Dissertations / Theses: 'Kommunikation inom matematik'

1

Larsson, Kerstin. "Tyst i klassen, eller? : Pedagogers arbete med kommunikation inom matematik." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12479.

Full text

Abstract:

Detta arbete utgår från forskning om fördelarna med kommunikation inom matematikundervisningen för att främja lärandet om ämnesspecifika begrepp och resonemangsförmågan. Matematikdelegationen (2004) lyfter att undervisningen i matematik domineras av ett traditionellt förhållningssätt, vilket innebär lärarledda genomgångar och enskilt arbete med statiska uppgifter. Dock är studien genomförd innan den nya läroplanen trädde i kraft 2011 och resultatet kan därför vara missvisande. Därför är denna studie inriktad på pedagoger som avslutat sin lärarutbildning efter 2011.Studien syftar till att jämföra hur pedagoger, som undervisar i de lägre åldrarna, arbetar för att skapa ett kommunikativt klassrum inom matematik för att utveckla elevernas lärandeUtifrån syftet har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med 4 pedagoger. De har fått samtala om sina tankar och erfarenheter om kommunikation i matematikundervisningen genom att svara på öppna frågor. Frågorna formulerades för att ta reda på hur de arbetar för att möjliggöra för eleverna att kommunicera och interagera med varandra, och med pedagogen, om matematik, samt vilka svårigheter och möjligheter de möter i arbetet med detta. Resultatet har därefter analyserats utifrån en fenomenografisk forskningsansats.Resultaten av pedagogernas svar visar att det finns en samsyn på vad kommunikation inom matematik bör innebära, vilket lyfts som gemensamma reflektioner i grupp, med läraren och i helklass. Detta förklaras med att eleverna ska få möjlighet att redogöra för och ta ställning till sina egna och andras matematiska reflektioner. De deltagande pedagogerna lyfte även att användandet av digitala redskap var en fördel i arbetat med att skapa ett kommunikativt klassrum och att samarbeten mellan eleverna gav förutsättningar till att föra och följa matematiska resonemang.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Öholm, John, and Rainer Wiesner. "Kommunikation : En studie av hur attityden till kommunikationen mellan hemmet, eleven och skolan inom ämnet matematik." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9808.

Full text

Abstract:

Kommunikation

En studie av hur attityden till kommunikationen inom ämnet matematik ser ut mellan hemmet, eleven och skolan

2009 Antal sidor: 41 inkl bilagor

Den här studien syftar att lyfta hur attityden till kommunikation ser ut i ämnet matematik på grundskolans senare år. För att få en helhetsbild har vi använt oss av en kvantitativ studie där 57 elever, 14 lärare och 14 föräldrar ingick. Resultaten av enkäterna påvisar att de tre parterna inser att kommunikationen kunde vara betydligt bättre men att parterna också var nöjda med situationen som den var. Ett annat anmärkningsvärt resultat var också att eleverna inte tyckte att kommunikationen var viktig medans föräldrarna ansåg att den var det. Vidare forskning inom ämnet skulle kunna ge metoder och arbetssätt för att utveckla och stimulera elever till att kommunicera ämnet matematik betydligt mer vilket i förlängningen förhoppningsvis skulle leda till en högre måluppfyllelse i matematik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Tiderman, Rebecka, and Anna-Clara Johannisson. "Kommunikation, interaktion ochkooperativt lärande inom matematik : En kvalitativ studie på lågstadiet." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41929.

Full text

Abstract:

Kooperativt lärande är en metod med fokus på kommunikation mellan elever och många förespråkare argumenterar för att metoden har positiva effekter på elevers kommunikation inom matematik. Syftet med denna studie var att undersöka muntlig kommunikation mellan elever på lågstadiet inom kooperativt lärande i matematikundervisning, samt eventuella skillnader och likheter i kommunikation och interaktion mellan pararbete och grupparbete. Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning på lågstadiet där data samlades in genom observationer av elever som arbetade med matematikuppgifter i par och i grupper. Data analyserades utifrån Neil Mercers (1995) indelning av kommunikation i tre olika talk types samt utifrån Kagans och Stenlevs (2017) grundprinciper för kooperativt lärande. Resultatet indikerar att kommunikationen mellan elever som arbetar enligt den kooperativa metoden i matematikundervisningen genomsyras av cumulative talk. Dessutom tyder resultaten på att likheterna mellan par- och grupparbete är en låg förekomst av exploratory talk samt att en brist på samarbete leder till disputational talk mellan eleverna. Det finns även indikationer på att elever har enklare att samarbeta i par än i grupp, och att kommunikationen i par är mer positiv och okritiskt. Studiens slutsatser är inte generaliserbara.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Vestberg, Jennifer, and Jeanette Berggren. "Kommunikation i matematikundervisningen : Hur eleverna får möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga i matematik." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för matematik och matematisk statistik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-84645.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever ges möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga i matematikklassrummet. Bakgrunden till detta är att kommunikationsförmågan har blivit en viktig del i den nya läroplanen, Lgr11. I studien har vi observerat hur två lärare som undervisar i årskurs nio hjälper eleverna att utveckla sin muntliga kommunikationsförmåga i matematiken. För att se hur eleverna ges möjlighet att utveckla sin skriftliga kommunikationsförmåga har läromedel från respektive klass analyserats. Resultatet av observationerna visade att lärarna använde sig mest av frågetyperna Ledande frågor och Följdfrågor. Resultatet från textanalysen av läromedlen visade att i Matte Direkt 9 (2011) är uppgiftstyperna som utvecklar elevernas kommunikationsförmåga mer fördelat mellan alla kursdelar än i Matte direkt år 9 (2003). Sammanfattningsvis varieras användandet av frågetyper mer om läraren använder både helklassarbete och enskilt arbete för att utveckla elevernas muntliga kommunikationsförmåga. För att utveckla elevernas skriftliga kommunikationsförmåga bör man använda ett aktuellt läromedel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Sureish, Nivin, and Zena Matti. "Språksvårigheter inom matematik : En fallstudie om textuppgifter i årskurs 2." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-26884.

Full text

Abstract:

I dagens samhälle finns det ett stort antal elever som har språksvårigheter i matematikämnet, vilket påverkar elevernas prestationer vid lösningar av matematiska textuppgifter. Denna fallstudie syftar till att undersöka pedagogers och elevers perspektiv när det gäller språksvårigheter inom matematiska textuppgifter. Vi belyser även hur pedagogerna tar hänsyn till elever som har språksvårigheter och hur de agerar för att hjälpa och stötta dem i textuppgifter. Vi blev intresserade av att lyfta fram elevers affektiva och kognitiva hantering av matematiska textuppgifter eftersom vi har personliga erfarenheter om detta sedan tidigare. Fallstudien är uppbyggd kring kvalitativa intervjuer och observationer. I studien deltog 2 klasslärare, en specialpedagog och 24 elever. Resultatet visar att det finns elever som har språksvårigheter inom matematiska textuppgifter på grund av olika påverkande faktorer. Alla pedagoger i intervjuerna är överens om att elevers prestationsförmåga inom matematikförståelse kan bli påverkade av olika faktorer. Pedagoger samarbetar för att hjälpa och stötta dessa elever genom att använda olika metoder och arbetssätt. Språkförståelsen och svåra matematiska begrepp i textuppgifter kan leda till att olika kognitiva och affektiva svårigheter kan dyka upp vid hanteringen av matematiska textuppgifter. Vissa elever var väldigt motiverade i att klara av textuppgifterna, medan andra med svårigheter i språkförståelse fann uppgifternas nivå och struktur alldeles för krävande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Wahlgren, Frida, and Maria Haddadi. "Muntlig kommunikation inom matema-tikämnet En läromedelsanalys av elevers möjligheter till muntlig kommunikation i matematik i årskurs 3." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36347.

Full text

Abstract:

Avsikten med denna studie var att undersöka och skapa kunskap om elever får möjlighet att använda muntlig kommunikation i läromedel för årskurs 3 i matematik. Vi ville även studera vilket matematiskt innehåll som eleverna får använda muntlig kommunikation inom. Flertalet forskare är eniga om att muntlig kommunikation är en väsentlig del inom matematik. Denna studie är en läromedelsanalys av tre läromedel där vi har identifierat den muntliga kommunikationen som elever får möjlighet till, samt inom vilket matematiskt innehåll. Resultatet innefattar svar på våra tre frågeställningar, den första berör vilka matematiska innehåll i läroboken som elever i årskurs 3 får möjlighet att utveckla muntlig kommunikation inom. Här lyfter vi olika exempel ur våra valda läroböcker och presenterar deras matematiska innehåll. Vår andra frågeställning berör hur lärarhandledningen kompletterar läroboken för att elever ska få möjlighet att utveckla muntlig kommunikation inom de matematiska innehållen. I vår sista frågeställning klargör vi likheter och skillnader mellan de olika läromedlen. Vidare resulterar det i att det matematiska stoffet och antalet muntliga kommunikationsuppgifter skiljer sig mellan våra läromedel. Det visar även att om lärarhandledningen inte används parallellt med läroboken erbjuds färre kommunikationsuppgifter än om böckerna används tillsammans (Brändströms, 2003). Slutligen presenterar vi våra slutsatser i relation till våra teoretiska ramverk och diskuterar lärarens medvetenhet. Vi lyfter lärarens betydelse för att eleven ska få möjlighet att använda muntlig kommunikation inom matematikens alla delar. Därav vill vi med vår studie poängtera lärarens roll och medvetenhet i hur läromedlen används i undervisningen för att uppnå läromedlets fulla potential.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Sandberg, Birgitta, and Carina Söderlund. "Matematik - när språket räknas : En studie om barns/elevers begreppsuppfattning inom den grundläggande matematiken och pedagogers roll i detta." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25623.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att få en fördjupad förståelse av barns/elevers begreppsuppfattning, avseende den grundläggande matematiken med fokus på kommunikationens betydelse, särskilt inom aritmetik och problemlösning. Studien syftar dessutom till att synliggöra några pedagogers arbetssätt samt att belysa kontextuella faktorer som kan påverka förutsättningar för begreppsinlärning. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer samlas källdata in, och med en sociokulturell teoriram analyseras resultatet. Tolv pedagoger, ett förskolebarn och tio elever i årskurs 1-4 från fem olika skolor i samma kommun har ingått i studien. Resultatet visar att en medvetenhet om den språkliga dimensionens betydelse i grundläggande matematik finns hos de tillfrågade pedagogerna. Pedagogerna reflekterar över vidden av ord och begrepp som kan ställa till problem för barn/elever. Pedagoger och barn/elever uppfattar och förstår inte alltid grundläggande matematiska begrepp på samma sätt. Didaktiska strategier framkommer i arbetet med de grundläggande matematiska begreppen för att utveckla förståelse hos alla barn/elever. Pedagogerna lyfter fram kommunikation och resonemang och vikten av att barn/elever själva använder begrepp i samtalssituationer, medan barn/elever menar att det är pedagogen som står för pratet.Medvetenhet finns hos pedagogerna när det gäller språkförståelsens betydelse i matematik, men främst när det gäller ämnesspecifika ord. Inom matematiken har även många andra ord stor betydelse för förståelsen. Studien påvisar att det finns behov av en ökad medvetenhet om att matematik är ett skolämne där språket räknas!

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Tuväng, Karlsson Sofie, and Mohammed Kawthar Kassem. "Subtraktion och kommunikation i läromedel för årskurs 1 : En läromedelsanalys om subtraktion och kommunikationsförmågan inom subtraktion." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100379.

Full text

Abstract:

Forskning visar att många elever har svårt för subtraktion. Denna studie undersökerhur läromedel behandlar subtraktion och kommunikationsförmågan inomsubtraktion. Vi har gjort en läromedelsanalys av räkneböcker för årskurs 1, Singma1B och Favorit matematik 1B. Fokus ligger på hur läromedlen behandlar subtraktionutifrån olika uttrycksformer, vilka typer av subtraktionsuppgifter som eleverna fårmöta och hur läromedlen ger dem möjlighet att utveckla kommunikationsförmåganinom subtraktion. Studien utgår ifrån semiotisk teori som grundar sig i läran om tecken. För att besvaraforskningsfrågorna har vi gjort en innehållsanalys utifrån olika kategorier avsubtraktionsuppgifter och semiotiska uttrycksformer. Med hjälp av olikaanalysscheman har innehållet, den visuella formen och arbetet med utveckling avkommunikationsförmågan inom subtraktion analyserats. Resultatet visar att bådaläromedlen i ungefär samma utsträckning använder sig av olikasubtraktionsuppgifter och använder olika semiotiska resurser som bidrar till entydlig struktur vilket gynnar elevers förståelse och lärande. Båda läromedlen germånga möjligheter till utveckling av den skriftliga och visuellakommunikationsförmågan inom subtraktion. Resultatet visar att Singma har ett stortfokus på den muntliga kommunikationsförmågan, medan Favorit matematik vidarbete med enbart räkneboken ger få muntliga utvecklingsmöjligheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Berggren, Jacob, Anna Landhammar, and Emma Johansson. "”Man kan ju skriva också” -Kommunikation, inte bara en muntlig förmåga : - En analys av kommunikationsförmågan inom matematiken." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70374.

Full text

Abstract:

Som ett led i att förbättra kvaliteten på matematikundervisning fokuserar den senaste versionen av läroplanen på förmågor som elever ska ges möjlighet att utveckla. Kommunikationsförmågan är en av dessa som nämns i styrdokumenten och som denna studie kommer att behandla. Våra erfarenheter, likväl som Skolinspektionen, har visat att alla lärare inte planerar och undervisar enligt styrdokumenten. Denna studie kommer därför att undersöka hur lärare definierar kommunikationsförmågan i matematikämnet samt vilka metoder och arbetssätt de låter eleverna använda för att utveckla denna förmåga. Genom intervjuer och observationer av matematiklektioner ska studien ge en bild av hur lärare i årskurs 4-6 tänker och arbetar för att utveckla just kommunikationsförmågan. Resultatet av detta visar att de intervjuade lärarnas definition av kommunikationsförmågan är relativt likvärdiga, det handlar om att prata matematik. Däremot skiljer det sig hur de väljer att arbeta med att låta eleverna utveckla förmågan. De metoder som väljs för att fokusera på just kommunikationsförmågan är främst problemlösning i par eller grupp, men också genomgångar och gemensamma diskussioner. Resultatet i denna studie visar även att få av lärarna nämner eller tillämpar kommunikation via skrift. Inte förrän de har tänkt igenom och analyserat förmågan på ett djupare plan beskriver de att även en skriftlig version är viktig att beakta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Ögren, Marie. "SUM-elevers delaktighet i kooperativa arbetsformer : En studie av SUM-elevers delaktighet i resonerande gruppsamtal i matematik inom klassens ram." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79272.

Full text

Abstract:

Denna kvalitativa studie undersöker möjliga samband mellan strukturerat lärande i kooperativa arbetsformer och SUM-elevers delaktighet. För att SUM-eleverna ska vara reellt inkluderande krävs en upplevelse av delaktighet i alla tre aspekter, fysisk, social och didaktisk. Denna undersökning fokuserar på matematiska resonerande samtal i grupp för att se om SUM-eleverna kan delta på samma villkor som sina klasskamrater inom klassens ram. Forskning har visat att det finns lärmiljöer och undervisningssätt som ger bättre förutsättningar till lärande för alla elever. Skollag och läroplan ger ett dubbelt uppdrag, demokratiuppdraget och kunskapsuppdraget. Modellen Kooperativt Lärande skulle kunna möjliggöra detta samtidigt. Studien bygger på en intervention som gjorts i form av deltagande observation. För att kunna besvara frågeställningarna har en triangulär ansats gjorts. Fältanteckningar, intervjuer och enkäter har använts för att fånga upp elevernas agerande och upplevelser. Studien utgår från ett socialkulturellt synsätt på lärande och har teorier om gruppen betydelse för lärande, positivt ömsesidigt beroende och kooperativ lärande som teoribas. Slutsatsen är att Kooperativt Lärande ger många möjligheter för elever med olika behov och kunskapsnivåer att utvecklas. Arbetsmodellen ger en möjlighet till reell inkludering för SUM-eleverna, men kräver mycket av den undervisande läraren. För att ett ömsesidigt positivt beroende ska uppstå krävs noggrann planering av tid, grupper och uppgifter. Det förutsätter att läraren är väl insatt i arbetssättet och är beredd att se sin roll på ett nytt sätt, samt att förstå budskapet bakom modellen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Nakevski, Mile, and Mimmi Thomsen. "Hur kan pedagoger främja elevers kommunikationsförmåga i matematikklassrummet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30621.

Full text

Abstract:

Det här examensarbetet avser att belysa hur pedagoger kan främja kommunikation i matematikklassrummet och hur pedagoger kan utveckla elevers kommunikationsförmåga i matematikklassrummet i grundskolans tidigare år och det görs utifrån lärares perspektiv. Arbetet tar sin utgångspunkt i aktivitetsteorin som grundar sig i det sociokulturella perspektivet eftersom aktivitetsteorin bygger på att det finns ett samspel mellan människa, miljö och den aktivitet som människan deltar i. För att undersöka våra frågeställningar har vi utfört kvalitativa intervjuer med fem verksamma pedagoger och resultat av intervjuerna visar att pedagogerna använder sig av flera olika arbetssätt för att främja kommunikation och utveckla elevers kommunikationsförmåga i matematikklassrummet. Däremot visade resultaten och den tidigare forskningen att pedagogernas val av uppgifter har en stor betydelse för vilken kommunikation som kan ske i matematikklassrummet. I valet av uppgifter lyfte både pedagogerna och den tidigare forskningen fram öppna frågor och uppgifter som en viktig del för att främja elevers kommunikation. Emellertid lade vi märke till att både de intervjuade pedagogerna och den tidigare forskningen fokuserade mest på den verbala kommunikationen vilket ledde till att andra kommunikativa delar såsom skriftlig och illustrativ kommunikation hamnade i skymundan. Utifrån vår studie och den tidigare forskningen anser vi således att det behöver bedrivas mer forskning om hur pedagoger arbetar för att främja och utveckla kommunikation och vilka arbetssätt som finns för att främja och utveckla kommunikation som inte innefattas av den verbala kommunikationen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Munter, Ann-Charlotte, and Anna Morell. "Lärares didaktiska strategier vid bemötandet av elever i behov av särskilt stöd inom matematikundervisningen : Några lärares uppfattningar om olika former av återkoppling." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-26616.

Full text

Abstract:

I den här studien lyfter författarna ett i dagens samhälle, aktuellt och viktigt ämne. För att kunna bemöta elevers olika behov använder sig matematiklärare av olika strategier och studien belyser några strategier som anses vara framgångsrika av en grupp med lärare. Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om och ökad förståelse av lärares olika undervisningsstrategier för att möta elevers olika behov av stödinsatser. Studien belyser variationer av undervisningsstrategier som främjar lärande med särskilt fokus på feedback/ återkoppling. En kvalitativ ansats tillämpas för att lyfta fram mönster och variationer hos några lärare genom intervjuer och öppna frågor. Resultatet visar att det inom undervisningen finns många strategier att tillämpa och att arbete med återkoppling/feedback är ett komplext område. Studien visar också på att det finns anpassningar och annorlunda strategier när det kommer till elever i behov av särskilt stöd och ett behov av kunskaper om elevers svårigheter finns för att kunna bemöta dessa. Anpassningarna som framkommit i studien och bemötandet inom exempelvis återkoppling styrs först och främst efter varje elevs individuella behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Pettersson, Mikael, and Sandra Hermansson. "Att vara matematisk - Elevers och lärares språk och begreppsanvändning inom matematiken." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29785.

Full text

Abstract:

Syftet med vår undersökning är att studera elever och lärares språkliga kommunikation i en matematiksituation i grundskolan, skolår fyra. Fokus är riktat mot användningen av de vardagliga och matematiska begreppen elever och lärare använder sig av. Grunden i vår teori är det sociokulturella perspektivet som utgår från att utveckling sker genom social kommunikation med andra människor. Det är miljön, kommunikationen och sammanhanget som är i centrum. Metoden är av kvalitativ struktur som består av observation och intervju. Observationerna, som utfördes av två observatörer, riktar sig mot lärare och elever och intervjuerna riktar sig enbart mot eleverna. Observationerna antecknades och intervjuerna spelades in med diktafon och transkriberades. Studien utfördes vid två matematik-situationer, på två skolor. Observationerna genomfördes i elevernas naturliga miljö, klassrummet, och intervjuerna parvis i avskilt rum. Totalt observerades 12 elever och intervjuer genomfördes med 3 par elever.Resultatet bygger på gruppernas kommunikation och begreppsanvändning, deras sätt att kommunicerar med ett vardagligt eller matematiskt språk. Resultatet visar även hur läraren kommunicera med eleverna under lektionen, vilka begrepp som används. Utifrån resultatet kommer diskussionen att beröra hur läraren borde arbeta för att skapa en kommunikativ miljö som kan leda till en förstärkning av begreppsanvändning. Diskussionen berör även hur läraren ska gå tillväga för att gynna elevernas kunskapsutveckling samt begrepps-utveckling. Vilket vi anser kan ske genom att eleverna bl.a. använder sig utav en begreppsbok och får möjlighet att kommunicera med varandra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Adam, Linda. "Språket inom matematiken : En studie om vikten av det svenska språkets betydelse för matematikundervisningen." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-14793.

Full text

Abstract:

Sweden is a multicultural country and because of this the Swedish school-system should be adapted so that all pupils can develop their linguistic skills so that they can participate andunderstand the education. By using scientific work from other researchers and my own experiences from a general point of view, I noticed that pupils with foreign origin perform less good in mathematics than pupils with Swedish origin, in the Swedish education system. The purpose of this research is to find out if communication and interplay between the pupils makes it easier for them to understand mathematics and its’ concepts. My research involves acertain school class were all pupils have another etnicity then the Swedish one. My aim was to find out if the pupils reached the knowledge-goals for mathematics in the third grade. Especially in the areas of solution solving and the understanding of mathematical texts. I wanted to find out if communication and interplay between the pupils lead to increasedprogress in the Swedish language and increased understanding of mathematical texts. I also examined what possibilities the pupils have to absorb and understand the education and how favourable the conditions are in their teaching process. My starting points were Vygotskijs’ sociocultural perspective. The main research questions were: Is the language a barrier for the pupils in my research group when they develop their mathematical knowledge? Which approach may enhance the pupils knowledge in mathematics? The research is based on interviews with the teacher and observations of the pupils during mathematic lessons. With the help of the empirical material I wanted to increase myunderstanding about the process of learning and development in the class and about how the teacher labours and reflects around the situation. She practiced silent and individual studies in the class. The result of this research showed that the pupils were not benefited by the teachersmethods and that they did not reach the main goals in Swedish and mathematics for the earlier years in Swedish compulsory school. The reason to this result is mainly that language and learning go hand in hand and that mathematics requires a good vocabulary and good reading comprehension.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Nilsson, Simon, and Max Richert. "Den kommunikativa förmågan inom matematikämnet hos elever med autismspektrumtillstånd : En intervjustudie med matematiklärare i grundskolans årskurser 4-6." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematikdidaktik (MD), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49535.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien är att undersöka om de kommunikativa svårigheter som kännetecknar barn med autismspektrumtillstånd (AST) leder till svårigheter i den nu rådande kommunikationsinriktade matematikundervisningen. Efter att den senaste skollagen trädde i kraft har inte barn med AST längre samma rättighet som tidigare att gå i grundsärskolan (såvida de inte också har en utvecklingsstörning) utan i inkluderas i grundskolan. Samtidigt som denna skollag började gälla fick grundskolan en ny läroplan med en ny kursplan i matematik. Denna kursplan lägger stort fokus på kommunikation. Detta kan bli problematiskt för elever med AST på grund av de kommunikationssvårigheter som ingår i diagnosen. I den här studien intervjuades fem lärare med erfarenhet av matematikundervisning av elever med AST i årskurs 4-6. I resultatet framkommer att samtliga lärare uppger att de elever med funktionsnedsättningen som de har erfarenhet av att undervisa uppvisar eller har uppvisat svårigheter med den kommunikativa förmågan i matematikundervisningen. Tre av de intervjuade lärarna uppgav även att de anser sig ha otillräckliga kunskaper om AST för att kunna tillgodose behoven hos eleverna med diagnosen i matematikundervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Kommunikation inom matematik'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles