Academic literature on the topic 'Kommunal myndighet'

Når et sted skal utvikles, er kunnskap om lokalbefolkningens ønsker, innspill og behov avgjørende for både god planlegging og gjennomføring. I økende grad ser vi at kommunale myndigheter, planleggere, urbanister og arkitekter er opptatt av å få tak i folks stemmer utover den lovpålagte medvirkningen. Samtidig mangler viktige aktører både kompetanse og metoder for å kunne nyttiggjøre seg av med­virkningsinnspill. Hvordan kan folks personlige historier og refleksjoner bli en viktig del av kunnskaps­grunnlaget for en stedsutviklingsprosess og hvordan får vi tak i folks mangfoldige erfaringer og menings­verden på en effektiv og ivaretagende måte? Vi har gjennom flere år med aksjonsforskning på barn og unges medvirkning i by- og stedsutviklingsprosesser, utviklet en kombinert tegneøvelse, dia­log­verktøy og læringsintervensjon vi kaller «splotting». Her tar vi utgangspunkt i det enkle spørsmålet: Hvor har du det godt? Metoden er testet og utviklet i samarbeid med blant andre lokal ungdom i Oslo og landskaps­arkitektstudenter fra NMBU, og gir innsikt i steders betydning for de menneskene det angår uten bruk av forutbestemte kategorier og såkalte «forbildefeller». Splotting er spesielt egnet som verktøy i dialogbaserte medvirkningsprosesser innenfor by- og stedsutvikling med fokus på utforming av det off­entlige rom som sosial arena, blant annet innenfor fag som arkitektur, design og sosialantropologi. Ut­fordringen har vært å sikre systematisk dokumentasjon og oversetting av folks refleksjoner til plan­tegning og formgivning. Metoden har slik store utviklingsmuligheter, og kan også brukes transdisiplinært i samarbeid med fagfelt som kunst og kultur, folkehelse og innenfor organisasjonsutvikling i offentlig sektor.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om begripligheten i ett urval av textmallar från Miljökontoret i Eskilstuna kommun kan förbättras och om så är fallet, hur den kan förbättras. Undersökningen omfattar nio textmallar för brev, delegationsbeslut och förelägganden som vänder sig till enskilda kommuninvånare, företag eller det allmänna. Brev och beslut är textkategorier som handläggarna på miljökontoret ofta och regelbundet skriver. Jag har använt mig av Klarspråkstestet för beslut, brev och andra kortare texter, för att undersöka olika aspekter av textmallarna. Min undersökning visar att det finns aspekter som bidrar till god begriplighet, men det finns också aspekter som kräver mindre eller större bearbetning för att höja begripligheten i texterna som skrivs i mallarna.

Sedan Internet förändrade hur världen kommunicerar har den teknologiska utvecklingen i dess kölvatten och i synnerhet de sociala medierna inneburit ett paradigmskifte i vår vardagliga kommunikativa verklighet. Även organisationer har hakat på utvecklingen. Men för många råder ovisshet om hur sociala medier påverkar deras verksamhet. I synnerhet våra svenska myndigheter som har att förhålla sig till offentlighetsprincip, yttrandefrihet och ett genomgående medborgarperspektiv. Mot denna bakgrund ville vi undersöka hur sociala medier påverkar arbetet med samhällskommunikation inom en kommunal förvaltning. Vi har därför gjort en kvalitativ studie av en kommunal förvaltning inom Kalmar kommun genom att intervjua de som arbetar med Facebook samt deras ledning. Våra huvudteorier är hämtade från Kent Asp, Jürgen Habermas och John B. Thompson. Vi har kommit fram till att Facebook är en samlingsplats för flera olika typer av interaktion med möjlighet till dialogisk masskommunikation genom nätverk. Medieinnehållet är ett konstant flöde av främst fatisk kommunikation men som för en myndighet öppnar för effektiv kriskommunikation. Informatörsrollen blir mer strategisk och medborgardialogen decentraliserad genom ökad kommunikation via Facebook. Sociala medier skapar ett nytt interaktionsfält som förstärker den borgerliga offentligheten och ökar möjligheten till deliberativ demokrati. På så sätt minskar tendensen för en mediekrati och ökar myndighetens makt över massmedierna.
Since Internet changed how the world communicates the technological development that followed and especially the social medias has meant a change of paradigms in our everyday communication. Even organizations have followed the trend, but for many there is an uncertainty about how social media affects their operations. Especially for our Swedish administrative authorities that have to act according to open records, freedom of speech and the citizen perspective. With this in mind we wanted to study how social medias affect the work with communication to society within a municipality. We therefore have made a qualitative study on Kalmar municipality by interviewing the ones who use Facebook as a work tool and their management. Our main theories are from Kent Asp, Jürgen Habermas and John B. Thompson. We have concluded that Facebook is a meeting place for several types of interaction with possibility to have dialogical mass communication through networks. The media content is a constant flow with mainly phatic communication that for an administrative authority opens up for effective crises communication. The public relations officers role becomes more strategic and the dialogue with the citizens becomes decentralized through increased communication through Facebook. Social medias create a new field of interaction that enhances the public sphere and increases the possibilities for a deliberative democracy. In that way the tendencies for a mediacracy decrease and the administrative authorities power over media increase.

The crucial factor for successful municipal climate work is that there are driving forces. Most importantly is that the senior officials and politicians in the municipality are dedicated to the cause considering that they have the power to influence and make a change. Besides proactive and committed individuals, it is necessary that the work is organized and anchored by clear and concrete documents and control systems. It is also important that the work is continuously monitored and evaluated. To collaborate with other municipalities, authorities or participate in various networks is another factor contributing to the improved climate work in the form of exchange of information, knowledge and experience. A major driving force for municipalities to improve themselves is the distribution of state aid and grants. Being able to measure and compare themselves with other municipalities is also important because it encourages and motivates further efforts. One problem today is that there are no clear definitions and guidelines for a completely objective assessment of the climate work. According to the UN's climate panel, global emissions of greenhouse gases must be reduced with several percent to prevent global temperature increases from causing catastrophic and irreversible consequences. The greatest hope is placed on technology and development including better and more efficient engines and fuel. A transfer between transport modes, for example, from road and air to rail plays another big part. Swedish studies also show that efficient transport planning and changing behavior is of great significance for achieving the national vision. Municipalities have a great responsibility considering they transfer the overall goals into local action plans. The report examines the climate work of the three municipalities; Örebro, Eskilstuna and Östersund. The aim is to study the factors and driving forces behind a successful climate work. The goal is to contribute to a greater understanding of the local participants. A sidetrack of the report was to highlight how municipalities relate to government authorities. One result of this was a desire for better collaboration, in this case between the Transport Administration, the Sweden Energy Agency, the Swedish National Board of Housing, Building and Planning and the Swedish Environmental Protection Agency, but also towards the municipalities themselves. Instead of handing out manuals and guidelines the government authorities should take on a coordination role and help the municipalities to build a sustainable structure of their climate work. Municipalities in this report were selected because it is suggested that they conduct a both active and successful climate work. The scrutiny was done with focus on organization and arrangements and interviews with responsible municipal officials have been implemented. Despite differences in the municipal organizational model they are still very similar in terms of centralization of climate work permeated with great commitment, clarity and sustainability.
Den avgörande faktorn för ett framgångsrikt kommunalt klimatarbete är att det finns drivande eldsjälar.  Allra viktigast är att de ledande tjänstemännen och politikerna i kommunen är engagerade då det är de som sitter på makten att påverka och förändra. Utöver drivande och engagerade individer är det nödvändigt att arbetet organiseras och förankras genom tydliga och konkreta dokument och styrsystem samt att det genomförs kontinuerliga uppföljningar och resultatredovisningar av arbetet. Att samverka med andra kommuner, myndigheter eller delta i olika nätverk är en annan faktor som bidrar till förbättrat klimatarbete i form av informations- kunskaps- och erfarenhetsutbyte. En stor drivkraft för kommunerna att förbättra sig är utdelning av statliga stöd och bidrag. Att kunna mäta och jämföra sig med andra kommuner är också viktigt då det sporrar och motiverar till ytterligare ansträngning. Ett problem idag är dock att det inte finns tydliga definitioner och riktlinjer för en helt objektiv bedömning. Enligt FN:s klimatpanel måste de globala utsläppen av växthusgaser minska flera procent för att undvika att jordens medeltemperatur ökar så kraftigt att det medför katastrofala och oåterkalleliga konsekvenser. Störst förhoppning läggs på tekniken och utveckling av bland annat bättre och effektivare motorer och drivmedel. Överflyttningar mellan trafikslag, exempelvis från väg och flyg till järnväg är en annan stor del. Svenska studier visar också att transportsnål samhällsplanering och förändrade beteenden har stor betydelse för att nå den nationella visionen. Kommunerna har ett stort ansvar då det är de som bryter ner och översätter de övergripande målen till lokala handlingsplaner. I rapporten granskas tre kommuner och dess klimatarbete. Kommunerna är Eskilstuna, Örebro och Östersund. Syftet är att försöka se vilka faktorer och drivkrafter som ligger bakom ett framgångsrikt klimatarbete. Målet är att bidra med ökad förståelse för de lokala aktörerna. Ett sidospår med rapporten har varit att belysa hur kommunerna ser på statliga myndigheter. Ett resultat av detta var ett önskemål om bättre samverkan, i det här fallet mellan Trafikverket, Energimyndigheten, Boverket och Naturvårdsverket men även gentemot kommunerna själva. En samordningsroll från myndigheternas sida där man inifrån hjälper till att bygga upp en hållbar struktur hos kommunerna är att föredra framför goda idéer, handböcker och riktlinjer. Kommunerna är valda då det antytts att de bedriver ett både aktivt och framgångsrikt klimatarbete. Granskningen har skett med fokus på organisation, samverkan och åtgärder och intervjuer med ansvariga tjänstmän har genomförts. Trots olikheter i den kommunala organisationsmodellen finns stora likheter i form av en centralisering av klimatarbetet som genomsyras av stort engagemang, tydlighet och långsiktighet.

Vi har undersökt vilket innehåll som socialtjänstens enhet individ-och familjeomsorgen inom olika kommuner har på sina hemsidor samt hur de har organiserat och koordinerat arbetet.Det visar sig att innehållsmässigt ser det väldigt lika ut med den information som erbjuds, det som skiljer hemsidorna åt är aktiviteter och kontaktmöjligheter för användarna. En del kommuner erbjuder sina användare möjligheten till kontakt via email till berörd handläggare medan andra valt att enbart ha email till själva enheten eller någon chef.Koordinationen kring själva arbetet sker i det flesta fall via muntlig kommunikation och ömsesidig anpassning. Endast en kommun har minskat koordinationen genom att använda standardprogram.Arbetets organisation utgår ifrån en grundläggande form av AD-hocracy.

Abstract: Facebook in the Public Sector - qualitative interviewstudy with The Swedish maritime Administration, the Swedish Meteorological and Hydrological Institute, the Swedish prison and Probation services and the municipality of Katrineholm about their precense on Facebook. In my bachelor’s thesis I have studied how three government authority and one municipality uses or don’t use Facebook in their communication towards the citizens. I have chosen to study four different cases, to see if there are any significant similarities or differences between how the different services are working with their communication. I have chosen to explore my cases through semi-structured qualitative interviews, where I met communications officers of every organisation face to face. I have found out that there is not one right way to communicate through Facebook, every organisations decisions must be based on their own mission, aims and objectives. And I have seen that both the transmitter and the receiver need to mature into the new acting of this new channel - Facebook.

Alltfler myndigheter och kommuner väljer Facebook som en av sina kommunikations- och publiceringskanaler. Möjlighet till dialog och att snabbt sprida information till medborgarna är några av argumenten. Målet är att myndigheter och kommuner ska bli mer tillgängliga. För att lyckas med detta använder man klarspråk. Problemet med klarspråk är att det inte är tillräckligt för vissa målgrupper. Personer med läs- och skrivsvårigheter behöver ett språk som är anpassat efter deras behov som underlättar läsningen ytterligare. Ett hjälpmedel är lättlästa texter som riktar sig till denna målgrupp. Men att tillhandahålla lättlästa texter och sedan tro att problemet är löst är både naivt och ineffektivt. Problemet är att målgruppen som lättläst riktar sig till är för bred. En dyslektikers lässvårigheter skiljer sig väldigt mycket mot exempelvis en utvecklingsstörds lässvårigheter. Det är alltså två problem. Personer med läs- och skrivsvårigheter exkluderas på FB och att lättläst exkluderar dyslektiker.     Syftet med min undersökning är att kartlägga vilka riktlinjer som underlättar läsningen på FB för en av målgrupperna med läs- och skrivsvårigheter. Därför avgränsar jag mig till dyslektikernas behov. Riktlinjerna presenteras i en manual riktad till informatörer på svenska myndigheter och kommuner.
More and more authorities and municipals choose Facebook as one of their communication and publishing channels. Arguments for using social networks as FB is that it makes opportunities for dialogue and to quickly release information to citizens. The purpose for authorities and municipals using FB is to become more available. Writing at this forum they use plain language. The problem with plain language is that its not suitable for all readers. People with reading and writing disabilities need a language that is adjusted to their needs. A tool to be used to increase understanding to weak readers is easy to read texts aimed at this groups. But to provide easy to read texts at the FB forum and then believe that the problem is solved is both naive and ineffective. The main issue is that the target group (weak readers) is a group with lots of different reading disabilities, its too broad. For example a person with dyslexia have a different reading disability then a mentally retarded person. There are two problems due to this. People with reading and writing disabilities are excluded on FB and easy to read texts excludes persons with dyslexia. The purpose of my study is to identify guidelines that ease reading on FB for a target group with dyslexia. Therefore I define my work only to persons with dyslexia and there needs. The guidelines is presented in a manual, aimed at public relation officers and writers on Swedish authorities and municipalities.

This study examines how Borlänge municipality can initiate their work with open data. To open data means that the organisation has in the past kept their datasets closed from public, the point with the project is to publicize datasets to encourage opportunities and innovation in society.Since 2016 Riksarkivet has had a mission to make sure that Swedish governmental bodies have opened a dataset of some type, this mission will finish at the end of 2018. The mission itself has originated from an EU directive and been fitted to Swedish law.This study has collected data and experiences from other municipalities but also from stakeholders and an expert in open data. The study has also collected information online, such as guides, frameworks and processes. All of the collected data served as a foundation for the startplan we composed for Borlänge municipality.
Denna studie undersöker hur Borlänge kommun kan inleda sitt arbete med öppna data. Att öppna sina data betyder att verksamheten tidigare har hållit sina datamängder stängda från allmänheten, syftet med arbetet är då att offentliggöra datamängder för att främja möjligheter och innovation i samhället.Sedan 2016 har Riksarkivet haft i uppdrag att se till att samtliga svenska myndigheter har öppnat någon mängd och typ av data, detta ska vara klart till slutet av 2018. Uppdraget i sig har härstammat från ett EU direktiv och anpassats till svensk lag.Denna studie har samlat in data och erfarenheter från andra kommuner men också från intressenter och en expert inom öppna data. Studien har även samlat in information som finns online, såsom guider, ramverk och processer. Dessa insamlade data låg till grund för den startplan vi sammanställde för Borlänge kommun.

Sammanfattning Denna uppsats syftar till att undersöka hur vissa statliga myndigheter och kommuner i Sverige legitimerar värdegrundtexter. Värdegrundtexter - en företagsinspirerad metod - har börjat spela en viktig roll i den offentliga verksamheten. Dessa texter är ett tydligt tecken på en förändrad verklighet där New Public Management tagit plats. Materialet består av 34 värdegrundtexter från statliga myndigheter och kommuner i Sverige. Texterna analyseras med hjälp av legitimeringsanalys som bygger på van Leeuwens modell omfattande fyra huvudtyper av legitimeringsstrategier. Studien visar att värdegrundtexterna från analysmaterialet legitimeras som ett framgångsrikt redskap för intern och extern kommunikation - ett redskap i det vardagliga arbetet respektive ett redskap för att kommunicera myndigheternas ideal och värderingar utåt. Olika legitimeringsstrategier kan förekomma samtidigt varvid. Den vanligaste strategin är rationalisering. Värdegrundtexterna får legitimitet genom att de framställs som sanna och framhävs som ett effektivt redskap för att uppfylla ett visst syfte eller leda till positiva effekter. Texterna motiveras genom hänvisning till konformitets-, expertauktoritet och opersonlig auktoritet. Moralisk legitimering som legitimeringsanalys är i analysmaterialet för det mesta underordnad rationalisering. Genom hänvisning till den moraliska legitimeringen argumenteras värdegrundtexterna som ett effektivt redskap för marknadsföring och för konkretisering av de värderingar som myndigheterna vill förknippas med. Analysen visar att de värderande diskurser som används i legitimerande syfte kopplas till det företagsinspirerade idealet samtidigt som statliga myndigheter vill betona sin roll som myndighet.

Software as a Service är en växande leveransmodell och används numera utav verksamheter världen över. Nya leveransmodeller av tjänster kräver dock nya perspektiv på hur de påverkar verksamheten. Studien baseras på en kvalitativ, intervjubaserad, undersökning mot kommuner inom Västra Götaland. Frågan som ställs, och studeras, är följande: Vilka faktorer påverkar beslut vid upphandling och implementering av ”Software as a Service”-baserade tjänster hos kommuner inom Västra Götaland?” Studien baserades på en kvalitativ metod där intervjuer användes som den främsta resursen för insamlingen av data. En litteraturstudie kompletterade intervjuerna genom att skildra tidigare forskning och det generella området. Resultatet av studien pekar på fem olika faktorer som påverkar beslut vid upphandlingen, och implementeringen, av ”Software as a Service”-baserade tjänster hos kommuner inom Västra Götaland. Dessa fem faktorer är Lagen om Offentlig Upphandling, Informationssäkerhet, Implementering, Leverantör samt Kravställning. Resultatet riktar sig till att användas som en grund för ett framtida formulerande av ett Statement of Work, som skall kunna beskriva hur dessa faktorer skall tacklas.
Software as a Service is a growing delivery/business model and is now well implemented in enterprises all over the world. With the addition of new delivery/business models, a new perspective is needed to mitigate certain risks and additional factors that may be identified with the new way of delivery/business. This study is based on a qualitative research method which uses interviews with municipalities in the region of Vastra Gotaland. The research question is as follows: Which factors have a deciding purpose in the procurement and implementation of “Software as a Service”-based services at municipalities in Vastra Gotaland? The study was based on a qualitative research where interviews was used as the main resource when collecting data. A literature study complemented the interviews as an additional resource to depict the general area around SaaS. The result of the study points towards five different factors that affects decision-making at the procurement- and implementation process of SaaS-based services at the municipalities in Vastra Gotaland. These five factors are Legal aspects of procurement within municipalities, (Lagen om Offentlig Upphandling), information security, Implementation, supplier and specification of requirements. The result is later supposed to be used as a baseline for a future formulatory of a Statement of Work, that will describe how these factors should be dealt with.