Academic literature on the topic 'Kommunala tjänstemän'

Artikeln beskriver förutsättningar för, samt erfarenheter av prioriteringar i socialtjänsten. Studiens respondenter består av tjänstemän och politiker i sex svenska kommuner. Med prioriteringar avses på vilket sätt resurser fördelas mellan olika klientgrupper samt vilka klientgrupper som ämnas få ta del av resurser i första hand.

In this essay an analysis and classification is made of the roll of implementation swedish municipalities have regarding the national quality assurance policy in the school sector. In the light of international trends of decentralisation and the development of new quality assurance systems  the paper’s result classifies the municipalities as implementation roll number two according to Lundquist (1992) and his theory of implementation. The basis for this claim is given by the study of key actors in the municipal quality assurance work that shows that the implementation is made with a good understanding, with a loyal ambition but also with some shortcomings when it comes to the provision of necessary resources. Support for this is given by the case of municipality 2 that shows shortcomings regarding the number of employed, time, digital tools, knowledge and economic conditions. The same is shown in the case of municipality 1. Thus, the main conclusion of this essay is that the structural differences between the analyzed municipalities does not give rise to differences in the results of this study.

Möjligheten till politiskt ansvarsutkrävande är något som är centralt för legitimiteten för den representativa demokratin. Inom den svenska statsvetenskapliga forskningen har på senare tid allt mer uppmärksamhet riktats mot en grupp aktörer med politisk makt som är anställda snarare än valda för att bedriva politik, de politiska tjänstemännen. Väljares bristande möjligheter till ansvarsutkrävande mot dessa har i tidigare forskning ansetts utgöra ett hot mot legitimiteten för den representativa demokratin. Genom att undersöka politiska tjänstemäns inflytande inom politiken i Sveriges kommuner, samt hur ansvarsutkrävandet mot dessa förhåller sig till ansvarsutkrävandet mot politiker strävar denna uppsats efter att besvara frågan om huruvida politiska tjänstemäns politiska inflytande på kommunal nivå verkligen utgör ett demokratiskt problem. Detta har undersökts genom en kvantitativ analys av Kommun- och landstingsfullmäktigeundersökningen 2012. Studien visar att politiska tjänstemän i relation till politiker har litet inflytande inom den kommunala politiken. Vidare visar studien att den enda faktor som är unik för ansvarsutkrävandet mot politiker i förhållande till politiska tjänstemän, direkt ansvarsutkrävande genom personröster, även är en av de faktorer som är av minst avgörande för vilken politiker som blir vald. Ansvarsutkrävandet sker därmed i realiteten indirekt genom partiet för både politiker och politiska tjänstemän. Då problemet snarare ligger i bristande möjligheter till direkt ansvarsutkrävande mot politiker anses politiska tjänstemäns inflytande i den kommunala politiken i sig inte utgöra något demokratiskt problem.

Enligt svensk lagstiftning måste samtliga kommuner i Sverige ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanen omfattar många aspekter och är det verktyget som ska vägleda den kommunala samhällsutvecklingen på ett hållbart sätt. Översiktsplanen är ett viktigt dokument eftersom det omfattar alla mark- och vattenområden i kommunen och används som underlag i beslutsfattande och senare planering. Syftet med denna studie har varit att analysera översiktsplanens roll i samhällsutvecklingen och dess påverkan. En kvantitativ metod används för att genomföra denna studie. Intervjuer och en litteraturstudie har varit grunden för en enkätundersökning. Enkäten har skickats ut till sakkunniga politiker och tjänstemän i svenska kommuner för att analysera och utvärdera uppfattningen om hur översiktsplanen bör fungera och användas. Översiktsplanen uppfattas som ett viktigt dokument och används ofta i kommunen av både tjänstemän och politiker. Översiktsplanen strävar efter att utveckla samhället hållbart, dock framgår det att sociala faktorer får minst utrymme eftersom att riktlinjerna är vaga. Det behövs bättre samordning och mer kunskap om planering och social hållbarhet för att översiktsplanen ska kunna vara ett definitivt verktyg för hållbar utveckling eller så måste det finnas en tydligare avgränsning för vilka delar översiktsplanen ska behandla. Uppfattningen om översiktsplanens tidshorisont är att den ska vara kortare (5-15 år) med utblick mot 50 år. Slutligen framkommer det att översiktsplanen skulle uppskattas med en tydligare teknisk inriktning för att kunna underlätta för plan- och byggprocessens kostnadsberäkningar.

I uppsatsen analyseras hur medborgare och tjänstemän ser på medborgardialog och är uppdeladi tre teman: Vad menas med medborgardeltagande?, Vad menas med jämliktmedborgardeltagande? Och Hur ser olika aktörer på varandra? Analysen baseras påfallstudier i tre kommuner; Ängelholms kommun, Helsingborg stad och Malmö stad, där jaghar genomfört observationer av samrådsmöten och intervjuat tjänstemän som arbetar medmedborgardeltagande på olika sätt.Medborgare har kommit till tals utifrån två samrådsmöten som jag observerat i Helsingborgstad och Malmö stad, där medborgarna har medverkat som deltagare. Jag har också valt att göraintervjuer med olika tjänstemän såsom planarkitekter, strateg och dialogutvecklare,representanter från respektive kommuner som fått komma till tals.Som utgångspunkt används Khakees (2000) teoretiska ramverk för samhällsplanering vidanalysen av empirin. De begrepp som används i den här studien är generativ planering,advokatplanering, kommunikativ planering och rationell planering. Analysen bygger påvinjetter ur empirin som analyseras med hjälp av teorin.Studien visar att olika aktörer har olika uppfattningar om vad medborgardeltagande är samt attdet finns en ojämlikhet när det gäller medborgardeltagande i alla dessa tre kommuner.Dessutom visar resultatet på att det finns skillnader i kommunerna när det gäller hur olikaaktörer ser på varandra i arbetet med medborgardeltagande.
The paper analyzes how citizens and civil servants look at citizens' dialogue and are dividedinto three themes: What is meant by citizenship? What is meant by equal citizenship? Andhow do different actors look at each other? The analysis is based on case studies in threemunicipalities; Ängelholm Municipality, Helsingborg City and Malmö City, where I haveconducted observations of consultation meetings and interviewed civil servants working indifferent ways.Citizens have come to terms from two consultation meetings I observed in Helsingborg cityand Malmö city, where citizens have participated as participants. I have also chosen tointerview with various civil servants such as planner architects, strategists and dialoguedevelopers, representatives from each municipality that have come to speak.As a starting point, Khakees (2000) uses the theoretical framework for community planning inthe analysis of the empirical data. The concepts used in this study are generative planning,advocative planning, communicative planning and rational planning. The analysis is based onvignettes from the empirical data that are further analyzed using the theoretical concepts.The study shows that different actors have different views on what citizenship participation isand that there is inequality in the participation of citizens in all these three municipalities. Inaddition, the results show that there are differences in municipalities as to how different actorslook at each other in the work of citizen participation.

Syftet med denna uppsats är att analysera förutsättningarna för implementeringsprocessen när det gäller de lagar som berör ensamkommande barn, i och med den extraordinära situation som den markanta ökningen av denna grupp gett upphov till. Syftet och tillhörande frågor besvaras genom att urskilja om de kommunala verksamheterna i Halmstad, som valts utifrån ett målinriktat urval, förstår, kan och vill implementera dem. Genom en semistrukturerad intervjumetod besvaras tre bifrågeställningar som utgår från Lundquist och Vedungs teoretiska implementeringsvillkor: om tjänstemännen (1) förstår, (2) kan och (3) vill implementera lagarna i arbetet. Detta i sin tur besvarar huvudfrågeställningen: har Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Överförmyndarförvaltningen och Socialförvaltningen, i takt med den extraordinära situation som uppkommit, förutsättningarna som krävs för att implementera lagarna i arbetet? Rättsreglerna som skulle implementeras var Lag om mottagande av asylsökande, Lag om god man för ensamkommande barn och Socialtjänstlagen. Resultatet påvisar att förutsättningarna för implementeringen saknades. Tjänstemännen kunde, ville och förstod inte hur lagarna skulle tillämpas i enlighet med beslutsfattarnas intentioner. Skälet grundar sig i den markanta ökningen av ensamkommande barn.

I en politisk styrd verksamhet jobbar HR-chefer i en föränderlig miljö där förutsättningarna kan komma att ändras utifrån den politiska agendan. Den moderna kommunen styrs genom visioner och mål som sätts av kommunfullmäktige för att sedan implementeras i hela organisationen. För att nå måluppfyllnad arbetar HR-funktionen fram aktiviteter och indikatorer inom det egna verksamhetsområdet. En svårighet i att nå måluppfyllnad kan vara att målen inom HR ofta är av mjukare karaktär och därmed svåra att mäta. Sett ur ett HR-perspektiv är tidigare forskning begränsad när det handlar om kommunala tjänstemäns relationer till förtroendevalda. Uppsatsen bygger på en fallstudie av Stockholms stad där fyra HR-chefer står i fokus. Syftet är att skapa en förståelse av hur dessa HR-chefer ser på sin egen roll och sin relation till de förtroendevalda politikerna i nämnden ovanför dem. Genom att titta på målstyrningens effekter på HR-chefernas roller och relationer till förtroendevalda politiker uppfylls uppsatsen syfte. Utifrån fyra semistrukturerade intervjuer har data samlats in för att sedan jämföra med tidigare forskning.Resultaten visar på att målstyrningen ger ett verktyg som öppnar upp för transparens inom organisationen vilket underlättar måluppfyllnaden och skapar legitimitet. Insynen i hela organisationen ger en bekräftelse i den egna rollen som HR-chef och fungerar även som en länk mellan kommunala tjänstemän och förtroendevalda politiker. Det går att se på relationen mellan HR-chefer och förtroendevalda politiker ur olika synvinklar beroende på var i organisationen HR-chefen befinner sig. HR-cheferna under förvaltningsnämnder har mer överlappande roller som innebär en högre delaktighet innan målen sätts. I jämförelse med HR-cheferna under kommunstyrelsen som har mer separata roller, vilket innebär att de arbetar med redan fastställda mål. En förklaring till skillnaden kan vara att förtroendevalda politiker ute på nämnderna är fritidspolitiker medan de förtroendevalda i kommunstyrelsen består av fler heltidsengagerade politiker.

Syftet med studien är att undersöka vad ansvariga politiker och tjänstemän, i en större kommun i Mellansverige, vet om organisationen av arbetet kring barn i behov av särskilt stöd, och att se vad dessa personer har för idéer om samverkan mellan sociala förvaltningen och skola och hur de vill att samverkan ska utföras mellan de verksamheter/nämnder som styr. Den metod som använts för att samla information är genom ett frågeformulär men en tjänsteman intervjuades. Vidare är det en kvalitativ metod för att få djupare kunskaper i undersökningsområdet. Upplägget har fokuserat på samverkan inom den specialpedagogiska organisationen och försökt att täcka in flera aspekter av detta begrepp när frågorna konstruerats. Urvalet är berörda politiker och tjänstemän i ovan nämnda kommun.Sammanlagt 17 personer fick frågeformuläret och 5 stycken svarade på den och en lät sig intervjuas.Kommunen valdes utifrån det utvecklingsarbete jag gjorde 2007 bland personal i samma kommun, och som ligger till grund för denna studie. Eftersom personalen ansåg att dessa frågor var viktiga att föra fram till de ansvariga, politiker och tjänstemän, ville jag rikta mig till denna kommun även fortsättningsvis. Det finns också en jämförelse med denna informantgrupp. Min studie visar att Barn & Ungdomsnämnden samverkar med Omsorgsnämnden i flera projekt. En tjänsteman tyckte att det kunde ta lång tid innan barn kan få en plats på t.ex. resursskola och att vissa barn/familjer får mycket fint stöd och andra inte. Politikerna har en arbetsgrupp och tjänstemännen har en styrgrupp och deras uppgifter är att samarbeta över nämnderna. Det var en strävan i kommunen att människor skulle få hjälp utan någon utredning/prövning och dessutom tyckte de att det fungerade bra med två nämnder. En tjänsteman ansåg att alla hade ett gemensamt ansvar, för tillsammans kan man göra något bättre. Politikerna svarade inte på detaljnivå hur organisationen kring barn i behov av särskilt stöd fungerade men de ansåg det fanns fördelar med basresurser nära verksamheten, så kallade multiprofessionella team, så att inte barn bollas till olika specialistfunktioner. Min studie visar inte på detaljnivå hur politiker och tjänstemän i kommunen anser att samverkan mellan skola och Sociala förvaltningen ska gå till, men de vill att det ska finnas. De vill också att förutsättningarna för samverkan ska bli bättre och att handlingsplaner borde utarbetas om det inte finns, menen var tveksam över hur de skulle se ut. Många idéer stämde överens i vad de tre olika informantkategorierna (personal, politiker och tjänstemän) såg för fördelar med samverkan. Det som skiljer de olika kategoriernas åsikter åt kan vara i vad och när man behöver en handlingsplan. Politikerna och tjänstemännen tar för givet att det finns eller uttryckte de att de inte visste om det fanns. Vidar lyfter jag frågan om vad samverkan egentligen är för något? Kanske är det ett begrepp vi svänger oss med i olika sammanhang, men inte riktigt vet vad det står för?

Studien analyserar planerares arbete med klimatanpassningspolicy, i en svensk kommunkontext, genom undersökning av planerares resonemang om policyutformning, vilket handlingsutrymme det ger planerare samt utmaningar som påverkar kommunalt klimatanpassningsarbete. Med avstamp i planerarnas resonemang, som framgått under intervjustudier, tidigare forskning samt vetenskaplig teoretisk förankring genom policyanalys och närbyråkratiskt teori, identifieras tillämpningsbar policy. Tillämpningsbar policy vägleder planerare i deras arbetsutövning. Den bör bestå av flera olika dokument, vilka behandlar olika detaljerade nivåer av klimatanpassning i fysisk planering. Detta då planerarna resonerar att både tydliga övergripande riktlinjer och stödjande kunskapsunderlag krävs. Tillämpningsbar policy utformar således ett styrande ramverk vilket möjliggör ytterligare hantering av klimatanpassning i fysisk planering samtidigt som policyn, i den grad den hanterar riktlinjer och kunskapsunderlag, medför minskat handlingsutrymme för planerare att agera på eget bevåg vid hantering av klimatanpassningsfrågor.
The study analyses planners’ work on climate adaptation policy, in a Swedish municipal context, by examining planners’ arguments on policy formulation, which operating space it gives planners and challenges that affect municipal climate adaptation work. Based on the planners’ reasoning, which emerged during interview studies, previous research and scientific theoretical anchoring through policy analysis and street-level bureaucracy could applicable policy be identified. Applicable policy guides planners and should consist of several different documents, dealing with different detailed levels of climate adaptation. This since the planners requested both guidelines and supporting knowledge bases to further handle the subject in their work.  Applicable policy can be seen as a governing framework which enables planners to involve climate adaption in planning, as well as it reduces their space of operating among climate adaptation issues.

Syftet med studien är att undersöka, samt skapa förståelse och insikt i, hur mänskliga rättigheter implementeras på kommunal nivå. Vidare är studiens mål att inspirera andra kommuner till att arbeta systematiskt med mänskliga rättigheter. Grundläggande för studiens inhämtning av material är en intervjustudie av Piteå, Lund och Uppsala där kommunernas arbetssätt med mänskliga rättigheter är centralt. Utöver intervjuerna tillkommer även offentliga dokument, tidigare forskning och kommunala styrdokument. Intervjuerna har analyserats utifrån ett rättssociologiskt och förvaltningsteoretiskt perspektiv med fokus på implementering. Studiens resultat visade på implementeringsprocessens problematik och de svårigheter som tillkommer ett systematiskt arbetssätt kring mänskliga rättigheter på grund av begreppets otydlighet. Det uppmärksammades även en kunskapsbrist gällande det praktiska arbetet med mänskliga rättigheter.
The aim of this study is to examine and understand how human rights is implemented in local governments today. The goal is to inspire other local governments to increase their systematic work with human rights. Piteå, Lund and Uppsala was interviewed about their work with human rights. Except the interviews the material is official documents, previous reaserch and regulatory documents from the local governments. To analyze the result from the interviewes, theories about the function of law in society were used together with theories of the govenmental organisation and implementation.It is evident from the study that there is a lack of knowledge for the practical work with human rights in the three swedish local governments. The result also illustrates the complexity of problems with a systematic approce to human rights because human rights are undefined.

Syftet med denna undersökning var att undersöka förekomsten av tillitsbaseratledarskap och i vilken grad tillitsreformen påverkat det tillitsbaserade ledarskapetsförekomst i de högsta kommunala ledningsgrupperna. Det teoretiska antagandet harvarit att ett engagerat ledarskap har stor betydelse för att förbättringsarbeten skalyckas och att den högsta ledningens egna beteende utgör en viktig förebild som kanskapa tillit men även misstro hos de som förväntas utföra det praktiska arbetet.Undersökningen genomfördes genom en webbaserad enkät som riktades tillkommunchefer och kommunfullmäktiges ordföranden i samtliga sverigeskommuner. Frågan som ställdes var hur de kommunala ledarna bedömer sitt egetoch statens tillämpande av tillitsbaserad styrning och ledning och hur tillitsreformenupplevs ha påverkat detta tillämpande. Undersökningens svarsfrekvens har intevarit tillräcklig för att säkerställa statistisk generaliserbarhet för landet som helhet,de resultat som uppnåtts antyder dock att de kommunala ledarna skattar varandrastillämpning av tillitsbaserad styrning och ledning högre än vad de gör statens. Denförändring i ledarskapet som skett till följd av tillitsreformen har framförallt sketthos de kommunala chefstjänstemännen. Likaväl tycks det vara de kommunalachefstjänstemännen som överlag är mest kritiska till statens tillämpning av etttillitsbaserat ledarskap. Statens tillitsbaserade ledarskap är också det som anses haförändrats minst av tillitsreformen. Inom kommunerna tillämpar de förtroendevaldaledarna framförallt principen medborgarfokus medan tjänstemännen framförallttillämpar ledningsprinciperna stöd och öppenhet. Ledningsprinciperna kunskap,medborgarfokus och öppenhet är de som staten till störst del tillämpar. Principentillit framstår som den minst tillämpade principen såväl mellan förtroendevalda ochtjänstemän inom kommunernas ledningsgrupper som i statens styrning och ledninggentemot kommunerna men är samtidigt den princip vars tillämpning utvecklatsmest positivt inom de kommunala ledningsgrupperna. Analysen har inte kunnatstyrka att något uppenbart samband föreligger mellan statens och de kommunalaledarnas engagemang i tillitsreformen vad gäller tillämpningen avledningsprinciperna. Den analytiska slutsats som dras är istället att kommunernasrepresentanter uppfattar det statliga engagerade ledarskapet i tillitsreformen somrelativt svagt. Detta kan därför tänkas haft en hämmande effekt för tillitsreformensgenomslag även i kommunernas styrning och ledning.
The purpose of this thesis has been to examine the presence of trust-based controland management (tillitsbaserad styrning och ledning) and whether, and in that caseto what degree, the swedish trust reform (tillitsreformen) has affected the level oftrust-based control and management being practiced in the highest municipalmanagement groups. The theoretical assumption has been that a committedleadership (engagerat ledarskap) is essential to achieve success in qualityimprovement projects and that the actions of the most senior managementrepresentatives serve as an important role-model that can create trust, but just aswell disbelief, among those who are to carry out the work in practice. An onlinesurvey study has been directed to the most senior professional and politicallyappointed officials in all swedish municipalities. The question asked was to whichdegree those leaders rate each other’s practice of trust-based control andmanagement and how they view the practice of trust-based control and managementin the government’s and state authorities’ relations with the municipalities. Thequestion was also what change in that practice the trust reform has brought. Theresponse frequency has not been sufficient to make the findings generalizable on anational level. The results that have been achieved show that the municipalityleaders rate each other’s practice of trust-based control and management to a higherdegree than the government and state authorities’ dito. The results indicate that it isthe trust-based leadership of the professional municipal officials who overall havebenefited the most from the trust-reform, the professional municipality leaders arealso the most criticising of the state’s practice of trust-based control andmanagement. The state is also where the change in leadership practice based on thetrust reform is considered to have been the least prominent. The principle ofcitizen-focus (medborgarfokus) is the most prominent principle among thepolitically appointed leaders in the municipalities whereas the principle openness(öppenhet) is the primary principe among the professional leaders. The principles ofknowledge (kunskap), citizen-focus, and openness are the primary principles in thegovernment’s and state authorities’ practice of trust-based control and management.The principle of trust (tillit) is the principe with the lowest degree of practise both inthe relationship between professional and politically appointed officials withinmunicipalities and between the municipalities and the state but at the same timetrust is the principle that has seen the most positive change in it’s practice as a resultof the trust reform. The analysis has not been able to determine any correlationbetween the practice of trust-based control and management from the governmentand state authorities and the practice of the same among the municipal leaders.Instead the analytical conclusion is made that the committed leadership from thegovernment and the state in regards to the the trust reform so far has been regardedas relatively shallow by the municipal leaders and that could have had a negativeimpact on the implementation of trust-based control and management in themunicipal management groups as well.

2020-06-26