Dissertations / Theses: 'Kommunalt ledarskap'

1

Horn, af Rantzien Katarina. "Miljöchefer : - ledarskap och medarbetarskap inom kommunalt miljö- och hälsoskydd." Thesis, Umeå University, Department of Ecology and Environmental Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-34995.

Full text

Abstract:

Environmental management officers – leadership and employeeship in local environmental health authority

The purpose of this study was to illustrate the working situation of municipal environmental health management officers. This is a qualitative study where I have interviewed ten environmental officers in ten municipalities in Sweden. The interviews were based on a half structured interview guide with questions. I have interpreted the interviews through different leadership theories. The role of the management officers is divided into many roles. The management officers have many possibilities to get more education in leadership for example they can join a network for environmental management officers or participate in different courses that employer pay. Ten different styles of leadership were found in this study: the manager with focus on administration systems, the Jack-of-all-trades-manager, the coach, the administrative official, the parent-manager, the working too much manager, the manager that get “helicoptered” by higher management, the pragmatic manager, the find out manager and the manager as manager. The employee situation is sometimes turbulent and employee turnover is extensive. The efficiency is low when a lot of time is necessary to continually educate new staff all time. The turnover and lack of development for an environmental health officer is costly because the resulting efficiency is lower than necessary. Working as an environmental health officer is an occupation with external and internal conflicts. More research is needed to develop the area of municipal environmental health in many ways.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Johnsson, Matilda, and Rickard Brändén. "Den kommunalt fängslade mellanchefen : En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-34656.

Full text

Abstract:

Titel: Den kommunalt fängslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet är starkt påverkbar av sin omgivning och måste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strävar efter en förutsägbarhet. Denna komplexa miljö inverkar på mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och därför ställs det krav på att man som chef är anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap. Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner på sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap? Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka, beskriva och skapa en förståelse för chefers möjlighet att, på olika hierarkiska nivåer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang påverkat av inre och yttre faktorer. Metod: För att besvara vårt forskningsproblem valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssätt och ett abduktivt angreppssätt så analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde. Slutsats: Den slutsats vi drog är att ledarskapsutbildningens utformning och den begränsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mål och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap.
Title: The municipally captured middle manager: A qualitative description of middle managers exercises of Leadership. Background: Municipal agencies are strongly influenced by the environment and must continuously adapt while striving for predictability. This complex environment impact middle managers possibility to practice one's own Personal leadership, and therefore demands are places upon managers for adaptability and a consciousness regarding ones personal leadership. Research Question: How do middle managers at different hierarchical positions view their opportunity to practice their own personal leadership? Purpose: The purpose of our study is to investigate, describe and create an understanding for how managers, on different hierarchical levels, practice their personal leadership in a context affected by internal and external influences. Method: To answer our research question we chose to utilize a qualitative methodology. Through a hermeneutic interpretation method and an abductive approach we analysed the six semi structured interviews we conducted. Conclusions: The conclusion we derived to is that the design of the leadership education and the restriction of freedom of movement that exists create a conflict between the goals of the organisation and managers ability to practice their own personal leadership.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Bergh, Ingrid, and Jana Sundberg. "Medarbetares upplevelser av samledarskap på ett kommunalt vårdboende." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26305.

Full text

Abstract:

Den kommunala omsorgen i Sverige står inför stora utmaningar och den demografiska utvecklingen, med en allt större andel i de äldsta åldersgrupperna, ställer krav på hållbarhet i vård- och omsorgsorganisationer. Ett närvarande ledarskap är ett oumbärligt medel för att uppnå hållbarhet genom bl.a. en god och hälsofrämjande arbetsmiljö. Första linjens chefer har ett utmanande uppdrag i dagens komplexa omsorgsverksamhet varför det är nödvändigt att hitta alternativa arbetssätt till det traditionella sättet med en chef per verksamhet. Samledarskap, där två chefer har samma befogenheter och ansvar i en verksamhet, är den mest renodlade formen av delat ledarskap. Studiens syfte var att öka kunskapen om medarbetares upplevelser av att arbeta med två samledande chefer i en vårdboendekontext, en tidigare outforskad kontext vad gäller samledarskap ur medarbetarperspektiv. Metoden som ansågs bäst lämpad var kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats på analysen. Datainsamlingen utfördes genom sex semistrukturerade intervjuer som transkriberades och sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i elva subkategorier och fyra kategorier vilka redovisas i resultatet. Studiens resultat visar att de samledande chefernas närvaro och deras kompletterande personligheter upplevs som gynnsamma faktorer av medarbetarna. Kvalitén på de personliga relationerna med cheferna samt fungerande kommunikation, med särskilt fokus på informationshantering, framstår som viktiga aspekter av samledarskapet. Utgående från ovanstående behövs ytterligare forskning för att få bättre kunskap om i vilken mån samledarskap bidrar till hälsofrämjande arbetsplatser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Dahlström, Annika. "Kommunalt stöd för utomhuspedagogik i förskola och skola?" Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-441.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att få en ökad förståelse och en samlad bild över hur en kommun stödjer och uppmuntrar arbetssättet (utomhuspedagogik) i pedagogiska verksamheter. De metoder som användes i undersökningen var enkätundersökning i form av ett frågeformulär som skickades till skolledare i 17 barn- och ungdomsområden. Vidare utfördes två inspelade intervjuer med en skolchef och en trädgårdspedagog. Studiens resultat visade att kommunen hade en positiv inställning till arbetssättet och att flera skolgårdars utemiljöer har blivit upprustade. Förskoleverksamheterna fick själva söka ekonomiska medel hos kommunen för att kunna satsa på upprustningar av deras utemiljöer. Skolledarna stöttade och uppmuntrade personalen genom individuell kompetensutveckling inom utomhuspedagogik. Det studien kom fram till var att det kommunala stödet för utomhuspedagogik var övergripande positivt. Utifrån skolchef och skolledarnas synvinkel uppmuntrades personalen att själva komma med förslag och idéer som ska leda till utveckling av utomhuspedagogik Författarens tolkning var att skolgårdarnas utveckling berörs med större fokus än förskolegårdens utveckling därför att förfarandet i att få ekonomiskt stöd hade olika utgångslägen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Nilsson, Sara, and Susanne Borgström. "Konflikthantering – en studie av en privatägd psykiatrienhet och ett kommunalt äldreboende i Markaryds kommun." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2522.

Full text

Abstract:

Vårt syfte med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur konflikter hanteras i arbetslivet samt identifiera metoder som används för att förebygga konflikter. Vi granskar hur konflikter hanteras inom ett kommunalt äldreboende och en privatägd psykiatrienhet i Markaryds kommun. En kartläggning av ledares sätt att hantera konfliktsituationer är av intresse för både medarbetare och ledare samt för vidare forskning. Det förefaller som att konflikter uppfattas som något negativt och obehagligt. Kan detta bero på människors oförmåga att konstruktivt handskas med dem? Eller beror det på att man tidigare har haft dåliga erfarenheter och därför väljer att förtränga eller ignorera dem? Vi har använt oss av en kvalitativ metodansats och intervjuar sex personer. Dessa representerar enhetschefer och undersköterskor både inom den privata och den offentliga sektorn. Vårt empiriska resultat har tolkats utifrån tidigare forskning och teorier om konflikter, ledarskap och prevention. Studiens resultat visar att synen på konflikter inte skiljer sig speciellt mycket hos våra respondenter oavsett organisation eller befattning. Våra respondenter menar att en tydlig och väl fungerande kommunikation i hela organisationen är nödvändig för att undvika konflikter. Det är viktigt att som anställd känna sig delaktig i beslut som rör det egna arbetet liksom att ha stimulerande och intressanta arbetsuppgifter. Vi upptäckte också skillnader mellan den kommunala äldreomsorgen och privata psykiatrin när det gäller att arbeta preventivt med konflikter. Den privatägda psykiatrienheten förefaller ha större medvetenhet angående hantering av konflikter än den kommunala äldreomsorgen. Detta medverkar förmodligen till att de anställda känner att de utvecklas i sitt arbete och att företaget tar tillvara deras kompetens, vilket i sin tur bidrar till företagets framtida utveckling. Resultatet visar även att den privatägda psykiatrienheten och den kommunla äldreomsorgen använder sig av liknande konflikthanteringsmetoder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Hols, Michael, and Fredrik Stark. "Leda inkrementella förändringar i kommunalt respektive privat bolag : En jämförelse mellan användandet av det transformella ledarskapet i kommunala och privata bolag." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-23610.

Full text

Abstract:

Problembakgrund: Men hänsyn till världens utveckling anses det av både forskare samt av ledare att förändring har en stor betydelse för organisationerna. Det gäller att ständigt kunna anpassa sig och följa omvärldens utveckling. Denna studie avser att studera transformellt ledarskap i samband med inkrementella förändringar då dessa anses ha en koppling till varandra. Syfte: Syftet med studien är att utforska hur ledare med hjälp av det transformella ledarskapet kan påverka en inkrementell förändring i kommunala och privata bolag för att finna eventuella likheter och skillnader mellan bolagsformerna. Problemformulering: Hur kan det transformella ledarskapet påverka inkrementella förändringar i kommunala och privata bolag? Teori: Teorin i denna studie behandlar tranformellt ledarskap tillsammans med inkrementella förändringar i kommunala och privata bolag. Det transformella ledarskapet består av fyra delar, intellektuell stimulans, inspirerande motivation, individuellt hänsynstagande samt idealt inflytande. Den inkrementella förändringen är en förändring där en organisation hanterar ett problem samt ett mål i taget dvs. en steg för steg-förändring som är ständigt pågående som berör organisationens operativa processer. Metod: Detta är en kvalitativ fallstudie som jämför hur det transformellt ledarskap kan påverka inkrementella förändringar i två olika bolagsformer. Den kvalitativa ansatsen har genomförts med hjälp av intervjuer. Studien har en deduktiv ansats. Empiri: Respondenterna är ledare från fyra olika bolag, två privata och två kommunala. Vi har intervjuat två verkställande direktörer, en förvaltningschef, en områdeschef samt en produktions- och logistik ansvarig. De har alla ledande befattningar samt har erfarenhet av inkrementell förändring. Analys och slutsats: Vi har inte kunnat tyda på några stora tydliga mönster för transformellt ledarskap under inkrementell förändring för var och en av bolagsformerna. Det vi kommit fram till i studien är främst att ledarna på de kommunala bolagen måste ständig anpassa sitt transformella ledarskap i den inkrementella förändringen utifrån kommunens särskilda mål, vilket inte alltid betyder det bästa för bolaget i sig. Ledarna på de privata bolagen har en större frihet i sitt transformella ledarskap och kan se till bolagets bästa när det kommer till att leda inkrementella förändringar. Likheterna och skillnaderna är lika stora mellan t ex två ledare på kommunala bolag som två ledare på privata bolag. Bolagsformerna har viss men inte någon större inverkan på ledarens transformella ledarskap, ledarens personlig har en större inverkan.
Background: It’s considered by both researchers and leaders that changes in organizations have a significant impact in the organizations well being. The organizations constantly need to adapt to the developing context. This study intends to study transformational leadership in the context of incremental change because these seem to be linked to each other. Purpose: The purpose of this study is to explore how leaders using the transformational leaderships can affect an incremental change in both municipal- and private companies in order to identify possible similarities and differences between the two types of companies. Problem statement: How can the transformational leadership influence incremental changes in municipal- and private companies? Theory: The theory in this study deals with transformational leadership in incremental changes in municipal and private companies. The transformational leadership consists of four parts, intellectual stimulation, inspirational motivation, individual consideration and idealized influence. The incremental change is a change where an organization handles one problem and one objective at a time, ie. a step-by-step change that is ongoing concerning the organization's operational processes. Method: This is a case study where we have conducted a qualitative and deductive approach. We have collected the empirical data by interviewing our respondents. Empirical: The respondents are five leaders on four different companies. There are two respondents from the same company. The companies are two municipal- and two private companies. We have interviewed two managing directors, one manager of administration, one manager of a field and one manager of production and logistics. They all have a leading position in the organization and they all have experience of an incremental change. Analysis and conclusions: Primarily we concluded that the leaders in the municipal companies constantly must adapt their transformational leadership in the incremental change according to the specific municipality objectives, which does not always mean the best for the company itself. The leaders in the private companies have more independence in their transformational leadership and can focus on the company's best when it comes to leading incremental changes. The similarities and differences are equal between for example two leaders in municipal companies as two leaders in private companies. The company types does not have as much impact on the leaders transformational leadership as the impact that the personality has.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Dutter, Andreas. "Styrning och ledning med tillit och tillsyn : En enkätundersökning av tillitsreformens betydelse för tillitsbaserat ochengagerat ledarskap i samarbetet mellan kommunala chefer ochförtroendevalda." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för kvalitets- och maskinteknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40403.

Full text

Abstract:

Syftet med denna undersökning var att undersöka förekomsten av tillitsbaseratledarskap och i vilken grad tillitsreformen påverkat det tillitsbaserade ledarskapetsförekomst i de högsta kommunala ledningsgrupperna. Det teoretiska antagandet harvarit att ett engagerat ledarskap har stor betydelse för att förbättringsarbeten skalyckas och att den högsta ledningens egna beteende utgör en viktig förebild som kanskapa tillit men även misstro hos de som förväntas utföra det praktiska arbetet.Undersökningen genomfördes genom en webbaserad enkät som riktades tillkommunchefer och kommunfullmäktiges ordföranden i samtliga sverigeskommuner. Frågan som ställdes var hur de kommunala ledarna bedömer sitt egetoch statens tillämpande av tillitsbaserad styrning och ledning och hur tillitsreformenupplevs ha påverkat detta tillämpande. Undersökningens svarsfrekvens har intevarit tillräcklig för att säkerställa statistisk generaliserbarhet för landet som helhet,de resultat som uppnåtts antyder dock att de kommunala ledarna skattar varandrastillämpning av tillitsbaserad styrning och ledning högre än vad de gör statens. Denförändring i ledarskapet som skett till följd av tillitsreformen har framförallt sketthos de kommunala chefstjänstemännen. Likaväl tycks det vara de kommunalachefstjänstemännen som överlag är mest kritiska till statens tillämpning av etttillitsbaserat ledarskap. Statens tillitsbaserade ledarskap är också det som anses haförändrats minst av tillitsreformen. Inom kommunerna tillämpar de förtroendevaldaledarna framförallt principen medborgarfokus medan tjänstemännen framförallttillämpar ledningsprinciperna stöd och öppenhet. Ledningsprinciperna kunskap,medborgarfokus och öppenhet är de som staten till störst del tillämpar. Principentillit framstår som den minst tillämpade principen såväl mellan förtroendevalda ochtjänstemän inom kommunernas ledningsgrupper som i statens styrning och ledninggentemot kommunerna men är samtidigt den princip vars tillämpning utvecklatsmest positivt inom de kommunala ledningsgrupperna. Analysen har inte kunnatstyrka att något uppenbart samband föreligger mellan statens och de kommunalaledarnas engagemang i tillitsreformen vad gäller tillämpningen avledningsprinciperna. Den analytiska slutsats som dras är istället att kommunernasrepresentanter uppfattar det statliga engagerade ledarskapet i tillitsreformen somrelativt svagt. Detta kan därför tänkas haft en hämmande effekt för tillitsreformensgenomslag även i kommunernas styrning och ledning.
The purpose of this thesis has been to examine the presence of trust-based controland management (tillitsbaserad styrning och ledning) and whether, and in that caseto what degree, the swedish trust reform (tillitsreformen) has affected the level oftrust-based control and management being practiced in the highest municipalmanagement groups. The theoretical assumption has been that a committedleadership (engagerat ledarskap) is essential to achieve success in qualityimprovement projects and that the actions of the most senior managementrepresentatives serve as an important role-model that can create trust, but just aswell disbelief, among those who are to carry out the work in practice. An onlinesurvey study has been directed to the most senior professional and politicallyappointed officials in all swedish municipalities. The question asked was to whichdegree those leaders rate each other’s practice of trust-based control andmanagement and how they view the practice of trust-based control and managementin the government’s and state authorities’ relations with the municipalities. Thequestion was also what change in that practice the trust reform has brought. Theresponse frequency has not been sufficient to make the findings generalizable on anational level. The results that have been achieved show that the municipalityleaders rate each other’s practice of trust-based control and management to a higherdegree than the government and state authorities’ dito. The results indicate that it isthe trust-based leadership of the professional municipal officials who overall havebenefited the most from the trust-reform, the professional municipality leaders arealso the most criticising of the state’s practice of trust-based control andmanagement. The state is also where the change in leadership practice based on thetrust reform is considered to have been the least prominent. The principle ofcitizen-focus (medborgarfokus) is the most prominent principle among thepolitically appointed leaders in the municipalities whereas the principle openness(öppenhet) is the primary principe among the professional leaders. The principles ofknowledge (kunskap), citizen-focus, and openness are the primary principles in thegovernment’s and state authorities’ practice of trust-based control and management.The principle of trust (tillit) is the principe with the lowest degree of practise both inthe relationship between professional and politically appointed officials withinmunicipalities and between the municipalities and the state but at the same timetrust is the principle that has seen the most positive change in it’s practice as a resultof the trust reform. The analysis has not been able to determine any correlationbetween the practice of trust-based control and management from the governmentand state authorities and the practice of the same among the municipal leaders.Instead the analytical conclusion is made that the committed leadership from thegovernment and the state in regards to the the trust reform so far has been regardedas relatively shallow by the municipal leaders and that could have had a negativeimpact on the implementation of trust-based control and management in themunicipal management groups as well.

2020-06-26

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Enhol, Näslund Anna-Karin. "Hälsofrämjande ledarskap inom kommunal äldreomsorg." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19738.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Yxhammar, Jasbetz Helene. "Att införa Nationell palliativ vårdplan, ett förbättringsarbete för att åstadkomma ökad livskvalitet för personer i livets slutskede på ett kommunalt korttidsboende : En kvalitativ intervjustudie om hur cheferna agerade och upplevde införandet av NVP." Thesis, Jönköping University, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-54762.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Internationell forskning visar behov av att studera och utvärdera evidensbaserade palliativa vårdplaner för patienter i livets slutskede. I Sverige behövs en ökad kunskap om vården och hur man kan ta reda på varje persons individuella behov och önskemål. Att bidra till välbefinnande, samt till god lindring av smärta och andra besvär, är de insatser som är mest betydelsefulla för svårt sjuka patienter som befinner sig i livets slutskede. I föreliggande text redovisas förbättringsarbete på ett kommunalt korttidsboende vars syfte var att förbättra livskvaliteten för patienter i livets slutskede, genom att införa Nationell palliativ vårdplan (NVP). Här presenteras också en studie vars syfte var att klarlägga chefernas uppfattningar och erfarenheter vid införandet av NVP. Förbättringsarbetet följde Nolans förbättringsmodell med PDSA-cykler utifrån kartläggning av det kliniska mikrosystemet på korttidsboendet. Studien är en kvalitativ intervjustudie där intervjuer har genomförts och analyserats med innehållsanalys. De genomförda åtgärderna i förbättringsarbetet resulterade i mätbara förbättringar. Andelen aktuella patienter för vilka det gjordes skattning av symtom och smärta och strukturerad bedömning av välbefinnande, ångest och oro, som registrerades i NVP uppnådde målet på 95%. Data från studien visar hur ledare agerar och deras erfarenhet av hur man introducerar och använder NVP. Cheferna/ledarna har agerat med intresse, engagemang och använt sig av kunskapsstödet. Deras upplevelser av införandet har varit positiva och de har lagt vikt på deras behov av att få stöd som chef/ ledare vid införandet. Förbättringsarbetet med att införa NVP var framgångsrikt och bidrog till ökad livskvalitet för korttidsboendets patienter i livets slutskede. PDSA-cykler med styrdiagram var en värdefull metod för uppföljning av förbättringsarbetet. Mätningarna visade att de planerade insatserna gav önskvärda effekter trots att det SMART: a målet inte uppnåddes helt. Studien visade att cheferna upplevt motivation, gett och fått stöd samt att de visat engagemang och intresse vid införandet av NVP.
Summary International studies show a need to study and evaluate evidence-based end-of-life care plans and studies need to include more symptom controls of patients, patient’s well-being, and satisfaction. In the short-term unit there was a need for a more structured documentation-tool designed to meet patients in the end of their life. S-PCG is designed for this intention. The purpose was to improve the quality of life for patients in the short- term unit who are in the last days of their life. The main structure of the improvement initiative was Nolan´s model change and PDSA. The study was based on a qualitative interview study. The interviews were analyzed by content analysis. The results of the implemented measures show measurable improvements. 95% of all measurements regarding symptom assessment, pain assessment and continuous assessment based on well-being, anxiety and concern were registered in S-PCG. Data from the study shows knowledge among leaders acting and their experience how to introduce and use S-PCG. The conclusion of the improvement initiative with the introduction of S-PCG has proven to be successful, which has contributed to an increased quality of life for patients in the end of their life. PDSA-cycles and control charts proved to be a valuable method for following up the improvement initiative. The study showed that motivation, support and committed managers / leaders were successful factors that was the most important, during the improvement initiative.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Wennberg, Sophia. "Emotionell intelligens och ledarskap inom kommunal förvaltning." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-66468.

Full text

Abstract:

Sambanden mellan emotionell intelligens (EI) och ledarstilar, som de definieras i The Full Range Leadership Model (Bass & Avolio, 1994), undersöktes hos chefer inom en svensk kommun. Cheferna besvarade en elektronisk enkät där EI mättes med Schutte Emotional Intelligence Scale (SEIS) och ledarstil med Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ) Form 6S. Nivån hos EI låghögre än i en tidigare svensk studie av chefer inom andra organisationer. Låt-gå-ledarstil uppvisades i avsevärt lägre grad än transformativt och transaktionellt ledarskap. Högre EI uppvisades av chefer som tillämpade mer avtransformativt ledarskap och mer av transaktionellt ledarskap. Det noteradesinget samband mellan EI och lå-gå-ledarskap. Kvinnor uppvisade högre EI än män. Ålder och erfarenhet saknade samband med EI och ledarstil. Mätinstrumentens reliabilitet visade sig vara god för SEIS, men sämre för MLQ och dessutom olika god för komponenterna i MLQ. Detta kan ha påverkat förutsättningarna för att urskilja samband. Att transformativt ledarskap får högt samband med EI kan förklaras av att de sociala komponenterna i EI enligt SEIS liknar de som utmärker transformativt ledarskap enligt MLQ.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Acs, Alexandra, and Ann-Catherine Wentz. "Kvinnligt och Manligt ledarskap : en studie om kvinnligt och manligt ledarskap i kommunal sektor." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8413.

Full text

Abstract:

I denna studie undersöks det ledarskap som idag bedrivs inom Skånes kommunala verksamheter, utifrån nio ledarskapsstilar som är kompatibla med organisatorisk framgång världen över. Frågeställningen ”Finns det några skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap i Skånes samtliga kommuner, studerat utifrån McKinseys nio ledarskapsstilar?” har syftet att undersöka eventuella könsskillnader i ledarskap.Fördelningen i studiens population har syftet att kartlägga samt studera de skillnader det manliga och kvinnliga ledarskapet kan ge exempel på. Urvalsgruppen har således fått svara på en enkät behandlande de områden de eventuellt kommit i kontakt med under sin chefskarriär och därmed fått bedöma sitt agerande.Enkäten skickades ut till totalt 101 chefer, fördelat på 54 män och 47 kvinnor, inom Skånes samtliga 33 kommuner. 65 svar erhölls, fördelat på 31 kvinnor och 34 män. Deltagarnas chefstitlar var bland annat ekonomichef, personalchef samt informationschef.Resultatet visade att vi inte kunde redovisa någon signifikant skillnad mellan kvinnor och mäns ledarskapsstilar. Inte heller kunde ett utmärkande medeltal, dvs. en större skillnad mellan de manliga och kvinnliga medelvärdena, påvisa märkbara skillnader delfrågorna emellan. Endast 5 av 38 frågor visade sig avvika ifrån det generella resultatet. Där vi kunde se en antydan till signifikanta skillnader mellan könsgruppernas svar. Studiens slutsats blir därmed att vi, med hjälp av egen utformad enkät, inte har kunnat finna några skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap i Skånes samtliga kommuner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Frykholm, Sarka, and Matilda Stenberg. "Kvinnliga chefers upplevelser av ledarskap : En intervjustudie om hur sex kvinnliga mellanchefer inom kommunal verksamhet upplever ledarskap." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-55782.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att öka kunskapen om kvinnliga chefers upplevelser av ledarskap. Hur kvinnorna beskriver sig själva som ledare, vad de upplever att drivkraften i deras arbete som ledare är och vilka hinder och möjligheter de upplever i sitt ledarskap. Studien vilar på en hermeneutisk grund då vi tolkar och förstår, vilket är överensstämmande med hermeneutikens grundtankar. I denna kvalitativa studie har intervjuer används för att samla in empiriskt material. Intervjuerna har varit semistrukturerade och följt en intervjuguide med teman och förslag på frågor. Sex kvinnliga mellanchefer i kommunal verksamhet har intervjuats individuellt, samtliga vid ett enda tillfälle. Empirin har transkriberats och analyserats och utifrån detta har kategorier skapats. Dessa är: demokratiskt ledarskap, omhändertagande ledarskap, samhällsnyttan som drivkraft, utveckling av verksamheten som drivkraft samt balansering av maktstrukturer. Det resultat vi kom fram till är att de kvinnliga cheferna upplever sig som demokratiska och omhändertagande ledare. Deras drivkraft är att göra samhällsnytta och utveckla verksamheten. Som hinder i ledarskapet upplever de att en makt utspelar sig gentemot chefen själv eller mellan medarbetare. Som möjliggörande faktorer i ledarskapet ser de intervjuade mellancheferna sin relation till sina överordnade chefer, vilka bygger på ömsesidig tillit och acceptans. Det som skiljer vår studie från tidigare forskning är att vi enbart intervjuat kvinnliga chefer samt att vi inte har gjort jämförelser mellan kvinnliga och manliga chefers ledarskap. Att lyfta fram enbart de kvinnliga chefers upplevelser bidrar till ökad kunskap om kvinnor som ledare och kan i förlängningen betyda att den rådande genusordningen kan komma att förändras. Detta skulle kunna innebära en mer jämställd fördelning även av de högsta chefspositionerna mellan könen, i vårt land.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Olsenius, Emma, and Ermina Bandic. "Första linjens chefers strategier vid kommunikativt ledarskap : inom kommunal och regional sjukvård." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26303.

Full text

Abstract:

Chefer i kommunal och regional verksamhet inom vård och omsorg har en stor roll att föra både verksamheten och medarbetaren framåt mot gemensamma mål. Stora krav ställs även på ledarskapet för att skapa en god arbetsmiljö och ett av verktygen för att nå dit samt mot uppsatta organisatoriska mål är en god kommunikation. Ledare utan rätt verktyg för att bedriva ett kommunikativt ledarskap kan påverka organisationen negativt. Kommunikation är ett viktigt ämne då varje interaktion involverar direkt eller indirekt kommunikativ kontakt, det kan alltså ske verbalt men även icke-verbalt. Ledare som är bra på att kommunicera uppfattas som bra ledare. Ledarskap och medarbetarskap är oskiljaktiga och resultatet av kommunikationen är definierad lika mycket av medarbetaren som ledaren. Syftet är att beskriva hur första linjens chefers strategier kring kommunikativt ledarskap påverkar medarbetarskapet. Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats. Ett bekvämlighetsurval gjordes där totalt åtta informanter från kommunal och regional sjukvård valdes ut för intervju. Resultatet delas in i tre kategorier med tillhörande underkategorier. De centrala fynden i resultat är att chefer har en medveten strategi i vilka kommunikationsvägar de använder och kommunikationsvägarnas hinder, hur chefers kommunikation påverkar arbetsmiljön och strategier för att skapa en god arbetsmiljö med hjälp av kommunikationen samt att det krävs strategier för att involvera medarbetare i kommunikationen. Chefers kommunikation är något som kan ses som en friskfaktor och bidra till att skapa en hälsofrämjande arbetsplats samt en verksamhet som når uppsatta organisatoriska mål.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Persson, Sandra, and Karlsson Yvonne Thelin. "Det idealiska ledarskapet : En kommunal studie ur ett medarbetarperspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20535.

Full text

Abstract:

Gislaveds kommun står likt många andra kommuner inför en utmaning då stora pensionsavgångar väntas. För att stå sig i konkurrensen om den kompetenta arbetskraften måste kommunen framstå som en attraktiv arbetsgivare. En del i detta är att se över hur chefskapet i organisationen ser ut och hur det kan utvecklas.Medarbetarna i Gislaveds kommun har genom intervjuer beskrivit hur de uppfattar chefskapet i kommunen i dag och delgett sina föreställningar om hur cheferna i den kommunala verksamheten bör bedriva sitt ledarskap. Deras tankar och åsikter har legat till grund för denna studie. Syftet är att se hur chefskapet i kommunen skulle kunna utvecklas och komma fram till gemensamma riktlinjer som kan utgöra ett stöd för cheferna.Genom att koppla den insamlade empirin till aktuell teori får vi en ökad förståelse för vad medarbetarna anser om kommunens ledarskap idag och vad de saknar och efterfrågar.Resultatet av vår studie har visat att Gislaveds kommun i dag måste arbeta mer med frågor kring ledarskap. I dag bedrivs det till största delen ett chefskap i kommunen och inte ett ledarskap. Att vara chef är en formell roll som utgör grunden för möjligheten att utföra ett ledarskap, men det är inget som följer automatiskt. Ledarskapet är något som förvärvas genom att det skapas en god relation till medarbetarna som bygger på genomtänkta etiska värderingar. Studien visar att ledarskapet är något som måste förbättras för att medarbetarna ska känna motivation och arbetsglädje.Vi diskuterar även framtidens kommunala ledarskap och ser vad cheferna bör reflektera över för att nå ett lyckat chefskap.
Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Kolasa, Iwona. "Kvinnligt dominerade yrken inom äldreomsorgen - arbetsledarnas upplevelser av sitt ledarskap inom kommunala äldreomsorgen." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3434.

Full text

Abstract:

The purpose of this research was to find how supervisors in the care of elderly experience their leadership in everyday work and their view on the factors which are important for their leadership. In the research a qualitative method has been used to do interviews with six supervisors and to do analysis of material. By the help of literature studies, I explained leadership. Result of the study indicate that leadership concerned supervisor should prepared to do the right thing in every situation and to find best solution of different situation that come up on the work. The way to do all this is important to create leadership. Supervisors have the same capacity as creativity and flexibility which seem to be demand in this work. They find stimulation and high satisfaction in the leadership.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Högfeldt, Sara. "Synen på ett hälsofrämjande ledarskap under pandemin 2020-erfarenheter från kommunal vård- och omsorgspersonal." Thesis, Högskolan i Gävle, Utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36334.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Ett hälsofrämjande ledarskap bidrar till att främja hälsan hos sina medarbetare. Året 2020 blev ett speciellt år på många sätt, men speciellt inom vård och omsorg. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om olika synsätt som finns på ett hälsofrämjande ledarskap hos vård och omsorgspersonal. En kvalitativ metod valdes och datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer. Fem informanter deltog i studien varav alla jobbar inom kommunal vård och omsorg i Göteborgs Stad. Informanterna intervjuades med hjälp av en intervjuguide och materialet analyserades enligt en innehållsanalys. De framkom tre teman ur materialet ledarskap, hälsofrämjande insatser och arbetsplatsen. Resultatet visar centrala delar inom ledarskap var närvarande, information, kommunikation och återhämtning. Hälsofrämjande insatserbeskrevs som friskvård och planeringsdagar. Under arbetsplats framkom sjukfrånvaro och vikarier samt skyddsutrustning. Slutsatsen är att ledarskapet varit positivt om än literörigt under pandemin. Under året 2020 har störst skillnader varit skyddsutrustningen och frånvaro eller anpassningar kring planeringsdagar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Lantto, Johan. "Konflikt eller samförstånd? : management och marknadsreformers konsekvenser för den kommunala demokratin /." Stockholm : Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-606.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Sipulskis, Dainius, and Phuong Do. "Förändringsarbete : En kvalitativ studie utifrån ledningsperspektiv inom kommunal sektor." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68147.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur chefer inom kommunal sektor arbetar med förändringsarbete. Det finns tre frågeställningar som är utvecklade utifrån syftet. Frågeställningarna besvarades med hjälp av intervjuer som genomfördes med personer som arbetade på kommuner i Sverige och hade en arbetsledande ställning. Studiens resultat visar att ledaren måste informera personalen om ett kommande förändringsarbete tidigt. När personalen har fått information om förändringen bör det skapas möjlighet till bearbetning av informationen för personalen, det är viktigt att även ge återkoppling till personalens respons. Det är också viktigt att inte fastna i en dialog utan gå vidare när kommunikationen inte leder till förbättringar i tillvägagångssättet. Under pågående förändringsarbete är det viktigt att finnas tillgänglig när personalen är i behov av stöd i förändringsarbetet. När förändringen är genomförd är det viktigt att se tillbaka och dra lärdom av erfarenheterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Persson, Jannice, and Christina Ahlberg. "Mellanchef - Arbetsgivare eller arbetstagare? : Om hur mellanchefer inom den kommunala äldreomsorgen hanterar de utmaningar de ställs inför." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-64070.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att ta reda på vad det innebar att vara chef i socialt omsorgsarbete och hur de hanterar utmaningarna som de ställs inför. Vi var också intresserade av att ta reda på om könet spelar någon roll i ledarskapet. Vi valde att inrikta studien på äldreomsorgen. Forskningsmetoden byggde på kvalitativa intervjuer och tidigare forskning. Fyra intervjuer gjordes med chefer inom äldreomsorgen i en mellanstor stad i norra Sverige. Vi använde ett semi-strukturerat frågeformulär med frågor som skulle ge oss svar utifrån vårt syfte med studien. De viktigaste slutsatserna i denna studie visade på att våra respondenter upplevde att de hade ett bra stöd från sina medarbetare, både uppifrån i form av verksamhetschefen, andra enhetschefer och även från sina anställda. Det goda stödet hjälper dem att nå de givna målen för verksamheterna, men respondenterna upplevde att förväntningarna på arbetsinsatsen från politikerna var hög och budgeten var alltför begränsad. Några av våra respondenter upplevde att det fanns skillnader mellan könen och ansåg att det är lättare att vara en man i en chefsposition.
The purpose of this study was to find out what it means to be a middle manager in social care work, and how the managers cope with their work. We were also interested to find out if gender plays a role in leadership. The research method is based on qualitative interviews and earlier studies. Four interviews were made with managers in elderly care in a midsize town in north of Sweden. We used a semi-structured questionnaire with questions that would give us answers of our purpose with the study. The most important conclusion in this study shows that our respondents experienced that they had good support from their colleagues to help them reach the given goals but the expectations from the politician in work effort was high and the budget was too limited. Some of our respondents experienced some difference between the genders and thought that it is easier to be a man in a leading position.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Johansson, Lina. "Kommunal Ledarutbildning : En kvalitativ studie om verksamhetschefers lärande och uppfattningar." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-176870.

Full text

Abstract:

Ledar- och chefsutbildningar är ständigt aktuella. Organisationer kompetensutvecklar sina chefer i stor utsträckning, samtidigt som marknaden är full av diverse externa lösningar i form av konsultfirmor och ledarskapstester, för att bli konkurrenskraftiga som möjligt. Jag har med anledning av detta undersökt en intern ledarskapsutbildning/- introduktion i en svensk medelstor kommun, där jag med hjälp av sex stycken kvalitativa intervjuer fått ta del av informanternas nyanserade redogörelser kring begreppet ledarskap samt deras upplevelser av utbildningen. Jag har studerat och analyserat upplägget, både innehållsmässigt men även pedagogiskt, och därigenom identifierat en del fungerande faktorer samt andra utvecklingsbara bitar. Jag hoppas att studien kan bidra till en ökad förståelse inom ämnet och att den visar sig vara användbar för mig i mitt yrke som personalvetare, och möjligen även för övriga verksamheter som planerar ledarutbildningar. Undersökningens resultat visade att deltagarna var nöjda med utbildningen och att de ansåg att innehållet var betydelsefullt. Det pedagogiska upplägget i form av erfarenhetsbaserat samt reflekterande lärande var även det uppskattat från deltagarnas håll och bidrog i hög grad till deras kunskapsförvärvande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Hedman, Maria. "Arbetsuppgifter och ledarskap hos en första linjens chef i kommunal äldremsorg : a single case study." Thesis, University of Gävle, Department of Health and Caring Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7642.

Full text

Abstract:

BAKGRUND: Antalet multisjuka äldre personer ökar och ett omfattande vårdbehov kan skönjas. Vårdens organisation och hur den fylls med innehåll påverkar relationen till patienten. Ledarskapsstilen påverkar upplevd arbetstillfredsställelse och den kultur som vårdpersonalen skapar tillsammans avgör livskvalitet och vårdandets kvalitet för patienten. SYFTE: Syftet med studien är att utifrån semistrukturerad observation beskriva arbetsinnehållet och ledarskap för en första linjens chef inom kommunal äldreomsorg. METOD: En fallstudie, a single case study, med semistrukturerad observation av en första linjens chef inom kommunal äldreomsorg. Studien hade en deskriptiv design med en kvalitativ ansats. Observatörens nedskrivna texter analyserades med latent innehållsanalys. RESULTAT: Utförande av arbetsuppgifter hade genomgående karaktär av ledarskap. Administration och organisering av arbete var en stor del av arbetsuppgifterna och övervägande var oplanerade. Ansvarstagande, problemlösning, bekräftelse, tjänstvillighet och organisering av arbete där personlighet, kunskap och yrkeserfarenhet påverkade ledarskapet och informantens upplevelse av utförandet av arbetsuppgifter. SLUTSATS: En första linjens chefs arbetsuppgifter är mångfacetterande och spänner sig över kvalificerat arbete där specifik utbildning krävs och till att serva boende och däremellan ge direktiv och organisera för att få arbetet utfört samt medverka vid möten med ledning och chefsgrupp. En dialog som exempelvis öppet informerar om förändringar och varför samt att medarbetare accepterar och samarbetar för att underlätta arbetet där perspektivet utgår från den boende vilket skulle påverka vårdkulturen i positiv riktning och öka möjligheten till en kreativ och livsbejakande miljö kring den boende.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Lundgren, Dan. "Ledarskap och psykosocial arbetsmiljö i kommunal äldreomsorg : Skillnader och likheter mellan särskilt boende och hemtjänst." Licentiate thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Institutet för gerontologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-28112.

Full text

Abstract:

Introduction. Municipal eldercare is increasingly multifaceted. First line managers in nursing homes and home help services are responsible for personnel, budget and processes. The resources and work conditions of these managers have changed over time. The first line manager is often responsible not only for economic but also for quality development of their unit. Research focusing on first line management within municipal eldercare is lacking in specific contexts, for example, research on leadership in nursing homes and home help services. Aims. The aim of this thesis is to study and analyze perceptions of leadership in eldercare. The main objective is to analyze differences in leaders’ and nursing assistants’ perceptions of leadership in nursing homes and home help services, and to study leadership factors and their associations with psychosocial work environment among nursing assistants who are engaged in eldercare. Design and methods. This thesis is based on two studies, and uses cross-sectional data from two different surveys: the Developmental Leadership Questionnaire, DLQ (Larsson, 2006a) and a Questionnaire for Psychological and Social factors at Work, QPS, (Dallner, et al.,2000). Assessments from 21 leaders and 95 nursing assistants in nursing homes and home help services were analyzed in study I. Assessments from 1132 nursing assistants in nursing homes and in home help services (n=844 nursing homes and n=288, home help service units) were analyzed in article II. The data were analyzed with descriptive and analytic statistics. Results. Nursing assistants in nursing homes assessed their leaders to be more controlling and observant than nursing assistants in home help services. According the leaders self assessment, leaders in home help services were less successful at being supportive, being a good example, and promoting creativity than leaders in nursing homes. Psychosocial work environment was related to leadership factors, but stronger associations occurred more frequently in nursing homes than in home help services. The leadership factors empowering leadership, support from superiors, focus on human resources and control over decisions were associated with better results on all the variables that were related to the psychosocial work environment in both nursing homes and in home help services. Conclusions and implications for practice. Organisational differences in conducting leadership in old age care must be considered. Some leadership characteristics are better conditions for creating and maintaining a positive psychosocial work environment for nursing assistants in nursing homes and home help services. Due to the differences in organisational settings, it is important to consider the differences in conditions for conducting leadership. To influence nursing assistants’ performance and to increase quality in eldercare in the long term, appropriate leadership is necessary. Therefore, it is important for the leaders to provide support in work, help to develop skills, encourage employees to participate in important decisions, and show interest in nursing assistants’ well-being. Also, the leaders might benefit if they reduce the specialisation of work, which counteracts the possibility to have variation in work in nursing homes and home help services. In particular, nursing homes should benefit if they reduce the amount of role conflicts, and if nursing assistants receive reasonable quantitative work demands. The municipality eldercare should take into account the organisational differences in conducting leadership in nursing homes in relation to home help services. Recruiting leaders with characteristics that are desirable in the specific context will create better conditions for a good psychosocial work environment in nursing homes and home help services.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Jonsson, Sofia, and Maria Nyberg. "Psykosocial arbetsmiljö bland chefer vid kommunala vård - och omsorgsboenden : - en intervjustudie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-103120.

Full text

Abstract:

Introduction: First line managers in the public sector, are under a great pressure from both senior management, leadership, politicians and often from a large group of employees. Few studies have been made on the first-linemanagers psychosocial work environment, even though in the studies found that the manager affects their employees work environment. Aim: How first line managers in municipal elderly describes the psychosocial work environment on the basis of demand-control - support model. Methods: The study was conducted through individual interviews with six first line managers. Respondents were recruited through a strategic selection in a medium-sized municipality in Västernorrland. The interviews were conducted using an interview guide. Qualitative content analysis with an deductive approach was used as a method of interpretation of the results. Results: First line managers point out the difficulty in balancing the requirements and several managers also mentioned the importance of having clear role descriptions and objectives. Most managers experience control more or less and a wide mandate when it comes to decisions to be taken. The experience of support in their work is divided, both from the line manager and employee. In contrast, the most managers find that support from the support functions are missing. Conclusion: The results of this study show individual differences in first-line managers' perception of demands, control and support. However, there are similarities within the group studied, suggesting that all three domains are important for their psychosocial work enviroment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Thimfors, Eva. "Framgångsfaktorer för en frisk arbetsplats : en studie på en kommunal skola med hög frisknärvaro." Thesis, University West, Department of Studies of Work, Economics and Health, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-431.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Stoltz, Katarina, and Annika Svensson. "LUST ATT LEDA - kvinnligt ledarskap i kommunal äldreomsorgENJOYABLE LEADERSHIP - female leadership in municipal old-age care." Thesis, Kristianstad University College, Department of Health Sciences, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3319.

Full text

Abstract:

This study is about female leadership. The purpose was to gain a better insight to qualities female managers in public sector assume they need to make an enjoyable leadership. We were also interested in finding out what they think is the joy and amusement in the leadership and how they consider responsibility and authority. We used a qualitative method interviewing female leaders at their work. In our analysis of the data we have looked for pattern and key words in a qualitative way. Three groups of subjects emerged: "The choice to lead", "Trait of character" and "Female leadership - responsibility and authority". Theories about roles and a model of demand and control were used as a theoretical framwork. The middle managers in the municipal old-age care are found out to be in an exposed position. To further the enjoyable leadership the female middle managers describes qualities such as good empaty, good self confidence, capacity to nearness and distance to their work, good simultaneous capacity and a personality as an entrepreneur. The female middle managers in this study were aware of their exposed position, although they considered themselves having an inspiring and enjoyable work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Hansson, Ann-Katrin, and Anita Nilsson. "Förutsättningar för sjuksköterskan att arbeta med personcentrerad omvårdnad i den kommunala vården av äldre." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-13985.

Full text

Abstract:

I sjuksköterskans arbete ingår att ansvara för patientens omvårdnad. Sjuksköterskan har med sin utbildning och erfarenhet omfattande kompetens inom omvårdnad och ska därmed axla ansvaret som ledare. Vi såg det som viktigt att skriva om förutsättningar att arbeta personcentrerat, för att lyfta fram sjuksköterskans kompetens och öka samarbetet med andra yrkesgrupper. Vi såg att det fanns utvecklingsmöjligheter inom området och ville därför lyfta betydelsen av vad viktigt det är att arbeta personcentrerat. Syftet med studien var därför att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vilka förutsättningar som fanns för att arbeta med personcentrerat förhållningssätt i den kommunala vården av äldre. Data samlades in via fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor (n=14) som ansvarade för patienter inom särskilda boenden, demensboenden och hemsjukvård. En intervjuguide utgjorde grunden för fokusgruppsintervjuerna. Materialet analyserades med inspiration av en kvalitativ manifest innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier; personcentrerad omvårdnad, etiska aspekter, ledarskapets inverkan på omvårdnaden och miljöns betydelse för en personcentrerad omvårdnad. Resultatet visade att sjuksköterskan hade kunskaper för att leda omvårdnaden mot ett personcentrerat förhållningssätt i vården av äldre. Sjuksköterskans ledarskap behövde förtydligas i teamet och för att öka delaktigheten i omvårdnadsarbetet med vårdpersonal behövdes tid och ett annat synsätt i vårdarbetet. Slutsatsen var att man såg förändringsmöjligheter inom organisationen för att kunna utveckla omvårdnaden av äldre.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Plakiqi, Rreze, and Liridona Plakiqi. "Ledarens roll inom privat respektive kommunal handikappsomsorg : En kvalitativ jämförande studie mellan ledare inom privat och kommunal assistansverksamhet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17839.

Full text

Abstract:

Abstract Since the Act Regarding Support and Service to Certain Functionally Handicapped Persons (LSS) were introduced in 1994, social care and service have increased inSweden(SFS 1993:387). The implementation of the act has caused many changes and also progress within the social care system. One main change is the division between public (provided by the municipalities) and private care providers. This division has led to many questions about how leadership is organized within different public and private organizations. The purpose of this study is to investigate differences between leader’s experiences of their role and working conditions within private and public assistance care for disabled. The study is based on a qualitative method and material e. g. literature and six interviews with leaders in middle position and who work within public and private assistance care for disabled. Based on this we have concluded that the leadership of these organizations is not different as such, but since the organizations themselves formulates rules and attitudes they also shape different styles for leadership. Some differences that emerged in the result was that private organizations have a beneficial interest in its activities to develop the company, while the municipal aims to meet the need and contentment for a certain cost. The leaders of the private organizations have more responsibilities and authority which is perceived by the leaders that while developing leaders from municipal organizations feel the opposite. Other differences that occurred in the result are that the leaders of the private organizations have more pressure to succeed and therefore less secure in their employment. The leaders from municipal organizations comply with rules, guidelines and practices that contribute to a more secure employment for them.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Johansson, Sofia, and Stina Strömquist. "Missbruksproblem ur ett arbetsgivarperspektiv : - en kvalitativ studie baserad på intervjuer med enhetschefer inom kommunal äldreomsorg." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-136231.

Full text

Abstract:

Substance abuse is an issue that is extremely topical in the society today. There are many factors that is affected by a person having a substance abuse, and the work situation is one of them. Previous research shows that a person that has a substance abuse affects the entire workplace on many levels, and it is important for the working group to have a leader with good leadership skills in such complex situations. The purpose of this study was to examine how leaders in eldercare in a medium sized municipality can handle the situation if someone in their staff have a problem with substance abuse. The theoretical frameworks that has been used to analyze the result are theories about leadership and medicalization theory. The results of the study consists of four interviews. The processing of the material was done by qualitative content analysis and that generated in five categories. The compilation of the material could demonstrate that substance abuse were not that common in the workplaces covered by our study. Something that emerged were that when a substance abuse was discovered on the workplace, the abuse was often very serious. The four leaders that were interviewed for this study could tell that they were well informed and knew how to act if a situation like this would arise within their staff, and insisted on importance of promptly taking action. Something that was prominent during all the interviews was that there were often subtle indications that could indicate that something was wrong, and repeated absence was such a factor. The interviewees also agreed that it was important not to ignore their gut feeling, because they could often get a intuitive feeling when someone in the staff was not feeling well. Something that emerged was that all interviewees considered abuse as a disease condition that can be recovered from.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Malmgren, Sofie, and Elin Hedman. "Kvinnor i majoriet - den manliga normen består : Hur kvinnliga enhetschefer upplever sig yrkesroll ur ett genusperspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31389.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats var att ur ett genusperspektiv undersöka hur kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vård- och omsorgssektorn upplever sin yrkesroll. Detta för att ledarskap oftast definieras enligt den manliga normen. Det är viktigt att belysa en grupp som är i majoritet inom ledarskap i kommunal vård- och omsorgssektor och hur denna förhåller sig till könsmaktsordningen. Studiens empiri är inhämtad från fyra kvalitativa parintervjuer med kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vård- och omsorgssektorn. Intervjupersonerna har varierande yrkeserfarenhet. De teorier som användes i studien var genussystemet och heteronormativitet. Analysverktyget som användes var meningskoncentrering som frambringade fem centrala teman: Det fanns den vägen att gå, Axla en roll, En komplex arbetssituation, Att finnas till för medarbetarna och Normen består. Resultatet visar att arbetet som kvinnlig enhetschef är komplex och innefattar många olika förväntningar. Rollen som kvinna och rollen som enhetschef kräver många gånger en balansgång och har olika förväntningar som motsäger varandra. I studiens resultat framkommer det att enhetscheferna kan vara påverkade av könsmaktsstrukturer och att det faktum att kvinnorna är i majoritet inom vård- och omsorgssektorn inte påverkar det ledarskapsideal som råder. Ledarskap har definierats utifrån en manlig norm och även de kvinnliga enhetscheferna förhåller sig till den.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Nyberg, Beatrice. "Mellanchefers maktposition : En fallstudie om hur mellanchefer inom kommunal äldreomsorg upplever sina möjligheter till inflytande i organisationen." Thesis, Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-3510.

Full text

Abstract:

I den kommunala äldreomsorgen arbetar mellanchefer inom en traditionellt hierarkiskt uppbyggd organisation. Organisationen är politiskt styrd vilket ger dessa chefer andra förutsättningar än de som arbetar i privata företag. Dessa mellanchefer arbetar under ett politiskt styre som vart fjärde år kan komma att göra en helvändning i de direktiv som skickas nedåt och man kan dessutom ha flera chefsnivåer över sig som har makt att instruera hur mellanchefer på nedre nivå skall utföra sitt arbete. Att välja att arbeta som chef borde rimligtvis betyda att man vill ha möjlighet till makt att kunna påverka antingen andra människor eller organisationens resultat men frågan är hur möjligheten till makt upplevs i ett chefsskap på nedre nivå i den kommunala äldreomsorgen då så många nivåer av maktpositioner finns i chefsstrukturen över en. Syftet med studien är därför att utifrån mellanchefer på nedersta chefsnivåns beskrivningar formulera en förståelse över hur dessa uppfattar sin maktposition och sin möjlighet till inflytande i organisationen. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ undersökning gjorts där intervjuer med ett urval enhetschefer inom den kommunala äldreomsorgen genomförts. Efter en analys av det empiriska materialet i relation till tidigare forskning inom ämnet har slutsatsen blivit att mellancheferna uppfattar att de har ett begränsat inflytande över stora organisatoriska frågor rörande exempelvis lagar och den ekonomiska styrningen medans de uppfattade att de hade goda möjligheter att påverka sitt eget arbetes utformning och det dagliga arbetet i den operativa verksamheten. Vidare forskning inom ämnet skulle behöva göras inom tillexempel kommuner med olika chefsstrukturer för att komma närmare ett svar på vilka slags organisationsstrukturer som bäst tillgodoser behovet av att kunna påverka hos den kommunala organisationen, cheferna och medarbetarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Quicklund, Ewa, and Stefan Svensson. "Vem bestämmer? En studie om hur några enhetschefer i kommunal äldreomsorg upplever sitt ledarskap och sin ledarstil." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19333.

Full text

Abstract:

Sammanfattning:Överlag upplevde respondenterna att deras ansvar var större än deras befogenheter. Förutom lagar, bestämmelse och riktlinjer, räknade enhetscheferna upp både ekonomiska och teknis-ka begränsningar som hindrade dem från att genomföra sitt uppdrag på ett för dem tillfreds-ställande sätt. Dessa begränsningar påverkade till viss del även kommunikationsstrukturen på arbetsplatsen. Studien visar att många faktorer påverkar ledarskapet och ledarstilen. Det kan vara svårt att ha ett tydligt ledarskap och ledarstil när man som mellanchef har begrän-sade möjligheter att påverka.Bakgrund:Bakgrunden till studien var att vi ansåg att det finns för få empiriska studier som undersöker hur enhetschefer inom kommunal äldreomsorg upplever sitt ledarskap och ledarstil. Vi ville också undersöka hur de förändringar som skett under de senaste åren inom såväl arbetsliv som kommunal sektor har påverkat enhetschefernas yrkesroll.Syfte:Syftet med vår uppsats var att studera hur några enhetschefer inom kommunal äldreomsorg upplever och förhåller sig till sitt ledarskap och sin ledarstil utifrån tre problemområden:• egna och andra förväntningar på ledarskapet och ledarstilen• upplevelsen av eget inflytande över arbetssituationen• kommunikationsstrukturen på arbetsplatsenMetod:Vår studie är kvalitativ och bygger på tio semistrukturerade intervjuer med enhetschefer i en kommun i Västra Götaland. Intervjuerna har analyserats med hjälp av teorier och forskning kring ledarstil och roller. Vi har även utgått från Karaseks stressmodell.Resultat:Studiens resultat visar att enhetscheferna såg sitt arbete såsom fritt eftersom de inte arbetade utifrån någon formell arbetsbeskrivning och dessutom hade flextid. Samtidigt upplevde de att det fanns många krav och förväntningar på deras yrkesroll, vilket resulterade i en hög arbetsbelastning. Genom prioriteringar och övertidsarbete försökte de lösa sin arbetssitua-tion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Österlind, Marie-Louise. "Att gestalta och omgestalta sitt ledarskap : verksamhetsnära chefer inom kommunal omsorgsverksamhet reflekterar över chefsroll och arbetets innehåll." Doctoral thesis, Högskolan Kristianstad, Avdelningen för Pedagogik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10384.

Full text

Abstract:

The present doctoral thesis aimed to explore what it means to be a first-level manages in a Swedish municipal social care administration, seen from the managers’ perspective. The empirical data derives from a participative, constructivist project which intended to contribute to new practice-based knowledge and to the learning and development of the participating managers. The participating managers reflected over their work and their managerial role by the use of a combination of repertory grid interviews, personal diaries and group discussions. Qualitative descriptive phenomenological analyses of the extensive material painted a vivid and nuanced picture of their work situation and professional role. In Paper I the project and the used methods were described in detail. Short extracts of data illustrated the potential of the general approach of combining constructivist techniques in participative and action oriented projects. The first brief results illustrated by “A day in a team manager’s working life” and by three “leadership dilemmas”: The spider in the web; The border patrol; and The open door, presented a picture of the managers’ complex work situation and how they were stimulated to address the problems arising. Paper II showed the many facets of social care management, where six “faces” portrayed the complex managerial role. The results indicated that managers in this and other welfare organizations need to construe and re-construe their managerial role in order to balance the contrasting demands on their role, thereby ac-complishing a personal equilibrium. Paper III further explored the managers' leadership role ideal, grounded in the concept of care. Several aspects of the managers' work situation resulted, on their own or in conjunction, in difficul-ties fulfilling their caring leadership ideal. These difficulties of which the managers spoke were arranged into three distinct patterns: problems, dilemmas and paradoxes. The results gave insight of the nature of these difficulties, the implications which these might have on the managers, their staff and the delivery of service, and the discussed remedies. Taken together the results raises new questions about municipal managers’ abilities and possibilities to handle ideals and requirements which are difficult to consoli-date particularly in times or resource scarcity. Is it possible to be an at the same time caring and efficient manager? How can mangers’ options to handle the complexity of modern welfare organisations be strengthened?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Thilman, Petra. "Äldre lärare och förlängt arbetsliv : Rektorers syn på förutsättningarna i den kommunala grundskolan." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173186.

Full text

Abstract:

Med bakgrund i samhällets önskemål om ett förlängt arbetsliv var syftet med uppsatsen att undersöka kommunala grundskolerektorers uppfattning om förutsättningarna för äldre lärare att kvarstå längre i arbetslivet. Tre analytiska frågeställningar besvarades: möjligheter för äldre medarbetare; hinder för äldre medarbetare; samt skillnader i inställningen till att äldre lärare kvarstår längre i arbetslivet, mellan skolverksamheter i en större stad respektive landsbygdskommuner. Semistrukturerade intervjuer med sex rektorer genomfördes, spelades in, och transkriberades ordagrant. Insamlat data bearbetades och analyserades med tematisk analys. Analysen resulterade i tre framträdande teman: individfokus; anpassningar; samt att se till helheten. Resultatet diskuterades därefter i relation till tidigare forskning om ålderism och åldersmedvetet ledarskap. Slutsatserna är att rektorers uppfattning om äldre lärares möjligheter och hinder att kvarstå i arbetslivet i huvudsak uppvisar samma mönster i den större staden och i landsbygdskommunerna. Äldre lärares förmågor bedöms individuellt och rektorerna ger inte uttryck för ålderism. Vidare ger rektorerna delvis uttryck för ett åldersmedvetet ledarskap. Dock tycks vissa av landsbygdens rektorer kunna sträcka sig längre gällande anpassningar för att möjliggöra att äldre lärare arbetar kvar. Landsbygdskommunen med kortast avstånd till en större stad resonerade dock mer i likhet med stadens rektorer gällande anpassningar. Det största hindret oavsett om skolenheten finns i staden eller på landsbygden är de begränsade ekonomiska medel skolan förfogar över. Vilka anpassningar som krävs är individuellt. Att en äldre lärare kvarstår i arbetet ska också gynna verksamheten. Om behovet av anpassningar blir för stort och påverkar andra lärare negativt har medarbetaren nått den bortre gränsen där pensionering måste anses lämpligare än att kvarstå i arbetslivet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Johansson, Pernilla, and Lisa Juhlin. "Distriktssköterskors erfarenhet av rollen som ledare för omvårdnadsarbetet i kommunal hemsjukvård : En intervjustudie." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-30936.

Full text

Abstract:

Syfte: Att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av rollen som ledare för omvårdnadsarbetet i kommunal hemsjukvård. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats. Tio distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård i två olika kommuner deltog i studien. Data insamlades via semi-strukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier med åtta subkategorier framkom. De tre kategorierna och dess subkategorier indelades enligt följande: Att leda omvårdnaden är en ansvarsfull uppgift med subkategorierna Ansvar för att organisera omvårdnaden, Ansvar för kompetensutveckling och Att vara sitt eget verktyg. Kategorin Att leda omvårdnaden innebär samarbete med andra med subkategorier Samarbete med kollegor, Samarbete med omvårdnadspersonal och Samarbete med andra professioner. Slutligen framträdde kategorin Att rollens karaktär har förändrats med subkategorierna Ökad omfattning av komplex hemsjukvård, Konsultativt arbetssätt och ökat administrativt arbete. Slutsats: Studiens resultat indikerar att satsningar inom kommunerna och utbildningar bör göras för att stärka distriktssköterskans roll som ledare för omvårdnadsarbetet inom kommunal hemsjukvård.
Aim: To investigate the district nurses' experiences of their role as leaders of nursing in community home care. Method: The study had a qualitative approach. Ten district nurses working in community home care in two different municipalities participated in the study. Data were collected through semi-structured interviews and analyzed by qualitative content analysis. Results: Three categories with eight subcategories emerged. The three categories and their subcategories were divided as follows: To lead the nursing is a responsible task with subcategories Responsibility for organizing nursing care, Responsibility for professional development and To be her/his own tools. The category To lead the nursing care involves collaboration with others by subcategory Collaboration with colleagues, Collaboration with nursing staff and Collaboration with other professions. Finally the category: The role's character has changed appeared with the subcategories Increased extent of complex home nursing, Consultative approach and increased administrative work. Conclusion: The results of the study indicate that investments in the municipalities and education should be made to strengthen the district nurse's role as leader of the nursing work in community nursing.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Wolmesjö, Maria. "Ledningsfunktion i omvandling : om förändringar av yrkesrollen för första linjens chefer inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen /." Lund : Socialhögskolan, Lunds universitet, 2005. http://theses.lub.lu.se/scripta-archive/2005/04/21/soc_532/Maria_Volmesjo_soc_532_thesis.pdf.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Jonsson, Leif. "Kunskapsbildning i samverkan mellan forskning och praktik : en studie av interaktiv kunskapsbildning avseende kommunchefers chefskap /." Linköping : Ekonomiska institutionen, Univ. [distributör], 2001. http://www.bibl.liu.se/liupubl/disp/disp2001/man47s.htm.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Jonas, Karlsson. "Motivation och välbefinnande på arbetsplatsen : En studie kring hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattar att de motiverar sin personal och skapar välbefinnande på arbetsplatsen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25786.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Forskning påvisar på skolor som arbetsplats en ökad stressnivå och minskat välbefinnande. Fokus i denna studie var utifrån detta att undersöka hur rektorn i sin ledarroll resonerade kring motivation och personalens välbefinnande på arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns förståelse av dessa begrepp ansågs vara ett redskap i den kommunala grundskolan för att utveckla sin personal. Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade välbefinnande på arbetsplatsen. Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Studien hade ett salutogent teoretiskt perspektiv. Resultat: Rektorerna såg motivation och välbefinnande som viktiga drivkrafter. Deras personal drevs av en växelverkan mellan inre och yttre faktorer och rektorerna uppgav att de i sin ledarroll behövde vara tillgängliga och lyhörda. Formella och informella möten framhölls av rektorerna som den främsta resursen i att påverka, uppmuntra och se personalens behov. Tillit, relation och delaktighet sågs som grundförutsättningar för skapandet av motivation och välbefinnande. Slutsats: Rektorerna upplevde att de med hänsyn till inre-, yttre påverkansfaktorer samt mål och uppdrag, hade en stor påverkan på sin personal. De strävade efter att åstadkomma en arbetsplats som också skapade motivation och välbefinnande. Nyckelord: Motivation, välbefinnande, motivational workplace, motiverande ledarskap, salutogenic, health

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Lindblom, Pär. "Första linjens chefers skattning av sina ledar- och chefsegenskaper samt strukturell empowerment före och efter utbildningsinsats för chefer inom kommunal verksamhet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-9549.

Full text

Abstract:

The purpose of this study was to examine whether there were any differences in how first-line managers within municipal care rated their management leadership qualities, and structural empowerment before and after the course in "leadership, learning and improvement". The study had a quasi-experimental design and 64 managers participated. There was a significant improvement in the LaMI factor “Achievement orientation”, after participation in the course "leadership, learning and improvement". In other factors, there was no significant difference before and after training. Regarding CWEQ a significant improvement was reported for the factor resources after participation in the "leadership, learning and improvement" course. Moreover, there was no significant difference for the other factors. The present study demonstrates the value and importance of development / training programs to strengthen and increase the managers’ influence in elderly care. This is particularly the importance of improving results orientation factor (LaMI), and factor resources (CWEQ). The findings of this study showed significant improvements in both the above factors. Lyssna

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Gustafsson, Emelie, and Lina Johansson. "Motivationsfaktorer inom en kommunal förvaltning : En kvalitativ studie om vad som motiverar chefer till fortsatt anställning inom en kommunal förvaltning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45062.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka och problematisera vad som motiverar chefer och ledare inom en förvaltning på en kommunal nivå att fortsätta sin anställning. Studiens frågeställningar är: Vilka motivationsfaktorer är viktiga för chefer och ledare inom en offentlig förvaltning i frågan om fortsatt anställning? Vilken betydelse har individuell utveckling för chefer och ledare inom en offentlig förvaltning när det kommer till fortsatt anställning och arbetsmotivation? Hur bibehåller chefer och ledare inom en offentlig förvaltning sin arbetsmotivation? Material och metoder: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. Studien har sin grund i semistrukturerade intervjuer med sju respondenter. Det empiriska materialet har därefter analyserats och jämförts med tidigare forskning inom motivation, Herzbergs tvåfaktorsteori samt teorin om inre och yttre motivationsfaktorer. Huvudresultat: Gemensamt för respondenterna är vikten av frihet, att ha roligt på jobbet och strävan att utveckla verksamheten till det positiva. Hos samtliga respondenter föreligger det även ett starkt emotionellt band som ses som såväl positivt som negativt. Respondenterna är väldigt måna om individuell utveckling men tycker att det läggs allt för mycket energi på utbildningar som enbart är repetitiva för dem. De hade hellre tagit del av en mer individanpassad utbildningsplan. Vidare är det tydligt att lön inte är en drivande motivationsfaktor hos respondenterna. Idag är respondenterna nöjda med sina löner menmenar att det var en större motivationsfaktor i början av deras karriärer. I nuläget finns andra motivationsfaktorer som spelar roll, bland annat de som redogjorts för ovan.
Purpose: The purpose of the following study is to investigate and problematize what motivates managers and leaders within an administration at a municipal level to continue their employment. The study´s questions at issue are: Which motivating factors are most outstanding among the managers and leaders within an administration at a municipal level in the question of continued employment? How important is the individual development for the managers and leaders within an administration at a municipal level when it comes to continued employment and work motivation? How do the managers and leaders within an administration at a municipal level maintain their work motivation? Method: The study is based on qualitative research with an abductive approach. The study is based on semi-structured interviews with seven respondents. The empirical material has been analyzed and compared with previous research, Herzberg's two-factor theory and the theory of internal and external factors in relation to motivation. Main result: Common to the respondents is the importance of freedom, having fun at work and the aim to develop the school in a positive way. All respondents also have a stronge motional bond that is seen as both positive and negative. The respondents truly care about individual development but believe that too much energy is put into education that is only repetitive for them. They would rather have taken part in a more individualized education plan. Furthermore, salary is not a driving motivating factor among the respondents. Today, the respondents are satisfied with their salaries but believe that it was a major motivating factor at the beginning of their careers. At present, there are other motivating factors that are more important, including those described above.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Wennberg, Isabelle, and Johanna Gunnarsson. "Kärt barn har många namn: enhetschef, områdeschef, hemtjänstassistent : En kvalitativ studie om enhetschefens upplevelse av handlingsutrymme i den kommunala äldraomsorgen." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-97924.

Full text

Abstract:

Vad gör en enhetschef och hur förhåller de sig till sin frihet att bestämma inom den egna verksamheten, det har denna studie fokuserat att besvara. Studien belyser enhetschefens handlingsutrymme inom den kommunala äldreomsorgens särskilda boenden. Detta undersöktes med en kvalitativ metod som bestod av intervjuer med fyra enhetschefer i en kommun i Sverige, empirin analyserades sedan med en innehållsanalys. Intervjun delades upp i tre teman: handlingsutrymme, prioriteringar och ledarskap. Resultatet har bearbetats utifrån valda teman för att besvara syfte och frågeställningar och analyserades utifrån teorierna Gräsrotsbyråkratin, The new public management och Situationsanpassat ledarskap. Resultatet visar att enhetschefens handlingsutrymme upplevs relativt stort angående att ta beslut på den egna verksamheten men att delaktighet i beslut på högre nivå är låg. Enhetschefens ledarskap begränsas av administrativa uppgifter, vilket leder till att de blir mer en administratör än ledare och blir mindre synlig i verksamheten och slutligen det enhetschefen väljer att prioritera får oftast vänta för att prioriteringar från andra högre uppsatta anses viktigare i organisationen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Lundgren, Mats. "DEN KOMMUNALA FÖRVALTNINGENSOM RATIONALISTISKT IDEAL- en fallstudie om styrning och handlingsutrymme inom skola,barnomsorg och miljö- och hälsoskydd." Doctoral thesis, Högskolan Dalarna, Sociologi, 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3233.

Full text

Abstract:

DEN KOMMUNALA FÖRVALTNINGEN SOM RATIONALISTISKT IDEAL - en fallstudie om styrning och handlingsutrymme inom skola, barnomsorg och miljö- och hälsoskydd.(The municipal authority as a rationalist ideal - a case-study on steering and scope for initiative within child-care, education and environmental departments.)A municipal authority is a considerable producer of services in the local community and iscommonly perceived as an important sector of the Swedish welfare system. One aspect of awell-functioning municipal organisation is that its administrative organs function efficiently.This study examines how activities in municipal administration are steered. The focus is on how different methods are used within a vertical hierarchical perspective to influence the actions of the participants and how the latter try to create space for action. To analyse the problem an ideal-type steering model is used.The study consists of three sections. In the first the research problem and the aims of the study are introduced as well as the methodological and theoretical approach. The result of the study is presented in the second section and in the third conclusions are drawn and discussed.The study shows that the perceptions of the participants involved regarding the possibilities of steering the everyday activities with the support of the methods studied differ on a number of points depending on the sector studied. When control of the various steering methods is distributed in different organisational units in the municipality a number of steering mechanisms operate side-by-side, sometimes in harmony and sometimes independently or in pure conflict with their goals. Steering leads to clear restrictions but there is clearlyroom for initiative, a ‘free-zone’ where the individual has room to act independently. Is it possible based on this study to state whether the ideal-type model functions in the way intended? On many accounts it would seem doubtful whether the effects of steering lead to beneficial effects for the activity. Rather it would seem that the effects of steeringsometimes function more or less randomly because the administration exists in a complexcontext in which the staff can be expected to have its own expectations and act in accordancewith them.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Seilitz, Eva. "Etik : etikprojektet i den kommunala omsorgen i Rimbo." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-432.

Full text

Abstract:

Om man ser Rimboprojektet i ett samhällsperspektiv kan man säga att det har fler tankeväckande insikter att förmedla:

1) etikprojektet har inneburit en förändring mot en större etisk medvetenhet i gruppen som helhet, och mot en större uppmärksamhet på etikfrågorna i hela omsorgsförvaltningen

2) utbildningsprocessen har bidragit till ett gemensamt språk om begreppet etik relaterat till yrkesidentiteten

3) behovet av nya samarbetsformer och ett mera effektivt sätt att ta vara på de resurser som finns inom organisationen har påvisats inom omsorgsförvaltningen

Slutsats

Utbildningsinsatsen har skapat ett gynnsamt läge för att fortsätta att arbeta med etikfrågorna i förvaltningen för att tydligt formulera de värderingar som ska vara gemensamma för alla medarbetare. Man har lagt en gedigen grund för att bygga en framtid utifrån en gemensam målsättning där alla får delta på lika villkor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Karahmetovic, Anela, and Rabina Kutllovci. "Att ro åt samma håll eller hoppa av! : En kvalitativ studie om enhetschefers upplevelser av omorganisationsarbete i kommunal verksamhet." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20551.

Full text

Abstract:

SammanfattningBorås stad är indelat i tio kommundelar där varje del ansvarar för sin egen verksamhet och sina tjänster. Under 2010 har man fattat beslut om en omorganisation av kommunen. De tio kommundelarna ska övergå till tre stora stadsdelar, och där verksamheterna ska drivas av respektive stadsdelsnämnd. Anledningen till den stora förändringen motiveras utifrån en utökad ”rättvisa, effektivitet och kvalitet” i den kommunala verksamheten (http://bit.ly/fNNFVR). Syftet med vår uppsats är att undersöka hur enhetschefer inom äldreomsorgen upplever att de har varit delaktiga i den omfattande omorganisationen som pågår. Det vi mer specifikt undersöker i uppsatsen är hur de upplever information om förändringsarbetet, samt hur deras motivation och delaktighet till förändringsarbetet har påverkats under de inledande faserna i den pågående förändringsprocessen. Vi har utgått från teoretiker som behandlar aspekter av, förändring, ledarskap och motivation. Teoretikerna vi har använd i studien är bl.a.; Hayes, Lewin, Maslow, McGregor och Herzberg. Vi har samlat in vår empiri genom kvalitativa intervjuer där sju enhetschefer inom äldreomsorgen deltog. Resultat och analys har vi kopplat till de teorier vi har byggt upp vårt arbete med. Dessa nyckelord har vi använt: Omorganisation, Ledarskap, Motivation, Delaktighet och Information.Uppsatsens resultat pekar på att ovisshet om hur det kommer att bli skapar både oro och förväntan när de anställda ställs inför förändringar som de själva inte har valt, men ändå måste genomföra. En stor del av ovissheten tillskrivs hur informationen om förändringen har förmedlats. En ytterligare aspekt som framkommer är att inställningen till förändringsarbetet påverkas av hur respondenterna berörs i praktiken. Det finns de som fått behålla sina tjänster och de som fått byta både tjänst och arbetsplats. Flera kommer att få nya arbetskamrater, medan andra får lämna sina tidigare arbetsgrupper. Detta leder även till skilda inställningar till själva förändringsarbetet. Men resultatet pekar också på att alla respondenter är välvilliga till att ett förändringsarbete har kommit till stånd utifrån syftet att öka rättvisan för de boende i Borås stad. Det framkommer också att respondenterna upplever att det finns utrymme av att vara delaktig i förändringsprocessen, men där de samtidigt inte har upplevt sig vara motiverade att delta mer aktivt. De uttrycker att de fokuserar på sina arbetsuppgifter och att de nöjer sig med detta. En anledning är att de upplever förändringen som alltför omfattande för att de ska kunna vara delaktiga i den. Enhetscheferna anser inte att de kan påverka något i nuläget, men vill gärna vara mer delaktig i ett senare skede. Flera anser sig inte vara anställd för att driva sådana här frågor utan att de har andra arbetsuppgifter. Det dagliga arbetet anses som en aktiv insats i nuläget. De som inte behöver byta tjänst eller verksamhet anser överlag att informationen från ledningen är tillfredställande. Däremot anser de som inte fått informationen i god tid, och att konsekvenserna är att de får byta arbetsplats att informationen har brustit i vissa punkter.Gemensamt för alla respondenter är att upplevelser av delaktighet och tydlig information är centrala faktorer för motivationen och den personliga tillfredställelsen av att delta i förändringsarbetet.
Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Hallin, Johanna, and Anna Lindberg. "”Man fick verkligen gå emellan alla olika kategorier i ledarskapet.” : Kommunala linjechefers upplevelser under en pandemi." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37789.

Full text

Abstract:

Ledarskapet är en viktig del i att skapa framgångsrika och konkurrenskraftiga organisationer där medarbetare mår bra och kan utvecklas (Granberg, 2011). Ledaren är den som har störst inflytande över de anställda då de med hjälp av sitt beteende kan påverka hur medarbetarna tänker och agerar (Granberg, 2011; Jacobsen & Thorsvik, 2014). Därför är det viktigt att första linjens chefer har de förutsättningar som krävs för att kunna utöva en ledarskapsstil som främjar motivation och engagemang, då det är en ledare som arbetar nära sina medarbetare. Chefernas ledarskap och arbetssituation inom äldreomsorgen har i stor utsträckning påverkats av Covid-19 pandemin och de restriktioner som upprättats (Coronakommissionen, 2020).Syftet med denna studie är att undersöka hur första linjens chefer inom äldreomsorgen upplever att pandemin har påverkat deras förutsättningar att utöva sitt ledarskap. Studien har en kvalitativ forskningsansats och datainsamlingen bygger på åtta semistrukturerade intervjuer. Empirin har analyserats med hjälp av tidigare forskning kring olika ledarskapsstilar.Resultatet visar att linjecheferna upplever en påverkan på både förutsättningar och ledarskap. Ständigt nya riktlinjer och rutiner har krävt ett mer flexibelt ledarskap, och nya arbetsuppgifter har lett till en högre arbetsbelastning. Pandemin har också skapat en stor oro hos både medar-betarna och cheferna, vilket har gjort att behovet av stöd från både organisationen och kollegor har ökat. Samtidigt har övergången från fysiska till digitala möten försvårat kommunikationen med medarbetare och kollegor, vilket i sin tur påverkat möjligheten att ge och få stöd.En slutsats som kan dras av resultatet är att cheferna har behövt kombinera olika ledarskapssti-lar under pandemin. För att kunna stötta oroliga medarbetare och se till att de nya riktlinjerna följs behövs en blandning av ett empatiskt och ett styrande ledarskap.
Leadership is an important part of creating successful and competitive organizations where em-ployees feel good and can develop (Granberg, 2011). The leader is the one who has the greatest influence over the employees as they can use their behavior to influence how the employees think and act (Granberg, 2011; Jacobsen & Thorsvik, 2014). Therefore, it is important that first-line managers practice a leadership style that promotes motivation and commitment as it is a leader who works closely with his employees. Managers' leadership and work situation in el-derly care have been affected by the Covid-19 pandemic and the restrictions that have been established (Coronakommissionen, 2020).The purpose of this study is to investigate how first-line managers in elderly care, feel that the pandemic has affected their ability to exercise their leadership. The study has a qualitative re-search approach, and the data collection is based on eight semi-structured interviews. The em-pirics have been analyzed with the help of previous research on different leadership styles.The results show that the line managers experience an impact on both conditions and leadership. Constantly changing guidelines and routines have required a more flexible leadership, and new tasks have led to a higher workload. The pandemic has also caused great concern among both employees and managers, which has increased the need for support from both the organization and colleagues. At the same time, the transition from physical to digital meetings has made it more difficult to communicate with employees and colleagues, which in turn has affected the ability to give and receive support.One conclusion that can be drawn from the result is that the managers had to combine different leadership styles during the pandemic. To be able to support anxious employees and ensure that the new guidelines are followed, a mixture of empathic and governing leadership is needed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Torstensson, Therése, and Angelica Franzén. "Undersköterskors upplevda medarbetarinflytande : Vikten av ett gott medarbetarinflytande för att behålla medarbetare inom kommunal äldreomsorg." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-158464.

Full text

Abstract:

I och med den stora personalomsättningen inom välfärdsjobben i offentlig sektor (SKL, 2018) är studiens syfte att ta reda på om upplevelsen av, samt förutsättningarna för, medarbetarinflytande bland undersköterskor inom kommunal äldreomsorg har någon inverkan på deras intentioner att stanna i organisationen. Studien utgår från en kvalitativ intervjustudie. Studiens resultat visar på att majoriteten av undersköterskorna upplever en känsla av medarbetarinflytande, samt goda förutsättningarna till det. Hälften av undersköterskorna upplever att tilldelat ansvar samt möjligheten att föra sin talan till sin chef, vilka tillhör förutsättningarna till medarbetarinflytande, har en inverkan på viljan att stanna kvar. Utifrån studiens slutsats är det viktigt att verksamhetschefer främjar tillit via kommunikation samt utdelning av ansvar till sina medarbetare. De största motivationsfaktorerna för medarbetare att stanna kvar i en organisation är det ömsesidiga ansvaret med chefen samt de sociala interaktionerna med vårdtagare och kollegor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Ekström, Mikael. "Chefens förutsättningar att ägna sig åt systematiskt förbättringsarbete : En fallstudie av en kommunal förvaltning." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-29037.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kvalitativa fallstudie var att förstå vad som hindrar och/eller möjliggör för chefer i en kommunal förvaltning att bedriva ett systematiskt förbättringsarbete. Givet den omfattande ledarskapsforskningen avgränsades teoriavsnittet till litteratur och artiklar som ligger nära frågor om ledarskap med betoning på effektivitet och beteende; organisations-kultur, kvalitet, förändring etc. Sju chefer intervjuades om sin syn på ledarskap, sin arbetsdag och förbättringsarbete. En enklare analys gjordes därtill av chefernas kalendrar så de såg ut den vecka intervjun genomfördes. Struktureringen av intervjudata gjordes på hermeneutisk grund i en sexstegsprocess varigenom det initialt omfattande materialet kondenserades till studiens resultat. Utifrån detta genomfördes analysen med utgångspunkt från studiens frågeställningar och syfte. Författarens slutsats är att förutsättningarna för att bedriva ett systematiskt förbättringsarbete, i det aktuella fallet, tycks starkt begränsade. Resultatet indikerar att orsakerna står att finna på olika systemnivåer: det individuella planet (attityd, kunskap mm), på ledningsnivå (förvaltning och politik), på organisationsnivå (som klimat/kultur) och på den mer amorfa nivån ”omständigheterna”. Måhända uppfattar läsaren att rapportens senare delar, som resultat/analys, diskussion och slut-sats, är skriven i väl dystra toner. Författaren diskuterar detta kort i diskussionsavsnittet.
The purpose of this qualitative case study was to understand what impedes and/or facilitates for some managers in a public administration body to deal with quality management. Given the extensive research on leadership, the chapter on theories was limited to literature and articles on leadership with a focus on i.a. effectiveness and behaviour; organizational culture, quality and change. Seven managers were interviewed about how they perceive leadership, their working day and quality management. A basic analysis was made of the managers’ calendars as they looked the week of the interview. The structuring of data was done on hermeneutical grounds in a six-step-process by which the initially voluminous material was condensed to the result of this study, from which the analysis was made with the questions and purpose of the study being the point of departure. The author concludes that the conditions for executing quality management, in this particular case, seems greatly confined. Data suggests that reasons for this are found on different system levels such as the individual level (attitudes, knowledge etc); the leadership level (administration and politics); the organizational level (climate/culture) and on the more amorphous level of “circum-stances”. It may be that the reader of this report perceives the conclusion to be rather “dark”. The author comments briefly on this in the discussion chapter

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Jansson, Katarina, and Linda Fernström. "Kommunala chefers medvetenhet om påverkan på och ansvaret för medarbetarnas hälsa." Thesis, Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-4281.

Full text

Abstract:

De förändringar som sker i arbetslivet med bland annat ökade krav, medför att det blir allt viktigare att bedriva folkhälsoarbete på denna arena. Det finns ett flertal studier som handlar om hur viktigt ledarskapet är, men endast en liten del av studierna tar upp chefers medvetenhet om ledarskapets påverkan på medarbetarna. Ledarens medvetenhet om sitt ledarskap har stor betydelse för medarbetarnas hälsa och chefen utgör den främsta arbetsmiljöfaktorn på många arbetsplatser. Syftet med denna studie är att studera kommunala chefers syn på hälsa, deras medvetenhet om ledarskapets påverkan på medarbetarnas hälsa samt känslan av ansvar för medarbetarhälsan. För att studera ämnet användes kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade personliga intervjuer. Resultatet visar att samtliga respondenter anser att en god hälsa är en viktig del av ett bra liv, och värdesätter en god hälsa högt. Medvetenhet om hur ledarskapet påverkar medarbetarnas hälsa varierar bland respondenterna. Det finns en medvetenhet hos respondenterna om att de påverkar medarbetarnas hälsa, men inte i vilken utsträckning de i själva verket gör det. Det finns även en ansvarskänsla för medarbetarnas hälsa hos merparten av respondenterna. Denna ansvarskänsla grundar sig hos flera respondenter på att medarbetarnas hälsa är en viktig faktor för att uppnå verksamhetens mål.

Nyckelord: ansvar, hälsa, ledarskap, medarbetare, medvetenhet, påverkan

Changes in working life, such as higher demands, increase the importance of health promotion in this arena. Several studies show the great importance of leadership, but only a few studies look into the awareness among leaders about their influence on their subordinates’ health. The leader’s self-awareness about their own leadership has a great impact on the health of subordinates; in fact, the leader is the out most important factor for the working environment in several workplaces. The aim of this study is to explore the view on health, the awareness of the impact of leadership on the health of subordinates and to examine the sense of responsibility for the health of subordinates among municipality leaders. The subject was approached by using a qualitative study method with semi structured personal interviews. The result shows that all respondents regard good health to be an important element of a good life and value good health highly. The awareness about how leadership influences the health of the subordinates varies among the respondents. The awareness of the leadership’s impact exists among the respondents, but not to the full extent of its impact. There also exists a sense of responsibility for the health of the subordinates among most of the respondents. This sense of responsibility is founded upon the importance of the subordinate’s health as an important factor in achieving the goals of the corporation.

Keywords: awareness, health, influence, leadership, responsibility, subordinate

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Gällman, Phia, and Johanna Lundholm. "Att vara mellanchef – ett komplext uppdrag : En socialpsykologisk studie om mellanchefers upplevelser av sitt ledarskap inom kommunalsektor." Thesis, University of Skövde, School of Technology and Society, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-3769.

Full text

Abstract:

En generell uppfattning om mellanchefspositionen är att den är svår att hantera i och med de krav som ställs både från överordnade chefer och underordnade medarbetare. Vårt syfte med uppsatsen har därför varit att öka kunskap och förståelse för den situation en chef i mellanposition befinner sig i. Vi har valt att intervjua mellanchefer inom kommunal sektor för att ta del av hur de upplever sin roll, position och uppgift, relationer till medarbetare samt vilka situationer som upplevs som svåra och problematiska.

Vi ville ta del av mellanchefers subjektiva upplevelser och valde därför en kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning. Resultatet visade att många av deras upplevelser var likartade men vissa mindre skillnader kunde vi på visa. Mellancheferna upplevde att de har en bekväm position, men att det ibland kan uppstå situationer då motstridiga förväntningar ställs från överordnade chefer och underställda chefer eller underställda medarbetare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Isaksson, Hanna. "Betydelsen av en bra projektledare vid införande av IT-system : Vilka ledaregenskaper skapar motivation hos användarna av ett nytt IT-system i en kommunal organisation?" Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68280.

Full text

Abstract:

Omgivningen ställer ständiga krav på organisationer att arbeta aktivt för att effektivisera arbetsprocesser för att behålla sin konkurrenskraft och legitimitet. Ofta innebär detta någon form av ökad digitalisering och införandet av nya IT-system då dagens teknik skapar möjlighet för organisationer att bearbeta en högre omfattning av information och sammanlänka både interna och externa intressenter. Vid införandet av ett nytt IT-system i en offentlig organisation råder det dock lite andra förutsättningar än i ett privat företag. Det finns en högre grad av yttre krav i form av lagar och förordningar som gäller för samtliga offentliga verksamheter i landet. Systeminförande i kommunala organisationer utförs ofta i projektform innebärande att projektledaren har stor betydelse. Ett nytt system berör användare med stor variation av erfarenhet och kunskap i samband med användningen av systemstöd i de dagliga arbetsprocesserna. Detta ställer stora krav projektledaren, både rörande de tekniska aspekterna men även i hur de framtida användarna bemöts, utbildas och sedan stöds under användandet när systemet tagits i drift. Syftet med denna uppsats är att via kvalitativa intervjuer samla in empiri för att identifiera och beskriva vilka egenskaper som gör en projektledare framgångsrik i arbetet att motivera användarna i samband med införandet av ett nytt IT-system i en kommunal organisation. Hurhar projektledaren agerat för att vara framgångsrik i arbetet att utbilda, informera och stödja användarna av ett nytt IT-system? Det är denna undersökningsfråga som denna uppsats berör och som resulterar i en konkret beskrivning över specifika egenskaper hos en projektledare som är viktiga vid IT-projekt i kommunala organisationer. De egenskaper som visat sig vara avgörande är främst förmågan att anpassa sitt ledarskap. Att läsa av användarna och se till deras individuella behov för att skapa motivation. Dessa behov tillfredsställs genom att projektledaren är tillgänglig, bemötande, tålmodig, lugn, positiv, tydlig, har kunskap om IT, är social, tålmodig, kommunikativ, engagerad, förstående och tillitsfull, ödmjuk men ändå självsäker. Men genererar endast i effektivt ledarskap om projektledaren har förmågan att avgöra vad en individ kräver i en specifik situation för att bli motiverad i användandet av ett nytt IT-system i en kommunal organisation. Nyckelord: ledarskap, systeminförande, IT-system, kommunala organisationer,projektledning, motivation, situationsanpassat ledarskap, motiverade användare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Lundmark, Sofia, and Josefin Sjöström. "Den psykosociala arbetsmiljöns komplexitet : En studie om medarbetarnas upplevelser och beskrivningar av deras psykosociala arbetsmiljö på en kommunal enhet i norra Sverige." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-115777.

Full text

Abstract:

Det finns idag en växande problematik med psykisk ohälsa bland medarbetare på svenska arbetsplatser. Med bland annat detta som bakgrund har Arbetsmiljöverket lagt fram ett nytt förslag på en föreskrift som skall förtydliga arbetsgivarens och arbetstagarens ansvar för att undvika denna problematik. Problematiken med den psykosociala arbetsmiljön återfinns på en kommunal enhet i norra Sverige där denna studie avsåg att undersöka hur medarbetarna på denna enhet idag upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Genom semistrukturerade intervjuer var målet att ge en fingervisning på vilka områden som kan ha bidragit till denna problematik. Resultatet visade på att majoriteten av medarbetarna upplever arbetstiden som rimlig och icke skadlig. Vidare visade resultatet på att upplevelsen av arbetsbelastningen varierar där vissa ansåg att den är bra medan andra upplevde att de saknar de resurser som krävs för att klara av sina arbetsuppgifter. Resultatet visade även på att medarbetarna hade svårt att svara på frågor som berörde chefers kunskap och kompetens. Som svar frågan om andra faktorer som medarbetarna upplevde påverkar deras psykosociala arbetsmiljö negativt nämndes ett flertal spridda faktorer som går att återkoppla till relationen till chef och ledning. Exempel på dessa är brist på inflytande och stöd, misstro från chef och ledning samt brist på trovärdighet och legitimitet i de beslut som chef och ledning fattat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Kommunalt ledarskap'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles