Academic literature on the topic 'Kommunikation och profil'

What does the Swedish church Västerås stand for today according to the employees and how do they want to profile themselves to the target group? What image and what expectations does the target group have of the Swedish church Västerås? How can the Swedish church Västerås communicate uniform, with the intent to create mutual value with the target group? The purpose of the study is to make recommendations to the Swedish church Västerås for their prospective communication plan by examining their profile and target group's image and expectations of the organization. The study also aims to examine how the Swedish church Västerås can communicate their brand uniform. The study applies a qualitative research with deductive approach. Data were collected through semi-structured interviews with a sample of the employees and focus groups with a sample of the target group. Better match between profile and image means that SkVs employees better understand the organization and can communicate more uniform which leads to a stronger brand identity. If SkV understands what is relevant for their target group, they can reduce the total cost of customer delivered value and thus increase the total value. By increasing brand awareness SkV can create positive associations, by focusing on what is most relevant to the target group, which is less religious aspects of the business and a more emotional relationship. This contributes to increased value for SkV and the target group when a mutual relationship is created.
Vad står Svenska kyrkan Västerås för idag enligt de anställda och hur vill de profilera sig mot målgruppen? Vilken image och vilka förväntningar finns hos målgruppen på Svenska kyrkan i Västerås? Hur ska Svenska kyrkan Västerås kommunicera enhetligt med avsikt att skapa ömsesidigt värde med målgruppen? Studiens syfte är ge rekommendationer till Svenska kyrkan Västerås för den blivande kommunikationsplanen genom att undersöka deras profil samt målgruppens image och förväntningar på organisationen. Studien syftar även till att undersöka hur Svenska kyrkan Västerås kan kommunicera sitt varumärke enhetligt. Studien tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med deduktiv ansats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med personal samt fokusgrupper bestående av ett urval av målgruppen. Bättre överensstämmelse mellan profil och image innebär att SkVs anställda får större förståelse för organisationen och kan kommunicera mer enhetligt vilket leder till en starkare varumärkesidentitet. Om SkV förstår vad som är relevant för sin målgrupp kan de minska den totala kostnaden för customer delivered value och på så sätt öka det totala värdet. Genom att öka varumärkeskännedom kan SkV skapa positiva associationer till varumärket, genom det mest relevanta för målgruppen med mindre religiösa inslag i verksamheten och en mer emotionella relation. Detta bidrar till ökat värde för SkV och målgruppen då en ömsesidig relation skapas.

Problemformulering och syfte:
Kritik har riktats mot polisens närvaro i sociala medier då samhället har ifrågasatt om polisen behöver lägga energi och tid på att närvara på dessa plattformar (Erlandsson 2015). Syftet med den här studien är att analysera vilka uppfattningar ett urval av Facebook-användare har om polisens kommunikation på Facebook, för att sedan jämföras med hur polisen vill framstå och om de arbetar strategiskt för att lyckas med detta på Facebook.
Metod och material: För att svara på studiens syfte har studien en kvalitativ metod och utgår från intervjuer med två kommunikatörer från Polismyndighetens kommunikationsavdelning i Stockholm som har sociala medier som sitt största arbetsområde. Samt två fokusgrupper av totalt åtta Facebook-användare med olika kön och åldrar mellan 20 till 60 år.
Huvudresultat: Polisens profil skiljer sig mot deras image på en del plan utifrån ett urval av Facebook-användare. Urvalet uppfattar polisen som tillförlitlig, med intressanta uppgifter men att Facebookinläggen ofta är tråkigt och krångligt skrivna. De har förväntningar på polisens kommunikativa arbete på Facebook som enligt de inte uppfylls. Detta medan polisen menar att deras arbete på Facebook är välfungerande då responsen är märkbart bra. I sin kommunikation på Facebook vill polisen framstå som mänsklig, lättförståelig, professionell och öppen. För att bibehålla detta arbetar de strategiskt med sin kommunikation då framförallt många regler och riktlinjer följs.

Syftet med studien är att utifrån Sverigedemokraternas valkampanjfilm undersöka hur de planerade kommunikationsverktygen profil, identitet och image tolkas utifrån tre olika perspektiv. Under studiens gång har vi genomfört strukturerade intervjuer med tre medlemmar inom Sverigedemokraterna, en semiotisk filmanalys av partiets valkampanjfilm och utfört enkätundersökningar med 100 röstberättigade elever vid Erik Dahlbergsgymnasiet.   Studiens resultat visar att Sverigedemokraternas profil stämmer överens med valkampanjfilmens identitet. Gällande image anser partiet att allmänhetens tolkning inte stämmer överens med partiets profil. Ett problem som Sverigedemokraterna säger sig ligga i att media har kommunicerat en felaktig bild av partiet.   Vår semiotiska filmanalys visar att Sverigedemokraternas budskap framgår tydligt i valkampanjfilmen genom att visa hur invandringen kostar mycket, samtidigt som pensionärerna blir drabbade. Studiens resultat visar även att mer än hälften av eleverna på Erik Dahlbergsgymnasiet hade en negativ inställning till Sverigedemokraterna och 70 procent ansåg att individerna i valkampanjfilmen framställs orättvist.
This study will investigate how the Sweden Democrats' use the planned communication tools: profile, identity and image in their election campaign film. We have during the study used three different perspectives: structured interviews with three members of the Sweden Democrats, a semiotic film analysis of the party's election campaign film and performed a survey of 100 voting students at Erik Dahlbergsgymnasiet.   The results of the study have demonstrated that the Sweden Democrats' profile is consistent with the campaign film's identity. The Sweden Democrats believes that the image of the party is not consistent with the party's profile. The problem that the Sweden Democrats claim to be medias fault. Our semiotic film analysis shows that the Sweden Democrats' message is clear in the election campaign by showing how immigration is expensive, while pensioners are affected. Our results also show that more than half of the students at Erik Dahlbergsgymnasiet had a bias against the Sweden Democrats and 70 percent felt that the individuals in the election campaign film were represented wrong.

I denna studie har vi har valt att undersöka och analysera ett enskilt fast fashion-företag kring ämnet miljö och hållbarhet, nämligen Gina Tricot. Valet av företag grundar sig i intresset av att undersöka hur ett förhållandevis ungt fast fashion-företag engagerar sig inom miljö och hållbarhet. Denna uppsats skrivs med mål om att ge alla intresserade en inblick i hur ett växande modeföretag tänker kring mode kopplat till miljö och hållbarhet, och om deras målgrupp verkligen lägger vikt vid dessa aspekter när de handlar kläder. Syftet med studien är att granska hur och varför ett fast fashion-företag arbetar med och kommunicerar miljö och hållbarhet, samt undersöka hur kunderna uppfattar och påverkas av företagets arbete och kommunikation. Hur viktigt är hållbarhet för företaget och hur viktigt är det för deras målgrupp och kunder? Begreppen som behandlas, för att kunna besvara syftet i uppsatsen, är CSR och hållbarhet. CSR står för Corporate Social Responsibility och begreppet hållbarhet kan definieras som ”en utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina”. Gina Tricot arbetar på flera olika sätt med miljö och hållbarhet. För att ta del av det arbete har använt oss av sekundärdata, i form av information på deras egen hemsida. Vi har också använt oss av primärdata i form av en intervju med Gina Tricots hållbarhetschef Marcus Bergman. För att besvara syftet har vi även gjort två undersökningar på Gina Tricots kunder, en webbenkät och en besöksenkät. För att kunna analysera informationen på ett bra sätt tar vi i teorin upp olika modeller, som till exempel PESTEL och Kommunikations-modellen. I analysen dras paralleller mellan vår teori och empiri. Hur arbetar och kommunicerar Gina Tricot i förhållande till de olika modellerna? Vi analyserar även kring varför Gina Tricot har valt att arbeta som de gör. Hur mycket styrs de av media? Hur kommer framtiden att se ut? Vår sammanfattade slutsats är att Gina Tricot arbetar mycket med miljö och hållbarhet även om vi inte kan sätta det i förhållande till hur mycket andra företag arbetar inom området. Vi drar slutsatsen att de arbetar inom och med området för att det är en pågående trend, för att undvika skandaler, samt för att kunderna förväntar sig det av dem. Gina Tricot har hittills valt, av flera anledningar, att inte kommunicera sitt engagemang, mer än på internet, och når därför inte kunderna i så stor utsträckning. Av undersökningen kan vi dra slutsatsen att kunderna idag förväntar sig att Gina Tricot tar ansvar, men att kunderna inte vet hur stort det är eller hur de gör det, eftersom de inte ser någon kommunikation. Vi kan också dra slutsatsen att kunderna idag efterfrågar att få veta mer kring Gina Tricots miljö- och hållbarhetsarbete. Enkäterna visar också att kunderna skulle påverkas i sitt val av butik vid en eventuell skandal kring företaget.
Program: Butikschef, textil och mode

Konkurrensen i klädbranschen växer och blir allt intensivare. Det krävs idag mer från ett företag för att kunna skilja sig från mängden. En rad olika faktorer påverkar en konsuments beteende och attityd gentemot ett företag och en butiks val av varumärken och sortimentsutbud spelar en betydande roll för att kunna kommunicera ut ett budskap som lockar den tänkta målgruppen. Det blir allt vanligare att detaljistföretag som erbjuder etablerade varumärken integrerar bakåt och producerar egna märkesvaror. Lager 157 är ett företag som på senare tid har följt denna trend. Vår studie undersöker kombinationen av etablerade och egna varumärken och fokuserar på vilken påverkan Lager 157:s varumärken har på konsumenters attityder och beteenden. Vi har även undersökt vilka positiva och negativa effekter som kan uppstå genom varumärkeskombinationen och hur sortimentets inriktning, djup och bredd styr konsumenters efterfrågan.Studiens innehåll är baserat på primärdata i form av en marknadsundersökning och en intervju och sekundärdata i form av litteratur, vetenskapliga artiklar och elektroniska källor. Marknadsundersökningen har utförts i enkätform med 13 frågor i Lager 157:s butik i Gällstad och intervjun har genomförts med butikens chef Maja Brolin. För att kunna analysera och tolka aktuell information har vi använt oss av tre teoretiska modeller, ”Kommunikationsprocessen”, ”Varumärkesprocessen i en tjänsteverksamhet” och ”Faktorer som påverkar konsumenters köpbeteende”, i kombination med teoretiska begrepp.Det vi har kommit fram till är att företagets varumärken har en stor påverkan på konsumenters åsikter, attityder och beteenden sett från både ett personligt och ett socialt perspektiv där identifikation med företagets koncept är en viktig del. Genom Lager 157:s kombination av etablerade och egna varumärken kan företaget nå en större målgrupp, locka fler besökare och skilja sig från mängden, men också förlora försäljning på grund av konkurrerande varumärken som också kan dra ned helhetsintrycket. Ju bredare och djupare sortiment ett företag som Lager 157 erbjuder, desto större chans är det att en konsument kan hitta det den eftersöker och få sitt behov tillfredsställt, vilket leder till en ökad efterfrågan.The competition in the clothing industry is growing and becoming more intense. It currently requires more from a company to stand out. A variety of factors influence a consumer's behavior and attitude toward a company and a store's selection of brands and range selection plays a significant role in order to communicate a message that attracts the intended audience.It is becoming increasingly common for retail businesses that offer established brands to integrate backwards and produce private label products. Lager 157 is a company that has recently followed this trend. Our study investigates the combination of own and established brands and focus on the impact that Lager 157's brands have on consumers' attitudes and behaviors. We examined the positive and negative effects that may occur through brand combination and how the assortments focus, depth and width controls the consumer demand.The study is based on primary data in the form of a market survey and an interview and secondary data in the form of literature, scientific papers and electronic sources. The market investigation has been conducted in the form of a questionnaire with 13 questions in Lager 157's store in Gällstad and the interview was carried out with the store manager Maja Brolin. In order to analyze and interpret current information, we used three theoretical models, "Communication Process", "Brand process" and "Factors affecting consumers' purchasing behavior", in combination with theoretical concepts.What we have found is that the company's brands have a major impact on consumers' opinions, attitudes and behaviors as seen from both a personal and a social perspective. Identification with the company's concept is an important part. With Lager 157's combination of established and own brands, the company can reach a larger audience, attracting more visitors and stand out, but also losing sales because of competing brands that can also reduce the overall appearance. The wider and deeper range of a company like Lager 157 offers, the more likely it is that a consumer can find what they are looking for and get their needs satisfied, leading to increased demand.
Program: Butikschefsutbildningen

Syfte: Vi vill ta reda på vad som gör ett varumärke i modebranschenstarkt, samt hur ett företag bör agera för att åstadkomma det.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ ansats och har genom sjupersonliga intervjuer samlat in vårt empiriska material. Genom enabduktiv metod har vi undersökt om empiri och teoriöverensstämmer. Vi har sedan utgått från vår frågeställning ochfört en diskussion.Slutsatser: För att skapa ett starkt varumärke inom modebranschen är detviktigt att vara konsekvent i sitt uttryck. Produkten ochvarumärkesidentiteten måste samspela, även då produkten förnyas,och identiteten måste vara tydlig för konsumenten att minnas.Företagen kan påverka konsumenten genom kommunikation, ochPR har en betydande roll för hur varumärket presenteras i media.Den grafiska identiteten blir varumärkets kostym utåt och ensymbol för densamma. För att skapa ett starkt modevarumärke börvarumärket och produkten vara i linje med varandra och konstantförändras tillsammans.Purpose: We want to find out what makes a fashionbrand strong and how abusiness should act to achive that.Method: We have used a qualitative approach and have collected ourempiric data through seven personal interviews. We havecompared our empirical material with our theoretical materialthrough an abduktiv method, and through our questionframe wehave come to our conclusionsConclusions: To create a strong fashion brand the company needs to beconsistent in all communication. The product has to be coherentwith the brand identity, and because of the fast pased fashionmarket and constant renewal of collections, the positioning of thebrand needs to be obvious to the consumer. The brand can reachit’s customers through media communication, hence theimportance of PR. The graphic identity is the key to instantrecognition of a brand, and should also be in line with thecompanys product. To create a strong fashion brand, the productand the brand needs to be in line, and consistantly changingtogether.
Program: Textilekonomutbildningen

The purpose of the study was to study trust between Airbnb hosts and users. The complexity of the sharing economy lies in the fact that it lacks formal contracts and laws that support the private individuals included in an agreement. This type of economy is not in complete absence of laws. But laws that usually apply outside the sharing economy are not supported in this type of organizational form. Then the problem arises, when trust must be created between each other, since there are no laws to lean on disputes, fraud etc. not only that the sharing economy is characterized by uncertainty, the booking takes place digitally, which contributes with even greater uncertainty. The actors are forced to find ways to create security in the form of trust. The authors of the study have therefore investigated how Airbnbs' hosts and users create trust between each other. The study was based on a qualitative research method in the form of twelve semi-structured telephone interviews. The study's theoretical frame of reference consisted of previous research on the sharing economy, trust in the sharing economy and peer-to-peer asset sharing. The result was that respondents using the feedback system consisting of reviews and reviews and the person's profile create an idea of ​​the person and then get their own impression when they have a conversation with the person. Communication, feedback system and profile are thus the three ways that give an impression that further shapes and creates trust between users and hosts on Airbnb.

Studien Panta med Swish! undersöker på vilket sätt pekskärmsgränssnittet för så kallade Pantamera Express-automater och i synnerhet dess digitala utbetalningsmetod kan göras mer effektivt. Baserat på användarintervjuer och analyser av det befintliga gränssnittet utvecklades först en pappersprototyp. Pappersprototypen föreslog en rad olika lösningar för att effektivisera designen från grunden. Med denna utfördes senare prototyptester som avslöjade aspekter att ta till vara på så väl som aspekter som krävde förbättring. I nästa fas av designprocessen utvecklades prototypten ytterligare och gavs en digital form - den blev nu en datorprototyp. Denna iteration av prototypen bar Pantameras varumärkesidentitet och gjorde designen mer påtaglig. När väl datorprototypen skapats togs även en informativ affisch fram för att förklara det nya gränssnittet, dess digitala utbetalningsmetod samt hur denna används. Den heuristiska utvärderingen som följde tydde på att designerna med endast små justeringar kunde leva upp till rapportens syfte; syftet som formuleras i forskningsfrågan: “Hur bör ett gränssnitt omformas för att effektivisera dess digitala utbetalningsmetod?”. Efter att de slutgiltiga förändringarna genomförts kunde slutsatsen göras att användare behöver övertygelse för att kunna tänka sig använda en främmande utbetalningsmetod. Det därför är bra att i ett gränssnitt integrera en utbetalningstjänst som redan är välanvänd och som har ett välkänt varumärke. Det är också viktigt att framhäva detta varumärke för att användare ska känna sig uppmanade att testa den främmande metoden. Studien visar att lösningen är integrering av Swish, att göra automatens gränssnittet mer tillåtande och att komplettera detta med ytterligare information som förbereder användare, skapar en mer effektiv process för användarna och en i stort förbättrad användarupplevelse.
The study Panta med Swish! researches in what way a touchscreen interface for so-called Pantamera Express machines and, particularly its digital disbursement method can be made more effective. Based on user interviews and analyses of the existing interface a paper prototype was first developed. The paper prototype suggested a number of solutions to streamline the interface. User tests were then carried out with this prototype. These tests revealed both promising aspects as well as aspects in need of betterment. In the next phase of the design process, the prototype was developed further and a digital prototype was created. This iteration of the prototype carried Pantamera’s brand identity, and made the design over all more tangible. After the digital prototype had been developed an informative poster was made to explain the new interface, its digital disbursement method and how it is used. The heuristic evaluation that followed indicated that the designs, with only minor adjustments, could live up to the set purpose of this paper: “How should an interface be re-developed in order to streamline its digital disbursement method?”. After the final adjustments had been made, the conclusion was drawn that users need convincing in order to consider using an unfamiliar disbursement method. Therefore, it is useful to integrate a disbursement service that is well-used and is associated with a well-known brand. It is also important to highlight said brand, in order to make users feel inclined to try said method out. The study shows that the solution is the integration of Swish, and to make the interface more allowing as well as to complement this with some additional information that prepares users, will create a more effective process for the users, and an all in all improved user experience.

This thesis, The Influence of Media on the Message: A Case Study of Kvinnobyrån’s Communication and Media Distribution, is written by Anna-Evelina Dahlström and Linnea Ljung. To gain insight into Kvinnobyrån’s current situation, and add to the understanding of the problem with the ethical aspects of communication for NPOs. Based on the following research questions -What is  communicated via Kvinnobyrån’s media channels?, - How is Kvinnobyråns media channels utilised today and how should they be utilised, according to Uppsala Stadsmission and Kvinnobyrån?, - Does the ethical aspects of Kvinnobyrån’s communication affect their communications practices? And if so, how? The theoretical framework consists of Mediation Theory, Communicative Constitution of Organisations (CCO) and Seven building blocks of social media. The methods utilise triangulation of qualitative and quantitative methods. The material consists of interviews, social media posts and statistical data from Kvinnobyrån. The results had three main characteristics, informative, donations, and storytelling. Storytelling is the main communicative strategy and the ethical aspect is limiting Kvinnobyråns communication. The field lacks an extensive research base on ethical considerations about vulnerable people and for NPOs communication. This thesis contributes with a new perspective to the field, by examining the effect of ethical limitations on communication by mapping the problems to add insight into the phenomena. The paper has 62 pages and is published by the department Media and Communication studies: Department of Informatics at Uppsala University during the fall term of 2020 supervised by Martina Ladendorf.