägd psykiatrienhet och ett kommunalt äldreboende i Markaryds kommun." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2522.

Full text
Abstract:

Vårt syfte med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur konflikter hanteras i arbetslivet samt identifiera metoder som används för att förebygga konflikter. Vi granskar hur konflikter hanteras inom ett kommunalt äldreboende och en privatägd psykiatrienhet i Markaryds kommun. En kartläggning av ledares sätt att hantera konfliktsituationer är av intresse för både medarbetare och ledare samt för vidare forskning. Det förefaller som att konflikter uppfattas som något negativt och obehagligt. Kan detta bero på människors oförmåga att konstruktivt handskas med dem? Eller beror det på att man tidigare har haft dåliga erfarenheter och därför väljer att förtränga eller ignorera dem? Vi har använt oss av en kvalitativ metodansats och intervjuar sex personer. Dessa representerar enhetschefer och undersköterskor både inom den privata och den offentliga sektorn. Vårt empiriska resultat har tolkats utifrån tidigare forskning och teorier om konflikter, ledarskap och prevention. Studiens resultat visar att synen på konflikter inte skiljer sig speciellt mycket hos våra respondenter oavsett organisation eller befattning. Våra respondenter menar att en tydlig och väl fungerande kommunikation i hela organisationen är nödvändig för att undvika konflikter. Det är viktigt att som anställd känna sig delaktig i beslut som rör det egna arbetet liksom att ha stimulerande och intressanta arbetsuppgifter. Vi upptäckte också skillnader mellan den kommunala äldreomsorgen och privata psykiatrin när det gäller att arbeta preventivt med konflikter. Den privatägda psykiatrienheten förefaller ha större medvetenhet angående hantering av konflikter än den kommunala äldreomsorgen. Detta medverkar förmodligen till att de anställda känner att de utvecklas i sitt arbete och att företaget tar tillvara deras kompetens, vilket i sin tur bidrar till företagets framtida utveckling. Resultatet visar även att den privatägda psykiatrienheten och den kommunla äldreomsorgen använder sig av liknande konflikthanteringsmetoder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Strid, Li. "Kommunikativ kommun : En studie av Bollnäs kommuns förvirring kring införandet av resultatenheter." Thesis, University of Gävle, Department of Business Administration and Economics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4953.

Full text
Abstract:

Aim: To investigate the observed issues about the economy units’ importation in the municipal of Bollnäs, Sweden, and study the internal communication according to this matter. 

Method: This paper is written as a process where the information flow has been decided by the information held in the interviews. The interviews have dealt with the economy units issues and the communication linked to it, within the oganization. The persons that have been interviewed are Olle Nilsson Sträng -principal of the municipal executive board, Leopold Stoltz - head of the municipal, Jan Lahenkorva‐ principal of the youth and child care board Maj ‐Britt Karlsson‐ head of the youth and child care management and Eva Eklunddirector of junior school. After the interview report, discussions about what really happened and what can be done are made. 

Contribution of thesis: The thesis shows that the communication is important for the persons within the organization and its function. It also contributes to a understanding of the public organizations of Sweden.

Future research: Suggest how decisions will be made in a public and private organization,are there any differences? I would also be interesting to know how the community is reacting on the information from public organization. 

Result & Conclusions: To build awareness about the internal communication problems and consider the decision ‐making process and how the decisions are made public. 

 

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Lindholm, Anton, and Oscar Jakobsson. "Strategisk kommunikation inom fastighetsbranschen : En kvalitativ undersökning om skillnader och likheter i kommunikationen mellan ett kommunalt och privat bolag." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-105001.

Full text
Abstract:
The aim of this study is to find and highlight the differences and similarities in the strategic communication in two real estate businesses with different proprietaries. In order to achieve the purpose, theories and previous research on public relations, strategic communication, mediatization, framing and new public management has been used. The study was conducted through interviews with two different organizations, Lerstenen who is based in Umeå, and Övikshem who is based in Örnsköldsvik. The analysis and results showed that the key difference between the firms was the spontaneity that influenced the private one, in contrast to the public firm that relied on solid structures to manage their communication. The results also showed that differences in basis conditions both allowed and hindered the possibilities with the communicative efforts that the two firms could do.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Sjöström, Hanna. "Sociala medier revolutionerar kommunikationen. Eller...? : En studie av hur Jönköpings kommuns externa kommunikation har påverkats av användandet av socialamedier." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-850.

Full text
Abstract:
The aim of this master thesis was to examine how the use ofsocial media has influenced the way in which themunicipality of Jönköping communicates with the public andother stakeholders. To fulfill this aim the following twoquestions were formulated: How does the municipality ofJönköping use social media for its external communication?Has the external communication of the organization changedwith the use of social media? If so, how has it changed?The examination was carried out as a case study includinginterviews with six employees at different municipalitydepartments, who use social media for externalcommunication in their work.The theoretical framework was built mainly on differentperspectives of communication and a framework forcategorizing public organizations’ use of social media inthree different general purposes - representation, engagementand networking.The results of the study show that the municipality ofJönköping uses social media mainly for informationdissemination. To some extent it is also used for externalmonitoring and for trying to influence people’s attitudes andbehavior. The results further show that the use of socialmedia has not lead to any pervasive change of the externalcommunication of the organization. The communicationthrough social media to a large extent consists of onedirectionaltransmission of information, and at present thereseem to be only very limited ambitions to take the externalcommunication towards more of dialogue and interactivity.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Hedenström, Tobias, and Tomas Andersson. "Facebook och ansikte mot ansikte-kommunikation : En undersökning bland 100 ungdomar i Karlstads kommun om deras kommunikativa vanor." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7020.

Full text
Abstract:
This essay deals with the subject of communication through Facebook. In this survey we studied 100 youths from Karlstad and their communication habits and behavior patterns on Facebook. The social network site Facebook has since its start in 2004 made a mark in modern communication. Today in 2010 the site has more than 500 million users. This paper wants to study what happens to other types of communication. Has the increased use of computer-mediated communication led us away from face to face or has it encouraged us to use face- to face communication more often? Our target group for this study is people attending their final year in high school. In this study we have been using both qualitative- and quantitative methods to collect our data. The result of the study suggests that a big part in our target group is happy to use Facebook or other computer-mediated sites as ways of their communication. Partly because they think it is a convenient way to communicate but also because they find it easier to get in touch with people, both close friends and people they have never met, by using computer-mediated communication instead of face-to-face communication. Virtually all in our target group suggests that Facebook has helped them in their communication and that they are more social now than before. This paper also has sought to illuminate if shy people can be helped to establish social ties through computer-mediated communication.Keywords: Facebook, communication, face-to-face, computer-mediated communication and shyness
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Broman, Christine, and Emma Lilja. "Kommunens kommunikation till invånarna : En fallstudie på Norrköping och Finspångs kommuns kommunikation av avfallshantering." Thesis, Linköpings universitet, Tema vatten i natur och samhälle, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-107934.

Full text
Abstract:
Studien syftar till att undersöka Norrköping och Finspångs kommuns kommunikationsprocesser gällande hållbar avfallshantering. Genomintervjuer med tjänstemän från Norrköping och Finspångs kommun klarläggs kommunernas uppfattning samt tillvägagångssätt förkommunikationen av avfallshantering till sina invånare. En textanalys på kommunernas kommunikativa material om avfallshantering utredervidare vilka strategier som används för att nå ut till invånarna. Studien klargör även hur kommunerna definierar och förmedlar en hållbaravfallshantering. För att sätta studien i ett större perspektiv diskuteras studiens analys sedan i förhållande till tidigare forskning. Resultatet av studien visar bland annat att Norrköping och Finspångs kommuns planering av kommunikationen börjar i olika skeden avkommunikationsprocessen. Det klargörs även att kommuners organisering påverkar kommunikationen med invånarna. En tidig strategisk planering av kommunikation till invånarna underlättar för kommuners kommunikationsprocess. I Norrköping och Finspångs kommuns kommunikativa material används det tydliga strategier för att nå ut till invånarna, dessa strategier anses också vara bra utifrån tidigare forskning. Kommuner bör därmed använda sig av en kommunikation som är målgruppsanpassad, involverar individen, har ett lokalt perspektiv, samt har en positiv framtoning. Gällande hållbar avfallshantering finns det i båda kommunerna ett fokus på tredje steget i EU:s avfallshierarki, återvinning. Studiens resultat kan användas av andra kommuner för att förbättra kommunikationen till invånarna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Holst, Linda, and Maria Bilinski. "Varför slutar personalen? : En kvalitativ studie om personalens skäl till att avsluta sin tjänst i hemtjänsten." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-24933.

Full text
Abstract:
De kommande tio åren kommer antalet äldre att öka och med de behoven av kompetent personal inom vård och omsorg, fram till år 2035 kommer behovet av arbetskraft inom äldreomsorgen att öka med över 60 procent (170 000 personer). Den främsta orsaken till detta är de stora pensionsavgångarna samt det ökade vårdbehovet. Syftet med studien är att finna och beskriva orsakerna till att personal inom hemtjänsten avslutar sin anställning. Forskningsstudien grundas på kvalitativa intervjuer av omvårdnadspersonal som avslutat sina anställningar inom hemtjänsten. I resultatet beskrivs orsaken till uppsägning som bristande arbetsmiljö med hög stressfaktor. Något som framkommer är hur obalansen mellan privatliv och arbetsliv kan härledas som en stressfaktor. Det är också en rådande värderingskonflikt hos många av respondenterna där känslan av otillräcklighet ligger som grund. Något mer som beskrivs är brister i kommunikation och information, snabba förändringar och missnöje med ledarskapet. Det bristande ledarskapet kan förklaras genom de många chefsbytena som respondenterna beskriver. Utöver detta så beskrivs låga påverkansmöjligheter och lågt inflytande över införandet av nya arbetssätt och beslut. Orsakerna till val av avslutad tjänst kan härledas till arbetsmiljö, ledarskap, stress, kommunikation, information och avsaknad av stöd från närmsta chef.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Brinkenberg, Pontus, and Louise Ståhl. "Kommunikation genom frivilliga upplysningar : En studie om kommunala bolags årsredovisningar." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21607.

Full text
Abstract:
Sveriges kommuner startar allt fler företag. Tillsammans omsätter dessa företag sammanlagt 200 miljarder kronor och utgör en viktig del av en kommuns ekonomi. En av de branscher där det finns flest kommunägda bolag är elbranschen, en bransch som sedan avregleringen på 90-talet förändrats på det sättet att ett kommunalt elbolag inte längre kan vara säkra att invånarna i deras kommun väljer dem som elleverantör. Detta har inneburit att de kommunala elbolagenmåste hitta strategier för att locka kunder. Kommunikation är grundläggande för att ett bolag ska nå framgång. Ett av de viktigaste sätten att kommunicera med sina intressenter är att göra det genom sin årsredovisning och här är det främst de frivilliga upplysningarna som kan användas till detta, då de finansiella upplysningarnas utformning är reglerade i Årsredovisningslagen. De frivilliga upplysningarna har ökat i omfattning på senare år och används numera allt oftare som ett kommunikationsverktyg mot bland annat bolagens kunder och därför är detta intressant att studera. Den här uppsatsen har därför som syfte att undersöka på vilket sätt kommunala elbolag kommunicerar genom frivilliga upplysningar i sin årsredovisning och hur det har förändrats under perioden 2008-2017.Den metod som användes för att analysera materialet var en innehållsanalys. Den ansågs som lämplig då den brukar användas i forskning för analysera innehållet av dokument och syftar till att ta fram betydelsen av en text och det underliggande som författaren vill få sagt med sin text. En bildanalys användes också som komplement till innehållsanalysen. Detta för att en bildanalys kan komplettera helhetsbilden och eftersom bilder har blivit en integrerad del i årsredovisningar. De två kommunala elbolag som valdes för studien var Kungälv Energi och Karlstads Energi, vilka är bolag som är väl etablerade bland invånarna i respektive kommun och vars årsredovisningar innehåller frivilliga upplysningar. Resultaten visar att bolagen främst använder sina frivilliga upplysningar till att redogöra förårets händelser och för att upprätthålla sin image och legitimitet som bolag. Detta har inte förändrats under den här undersökningsperioden, utan det som främst har förändrats är att de frivilliga upplysningarna blivit mer informationsrika, att bolagen använder sig mer av bilder i sin kommunikation och att deras årsredovisningar har blivit mer lättolkade och intresseväckande. Avslutningsvis kommer vi fram till att det inte skiljer speciellt mycket mellan de kommunala och privata bolagens sätt att kommunicera genom de frivilliga upplysningarna.
The number of Swedish public owned companies are increasing. Altogether these companies have a revenue of 200 billion Swedish crowns and play an important role for the public sector. The electric market has one of the highest number of public sector owned companies. Since the deregulation in the 90’s, the market has changed a lot for the public owned electric companies, who can no longer count that the citizens in their town will choose them as their electricity provider. Therefore the public owned companies have to find new strategies to make them more attractive. Communication is a key point in succeeding. One of the most important ways to communicate with its stakeholders is through the annual report, where the voluntary disclosures are to most useful section since it is not regulated like the financial disclosures. The voluntary disclosure is also more extensive nowadays and more used as a communication tool towards the customers, therefore it is interesting to study. The aim with the study is to investigate in which way public owned electric companies are communicating through their voluntary disclosure and how it has changed through the period 2008-2017.The study is written in Swedish and the method that has been used for analyzing the material is a content analysis. It was found suitable since it is commonly used when analyzing documents and aims to produce the meaning of a text and the underlying meaning in the text that the author wants to say with the text. An image analysis has also been used as a compliment as it could supplement the overall picture and because images have become an integral part of annual reports. The two public owned companies that were selected for the study were Kungälv Energi and Karlstads Energi, which are companies that are well established among the inhabitants of each municipality and whose annual reports contain voluntary disclosure. The results show that the companies mainly use their voluntary disclosure to account for the events of the year and to maintain their image and legitimacy as a company. This has not changed during the chosen period, but what has mainly changed is that the voluntary disclosure has become more informative, that the companies use more images in their communication and that their annual reports have become more easily interpreted and interesting. In conclusion there is not much difference between the public owned and the private companies way of communicating through the voluntary disclosure.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Wessman, Anna. "Intern Kommun-ikation : En analys av Upplands-Bro Kommuns internkommunikation utifrån ett ledarskapsperspektiv." Thesis, Stockholms universitet, JMK, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-168118.

Full text
Abstract:
Inom organisationer är den interna kommunikationen grundläggande för att det operativa arbetet ska fungera. Faktorer som kultur, struktur, ekonomi, tid och ledarskapsperspektiv påverkar kommunikationen i allra högsta grad. Denna studie har syftet att beskriva och analysera hur Upplands-Bro Kommuns interna kommunikationsprocesser är uppbyggda och fungerar, utifrån både ett ledarskaps- och medarbetsperspektiv. Studien kommer identifiera kommunikationsvägar och kanaler och vilka faktorer som påverkar de olika avdelningarnas interna kommunikation mellan chef och medarbetare utifrån teorier som behandlar organisationskultur- och struktur, ledarskapskommunikation och formella och informella kommunikationsperspektiv. Undersökningen är en fallstudie och har använt kvalitativa intervjuer som metod, både för de individuella chefsintervjuerna och för gruppintervjuerna. Metoden valdes för att kunna få en djupare förståelse och förklaringar för hur den interna kommunikationen fungerar mellan chef och anställd. Studien visar att den interna kommunikationen inom varje avdelning är bristande och många är missnöjda med utformningen, men på olika sätt. Några påpekar att dialogen är för fri och ostrukturerad, medan några saknar den öppna dialogen helt och hållet. Avdelningarna arbetar med kommunikationen på helt olika sätt, där vissa främst använder digitala kanaler, medan andra endast använder muntliga. De flesta medarbetare anser dock att APT-möten är de främsta kanalerna för både information och dialog. Avdelningarnas kultur- och struktur har väsentlig påverkan på alla avdelningar men i olika grad. Två av avdelningarna består nästan helt av kulturgemenskap för att kommunikationen ens ska fungera, medan två påverkas mer av strukturen inom avdelningen. Om de är vertikalt eller horisontellt uppbyggda spelade roll för både dialogen och för delaktigheten inom gruppen. Alla avdelningar använde sig av både formell- och informell kommunikationsstruktur i viss grad. Dock verkade de mer informellt uppbyggda avdelningarna mer tillfredsställda med kommunikationen, än de som främst bestod av formell information.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Persson, Thunqvist Daniel. "Samtal för arbete : kommunikativa verksamheter i kommunala ungdomsprojekt /." Linköping : Tema Kommunikation, Univ, 2003. http://www.bibl.liu.se/liupubl/disp/disp2003/arts285s.pdf.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the bibliographies on the topic 'Kommunal kommunikation' for other source types:
Journal articles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography