To see the other types of publications on this topic, follow the link: Kommunal sektor.
Dissertations / Theses on the topic 'Kommunal sektor'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Kommunal sektor.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Weichert, André, and Filip Nordström. "Internprissättning i kommunal sektor : En utvärderingsstudie gjord på Växjö kommun." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-66963.
Full textAbstract:
Bakgrund: Under början av 1990-talet influerades offentlig sektor av New Public Management och anammade styrverktyg som initialt användes i näringslivet. Ett sådant styrverktyg som kom att användas var internprissättning. Internprissättning är ett styrverktyg som bland annat används för att kunna allokera kostnader i en divisionaliserad organisationsstruktur. Det finns många olika sätt som man kan arbeta med internprissättning på och det finns inget övergripande optimalt prissättningssystem utan olika prismodeller kan användas i olika situationer. Då internprissättning är ett ämne som är relativt outforskat inom Sveriges kommuner, var det av intresse att studera hur internprissättning som styrverktyg kan användas i den kommunala sektorn. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en teoretisk modell som förklarar hur en kommun kan arbeta med internprissättning. Samtidigt är syftet att kartlägga hur Växjö kommun arbetar med internprissättning för att sedan, utifrån den framtagna modellen, se hur internprissättningssystemet kan förbättras. Metod: Studien har genomförts som en utvärderingsstudie på Växjö kommuns internprissättningssystem. Detta för att inspektera hur väl internprissättningen faktiskt fungerar samt studera hur man kan åstadkomma önskvärda förändringar och förbättringar. Den teoretiskt framtagna internprissättningsmodellen bygger på teori om internprissättning som har samlats in via facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Empirin samlades in via kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär. Slutsats: Den framtagna teoretiska modellen inleds med att förklara vilka syften en kommun kan tänkas ha med att bedriva internprissättning. Följaktligen tar modellen upp vilka prismodeller en kommun kan arbeta med, hur internprissättningen kan administreras och kopplas ihop med kommunens budgetarbete för att slutligen gå igenom de positiva och negativa effekter som internprissättningen kan orsaka. Genom att jämföra Växjö kommuns internprissättningssystem med den framtagna teoretiska modellen kunde vi ge förslag på hur kommunens internprissättningssystem kunde förbättras.Background: In the early 1990s, the public sector was influenced by New Public Management and embraced management control tools that were initially used in the private sector. One of those tools that came into use was transfer pricing. Transfer pricing is a managing control tool that, among other things, is used to allocate resources in a divisional organizational structure. There are many ways you can work with transfer pricing and there is no overall optimal pricing system, however different pricing models can be used in different situations. Since transfer pricing is a topic that is relatively unexplored in Sweden’s municipalities, we found an interest in studying how transfer pricing as a control tool can be used in the municipal sector. Purpose: The purpose of this study is to create a theoretical model explaining how a municipality can work with transfer pricing. At the same time, the purpose is to map how Växjö municipality works with transfer pricing, after which, based on the developed model, see how their transfer pricing system can be improved. Method: The study has been conducted as an evaluation study on Växjö municipality transfer pricing system. This in order to see how well the transfer pricing system actually works and to see how they can achieve desirable changes and improvements. The construction of the theoretical model is based on theory of transfer pricing that was collected through non-fiction and scientific articles. The empirical material was collected through qualitative interviews of a semi structured nature. Conclusion: The developed theoretical model begins by explaining what purposes a municipality have with working with transfer pricing. Consequently, the model identifies the price models a municipality can work with, how the transfer pricing can be administrated and linked with the municipalities budget and finally, what different positive and negative effective outputs you can expect when working with transfer pricing in a municipality.
2
Hansen, Roy Allan. "Innføring av e-politikersystemer i kommunal sektor." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for sosiologi og statsvitenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-23855.
Full text
3
Andersson, Linus. "Explicit eller tyst kunskap – lärande mellan projekt i kommunal sektor : Kunskapsprocesser i kommunala projekt." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43479.
Full textAbstract:
Olika forskningsinitiativ har belyst vikten av att lära både i och mellan projekt, vilket medför att hela organisationen gynnas av lärande erfarenheter i slutändan. Lärande i och mellan projekt är således en kritisk framgångsfaktor för lyckade projekt i framtiden. Denna uppsats har som ambition att undersöka kunskapspro-cesser i och mellan kommunala projekt, med emfas på huruvida dessa processer skiljer sig mellan lyckade eller misslyckade projekt. M.h.a. en kvalitativ-deduktiv fallstudie, framkom det att det finns vissa skillnader på formaliseringen baserat på projektresultatet. Lyckade projekt har en större tendens att explicitgöras genom någon form av dokumentation, m.h.a. internaliserings- externaliserings- eller kombinationsprocesser.Various research initiatives have highlighted the importance of learning both in and between projects, which means that the entire organization will benefit from learning experiences ultimately. Learning in and between projects is therefore a critical success factor for successful projects in the future. This paper is aiming to examine knowledge conversion within and between municipal projects, with em-phasis on whether these processes differ between successful or unsuccessful pro-jects. With the methodology consisting of qualitative - deductive thematic analy-sis, conducted as a case study, - with triangulation as a validation tool – the study revealed some differences in the formalization based on a project's result. The successful project is more likely to result in explicit, rather than tacit, knowledge. This knowledge dimension is achieved through internalization, externalization and combination-processes – whereas the unsuccessful project can consist of so-cialization as well as internalization, as a result of differences in the externaliza-tion of knowledge between projects.
4
Selin, Karin, and Lina Vennberg. "Kompetensutveckling för yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare inom kommunal sektor." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-113607.
Full textAbstract:
Syftet med detta arbete var att skapa en bild av studie- och yrkesvägledares egen syn på behov av och möjligheter till kompetensutveckling, detta i förhållande till de kunskaper och färdigheter som de själva och gällande bestämmelser säger behövs för att klara av yrkets utmaningar. För att uppnå syftet och för att få svar på frågeställningarna valdes en kvalitativ intervjustudie med 15 stycken utbildade yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare och 5 stycken skolledare. När det gällde kompetensutveckling uttryckte samtliga respondenter i studien framförallt att för dem innebar det annat än kunskaper som utvecklas genom utbildning. Det de såg som kompetensutveckling var snarare egenskaper, erfarenheter och värderingar hos vägledaren som kunde utvecklas genom arbetet och samspelet med klienter och kollegor. Denna brist på kunskap hos vägledarna själva om de kunskaper de kan utveckla sina kompetenser inom kan ses bero på det faktum att studie- och yrkesvägledare inte har en arbetsbeskrivning för sitt yrke. Hade vägledarna haft en sådan skulle det vara enklare för dem att veta och visa på vilka kunskaper de bör ha i yrket, och vad de behöver kompetensutveckling inom. Att ungefär hälften av respondenterna saknade utvecklingsplan tyder även det på behovet av detta. En utvecklingsplan skulle då kunna kopplas till arbetsbeskrivningen för att få större tyngd. Respondenterna är rörande överens om att grundutbildning, återkommande kompetensutveckling och livslångt lärande tillhör de viktigaste framgångsfaktorerna för dem för att klara sig i sitt yrke i dagens snabbt föränderliga samhälle.
5
Sipulskis, Dainius, and Phuong Do. "Förändringsarbete : En kvalitativ studie utifrån ledningsperspektiv inom kommunal sektor." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68147.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur chefer inom kommunal sektor arbetar med förändringsarbete. Det finns tre frågeställningar som är utvecklade utifrån syftet. Frågeställningarna besvarades med hjälp av intervjuer som genomfördes med personer som arbetade på kommuner i Sverige och hade en arbetsledande ställning. Studiens resultat visar att ledaren måste informera personalen om ett kommande förändringsarbete tidigt. När personalen har fått information om förändringen bör det skapas möjlighet till bearbetning av informationen för personalen, det är viktigt att även ge återkoppling till personalens respons. Det är också viktigt att inte fastna i en dialog utan gå vidare när kommunikationen inte leder till förbättringar i tillvägagångssättet. Under pågående förändringsarbete är det viktigt att finnas tillgänglig när personalen är i behov av stöd i förändringsarbetet. När förändringen är genomförd är det viktigt att se tillbaka och dra lärdom av erfarenheterna.
6
Edholm, Zacharias, Kevin Lundberg, and Jonathan Malmberg. "Finansiella marknadsprogram i kommunal sektor Ett institutionellt perspektiv på transaktionskostnader." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-51432.
Full text
7
Falkeby, Martin, and Mattias Carlstrand. "Vad motiveras chefer av inom kommunal sektor? : En kvalitativ studie av chefer på en kommunal förvaltning samt vad kommunen erbjuder för motivationsfaktorer." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25827.
Full text
8
Gustafsson, Wilhelm, and Sophia Ekengren. "Att planera för succé : En jämförande undersökning av hur informanter från privat och kommunal sektor upplever arbetet med successionsplanering inom sina organisationer." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-218330.
Full textAbstract:
Successionsplanering handlar om att ha en strategi för att på sikt kunna ersätta chefspositioner inom en organisation. Arbetet inbegriper att identifiera vilka chefspositioner man kan komma att behöva ersätta på sikt, identifiera potentiella ersättare till dessa positioner och sedan genom olika insatser göra dessa kandidater redo.Denna undersökning syftar till att jämföra hur informanter från privat och kommunal sektor upplever att man arbetar med successionsplanering inom sina respektive organisationer.Vi undersöker om det finns likheter och skillnader mellan de två sektorerna gällande arbetet med detta och försöker förklara vad dessa skillnader kan bero på.Vi har intervjuat tio informanter från tio olika organisationer, fem från privat sektor och fem från kommunal sektor. En nyligen genomförd kvantitativ undersökning visar att många organisationer är missnöjda med hur arbetet med successionsplanering fungerar hos dem. Därför har vi valt att genomföra en kvalitativ studie inom samma ämne för att fördjupa oss i hur enskilda informanter upplever att det fungerar inom deras respektive organisation. Organisationerna i undersökningen skiljer sig åt storleksmässigt.De privata organisationerna tillhör dessutom olika branscher.De likheter mellan sektorerna som resultaten visar på, är att de flesta organisationer har något tillvägagångssätt för att identifiera potentiella chefskandidater och därefter göra dem redo att ta över en ledande position på sikt. Vi kan också se att flera av informanterna uttrycker en önskan om en ökad samsyn vid bedömning av kompetens samt att flera informanter skulle vilja erbjuda möjligheten till fler medarbetare att anta en chefsposition.En skillnad som framkommit av resultaten är att arbetet sker mer strukturerat inomden privata sektorn. De privata organisationerna i denna undersökning dokumenterar i större utsträckning de chefskandidater som man tror på och vilken risk man tror föreligger att en chef är på väg att sluta. Detta tycks bero på att offentlighetsprincipen som de kommunala organisationerna omfattas av gör att man undviker att dokumentera denna typ av information. Bland de privata organisationerna i denna undersökning ärdet vanligast att man använder sig av en talent pool med kandidater som man tror extra mycket på och sedan följer över tid. Denna pool kan förändras kontinuerligt. Bland de kommunala organisationerna använder man sig istället av ledarskapsprogram dit medarbetare får ansöka själva.
9
Kårbø, Camilla. "Ledningsmötets funktioner i en kommunal verksamhet." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-66217.
Full textAbstract:
Due to globalization and technical development, organizations continually need to change to be able to retain their competitive force. This highlights the need for formal management meetings to lead and develop the organization. The purpose of this study is to examine how eight meeting participants experience a Swedish municipality’s management teams. To understand the management meeting’s functions for the organization, its tasks and the individuals themselves, Robert Merton’s functionalist theory with manifest and latent functions and dysfunctions will be used. Furhermore, how the management meetings can be understood on the basis of Erving Goffman’s concepts front and back stage and team performance will be analysed. The results of this study show that the management teams create both manifest and latent functions and dysfunctions which have an impact on the organization at many levels. The management team will result in the development of the organization, and to the promotion and enforcement of the vision. It will also monitor the operations of the organization and entail a deeper understanding for the internal actions. The members of the management team learn to approach their tasks in new ways and improve their motivation. At the level of the individual, the management team will help the individual to grow as a human being, but also professionally and in his or her position as a leader. Being a member of the management team implies expectations, but the management team also offers support. To sum up, the management team is important for the organization and entail relevant functions. In order to make the management team as efficient as possible, the dysfunctions must also be analysed. Based on Goffman’s theory, it is possible to state that the management meeting gives the participants a front stage and back stage, and that they are themselves alternately in the different stages.Globalisering och teknisk utveckling bidrar till att organisationer ständigt är i behov av förändring för att kunna bibehålla sin konkurrenskraft. Detta aktualiserar behovet av formella ledningsmötenmed uppgift att leda och utveckla organisationen. Syftet med studien är att undersöka hur åtta mötesdeltagare upplever en svensk kommuns ledningsgrupper. För att förstå vilka funktioner ledningsmötet har för organisation, arbetsuppgiften och individen används Robert Mertons funktionalistiska analys med manifesta och latenta funktioner samt dysfunktioner. Studien analyserar dessutom hur ledningsmötet kan förstås utifrån Erving Goffmans begrepp främre och bakre regioner samt teamframträdande. Studiens resultat visar att det går att se att ledningsgruppen skapar såväl manifesta som latenta funktioner och manifesta och latenta dysfunktioner vilka påverkar flera av organisationens nivåer. Ledningsmötet leder bland annat till en utveckling av organisationen, samt att en levande vision skapas och upprätthålls, att organisationens arbete följs upp och att organisationsmedlemmarnas förståelse för den interna verksamheten ökar. Mötesdeltagarna får med hjälp av ledningsmötet ett annat förhållningsätt för sina arbetsuppgifter, både en ökad förmåga att genomföra sina uppgifter och en ökad motivation. De funktioner som ledningsmötet skapar på individnivå är att mötesdeltagarna utvecklas som individer. Dessutom skapar ledningsmötet förväntningar på att deltagarna ska prestera, men är också en plats där de kan få hjälp och stöd. Resultatet visar att ledningsmötet är betydelsefullt för organisationen och leder till många relevanta funktioner, men också att det finns ett behov av att kartlägga dysfunktionernaför att skapar förutsättningar att ledningsmötet ska genomsyra verksamheten så effektivt som möjligt. Resultatet som framkom utifrån analysen av Goffmans begrepp visade att ledningsmötet erbjuder deltagarna en bakre och en främre region och att de växelvis befinner sig i de olika regionerna. Resultatet visar därmed att de olika regionerna inte enbart behöver ses som tydligt uppdelade utan i stället kan existera i samverkan och överlappa varandra.
10
Wallgren, Hannah, and Elin Wigert. "Lean i kommunal sektor : En kvalitativ studie om framgångsfaktorer för långsiktigt Lean-arbete." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-28962.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att genom kvalitativ metod och utifrån ett lednings-perspektiv, urskilja viktiga faktorer för kommuner i arbetet med att implementera och långsiktigt vidmakthålla Lean som metod. Studien har genomförts i två svenska kommuner. Vi har undersökt varför och hur kommuner arbetar med Lean samt vad de hittills har uppnått. Totalt har sex semistrukturerade intervjuer utförts med nyckelpersoner som innehar en ledande- eller stödfunktion. Resultatet påvisar att införandet av Lean grundas i att kommunerna vill förbättra kvalitén för kunden, minska slöserier samt effektivisera organisationen för att kunna möta framtidens ökade efterfrågan. Deras huvudsakliga fokus finns på att skapa en Lean-kultur. De främsta verktygen som används är värdeflödes-kartläggning, visuell styrning genom förbättringstavlor samt 5S. Vissa verksamheter använder även PDCA-hjulet. Det som Lean-arbetet hittills genererat är att vissa arbetsuppgifter och processer har förändrats och resultatet har därmed blivit minskat slöseri. I ett fall har värdet för slutkunden ökat genom minskad väntetid. Studien påvisar följande faktorer som avgörande för att skapa ett långsiktigt Lean-arbete: fokus skall vara på att skapa värde för slutkund, verksamheten måste inneha god kunskap om metoden samt stödjande ledarskap måste finnas på alla nivåer. Lean måste dessutom anpassas till varje enskild verksamhet, fokus bör finnas på kultur istället för verktyg samt ha ett sunt förhållningssätt för att minska motstånd.The purpose of this study is to with a qualitative method and from a management perspective, identify important factors for municipalities in their work with implementing and maintain a long-term Lean methodology. The study was conducted in two Swedish municipalities. We have studied why and how municipalities are working with Lean and what Lean so far generated in. A total of six semi-structured interviews were conducted with key-people who has a managing- or supporting function. The result found that the aim of introducing Lean in the municipalities is to improve the quality for the customer, reduce waste, and make the organization more efficient so that it can meet future increased demand. Their main focus is to create a Lean culture where Lean is a natural part of the daily work. The main tools used are 5S, value stream-mapping, visual control. Some departments also use the PDCA wheel. What Lean work so far generated in is that some tasks and processes have changed which resulted in a reduced waste. In one case has the value for the end customer increased by reducing waiting time. The study establishes the following factors as crucial to creating a long-term Lean work: focus must be on creating value for the end customer, the organization must possess a great knowledge of Lean as a method, and the leadership must at all levels be engaged and supportive. Lean must be adapted to each individual organization, the focus should be on culture rather than tools, and have a reliable approach to reduce any resistance.
11
Acs, Alexandra, and Ann-Catherine Wentz. "Kvinnligt och Manligt ledarskap : en studie om kvinnligt och manligt ledarskap i kommunal sektor." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8413.
Full textAbstract:
I denna studie undersöks det ledarskap som idag bedrivs inom Skånes kommunala verksamheter, utifrån nio ledarskapsstilar som är kompatibla med organisatorisk framgång världen över. Frågeställningen ”Finns det några skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap i Skånes samtliga kommuner, studerat utifrån McKinseys nio ledarskapsstilar?” har syftet att undersöka eventuella könsskillnader i ledarskap.Fördelningen i studiens population har syftet att kartlägga samt studera de skillnader det manliga och kvinnliga ledarskapet kan ge exempel på. Urvalsgruppen har således fått svara på en enkät behandlande de områden de eventuellt kommit i kontakt med under sin chefskarriär och därmed fått bedöma sitt agerande.Enkäten skickades ut till totalt 101 chefer, fördelat på 54 män och 47 kvinnor, inom Skånes samtliga 33 kommuner. 65 svar erhölls, fördelat på 31 kvinnor och 34 män. Deltagarnas chefstitlar var bland annat ekonomichef, personalchef samt informationschef.Resultatet visade att vi inte kunde redovisa någon signifikant skillnad mellan kvinnor och mäns ledarskapsstilar. Inte heller kunde ett utmärkande medeltal, dvs. en större skillnad mellan de manliga och kvinnliga medelvärdena, påvisa märkbara skillnader delfrågorna emellan. Endast 5 av 38 frågor visade sig avvika ifrån det generella resultatet. Där vi kunde se en antydan till signifikanta skillnader mellan könsgruppernas svar. Studiens slutsats blir därmed att vi, med hjälp av egen utformad enkät, inte har kunnat finna några skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap i Skånes samtliga kommuner.
12
Degselius, Liselott, and Mona Hellstadius. "Kompetensutveckling – en karriärmöjlighet? : En kartläggning av vård- och omsorgspersonals karriär- och kompetensutvecklingsmöjligheter inom kommunal sektor." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-62775.
Full textAbstract:
I denna uppsats har vi undersökt hur kommuner arbetar med kompetensutvecklingsinsatser för att skapa karriärvägar åt deras medarbetare. Kompetensutveckling är ett område som ständigt är aktuellt inom organisationer och kan bland annat syfta till att utveckla samt behålla befint-lig personal. I bakgrunden redogör vi bland annat för de statliga satsningar som varit centrala i kommuners konstruktion av de nuvarande kompetensutvecklingsinsatserna. Litteraturen inom området visar att kompetensutvecklingsinsatser är viktiga på både individ och företagsnivå. För individen kan en satsning på kompetensutveckling leda till bland annat ökad arbetstill-fredsställelse och minskad upplevelse av stress. Forskningen visar vidare att organisationer med tydliga karriärvägar har stor betydelse för medarbetares önskan om att stanna kvar i or-ganisationen eller ej. Det är betydelsefullt för såväl organisationer som individer. I vår studie har vi genomfört kvalitativa, semistrukturerade intervjuer där vi intervjuat personer ansvariga för kommuners satsningar på kompetensutvecklingsinsatser. Vi valde att rikta in oss på kom-muner som aktivt arbetade med kompetensutvecklingsinsatser, då främst i form av kompe-tenstrappor. De slutsatser som kan ses är att samtliga insatser varit skräddarsydda efter de enskilda kommunernas förutsättningar. En central del för samtliga respondenter var att behål-la kompetensen i organisationerna och att möjliggöra utveckling för att motivera medarbetar-na att stanna inom yrket.
13
Persson, Sandra, and Karlsson Yvonne Thelin. "Det idealiska ledarskapet : En kommunal studie ur ett medarbetarperspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20535.
Full textAbstract:
Gislaveds kommun står likt många andra kommuner inför en utmaning då stora pensionsavgångar väntas. För att stå sig i konkurrensen om den kompetenta arbetskraften måste kommunen framstå som en attraktiv arbetsgivare. En del i detta är att se över hur chefskapet i organisationen ser ut och hur det kan utvecklas.Medarbetarna i Gislaveds kommun har genom intervjuer beskrivit hur de uppfattar chefskapet i kommunen i dag och delgett sina föreställningar om hur cheferna i den kommunala verksamheten bör bedriva sitt ledarskap. Deras tankar och åsikter har legat till grund för denna studie. Syftet är att se hur chefskapet i kommunen skulle kunna utvecklas och komma fram till gemensamma riktlinjer som kan utgöra ett stöd för cheferna.Genom att koppla den insamlade empirin till aktuell teori får vi en ökad förståelse för vad medarbetarna anser om kommunens ledarskap idag och vad de saknar och efterfrågar.Resultatet av vår studie har visat att Gislaveds kommun i dag måste arbeta mer med frågor kring ledarskap. I dag bedrivs det till största delen ett chefskap i kommunen och inte ett ledarskap. Att vara chef är en formell roll som utgör grunden för möjligheten att utföra ett ledarskap, men det är inget som följer automatiskt. Ledarskapet är något som förvärvas genom att det skapas en god relation till medarbetarna som bygger på genomtänkta etiska värderingar. Studien visar att ledarskapet är något som måste förbättras för att medarbetarna ska känna motivation och arbetsglädje.Vi diskuterar även framtidens kommunala ledarskap och ser vad cheferna bör reflektera över för att nå ett lyckat chefskap.Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi
14
Börjeson, Filippa. "Den relationella kommunen? : En intervjustudie av privat/offentlig samverkan inom krishanteringsområdet på kommunal nivå i Värmlands län." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-15795.
Full text
15
Jenskog, Maria, and Emelie Zettervall. "Vägen mot en komponentredovisande kommunal sektor : En studie om de svenska kommunernas bemötande av ny redovisningsreglering." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-139968.
Full textAbstract:
Inledning År 2014 utfärdade Rådet för Kommunal Redovisning ett explicit krav om att svenska kommuner ska komponentredovisa materiella anläggningstillgångar. Tidigare studier visar att kommuners efterlevnad av redovisningsreglering är bristfällig och att ny reglering tar lång tid att implementera, samtidigt som det principbaserade regelverket ger upphov till skillnader i gjorda bedömningar. Syfte Studiens syfte är att utforska hur de svenska kommunerna har hanterat det nya explicita kravet på komponentredovisning, och förklara skillnader i uppskattningar och bedömningar avseende komponentindelning samt nyttjandeperioder. Metod Studien är av ett kvantitativt slag med en deduktiv ansats, där 18 hypoteser avseende kommunernas redovisningsval har formulerats. En tvärsnittsdesign har använts, och datainsamlingen har huvudsakligen skett genom enkäter. Studien har begränsats till tillgångsslaget gator och vägar. Slutsatser Analysen visade att 39,4% av de studerade kommunerna ännu inte hade implementerat komponentredovisning för gator och vägar vid slutet av år 2016. Kommunens storlek visade sig vidare ha ett signifikant positivt samband med tillämpningen av komponentredovisning. En stor spridning i både antalet redovisade komponenter och längden på bedömd nyttjandeperiod uppvisades hos de studerade kommunerna. Kommunens storlek och förekomsten av ett minoritetsstyre visade sig ha signifikanta positiva samband med antalet komponenter som kommunerna redovisade.Introduction In 2014, the Council for Municipal Accounting issued an explicit requirement that Swedish municipalities have to implement component depreciation of tangible fixed assets. Previous studies show that municipalities' compliance with accounting regulations is inadequate and that new regulation takes a long time to implement, while the principle-based regulatory framework gives rise to differences in assessments. Purpose The purpose of the study is to explore how the Swedish municipalities have handled the new explicit requirement for component accounting, and explain differences in estimates and assessments regarding component classification and useful lives. Method The study is of a quantitative nature with a deductive approach, where 18 hypotheses regarding municipalities' accounting choices have been formulated. A cross-sectional design has been used, and data collection has mainly taken place through surveys. The class of assets included in the study has been limited to roads. Conclusions The analysis showed that 39.4% of the municipalities studied had not yet implemented component accounting of roads at the end of 2016. The size of the municipality proved to have a significant positive relation to the implementation of component accounting. A large spread in both the number of reported components and the length of the estimated useful life was shown in the municipalities studied. The size of the municipality and the existence of a minority rule proved to have significant positive correlations with the number of components reported by the municipalities.
16
Wihlman, Thomas. "Medarbetare på den innovativa scenen : ‐ en studie i medarbetares syn på innovation inom kommunal verksamhet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12636.
Full text
17
Lundgren, Emmelie, and Sophia Petersson. "Lean som styrmodell i offentlig sektor : en kvalitativ fallstudie av kommunala förvaltningar i Växjö." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-37838.
Full textAbstract:
Lean har ökat i populäritet inom den offentliga sektorn men den forskning som finns om lean i detta sammanhang är fortfarande begränsad. Syftet med uppsatsen är att analysera hur lean tillämpas i svensk offentlig sektor och om lean är en meningsfull satsning försvenska kommuner. Detta görs genom en kvalitativ fallstudie där vi intervjuar medarbetare på två kommunala förvaltningar i Växjö kommun. Analysen jämför datan med 14 principer som leankonceptet bygger på och diskuterar speciella förutsättningarför lean i offentlig sektor. Leansatsningen ställs i relation till effekterna av lean hos verksamheterna. Vår studie visar att lean tillämpas i hög grad men utan kundfokus i de kommunala verksamheter som vi har undersökt. Trots detta har man uppnått goda effekter av lean vilket kan förklaras av ett förbättrat ledarskap. Lean kan alltså vara en effektiv styrmodell i offentlig sektor men för att satsningen ska vara motiverad bör verksamheten arbeta bort hindren för lean och implementera hela konceptet.
18
Andersson, Martin, and Jerry Pham. "Budgetera mera : En fallstudie om budgetering i Västerviks Kommun." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48595.
Full textAbstract:
Bakgrund Budgeten används som styrmedel i alla möjliga typer av organisationer, det rör sig då inte enbart om vinstorienterade och privatägda företag, utan även om offentliga verksamheter. I Västerviks Kommun gjordes under 2011 ett stort underskott på närmare 60 miljoner kronor. Kommunen har dock lyckats vända ekonomin till att gå med överskott varje år fram tills idag. Studien har handlat främst om att undersöka vad som orsakade de stora underskotten, men också på vilka förändringar i kommunens budgetarbete som har gjorts efter det stora underskottet som uppstod 2011. Syfte Syftet med vår studie har varit att undersöka hur budgetarbetet i Västerviks Kommun har förändrats sedan det ekonomiska krisläget som uppstod år 2011. Metod Studien har utförts på ett kvalitativt tillvägagångssätt med en abduktiv ansats. Datainsamling har skett i form av semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner inom Västerviks Kommun. Slutsats Studien har visat på att anledningen till det stora underskottet framförallt hade att göra med att budgeten under 2011 inte följdes upp på ett bra sätt. På grund av detta blev inte de ansvariga politikerna informerade och fick inte heller chansen att göra något åt saken. Västerviks Kom-mun har idag en mer decentraliserad budgetprocess som har lett till ökad motivation och engagemang bland medarbetare. Förändringar i budgetprocess och budgetuppföljning har också bidragit till förbättrad kommunikation vilket har ökat tryggheten bland kommunens företrädare.
19
Mäki, Sara, and Madeleine Gustafsson. "Chefskap, administration och IT - Hur går det ihop? : En kvalitativ studie av hur enhetschefer inom kommunal verksamhet upplever IT-system." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-105154.
Full textAbstract:
The increasing administration in IT-systems is the target of much debate today. It is viewed as taking time from what is considered to be managers’ real tasks as well as resulting in an ineffective and stressful work environment. This view of IT-systems as problematic and time consuming can also been found among unit managers in a municipality in the north of Sweden. To be able to understand why IT-systems are perceived in this way this study’s aim has been to find what leads to this view. The results we have found is that what is usually considered a problem which presents the use of IT-systems as a given solution to why administration is problematic, is a complex problem with many involved factors. Some of these factors are presented in this study and we find that there is a need for further studies in each of these to fully understand the situation. We argue that to only see IT-systems as the problem is to reduce a very difficult and multifaceted situation into something that only scratches the surface of the problem.
20
Gustafsson, Emelie, and Lina Johansson. "Motivationsfaktorer inom en kommunal förvaltning : En kvalitativ studie om vad som motiverar chefer till fortsatt anställning inom en kommunal förvaltning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45062.
Full textAbstract:
Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka och problematisera vad som motiverar chefer och ledare inom en förvaltning på en kommunal nivå att fortsätta sin anställning. Studiens frågeställningar är: Vilka motivationsfaktorer är viktiga för chefer och ledare inom en offentlig förvaltning i frågan om fortsatt anställning? Vilken betydelse har individuell utveckling för chefer och ledare inom en offentlig förvaltning när det kommer till fortsatt anställning och arbetsmotivation? Hur bibehåller chefer och ledare inom en offentlig förvaltning sin arbetsmotivation? Material och metoder: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. Studien har sin grund i semistrukturerade intervjuer med sju respondenter. Det empiriska materialet har därefter analyserats och jämförts med tidigare forskning inom motivation, Herzbergs tvåfaktorsteori samt teorin om inre och yttre motivationsfaktorer. Huvudresultat: Gemensamt för respondenterna är vikten av frihet, att ha roligt på jobbet och strävan att utveckla verksamheten till det positiva. Hos samtliga respondenter föreligger det även ett starkt emotionellt band som ses som såväl positivt som negativt. Respondenterna är väldigt måna om individuell utveckling men tycker att det läggs allt för mycket energi på utbildningar som enbart är repetitiva för dem. De hade hellre tagit del av en mer individanpassad utbildningsplan. Vidare är det tydligt att lön inte är en drivande motivationsfaktor hos respondenterna. Idag är respondenterna nöjda med sina löner menmenar att det var en större motivationsfaktor i början av deras karriärer. I nuläget finns andra motivationsfaktorer som spelar roll, bland annat de som redogjorts för ovan.Purpose: The purpose of the following study is to investigate and problematize what motivates managers and leaders within an administration at a municipal level to continue their employment. The study´s questions at issue are: Which motivating factors are most outstanding among the managers and leaders within an administration at a municipal level in the question of continued employment? How important is the individual development for the managers and leaders within an administration at a municipal level when it comes to continued employment and work motivation? How do the managers and leaders within an administration at a municipal level maintain their work motivation? Method: The study is based on qualitative research with an abductive approach. The study is based on semi-structured interviews with seven respondents. The empirical material has been analyzed and compared with previous research, Herzberg's two-factor theory and the theory of internal and external factors in relation to motivation. Main result: Common to the respondents is the importance of freedom, having fun at work and the aim to develop the school in a positive way. All respondents also have a stronge motional bond that is seen as both positive and negative. The respondents truly care about individual development but believe that too much energy is put into education that is only repetitive for them. They would rather have taken part in a more individualized education plan. Furthermore, salary is not a driving motivating factor among the respondents. Today, the respondents are satisfied with their salaries but believe that it was a major motivating factor at the beginning of their careers. At present, there are other motivating factors that are more important, including those described above.
21
Hägglund, Sari, and Anna Werner. "Från ledare till chef : enhetschefer i kommunal äldreomsorg om förändringen av sin yrkesroll." Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-885.
Full textAbstract:
Kommunal äldreomsorg har under de två senast decennierna genomgått stora organisations-förändringar. Syftet med studien var att få insyn i hur enhetschefer i kommunal äldreomsorg upplever sin yrkesroll och hur den har förändrats i takt med olika organisationsförändringar. Ledarskap och organisationsforskning har bedrivits under lång tid, och mycket litteratur finns på området. Dock finns det få empiriska studier om den renodlade yrkesrollen enhetschef som uppkom i anslutning till att beställar- och utförarmodellens infördes i svenska kommuner un-der 1990-talet. Studien byggde på kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer i två kommu-ner. Genomförandet av intervjuerna har haft en fenomenologisk ansats och analysen har skett med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studien visade att yrkesrollen som enhetschef i äldreomsorgen har förändrats på olika sätt. Trots en efterfrågan om ett tydligt och starkt ledar-skap i kommunernas verksamheter, har utvecklingen gått i riktning mot ett mer renodlat ad-ministrativt chefskap. Att arbeta i en politikerstyrd organisation uppgavs kunna ge upphov till frustration då förutsättningarna snabbt kan förändras i takt med styrande politikers ställnings-tagande om hur uppsatta mål för verksamheten ska uppnås. För morgondagens enhetschefer krävs flexibilitet för att klara de ständiga organisationsförändringar som den kommunala äld-reomsorgens verksamheter genomgår.
22
Sjödin, Emma, and Madeleine Blom. "Hur arbetar arbetsgivare på landsbygden för att skapa ett starkt arbetsgivarvarumärke? : En kvalitativ studie om hur arbetsgivare inom kommunal samt privat verksamhet i mindre orter arbetar med employer branding, och hur det påverkar arbetstagarnas motivation." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85406.
Full textAbstract:
Vi har genomfört en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har utförts på arbetstagare samt arbetsgivare inom kommunal och privat verksamhet i mindre orter. Det som undersöks är hur arbetsgivarna inom vardera sektor arbetar med employer branding och för att få ett attraktivt arbetsgivarvarumärke, samt hur det påverkar arbetstagarnas motivation. Teorier som studien är baserad på är motivationsteorier, kommunikation, employer value proposition, företagskultur samt place branding. Studien visar att det skiljer sig åt kring hur arbetsgivaren inom den privata sektorn arbetar, jämfört med den kommunala sektorn. Inom kommunal verksamhet är arbetsgivaren inte fullt medveten om vilken strategi de har för att stärka arbetsgivarvarumärket, och är även kluvna kring vad som är det unika med verksamheten som kan locka nya arbetssökande. Respondenterna som representerar arbetstagarna inom kommunal verksamhet motiveras av att göra skillnad för kommunens invånare, och anledningen till att de trivs på arbetsplatsen är främst genom en bra samhörighet med kollegor. De anser att lönevillkor samt utvecklingsmöjligheter är förbättringsområden, samt att personalavdelningen bör vara tydligare i sitt arbete med att stärka arbetsgivarvarumärket. Inom privat verksamhet anser arbetsgivaren att de behöver bli bättre på att arbeta med den interna kommunikationen av arbetsgivarvarumärket, för att stärka företagskulturen och lyfta förmåner av att arbeta inom företaget. Arbetstagarna inom den privata sektorn trivs väl på sin arbetsplats, och motiveras till stor del av flexibiliteten i arbetetsamt stoltheten av att tillhöra verksamheten.This is a qualitative study where semi-structured interviews have been conducted on employees and employers in municipal and private occupations in smaller towns. What is investigated is how employers in each sector work with employer branding and to strengthen their employer brand, and how this affects employees' motivation. Theories on which the study is based are motivation theories, communication, employer value proposition, corporate culture, and place branding. The study shows that the employer in municipal occupations is not fully aware of their strategy for strengthening the employer brand. The employees in municipal activities are motivated by making a difference for the municipality's residents, and they thrive in the workplace mainly based on a good connection with colleagues. They think that the human resources department should be clearer in its work to strengthen the employer brand. In private business, the employer thinks that they need to become better at working with the internal communication of the employer brand, in order to strengthen the corporate culture and highlight the benefits of working within the company. Employees in the private sector thrive in their workplace, and are largely motivated by the flexibility of their work and the pride of belonging to the workplace.
23
Bergman, Tea, and Elin Carlsson. "Att kämpa mot gamla rykten : En kvalitativ studie om arbetet med employer branding inom offentlig sektor." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för arbetsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77925.
Full textAbstract:
Undersökningen är till för att klargöra hur arbetet med employer branding bedrivs av kommunala arbetsgivare samt hur det arbetet upplevs av medarbetare inom kommunerna. Studien belyser därmed både arbetsgivarnas och medarbetarnas perspektiv. På grund av ett sämre anseende och att rykten kan florera kring kommuner som arbetsgivare är det av intresse att undersöka arbetet med employer branding inom just kommuner. Att ha ett starkt arbetsgivarvarumärke är betydelsefullt då det ökar chansen att attrahera nya medarbetare samtidigt som befintliga medarbetare vill stanna kvar hos arbetsgivaren. Den teoretiska referensram som presenteras ligger till grund för hur insamlad data ska bearbetas och analyseras. Undersökningen har bestått av nio kvalitativa intervjuer där både arbetsgivare och medarbetare är respondenter. Resultatet från undersökningen visar att arbetsgivarna är väl medvetna om vikten av att arbeta med employer branding och menar att det kan vara än viktigare för dem inom offentlig sektor än för privata arbetsgivare. Arbetet med att skapa ett starkt arbetsgivarvarumärke grundar sig i policys som sedan ska kommuniceras på ett trovärdigt sätt, både externt och internt. Den externa kommunikationen är viktig för att kunna locka till sig nya medarbetare medan den interna kommunikationen är viktig för att få de befintliga medarbetarna att stanna kvar. När det handlar om att behålla medarbetare visar, såväl teori som resultatet från undersökningen, att det sig att det är de förebyggande åtgärderna som är av betydelse, exempelvis en välfungerande introduktion, att erbjuda kompetensförsörjning och ett professionellt ledarskap i syfte att få medarbetare att trivas. När det kommer till hur medarbetarna upplever arbetet kring employer branding påpekar de flesta att det inte är någonting som man inte märker av. Genom studien framkommer det däremot att samtliga medarbetare trivs bra på sin arbetsplats och att alla kan rekommendera sin arbetsgivare till utomstående personer. Det faktum att de pratar gott om sin arbetsgivare pekar på att arbetsgivarna har lyckats skapa ett gott arbetsklimat där medarbetarna trivs. Att ha medarbetare som trivs och som talar gott om sin arbetsgivare är en viktig del i arbetet med employer branding då nöjda medarbetare stannar kvar längre och fungerar som ambassadörer för arbetsgivaren, vilket kan hjälpa till att attrahera ny arbetskraft.
24
Sundvisson, Annika, and Britta Westermark. "Framgångsfaktorer vidförvaltningsöverskridande kvalitetsarbete inom kommunal verksamhet : Styrkebaserade intervjuer med tjänstemän." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för kvalitets- och maskinteknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-37414.
Full textAbstract:
Inom offentlig sektor satsas årligen stora resurser på kvalitetsförbättrande arbete. Trots det blir utfallet sällan det avsedda. Orsakerna till det är delvis kända. Byråkrati, regelstyrning och en hierarkisk funktionsorienterad organisationsbyggnad, där ansvar och beslutsfattande fördelas på flera individer, leder till bristande helhetssyn. Kunderna är många och som grupp heterogen, dessutom kan uppfattningen om deras behov skilja sig åt inom organisationen. Vidare utgör skillnader i normer, arbetssätt och metoder försvårande aspekter i samverkan mellan olika förvaltningar. Utifrån beskrivna utmaningar och brist på forskning finns ett behov av ökad kunskap gällande hur framgång kan uppnås vid kvalitetsarbete som involverar flera förvaltningar. Syftet med studien var att skapa insikt i vad som utgör framgångsfaktorer vid förvaltningsöverskridande kvalitetsarbete inom kommunal verksamhet. Semistrukturerade, styrkebaserade intervjuer med sju tjänstemän från fyra kommuner utfördes. Samtliga hade erfarenhet av framgångsrika förvaltningsöverskridande kvalitetsarbeten. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med innehållsanalys. I analysen identifierades fem övergripande teman: Gemensam bild, Struktur, Uppmuntrande ledarskap, Gå utanför ramarna och Maktbalans. Studien kan vara av intresse för Sveriges kommuner då den visar på vad som kan utgöra framgångsfaktorer vid kommunalt, förvaltningsöverskridande kvalitetsarbete.In the public sector, large resources are invested annually on quality-enhancing work. Nevertheless, the outcome is rarely what was intended. The reasons for this are partly known. Bureaucracy, regulatory control and a hierarchical function-oriented organization building, where responsibility and decision-making are distributed among several individuals, lead to a lack of holistic view. The customers are many and as a group heterogeneous, in addition, the perception of their needs may differ within the organization. Furthermore, differences in norms, working methods and methods complicates the interaction between different administrations. Based on the challenges and lack of research, there is a need for increased knowledge of how success can be achieved in quality work involving several administrations. The purpose of the study was to create insight into what constitutes success factors in municipal quality work involving multiple administrations. Semi-structured, strengthbased interviews with seven officials from four municipalities were conducted. All of them had experience of successful quality work which involved more than one administration. The interviews were transcribed verbatim and analyzed with content analysis. In the analysis, five overarching themes were identified: Common image, Structure, Encouraging leadership, Exit the framework and Power balance. The study may be of interest to Sweden's municipalities as it shows what can be success factors in municipal, quality work involving more than one administration.
2019-06-27
25
Ekström, Mikael. "Chefens förutsättningar att ägna sig åt systematiskt förbättringsarbete : En fallstudie av en kommunal förvaltning." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-29037.
Full textAbstract:
Syftet med denna kvalitativa fallstudie var att förstå vad som hindrar och/eller möjliggör för chefer i en kommunal förvaltning att bedriva ett systematiskt förbättringsarbete. Givet den omfattande ledarskapsforskningen avgränsades teoriavsnittet till litteratur och artiklar som ligger nära frågor om ledarskap med betoning på effektivitet och beteende; organisations-kultur, kvalitet, förändring etc. Sju chefer intervjuades om sin syn på ledarskap, sin arbetsdag och förbättringsarbete. En enklare analys gjordes därtill av chefernas kalendrar så de såg ut den vecka intervjun genomfördes. Struktureringen av intervjudata gjordes på hermeneutisk grund i en sexstegsprocess varigenom det initialt omfattande materialet kondenserades till studiens resultat. Utifrån detta genomfördes analysen med utgångspunkt från studiens frågeställningar och syfte. Författarens slutsats är att förutsättningarna för att bedriva ett systematiskt förbättringsarbete, i det aktuella fallet, tycks starkt begränsade. Resultatet indikerar att orsakerna står att finna på olika systemnivåer: det individuella planet (attityd, kunskap mm), på ledningsnivå (förvaltning och politik), på organisationsnivå (som klimat/kultur) och på den mer amorfa nivån ”omständigheterna”. Måhända uppfattar läsaren att rapportens senare delar, som resultat/analys, diskussion och slut-sats, är skriven i väl dystra toner. Författaren diskuterar detta kort i diskussionsavsnittet.The purpose of this qualitative case study was to understand what impedes and/or facilitates for some managers in a public administration body to deal with quality management. Given the extensive research on leadership, the chapter on theories was limited to literature and articles on leadership with a focus on i.a. effectiveness and behaviour; organizational culture, quality and change. Seven managers were interviewed about how they perceive leadership, their working day and quality management. A basic analysis was made of the managers’ calendars as they looked the week of the interview. The structuring of data was done on hermeneutical grounds in a six-step-process by which the initially voluminous material was condensed to the result of this study, from which the analysis was made with the questions and purpose of the study being the point of departure. The author concludes that the conditions for executing quality management, in this particular case, seems greatly confined. Data suggests that reasons for this are found on different system levels such as the individual level (attitudes, knowledge etc); the leadership level (administration and politics); the organizational level (climate/culture) and on the more amorphous level of “circum-stances”. It may be that the reader of this report perceives the conclusion to be rather “dark”. The author comments briefly on this in the discussion chapter
26
Veseli, Albana, and Rebecca Karlsson. "Makalös arbetsbelastning : Studie om arbetsrelaterad stress och faktorer som påverkar psykosocial arbetsmiljö inom human service organisationer i offentlig sektor." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27776.
Full text
27
Stålnacke, Daniel, and Simon Vattulainen. "Utveckling av controllerrollen : En studie om controllers ökade arbetsuppgifter på kommunal nivå inom Skaraborg." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-12644.
Full textAbstract:
Current studies illustrate that the development of the controller role has been where its focusis more about acting in the managements interest and to be a "business partner" which createsmore value for the company. Since most studies are completed in the private sector, we wanted to take the opportunity to examine the public sector to see whether the development has been carried out there. A development of the controller role means that the controller will have wider duties which could lead to an overload and non-controllable role. We have studied both new and old articles, collected and compared controller's duties towards our empiricism. We chose to limit ourselves to four municipalities in Skaraborg where we conducted a total of eight interviews to draw the fairest possible analysis. The purpose of the study was to see how controllers and even municipalities have been affected by this development, as recent studies present. After having compiled our empirical data collection, we could conclude that the majority feel that the tasks have become wider and where the skills are also becoming increasingly important. In the current situation, the basis of our empirical data says that controllers have not been particularly affected by the development. Respondents feel that the controller role isunder control and not overloaded, but at the same time that the development must be slowed down. Otherwise it will not be long before such a situation arises. For this, we have also linked how important Controller's skills is to be able to handle this now so broad professional role.Nuvarande studier belyser att en utveckling av controllerrollen har skett där dennes fokus alltmer handlar om att agera i ledningens intresse och vara en ”business partner” för att på så vis skapa mer värde åt företaget. Eftersom de flesta av dessa studier är gjorda inom den privata sektorn ville vi passa på att undersöka den offentliga sektorn för att se om samma utveckling har genomförts där. En utveckling av yrkesrollen innebär att controllern får bredare arbetsuppgifter vilket skulle kunna leda till att rollen blir överbelastad och icke-kontrollerbar. Vi har med hjälp av äldre artiklar kombinerat med nyare artiklar ställt och jämfört controllerns arbetsuppgifter mot vår empiri. Vi valde att avgränsa oss till fyra kommuner inom Skaraborg där vi genomförde totalt åtta kvalitativa intervjuer för att kunna dra en så rättvis analys som möjligt. Syftet med studien var att kunna se hur controllers och även kommunerna har påverkats av denna utveckling som nyare studier tar upp. Efter att ha sammanställt vår empiriinsamling kunde vi dra slutsatsen att majoriteten upplever att arbetsuppgifterna har blivit bredare och därav har även kompetensen blivit allt viktigare. I dagsläget kan vi inte utifrån vår empiri säga att controllers har påverkats särskilt mycket av utvecklingen. Respondenterna upplever att yrkesrollen är under kontroll och inte överbelastad, men samtidigt att utvecklingen måste bromsas. Annars dröjer det inte länge förrän en sådan situation uppstår. Till detta har vi även kopplat hur pass viktig controllerns kompetens är för att kunna hantera denna nu så breda yrkesroll.
28
Asp, Annica. "Man har sjungit digitaliseringens lov. : En explorativ studie hur ledning i kommunal sektor beaktar anställdas arbetsmiljö vid implementering av digitala system." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78658.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att utforska om chefer och ledare inom Nacka kommun tar anställdas arbeten och arbetsmiljö i beaktande när digitala system implementeras. Uppsatsen skrivs inom ramen för forskningsprojektet KomDig, vilket är en förkortning av Kommunal och Digital. Målsättningen med studien är att främja den digitala arbetsmiljön. För att få en djupare förståelse för hur ledning inom kommunal sektor beaktar anställdas arbeten och arbetsmiljöer vid införandet av digital teknik används kvalitativ metod. Empirin har hämtats från tolv genomförda intervjuer av ledning samt skyddsombud på olika enheter och avdelningar. Empiri har även hämtats från kommunens hemsida, rapporter samt myndighetsbeslut. De tre första intervjuerna genomfördes via fysiska möten. Coronapandemins spridning medförde att de sista nio intervjuerna fick utföras via Teams eller Zoom. De teoretiska referensramarna organisationsteorin, socio-tekniska skolan samt implementeringsteorin har valts ut för att skapa förståelse för vikten av en organisations uppbyggnad samt värdet i hur digitala system implementeras. För att skapa en begriplighet i vad som krävs för att skapa hanterbarhet samt meningsfullhet vid förändringar som exempelvis digitalisering har modellen för att skapa en känsla av sammanhang KASAM adderats. Studiens resultat påvisar att ledning tar anställdas arbetsmiljö i beaktande vid implementering av digitala system, men att det förekommer skillnader beroende på vilken enhet som granskas. Det finns exempel på tidigare implementeringar där anställda och kunder påverkats negativt samt där kostnaderna skenat iväg. Digitaliseringsenheten, digitaliseringsrådet samt digitaliseringsstrategin indikerar att de är på rätt väg. Viljan att implementera finns hos både ledning och medarbetare, kunnandet och erfarenheterna också genom lång prövotid. Resultatet ger en förståelse för att kommunen skapat möjlighet till överblick över hur samtliga delar påverkas av implementeringen. Detta bådar gott inför kommunens framtida utveckling. Studiens resultat synliggör även att NPM varit förebild till kommunens inriktning på kunder, resultat och effektivitet. Det visar även på att kommunen följer utvecklingen mot e-förvaltning som förespråkas av regeringen.This Master’s thesis research whether managers in Nacka municipality in Sweden consider their employees’ work environment, when implementing new digital systems. The research is written within the framework of a research project called KomDig. KomDig is an acronym in Swedish for Municipal and Digital. The research aims to increase awareness on the digital work environment. A qualitative method has been conducted, to gain a deeper understanding of how management in the municipal sector considers their employee’s working environment, when implementing new digital technology. Empirical data has been collected from twelve interviews with different managers and security officers at various units and departments within Nacka municipality. Empirical data has also been collected from the municipality´s websites, reports and governments documentation. The first three interviews were conducted through physical meetings, and the last nine where conducted through video calls like Teams or Zoom, due to the restrictions during the Corona pandemic. The theoretical framework evolves around the organizational theory, socio-technical approach as well as implementation theory. These theories have been selected to create an understanding of the importance of an organization’s structure when new digital systems are implemented as well as how new systems are implemented. In order to create an understanding of what is essential to maintain manageability and meaningfulness when work environment is changing, such as increased digitalization, the model KASAM has been utilized. KASAM is used to create a sense of coherence to the change of work environment, The research shows that management takes their employees´ work environment into account when implementing digital systems, however, the result shows that there is differences depending on which units that has been reviewed. There are examples of previous implementations where employees and customers have been negatively affected and where costs have radically increased. The newly introduced departments for digitalization along with new strategies for digitalization indicates that they now are on the right track in the way they are implementing new digital systems. Both management and employees are optimistic to continue the implementation together with the strategy for digitalization the result has created a good understanding for the aspects of importance in future implementations, which is promising for the municipality´s future development. The research also shows that NPM contributed to the municipality’s customer focus, results and effectiveness. It also shows that the municipality follows the trend towards increased digitalization in the public sector, which been advocated by the government.
29
Rokka, Stephanie, and Anna Öberg. "Att finna sig i en förändring : Enhetschefers upplevelser vid en omorganisation." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17063.
Full textAbstract:
Bakgrund I dagens arbetsliv ökar förändringstakten på grund av ett alltmer internationaliserat samhälle. För att organisationer ska överleva är omorganiseringar och utvecklingsarbeten nödvändiga. Den första januari 2011 genomfördes en omfattande omorganisation i Borås Stad som bland annat innebar en omorganisering av de tio befintliga kommundelarna, vilka blev koncentrerade till tre stadsdelar. Då kommunen bygger på beslut med demokratiskt folkvalda representanter anser vi att det är viktigt att ta hänsyn till hur omorganiseringen har upplevts för att få veta om förändringsarbetet resulterat i engagemang hos medarbetarna och därmed framgång. Vi finner därför ett intresse att studera hur omorganiseringen av kommundelar till stadsdelar har upplevts av enhetschefer inom äldreomsorgen i Borås Stad.Syfte Syftet med studien är att få förståelse för hur åtta enhetschefer upplever den omorganisering av kommundelar som genomfördes vid årsskiftet 2010/2011 inom Borås Stads verksamhetsområde äldreomsorg. Fokus kommer att ligga på delaktighet, information och kommunikation samt hur enhetscheferna upplever att deras arbete har förändrats i jämförelse med innan omorganiseringen.Metod I studien används en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt perspektiv. Vi genomförde åtta semistrukturerade och individuella intervjuer. Det empiriska materialet har jämförts och analyserats med stöd av vetenskapliga artiklar och teorier för att komma fram till ett resultat och en diskussion.Resultat Vi tycker oss kunna utläsa av vårt resultat att respondenterna upplever att de har en förståelse för varför omorganiseringen behövde genomföras. Några respondenter upplever att det var för lite information och kommunikation kring omorganiseringen samt att tiden för genomförandet av omorganiseringen var för kort. Flera respondenter upplever att administrationen har ökat efter omorganiseringen samt att det nu är fler personer som ska vara med och bestämma vilket en del respondenter upplever bidrar till ett trögare system och längre beslutsvägar. Dock upplever en del respondenter en ökad trygghet och tydlighet i den förändrade strukturen. Flera respondenter upplever fördelar i att det nu går att samverka och lära sig mer av varandra stadsdelarna emellan. Några respondenter upplever att de inte fått möjlighet att vara delaktiga i omorganiseringen i någon särskilt stor utsträckning. En del uttrycker att de fått vara med och påverka arbetet på den egna arbetsplatsen när omorganiseringen väl var genomförd. Några respondenter upplever att mycket kompetent personal har gått förlorad vid omorganiseringen och anser att en del personal borde fått vara kvar på sina gamla positioner för att behålla en del av kompetensen. En del upplever att positioner blivit otydliga vilket skapat en förvirring kring vem som ska göra vad och upplever att en avgränsning av positioner med fördel kunde genomförts inför omorganiseringen.Kandidatuppsats i Arbetsvetenskap
Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället
30
Ekdahl, Astor, and Eleni Granqvist. "Åtagande och motivation : Studie av frivillig extern rörelse bland chefer i kommunal verksamhet." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17331.
Full textAbstract:
I denna uppsats har en kvalitativ studie genomförts angående chefer i offentlig förvaltning och vad som påverkat dem att säga upp sig. Forskning som redan finns angående motivation och åtagande är till stor del framtagen och applicerad i privata organisationer och företag, vilket var en av motiveringen till denna infallsvinkel i uppsatsen. Empirin har hämtats från en av Sveriges största kommuner, där alla deltagare tidigare arbetas som chefer men avlutat sin anställning under 2012. För att belysa ett fenomen med hög chefsomsättning har semistrukturerade intervjuer genomförts med chefer som arbetat i områdena äldrevårdsomsorg och funktionshinder. Data i form av information och uttalanden samlades in från deltagarna angående vad som påverkat deras beslut om uppsägning. Dessa har analyserats utifrån etablerade motivations- och åtagandeteorier.Resultatet visade att orsaker till uppsägning som framkom under intervjuerna fann stöd i Allen och Meyers teorier om åtagande. Det framkom även starka antydningar av att flera av respondenternas dimensioner av åtagande av olika anledningar ändrats under deras anställning och varit mycket låg i slutet. Det visade sig också vara av betydelse om åtagandet var riktat gentemot organisation, verksamhet eller medarbetare. Åtagandet hade inte varit konstant under anställningen och studien visade även att det var av betydelse om åtagandet var riktat gentemot organisationen, verksamheten eller personal.
31
Larsson, Sara. "En ny kommunal verksamhet växer fram : och intentioner påverkas." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-145613.
Full textAbstract:
A new municipal group house is emerging - and intentions are affected. Swedish welfare is described as something that is transforming. This essay is a case study on how a group house for young adults with mild mental retardation and social problems, developed in a municipal. The purpose of the essay is to gain a better understanding of a new group house with the help of theoretical concepts such as internal and external forces in relation to organizational change. The conclusion is that a group house emerges through a complex context where different factors influence the ability to reach or fail intention, where the intention of the group house is to give the residents greater autonomy and hence have less need for welfare. Internal pressure such as the physical design of the home and external pressure such as how different laws are interpreted and followed in everyday situations are examples of important forces.
32
Jonsson, Marielle, and Sam Brömster. "Digital offentlig service för alla : En intervjustudie om prioriteringar och utmaningar i tillgänglighetsarbetet inom kommunal verksamhet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-183291.
Full textAbstract:
The number of people living with disability is increasing according to the World Health Organization. Due to this increase, accessibility online is a subject that has gained higher significance as technology develops further. The United Nations has additionally declared digital accessibility to be a human right. The public sector shoulders the responsibility of making the necessary services and information available to the public and counties play an important role in this work. This study focuses on how Swedish counties accommodate for accessibility on their official websites and the challenges they might face while doing so. A few counties were selected to describe their work with accessibility design in a qualitative semi-structured interview format. The data collected was analysed with the help of literature regarding Web Content Accessibility Guidelines and how it affects accessibility accommodations. Several challenges relating to guidelines, competence, support, external agencies and resources was discovered. From these results, suggestions regarding areas of priority were developed to potentially help public sector agencies in their decision-making processes.
33
Pham, Tuyet, Hannes Skanung, and Ida Söderman. "Sjukt omhändertagande : En studie om sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevården." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35296.
Full textAbstract:
Titel: Sjukt omhändertagande - en studie om sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevården Författare: Tuyet Pham, Hannes Skanung och Ida Söderman Handledare: Kjell Arvidsson Kurs: Företagsekonomi III - organisation, examensarbete (kandidat) Syfte Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka om den generellt höga sjukfrånvaron inom äldrevården i kommunal sektor har en organisatorisk koppling. I samband med uppsatsens syfte ställdes följande forskningsfråga: vilka organisatoriska faktorer bidrar till sjukskrivningarna inom den kommunala äldrevården? Metod Denna studie är både en kvalitativ och kvantitativ studie som antagit en abduktiv ansats. Studien går under undersökningsdesignen fallstudie där det empiriska materialet består av en enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer. I enkätundersökningen deltar 56 medarbetare och på intervjuerna deltar nio anställda på sex avdelningar under tre enheter. Slutsatser Den empiriska och teoretiska datainsamlingen resulterade i slutsatsen att den generellt höga sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevården har en organisatorisk koppling. Organisatoriska faktorer som vi anser påverkar sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevården är olika uppfattningar om ansvaret för arbetsuppgifter, låg bemanning, graden av gemenskapen i olika arbetsgrupper och frånvarokultur. Vi menar även att dessa organisatoriska faktorer påverkas av strukturella faktorer som ligger utanför organisationen. Ett exempel på detta är det långsamma vårdsystemet.The purpose of this study was to analyze if the sickness absence in the public elderly care is due to organizational elements. This study is based on the research question: What organizational elements contribute to the sickness absence in the public elderly care? Method This thesis is based on a qualitative and a quantitative research and presumes an abductive approach. The empirical study consist a survey with 56 employees and interviews with nine employees in six departments within three units. Results The empirical and theoretical study has contributed with the result that the sickness absence in the public elderly care is due to organizational elements. Organizational elements, which are affecting the sickness absence, are different views on responsibility of work tasks, low staffing, the degree of community in various working groups and absence culture. These organizational elements are also affected by structural elements in the external environment. An example of this is the inertial healthcare system
34
Winnberg, Lise-Lott, and Mimmi Jackléus. "IoT användning inom kommunal verksamhet : – i Östergötland." Thesis, Linköpings universitet, Informatik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-151405.
Full textAbstract:
Internet of Things blir allt mer vanligt och inkluderas redan på vissa ställen i till exempel stadsplaner förnybyggnationer men finns även i smarta kontor och infrastruktur. Det finns en uppsjö med privatägdaföretag som specialiserat sig på IoT-lösningar och tillämpningar av detta på olika delar i samhället. Det ärredan på tal att installera IoT sensorer i vattenledningar till exempel så att underhåll kan förutses och därmedminska avvikelser av tillförsel samt minska eventuella förlust.I den här kvalitativa undersökning har vi studerat hur IoT används i kommuner, vad de tror IoT har förframtid i Sveriges kommuner samt hur de ser att IoT kan användas för att skapa nytta i kommunalaverksamheter, men också vad som kan tänkas vara ett hinder som står i vägen för att realisera detta.Efter att ha intervjuat ett antal kommuner över hela Östergötlands län har vi funnit att det i nuläget intefinns så mycket IoT i kommunerna och att det beror på flera orsaker. En av dem är att det råder brist påregelverk som behandlar IoT men även standardisering av IoT och vad införande av IoT lösningar faktisktinnebär i kommun eller stadssammanhang. Vad ska man satsa på? Om detta råder det osäkerhet, däremotom det fanns konkreta exempel med direkt verksamhetsnytta skulle det nog vara skillnad. Detta kanDigitaliseringsmyndigheten som kommer till hösten eventuellt råda bot på, men det verkar som att derasroll inte är så väldefinierad, och det märktes när vi pratade med respondenterna. De hade olikaförhoppningar av vad myndigheten kan bistå med eller vad deras arbete kommer att mynna ut i.Vi har även upptäckt att det inte finns några krav på statens sida på att kommunerna tar fram en strategisom behandlar IoT men även digitaliseringsstrategi. Trots detta har ett par respondenter redan endigitaliseringsstrategi eller jobbade på det.En annan orsak är att de finansiella medel kommunerna har i nuläget inte räcker till för en digital satsning,medlen behövs för att underhålla verksamheten. En kommuns fokus är alltid verksamheten ochmedborgarna. Om begränsade medel tvingar till ett val mellan investering i tekniska möjligheter, även omde kan generera större vinst i längden, och verksamhetsutveckling av annan form eller underhåll, kommeralltid verksamheten först. Som en av respondenterna förklarade, att om valet står mellan att bygga en nyförskola eller att investera i ett nytt teknikprojekt är det ganska självklart vart pengarna slutligen går.The Internet of Things is becoming more common and more common and is already included in someplaces such as city plans for new buildings, in smart offices and infrastructure. There is a wealth ofprivately-owned companies specializing in IoT solutions and application of this to different parts of society.A great example is installing IoT sensors in water pipes so that maintenance can be foreseen, thus reducingsupply deviations and reducing any losses.In this qualitative bachelor thesis, we have investigated how IoT is used in municipalities, what they thinkIoT has to offer the future of Sweden's municipalities and how they see IoT can be used to create utility inmunicipal activities, but also what may be an obstacle in the process of realizing this.After interviewing a few of the municipalities across Östergötland County we have found that currentlythere are few IoT solutions in the municipalities and that it is due to several reasons. One of them is thelack of regulations that deal with IoT, but also the lack of standardisation of IoT, and what the introductionof IoT solutions would entail in municipalities or towns. What to invest in? There is some uncertainty there.If there were concrete examples of direct municipial operation benefit that would probably be a difference.This might possibly be resolved by the Digitaliseringsmyndigheten which will be established in the autumnhowever it seems that their role is not so well-defined, which we noticed when we spoke to respondents.They had different hopes of what the government can assist with or what their work would result in.We have discovered that there is no requirement for the state to provide municipalities with a strategy thataddresses the IoT or a digitization strategy. Nevertheless, a couple of respondents already have a digitizationstrategy or were working on it.Another reason is that the funds the municipalities currently have is not enough for such a venture, thosefunds are necessary to maintain and keep the municipal operation running. A municipality's focus is alwaysthe business and the citizens. If limited funds force a choice between investment in technical capabilities,although they can generate greater profit in the long run, and operational development of other forms ormaintenance, the operation will always come first. As one of the respondents explained, if the choice isbetween building a new preschool or investing in a new technology project, it is obvious where the moneyends up.
35
Pettersson, Ann, and Niklas Marklund. "En kommunal One Stop Shop: Kan en gemensam kundtjänst verka som motor för verksamhetsutveckling?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-94053.
Full textAbstract:
The aim of this study has been to examine if an implementation of a One Stop Shop in the public sector and its IT-support can serve as a motor for business development. By examine the relation between the One Stop Shop and the public administrations we have tried to answer this question. The municipality that we have examined underwent a big change, seven years ago, when they implemented a One Stop Shop including a IT-support called Flexite. But despite these seven years and the fact that Flexite has changed approach from a Case Management System to a Support System for Business Development the municipality have not adapted to this change.
36
Johnsson, Matilda, and Rickard Brändén. "Den kommunalt fängslade mellanchefen : En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-34656.
Full textAbstract:
Titel: Den kommunalt fängslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet är starkt påverkbar av sin omgivning och måste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strävar efter en förutsägbarhet. Denna komplexa miljö inverkar på mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och därför ställs det krav på att man som chef är anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap. Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner på sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap? Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka, beskriva och skapa en förståelse för chefers möjlighet att, på olika hierarkiska nivåer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang påverkat av inre och yttre faktorer. Metod: För att besvara vårt forskningsproblem valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssätt och ett abduktivt angreppssätt så analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde. Slutsats: Den slutsats vi drog är att ledarskapsutbildningens utformning och den begränsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mål och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap.Title: The municipally captured middle manager: A qualitative description of middle managers exercises of Leadership. Background: Municipal agencies are strongly influenced by the environment and must continuously adapt while striving for predictability. This complex environment impact middle managers possibility to practice one's own Personal leadership, and therefore demands are places upon managers for adaptability and a consciousness regarding ones personal leadership. Research Question: How do middle managers at different hierarchical positions view their opportunity to practice their own personal leadership? Purpose: The purpose of our study is to investigate, describe and create an understanding for how managers, on different hierarchical levels, practice their personal leadership in a context affected by internal and external influences. Method: To answer our research question we chose to utilize a qualitative methodology. Through a hermeneutic interpretation method and an abductive approach we analysed the six semi structured interviews we conducted. Conclusions: The conclusion we derived to is that the design of the leadership education and the restriction of freedom of movement that exists create a conflict between the goals of the organisation and managers ability to practice their own personal leadership.
37
Carlsson, Julia, and Jennifer Mattsson. "Lean i äldreomsorg – en cylinderformad kloss i ett fyrkantigt hål? : En fallstudie om huruvida lean är en passande modell för svensk kommunal äldreomsorg." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-131072.
Full textAbstract:
Managementmodellen lean uppstod i bilindustrin men har applicerats på helt andra typer av branscher, varav offentlig sektor är en av dem. Tidigare forskning visar att lean applicerat på offentliga tjänster passar bättre när tjänsten är av mer homogen karaktär såsom sophantering och parkförvaltning. Ändå visar en kartläggning av lean i Sverige att flest kommuner har implementerat lean inom äldreomsorg - vilket är en heterogen tjänst med höga krav på individanpassning. Syftet med den här fallstudien är att undersöka om lean således är en passande managementmodell för kommunal äldreomsorg. Baserat på sju intervjuer i två svenska kommuner har studien utgått från vad som påverkar kommuners möjlighet att arbeta lean på en filosofisk nivå (lean thinking). Resultatet visar att lean thinking i sin helhet inte är passande för äldreomsorgen, vilket framför allt beror på att offentliga verksamheter utöver brukaren ser socialnämnden och skattebetalare som kunder, vilket försvårar arbetet med lean som utgår från värde enligt kundens perspektiv. Däremot visar verksamheterna att de genom att arbeta med lean framförallt förbättrar processer som inte involverar brukaren, exempelvis administration och förråds- och tvätthantering. Det frigör tid till värdeskapande aktiviteter för brukaren. Vi finner också att myndigheten som reglerar svensk äldreomsorg möjliggör för lean-inspirerat arbete inom äldreomsorg, framför allt på grund av arbetet med att utgå och anpassa tjänster till de faktiska behoven för brukaren istället för att begränsas till det redan befintliga tjänsteutbudet.Lean was first seen in the automotive industry but has since then been applied to a number of different industries, whereof the public sector is one of them. Previous research has shown that lean has a better fit with services when applied to homogeneous services like waste disposal and maintaining parks. Yet an overview of lean in Swedish municipalities has shown that the most frequent use of the concept lean is in elderly care - which is categorized as a heterogeneous customized service. The aim of this case study is to examine the fit between lean and municipal elderly care. The study has investigated what determines the ability of adopting lean thinking based on seven interviews in two Swedish municipalities. The results show that the whole concept of lean thinking cannot be applied, primarily because of the complexity of the customer concept in the public sector. The interviewees identify several customers apart from the end-user of the service. The fact that tax payers and the social welfare board also are considered customers hinders the work with lean, since their interests may diverge from that of the end-user. However, by using lean tools, processes without involvement from the end-user have been improved, for instance services like administration, laundry and storage management. In turn, these improvements made time for value creating activities for the end-user. The results also show that the Social authority regulating the Swedish municipal elderly care, actually enables an approach inspired by lean. This is primarily due to the development towards a service production based on the actual needs of the end-user rather than being limited to the existing services.
38
Björendahl, Fanny, Gomez Svea Gomez, and Johanna Johnsson. "Balanserat styrkort i kommunal skolsektor - Ett användbart verktyg? : Vilka aspekter är viktiga för en framgångsrik användning?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105753.
Full textAbstract:
Bakgrund och problem: Styrning utgör en fundamental aspekt för utvecklingen av skolverksamheten. Ofta benämns behovet av en flerdimensionell styrning, där det balanserade styrkortet förespråkas som ett bra alternativ. Däremot utgör användningen av det balanserade styrkortet ett relativt outforskat ämne, som vanligtvis begränsas till att spegla dess implementering och tänkta resultat, men inte dess fortsatta användning efter introduktion. Mot bakgrund av ovanstående ter det sig intressant att studera hur det balanserade styrkortet används inom en skolverksamheten som redan har introducerat verktyget i sin verksamhet, och vilka aspekter som är viktiga för en framgångsrik användning. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur det balanserade styrkortet används som styrningsverktyg i en kommunal skolsektor, och vilka aspekter som är viktiga för dess framgångsrika användning ur ett långsiktig perspektiv. Metod: Studiens tillvägagångssätt utgår från en kvalitativ metod, där en fallstudie har genomförts i Västerås kommun på tre grundskolor. Innehållet delas upp i tre avsnitt där den första utgör den teoretiska referensramen, följt av empirisk referensram och analys. Den teoretiska referensramen ämnar att skapa en förståelse för ämnet. Insamling av det empiriska materialet har sedan utförts genom semi-strukturerade intervjuer, med ett målstyrt urval som lett till fem respondenter, två från kommunen och tre rektorer från olika grundskolor. Empirin har även kompletterats med dokument från kommunen och skolan. Slutligen har det teoretiska och empiriska materialet analyserats utifrån en komparativ metod, för att belysa likheter och skillnader mellan respondenterna samt mellan teori och empiri. Slutsats: Studien kommer fram till att det balanserade styrkortet är användbart i en kommunal skolsektor. Däremot är verktyget kontextberoende och måste därmed anpassas till den specifika verksamheten. De viktiga aspekter som uppmärksammats, och anses behövas för att det balanserade styrkortet ska få en framgångsrik användning, är bland annat kommunikation, uppföljning och tydlighet för en gemensam förståelse. Även möjliga fallgropar belyses, som kan tänkas hämma det balanserade styrkortets användning.Background and problem: Organizational management is a fundamental aspect of the development of the school sector. The need for multidimensional control is often referred to, where the balanced scorecard is advocated as a good alternative. However, the use of the balanced scorecard is a relatively unexplored topic, and is usually limited to reflecting its implementation and intended results, but not its continued use after introduction. Considering the above, it seems interesting to study how the balanced scorecard is used in a school sector that has already introduced the tool in its business, and what aspects that are important for a successful use. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how the balanced scorecard can be used as a management control system in a municipal school sector, and what aspects that are important for a successful use from a long-term perspective. Method: The study's approach is based on a qualitative research method, where a case study has been executed in Västerås municipality at three primary schools. The content is divided into three sections, the first of which constitutes the theoretical frame of reference, followed by the empirical frame of reference and analysis. The theoretical frame of reference aims to create an understanding of the subject. Collection of the empirical material has then been carried out through semi-structured interviews, with a goal-oriented sample that has led to five respondents, two from the municipality and three principals from different primary schools. The empirical material has also been supplemented with documents from the municipality and the school. Finally, the theoretical and empirical material has been analyzed on the basis of a comparative method, to highlight similarities and differences between the respondents and between theory and empirical data. Conclusion: The study concludes that the balanced scorecard is useful in a municipal school sector. However, the tool is context-dependent and must therefore be adapted to the specific organisation. The important aspects that have been observed, and that are considered necessary for the successful use of the balanced scorecard, include communication, follow-up and clarity for a common understanding. Possible pitfalls are also highlighted, which may inhibit the usage of the balanced scorecard.
39
Friborg, Anna, and Bäckström Jenny Eiritz. "Konsten att behålla kommunala chefer." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-18643.
Full textAbstract:
Bakgrund Demografiska förändringar med fler yngre och äldre samt färre i arbetsför ålder medför en stor utmaning för offentlig sektor då behovet av tjänster kommer öka, samtidigt som det blir brist på resurser, arbetstagare och chefer. HR-avdelningens kritiska roll för att attrahera samt behålla chefer blir således påtaglig. Befintlig forskning gällande ledningsomsättning inom offentlig sektor med fokus på chefers arbetssituation är knapp och det eftersöks kvalitativa studier på området.Syfte Studiens syfte är att öka förståelsen för hur HR arbetar med att behålla chefer inom kommunal verksamhet genom att identifiera och beskriva viktiga påverkansfaktorer.Metod Studien genomfördes med kvalitativ forskningsansats samt semistrukturerade intervjuer för att möjliggöra en inblick i hur HR arbetar i praktiken med att behålla chefer samt vad som påverkar. Metodvalet bidrog till att öka förståelsen för det komplexa arbetet HR innehar gällande att behålla chefer i kommunal sektor.Resultat/Slutsats Studiens resultat visar dels hur HR arbetar med att behålla chefer inom kommunal verksamhet vilket innehåller utbildning, skapa nätverk samt traditionella HR-uppgifter. Dessutom presenterar studien faktorer som påverkar hur HR arbetar med att behålla chefer inom kommunal verksamhet vilka innefattar kommunstorlek, HR-avdelningens organisering, genusproblematiken för sektorerna samt kopplingen till högre ledningsfunktioner.Background Demographic changes with more younger and older people and less people in working age, pose a major challenge for the public sector as the need for services will increase, while there will be a shortage of resources, workers and managers. The HR department's critical role in attracting and retaining managers becomes evident. Existing research on management turnover in the public sector with a focus on managers' work situation is scarce and qualitative studies are being sought.Purpose The purpose of the study is to increase the understanding of how HR works to retain managers in municipal operations by identifying and describing important influencing factors.Method The study was conducted with a qualitative research approach and semi-structured interviews to enable an insight into how HR works in practice in retain managers and what influences. The method choice helped to increase the understanding of the complex work HR holds regarding to retain managers in the municipal sector.Results/Conclusion The results of the study show in part, how HR works to retain managers within municipal operations, which include education, create network and traditional HR-duties. Additionally, the study presents factors that influence how HR works in retaining managers within municipal operations, which include municipality size, the HR department's organization, the gender issues for the sectors and the cooperation to higher management functions.
40
Kauppinen, Matilda, and Denis Voca. "Offentlig upphandling och informationsteknologiska system : En studie om kommunal upphandling, kravspecifikation och uppföljning för att möjliggöra digitalisering." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96129.
Full textAbstract:
Information Technology systems are in today's digitalized society taken for granted. Within the public sector there are, as in the private sector, a lot of digital systems that unfortunately are not entirely integrated into the municipality businesses. The systems are not coordinated with other systems that the workers interact with in their day-to-day activities. This has several effects such as unnecessary costs of licenses or support, not to mention wasted working hours. The purpose of digitalization to optimize businesses fails due to lack of control and structure in the systems used, what systems are acquired and for what purpose, and whether the systems are followed up and further worked on. To secure the integration of systems, requirement specifications and procurement processes need to be reviewed. There is also a need for investment to make sure the follow-up is done properly. Coordination, structure, and control is the answer to effectivizing and optimizing municipal activities using the possibilities enabled by digitalization.Informationsteknologiska verksamhetssystem tas i dagens digitaliserade samhälle för givet. Inom den offentliga sektorn finns det, precis som i den privata, en hel del digitala system, som dessvärre inte är helt integrerade i verksamheterna. Systemen samspelar inte med andra system som medarbetare möter i vardagen. Detta följs av olika konsekvenser i form av onödiga kostnader av licenser eller support, för att inte tala om nedlagd arbetstid. Digitaliseringens syfte att optimera verksamheter fallerar på grund av att det finns en bristande kontroll och struktur på de system som finns i verksamheten, vilka system som köps in och till vad, samt huruvida systemen följs upp och arbetas vidare på. För att säkra systemintegrationen bör kravspecifikationer och upphandlingsprocessen ses över, samt lägga investeringsmedel på att uppföljningen blir gjord ordentligt. Samordning, struktur och kontroll är svaret för att effektivisera och optimera kommunala verksamheter med hjälp av digitaliseringens alla möjligheter.
41
Soltun, Hilea, and Malin Rasku. "Informationsspridning och tjänstekvalitet : En kartläggning av de fem kommunerna i 3KVH." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25903.
Full textAbstract:
Grunden till den här studien ligger i det problem som uppmärksammats i tidigare forskning angående offentliga organisationers informationsspridning i sitt kvalitetsarbete. Det påträffade problemet rör sig om att information mellan beslutande politiker och verkställande tjänstemän brister, vilket gör att det inte finns en röd tråd genom hela arbetsprocessen. Då kommunikationen mellan dessa nivåer inte fungerar på ett tillfredsställande sätt finns det risk att kvaliteten på de tjänster som kommunerna tillhandahåller, försämras. Detta var något som vi ansåg var intressant att undersöka närmare för att se om det är ett allmänt problem och om det finns ett arbetssätt som förbättrar den röda tråden mellan politikers beslut och tjänstemäns verkställande. För att genomföra den här studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod där vi samlade in empiri genom besöks- och telefonintervjuer. Vi började med att genomföra en förstudie på Halmstads kommun där vi undersökte om problemet som uppmärksammats i tidigare forskning även fanns där. Valet av kommun grundades i att vi som gjort studien är bosatta i Halmstad och därför var det intressant att fördjupa oss i hur deras arbete ser ut. Resultatet av förstudien visade att det fanns en grund för fortsatt forskning samt att det fanns ett jämförande nätverk, innefattande fem kommuner som kallas 3KVH. Det möjliggjorde en bra grund för att genomföra studien. Resultatet av studien visar att varje kommun inom vårt undersökningsområde har olika arbetssätt för att sprida information men samtliga kommuner var dock eniga om att de inte har en röd tråd i arbetet och att det ligger i ledningens ansvar att tydliggöra mål. Efter den kunskap vi skapat genom studien har vi med hjälp av de fem kommunernas arbetssätt samlat ett antal höjdpunkter som vi vill lyfta fram. Dessa är: Det är viktigt att alla i organisationen kommunicerar så att de tänker likadant. Ett beslutsstöd eller ledningssystem kan underlätta för organisationer att samla all information och arbeta enhetligt. Kopplingen mellan ekonomistyrning och kvalitet är viktig då de tillsammans utgör hela verksamheten både intern och externt.
42
Gällman, Phia, and Johanna Lundholm. "Att vara mellanchef – ett komplext uppdrag : En socialpsykologisk studie om mellanchefers upplevelser av sitt ledarskap inom kommunalsektor." Thesis, University of Skövde, School of Technology and Society, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-3769.
Full textAbstract:
En generell uppfattning om mellanchefspositionen är att den är svår att hantera i och med de krav som ställs både från överordnade chefer och underordnade medarbetare. Vårt syfte med uppsatsen har därför varit att öka kunskap och förståelse för den situation en chef i mellanposition befinner sig i. Vi har valt att intervjua mellanchefer inom kommunal sektor för att ta del av hur de upplever sin roll, position och uppgift, relationer till medarbetare samt vilka situationer som upplevs som svåra och problematiska.
Vi ville ta del av mellanchefers subjektiva upplevelser och valde därför en kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning. Resultatet visade att många av deras upplevelser var likartade men vissa mindre skillnader kunde vi på visa. Mellancheferna upplevde att de har en bekväm position, men att det ibland kan uppstå situationer då motstridiga förväntningar ställs från överordnade chefer och underställda chefer eller underställda medarbetare.
43
Danestad, Peter, and Dragana Markovic. "Framgångsfaktorer och hinder vid införande av e-tjänster i kommunal verksamhet : Hur förbättrar man e-tjänster genom offensiv kvalitetsutveckling med kunden i centrum?" Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för kvalitets- och maskinteknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34823.
Full textAbstract:
Sammanfattning: Digitalisering framställs som den enskilt största förändringsfaktor som påverkar alla delar av samhället så även den offentliga sektorn. Elektronisk förvaltning används i syfte att skapa en öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet, underlätta människors vardag och ge högre kvalitet och effektivitet i verksamheterna. Därtill ska arbetet med e-förvaltning leda till lägre kostnad och största möjliga nyttan för såväl medborgare och företag som samhället i stort. Regeringens mål har sedan 2012 varit att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Sverige har också legat i topp i jämförelser med andra länder vad gäller internetanvändning och medborgarnas användning av e-förvaltningstjänster. Internationella jämförelser visar exempelvis att Sverige ligger på sjätte plats enligt FN:s senaste sammanställning över e-förvaltningens utveckling i världen (UN-E Government survey 2016). Samma år konstaterade dock också Riksrevisionen i sin rapport (RIR 2016:14) att de offentliga aktörerna inte driver utvecklingen i enlighet med regeringens mål och att mer kan göras för att utveckla e-förvaltningen. E-förvaltningen har enligt Riksrevisionen varit kortsiktig, delegerad och präglad av brist på helhetsansvar samt inte hanterats på ett kostnadseffektivt sätt. Med denna fallstudie har ambitionen varit att närmare undersöka dessa förhållanden i syfte att bidra med ny kunskap kring vad som behövs för ett mer framgångsrikt införande av e-tjänster. Till studieobjekt valdes en mellanstor kommun som 2015 införde en e-tjänst för ansökan om bygglov, kallad “MittBygge”. I likhet med tidigare forskning visar och identifierar studiens resultat ett flertal avgörande framgångsfaktorer som behöver beaktas vid såväl planering, införande och uppföljning av nyttan vid införande av e-tjänster. Dessa framgångsfaktorer är: intern och extern kundfokus, utbildning, ledarskap, kommunikation, respons från intressenter, vikten av att mäta och definiera framgång, tillräckliga resurser, medarbetarnas delaktighet och engagemang. Studiens resultat visar även vilka hinder och utmaningar som kan tänkas dyka upp längs vägen mot mer effektiva och högkvalitativa e-tjänster. Dessa är frånvaro av effektiva mätetal, tidsbrist, låg prioritet, otillräckliga utbildningsinsatser, svårigheter att hitta och förstå information samt kommuninvånarnas sammanlagda upplevelse av e-tjänstens tillgänglighet. Studiens resultat visar även att värderingarna bakom offensiv kvalitetsutveckling, det vill säga, att sätta kunden i centrum, basera beslut på fakta, arbeta med processer, arbeta ständigt med förbättringar och skapa förutsättningar för delaktighet, inte bara erbjuder en bra teoretisk grund att stå på när en verksamhet ska utvecklas och ständigt bli bättre, utan utgör en helt nödvändig förutsättning för ett lyckat arbete.Digitization is currently considered to be the most important factor of change affecting all parts of society, including the public sector. E-government is used to create more open public administration that supports innovation and participation, facilitates people's daily lives, providing higher quality and efficiency in the activities. In addition, e-government is expected to lower cost and maximize benefits for both citizens and companies as well as society at large. The goal of the Government has since 2012 been to make Sweden the leading country in the world in terms of utilizing the potential of digitization. Sweden has also been at the forefront in comparison with other countries in terms of internet use and citizens' use of e-government services. International comparisons show, for example, that Sweden is in sixth place, see the UN's latest compilation of e-government development in the world (UN-E Government survey 2016). However, in the same year, the Swedish National Audit Office (NAO) in its report (RIR 2016: 14) also found that public actors do not pursue this work according to Government objectives and that more can be done to develop e-government. According to the NAO, work on e-government has been short-term, overly delegated and characterized by a lack of overall responsibility and not managed in a cost-effective way. This case study sets out to investigate these conditions more closely, with a view to provide new knowledge about what is needed for a more successful introduction of e-services. A medium-sized municipality that introduced an e-service for the application for building permission, called "MittBygge", in 2015 was chosen as case study. Like previous research, this study identifies a number of crucial success factors that need to be taken into account when planning, introducing and following up the benefits of e-services. These success factors are: internal and external customer focus, education, leadership, communication, stakeholder response, the importance of measuring and defining success, sufficient resource allocation, employee involvement and commitment. The study's results also show the obstacles and challenges that may appear along the way towards more efficient and high-quality e-services. These are the absence of effective metrics, time constraints, low priority, insufficient educational efforts, difficulties with finding and understanding information, and the overall experience of e-service accessibility by the residents of the municipality. The results also show that the values behind offensive quality development, i.e. putting the customer at the heart of the process, basing decisions on facts, working with processes, continuously working on improvements and creating conditions for stakeholder involvement, not only offers a good theoretical base for development and continuous improvement of activities but it is also an essential prerequisite for successful work.
2018-06-27
44
Sedig, Emmelie. "”Jag hade kunnat fortsätta jobba dygnet runt och jag hade säkert inte blivit färdig i alla fall” : En studie om enhetschefers arbetsmiljö i kvinnodominerad kommunal verksamhet." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74701.
Full textAbstract:
De senaste decennierna har chefers arbetsförhållanden i den kvinnodominerade offentliga sektorn genomgått betydande förändringar, att cheferna exempelvis blivit tilldelade fler ansvarsområden i form av kostnads- och effektiviseringsansvar. Senare har det visat sig att chefer i kvinnodominerade yrken har en bristande arbetsmiljö, detta på grund av höga arbetskrav och en hög grad av påfrestningar i arbetet. I samråd med en kvinnodominerad kommunal verksamhet har jag fått uppdraget att i denna studie genomföra en uppföljande undersökning om enhetschefernas upplevelser av sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö utifrån krav, kontroll och stöd i arbetet. Denna studie undersöker även hur upplevelserna av arbetsmiljön förstås utifrån ett genusperspektiv. Studien har ett abduktivt angreppssätt och empiriinsamlingen har skett genom sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer. För att analysera det empiriska materialet har tematisk analys tillämpats. Resultatet har analyserats med hjälp av Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell, Connell och Pearses (201) synsätt på genus som socialt konstruerat samt Ackers (1990) synsätt på att genus produceras i organisationer genom genusskapande processer. Resultatet visar att enhetscheferna arbetar i en verksamhet som är gränslös, detta genom att arbetsuppgifterna som tillhör arbetet aldrig tar slut. Inom ramen för enhetschefernas arbete förekommer variationer i upplevelsen av arbetsmiljön, vilket tyder på att förmågan eller möjligheten att sätta gränser i arbetet blir viktigt. Föreställningar om skillnader mellan manliga och kvinnliga egenskaper har betydelse för hur enhetscheferna upplever sin arbetsmiljö. Detta genom att resultatet visade att enhetscheferna upplever att kvinnor är sämre på gränsdragningar och att kvinnor inte respekteras av arbetsgivaren när de sätter gränser i arbetet i lika hög utsträckning som män.During the recent decades, managers’ working conditions in the Swedish women dominated public sector have undergone important changes. For example, managers’ responsibilities have been expanded to contain more responsibilities of costs and efficiency. Later, it has been found that managers in professions dominated by women have a lack of sustainable working environment, caused by high job demands and a high degree of work strains. In consultation with a dominated municipal function in northern Sweden, I have been commissioned to investigate how first line managers experience their organizational and social work environment (psychosocial work environment) in this study, based on job demands, job control and social support. This study also investigates the work environment out of a gender perspective. The study has an abductive approach and the empiricism have been collected with qualitative semi structured interviews, where the number of interviews was seven. Thematic analysis has been devoted and the results have been analyzed by using Karasek and Theorell’s (1999) job demand-control-support model, Connell and Pearse’s (2015) idea of gender as socially constructed, and Ackers (1990) idea that gender is created in organizations through gender creating processes. The result shows that the first line managers are working in a municipal function that are boundless, which means that the work tasks never run out. Within the frames of the managers’ work there are variations in the experiences of the work environment. The result shows that the ability and possibility of setting boundaries in their work are important. The imagination of differences between male and female behavior are important for how the first line managers experience their work environment. The results also show that the first line managers experience that women are not as god as men to set boundaries in their work, and that women are not respected by the employer equally as men when it comes to set boundaries.
45
Andersson, Jonna, and Dahl Helen Danbo. "Varför stannar inte chefen? : En kvalitativ studie om enhetschefers val att avsluta tjänsten i äldreomsorgen." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14611.
Full textAbstract:
Bakgrund: De senaste åren har medellivslängden i Sverige ökat och resurser har tilldelats äldre med behov av mer omfattande vårdinsatser. Kommunal sektor har även senaste åren genomgått stora omvandlingar, ett beställar-utförarsystem återfinns likväl som starka influenser från New public management skådas i verksamheterna. Samtidigt råder det personalbrist och svårigheter i att rekrytera utbildad personal på grund av dåliga arbetsvillkor. Liknande tendenser finns inom Vård- och äldreförvaltningen Borås Stad som har svårt att få sina enhetschefer att stanna. Syfte: Syftet med studien är att utifrån enhetschefers upplevelser skapa förståelse för deras arbetssituation och vad som ligger till grund för deras val att avsluta sin tjänst inom Vård- och äldreförvaltningen i Borås Stad (VÄF). Teoretisk bakgrund: I denna studie har Karaseks krav-, kontroll- och stödmodell använts. Resultatet har även analyserats utifrån New public management. Metod: Forskningsstudien bygger på sju kvalitativa intervjuer av enhetschefer inom Vård och Äldreförvaltningen som valt att avsluta sina tjänster. Resultat: I resultatet skapas förståelse för enhetschefernas påverkansmöjlighet på den operativa verksamheten och dess positiva upplevelse som detta genererar. Något som framkommer är dock att mål och värderingar i organisationen inte alltid förankras i verksamheten, något som leder till frustration. Även förhastade implementeringar som inte grundats skapar irritation. Utöver detta beskrivs låg kontroll och höga krav på en budget i balans som en stressor hos enhetscheferna. Det påtalas även att behovet av stöd från verksamhetschefen varierar likväl som möjligheten till en fullständig introduktion skiljer sig respondenterna åt. Orsakerna till val om avslutad tjänst för utvalda respondenter kan härledas till låga lönenivåer, stress, budgetansvar, personalansvar, ständig närvaro samt avsaknad av stöd och återkoppling. Diskussion: I diskussionen förs ett resonemang gällande hur NPM kommit att påverka VÄF och den arbetssituation enhetscheferna ställts inför. Borås Stads tydliga fokus på en budget i balans och intäktsfinansiering ställs i relation till krav-, kontroll- och stödmodellen. Implementeringar som inte förankrats i verksamheten och ospecificerade mål kopplas till den klämda position enhetscheferna ställs inför. Orsaksfaktorer till val om avslutad tjänst analyseras utifrån krav-, kontroll- och stödmodellen.
46
Norén, Hanna. "Är standardiserade miljöledningssystem användbara inom kommunal förvaltning? : En studie av hur ett verktyg från den privata sektorn används inom den offentliga sektorn." Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1448.
Full textAbstract:
Standardiserade miljöledningssystem (MLS) har utvecklats i den privata sektorn och har nu även börjat användas i den offentliga. Syftet är att undersöka vilka konsekvenser ett standardiserat MLS medför för miljöarbetet inom kommunal förvaltning, analysera om det finnsnågot i den kommunala förvaltningens institutionella logik som sätter gränser för användandet av det samt ge ett omdöme över tillämpligheten av MLS inom kommunal förvaltning. Detta har ndersökts genom kvalitativa intervjuer.
Resultatet blev att förvaltningarnas miljöarbete anses fungerar bättre efter att man har infört MLS. De största fördelarna MLS:et har medfört är tydligare struktur, högre medvetenhet, bättre redovisning och utåtriktade fördelar som enklare kommunikationer mot intressenter. De största nackdelarna var ökat administrativt arbetet, tid- och resursåtgång vilket inte alltid betalar sig samt att systemet riskerade att bli för detaljerat.
Slutsatserna blev att MLS verkar vara ett tillämpbart verktyg inom kommunal förvaltning, men att det passar bättre inom bolagen och de hårda verksamheterna än inom de mjuka. Den kommunala förvaltningens institutionell logik verkar inte sätta några oöverkomliga gränser för användandet av MLS inom kommunal förvaltning.
47
Nyberg, Bermudez Olivia, and Julia Hallén. "Budgetering i osäkra tider : En studie av västsvenska kommuner." Thesis, Högskolan Väst, Avd för företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-16631.
Full textAbstract:
Budgetering är en central del för att planera och styra kommunala finanser, vars utveckling är beroende av samhällsekonomisk utveckling. Under 2020 drabbades världen av en pandemi som orsakade en ekonomisk kris världen över, med undantag från bland annat svenska kommuner. Tidigare forskning kring kommunal budgetering i ekonomiskt svåra tider tyder på att stram budgetering är en viktig faktor för att klara ekonomiska kriser medan andra menar att sådana åtgärder ofta undviks. Tidigare forskning pekar även på kommuners beroende av statliga bidrag ökar vilket även hämmar benägenheten att tillta åtstramande åtgärder. Studien har syftat till att undersöka om och i sådana fall hur Covid-19-pandemin har påverkat västsvenska kommuners budgetprocess och budget som planerings- och styrverktyg. För att uppnå detta genomfördes en kvalitativ multipel fallstudie på fem västsvenska kommuner, med intervjuer och en kompletterande dokumentanalys. Resultatet visade att varken budgetprocessen, eller budget som planerings- eller styrverktyg har påverkats i så stor utsträckning utav Covid-19. Resultatet visade även att de statliga bidragen till följd av Covid-19 har haft en hämmande effekt på åtgärder. Vidare visar studien att budgetmetodiken inte förändrats.Budgeting is a central part of planning and controlling municipal finances, where growth is dependent on macroeconomic factors. During 2020 the world was hit by a pandemic that caused an economic crisis across the world, with an exception from Swedish municipalities. Earlier research on municipal budgeting in times of economic crisis suggest that a tight budgeting is an important factor when it comes to managing economic crisis while others suggest that such measures often get avoided. Earlier research also suggests that municipalities spending and dependency on governmental grants increase when the latter increase, which also inhibits tightening measures. The purpose of this study has been to examine if and if so, how the Covid-19 pandemic has affected the budget process, budget as a tool for control and planning for municipalities in western Sweden. To achieve this, we have conducted a qualitative multiple case study in five western Swedish municipalities through interviews and complementary content analysis. The results show that neither the budget process nor the budget as a tool for planning or control has been affected by Covid-19 to such an extent. The results also showed that the governmental grants due to Covid-19 has had a mitigating effect on measures. Moreover, the study shows that the budget methodology has not changed.
48
Karlsson, Isabel. "Vad gör medarbetare och chefer sjuka och varför går de till jobbet? : En kvalitativ fallstudie som undersöker orsaker till sjukfrånvaro och föreslår åtgärder inom en kommunal vård- och omsorgsorganisation." Thesis, Högskolan Väst, Avd för företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-15534.
Full textAbstract:
Sjukfrånvaron inom de svenska kommunala vård- och omsorgsorganisationerna ökar. Samtidigt har en organiserings- och styrningsförändring skett inom dessa organisationer de senaste decennierna i form av införandet av New Public Management (NPM) och dess reformer. Studien syftade till att genom en kvalitativ fallstudie få en ökad förståelse för hur psykosociala och organisatoriska faktorer tillsammans kunde ha inverkan på en kommunal vård- och omsorgsorganisations sjukfrånvaro för organisationens medarbetare inom kontaktyrken och dess chefer. Detta utifrån att identifiera vad organisationens sjukfrånvaro orsakades av samt för att föreslå åtgärder för att förebygga framtida sjukfrånvaro. För att uppfylla syftet och studiens frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med totalt 19 intervjupersoner som representerade de arbetsgrupper med organisationens högsta och lägsta sjuktal under 2019 samt de chefsgrupper med organisationens högsta och lägsta sjuktal under 2019. Empirin analyserades utifrån den teoretiska referensramen. Denna innefattade tidigare forskning samt teorier gällande NPM, struktureringsteori, psykosociala sjukfrånvarofaktorer, organisatoriska sjukfrånvarofaktorer, psykosociala friskfaktorer, organisatoriska friskfaktorer samt organisationshälsa. Studiens resultat visade på tre framträdande psykosociala sjukfrånvarofaktorer för medarbetare respektive chefer, fyra organisatoriska sjukfrånvarofaktorer för medarbetare respektive chefer, fyra psykosociala friskfaktorer för medarbetare respektive chefer samt fyra organisatoriska friskfaktorer för medarbetare och fem organisatoriska friskfaktorer för chefer. Resultaten visade att de psykosociala och organisatoriska sjukfrånvaro- och friskfaktorerna påverkade varandra, att det fanns ett samband mellan chefers och medarbetares upplevda arbetsmiljö samt att sjukfrånvaron framförallt kunde härledas till strukturer medan frisknärvaron istället kunde härledas till individers handlingar. Tio åtgärder för att minska sjukfrånvaron inom kommunala vård- och omsorgsorganisationer presenterades utifrån studiens resultat och potentiell vidare forskning har föreslagits.Sickness absence within the Swedish municipal healthcare organizations is increasing. At the same time, there has been a change in organization and governance within these organizations in recent decades in the form of the introduction of New Public Management (NPM) and its reforms. The study aimed to gain a better understanding of how psychosocial and organizational factors together could have an impact on a municipal healthcare organization's sickness absence, regarding employees in the human service profession and its managers, through a qualitative case study. This to identify what was causing the organization's sickness absence and on proposing measures to prevent future sickness absence. To fulfill the purpose and study questions, semi-structured interviews were conducted with a total of 19 informants representing the working groups with the organization's highest and lowest sickness numbers in 2019 and the management groups with the highest and lowest sickness numbers in 2019. The empirical data was analyzed based on the theoretical frame of reference. This included previous research as well as theories of NPM, structuring theory, psychosocial sickness absence factors, organizational sickness absence factors, psychosocial health factors, organizational health factors and organizational health. The study's results showed three prominent psychosocial sickness absence factors for employees and managers, four organizational sickness absence factors for employees and managers, four psychosocial health factors for employees and managers, four organizational health factors for employees and five organizational health factors for managers. The results showed that the psychosocial and organizational sickness absence and health factors affected each other, that there was a connection between managers and employees perceived work environment and that the sickness absence could primarily be attributed to structures, while work attendance instead could be attributed to individuals' actions. Ten measures to reduce sickness absence within municipal healthcare organizations has been presented based on the results of the study, as well as suggestions for further research.
49
Andersson, Kristin. "Elektronisk handel i den kommunala sektorn." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-346.
Full textAbstract:
Arbetets syfte är att belysa hur långt den kommunala sektorn i Skåne och Blekinge län har kommit med elektronisk handel. Uppsatsen baseras bl.a. på litteraturstudier om elektronisk handel i allmänhet, dess användningsområden, dess fördelar respektive nackdelar samt Toppledarforums och Svenska Kommunförbundets intresse av kommunernas arbete med denna handel. Jag har genomfört intervjuer med insatta personer från kommunerna i min målpopulation, om de respektive kommunernas ak-tiviteter kring elektronisk handel. I intervjuerna har respondenterna bl.a. berättat om de har implementerat elektronisk handel eller ej, redogjort för hur långt de har kommit med denna handel samt givit insyn i de framtida tankarna kring den elektroniska handeln. Slutsatserna i mitt arbete visar i huvudsak att 6 kommuner av totalt 35 tillfrågade har implementerat elektronisk handel någonstans i organisationen och att knappt 70% av de tillfrågade kommunerna har infört eller arbetar med ett införande av elektronisk handel. Procentsatsen (ca 70%) stämmer väl överens med Toppledarforums undersökning om den elektroniska handelns spridning inom den kommunala sektorn.
50
Flogstam, Johanna, and Jensen Lina Wernström. ""Jag tror vi behöver bli mer tränade i att prata om livet och döden och universum" : En kvalitativ studie om betydelsen av den existentiella hälsan inom kommunalt och regionalt folkhälsoarbete bland barn och unga." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22219.
Full textAbstract:
Inledning: Den psykiska ohälsoutvecklingen bland barn och unga är idag ett allvarligt folkhälsoproblem. Evidens påvisar att den existentiella hälsan har betydelse för psykisk hälsa och välbefinnande. Snacka om livet (SOL) är ett projekt som utformats för att främja barn och ungas existentiella hälsa. Ett fortsatt arbete med projektet är beroende av att det skapas förutsättningar för områdets implementering och att politiken och beslutsfattare prioriterar området. Syfte: Att undersöka upplevelsen av den existentiella hälsan inom Skånes kommunala och regionala sektorsövergripande folkhälsoarbete i främjandet av barn och ungas psykiska hälsa. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med tio deltagare med ledande befattning inom kommun och region. Informanterna selekterades utifrån ett strategiskt urval. Intervjuerna genomfördes med semistrukturerad metod och med ett genomgående etiskt beaktande. Empirin analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att området är nytt, viktigt och aktuellt i relation till den psykiska ohälsan bland barn och unga. Begreppet upplevdes i viss mån komplext och tabubelagt men beskrevs även ha stora vinster för individ och samhälle. Den existentiella hälsan uppfattades kunna stärka och rusta barn och unga. En förutsättning för områdets implementering menades bland annat vara att begreppet inkluderas i folkhälsoarbetet. Konklusion: Studien har kunnat bidra med ytterligare evidens och kunskap till detta relativt nya och outforskade område. Den existentiella hälsan är en resurs i såväl det förebyggande som främjande folkhälsoarbetet. Studien har identifierat att health literacy kan vara ett viktigt verktyg för områdets integrering inom folkhälsan. Begreppet behöver tydliggöras, medvetandegöras och få utrymme i det folkhälsovetenskapliga perspektivet.Introduction: The development of mental illness among children and adolescents is a serious public health problem today. Evidence shows that spiritual health is important for mental health and well-being. Snacka om livet (SOL) is a project designed to promote the existential health of children and adolescents. Continued work on the project depends on creating the conditions for the area’s implementation and on policymakers prioritizing the area. Purpose: To investigate the experience of existential health within Skåne's municipal and regional cross-sectoral public health work in the promotion of children and young people's mental health. Methods: The study had a qualitative approach with ten participants with senior positions within the municipality and region. The informants were selected based on a strategic selection. The interviews were conducted with a semi-structured method and with thorough ethical considerations. The empirics were analyzed based on qualitative content analysis. Results: The results showed that the area is new, important and of current interest in relation to mental illness among children and adolescents. The concept was to some extent perceived as complex and taboo but was also described as having great benefits for individuals and society. Spiritual health was perceived to strengthen and equip children and adolescents. A prerequisite for the area’s implementation was meant, among other things, to include the concept in public health work. Conclusion: The study has been able to contribute additional evidence and knowledge to this relatively new and unexplored area. Spiritual health is a resource in both prevention and promotion of public health work. The study has identified that health literacy can be an important tool for the area's integration into public health. The concept needs to be clarified, made aware and given space in the public health perspective.