Academic literature on the topic 'Kommunikation och Sjuksköterska-patient relation'

I Sverige drabbas ca 35000 människor av stroke varje år, av dem får 8000 afasi. Afasi ger talsvårigheter både i att förstå andra och att uttrycka sig. I vården möter sjuksköterskan ofta patienter med afasi och kommunikationen blir då inte lika självklar. Sjuksköterskans uppgift är att ha en kommunikation där de kan förstå varandra. Vårdrelationen är nödvändig för kommunikationen och för att göra patienten delaktig. Syftet är att beskriva kommunikationen mellan sjuksköterska och patient med afasi samt patientens delaktighet i vårdandet. Uppsatsen är en litteraturstudie och ansatsen är kvalitativ då syftet var att lyfta fram mänskliga erfarenheter och upplevelser. I innehållsanalysen framkom subteman och teman som sammanställts till ett nytt resultat.Samverkan, Igenkännande, Värdighet och självförtroende, Trygghet och förtroende, Beröring och kroppsspråk och Tidsaspekten var de subteman som framkom ur analysen och som skapade de två temana, Ömsesidig relation och Ickeverbal förmedling. Detta har visat sig vara det centrala i kommunikationen med en patient som har afasi. Resultatet visar att kommunikationen i vårdrelationen är grunden för allt vårdande, och förmodligen är det ännu viktigare för en patient med afasi. En vårdande relation behövs för att patienten ska känna förtroende och tillit till sjuksköterskan. Att få stöd som ger ökat självförtroende och att vara delaktig i sin vård är nödvändigt för att kunna kommunicera och förstå varandra. Att känna igen och att ha tillit till sjuksköterskan underlättar i vårdrelationen och kommunikationen.

Program: Sjuksköterskeutbildning

Uppsatsnivå: C

Bakgrund: Kommunikation är en tvåvägsinteraktion där information överförs mellan parterna. Att kommunicera, verbalt eller icke-verbalt, innebär att förmedla budskap, dela information och att etablera, förstärka eller påverka relationer. Informationen överförs via språk, ljud eller en kod där det sistnämnda innebär bland annat kroppsspråk. Dessa faktorer är grundläggande för kommunikationen men också för att sjuksköterskor skall kunna utföra en god och säker vård. Därav är det intressant att undersöka faktorer som påverkar kommunikationen och synliggöra dessa för att trygga sjuksköterskors fortsatta arbete med evidensbaserad omvårdnad. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva faktorer som påverkar kommunikation mellan sjuksköterska och patient utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat: Resultatet framkom från nio vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Artiklarna sammanfattades och presenterades i fyra huvudteman; språkförbistring, tolkning vid språkförbistring, icke-verbal kommunikation samt sjuksköterske-patienten relationen. Slutsats: Språkförbistring är en faktor som påverkar kommunikationen. En strategi är att använda tolk. Vid ickeverbal kommunikation används andra strategier, framförallt kroppsspråk men även hjälpmedel. Möjligheten till en bra kommunikation påverkas av relationen mellan sjuksköterska och patient. Tiden är en bristvara när svårigheter i kommunikationen uppstår mellan sjuksköterska och patient.
Background: Communication is a two-way interaction where information is transmitted between the parties. Communicating, verbally or non-verbally, involves communicating messages, sharing information and establishing, enhancing or influencing relationships. Information is transmitted via language, audio or code as body language. These factors are essential for communication, but also for nurses to be able to perform good and safe care. Hence, it is interesting to investigate factors that affect communication and make them visible to ensure the nurses' continued work with evidence-based nursing. Purpose: The aim of the literature review was to describe factors that influence communication between nurse and patient based on nurse perspective. Method: A literature review with inductive approach. Result: The result emerged from nine scientific articles of qualitative design. The articles were summarized and presented in four main themes; language barriers, interpretation at linguistic confusion, non-verbal communication and nurse-patient relation. Conclusion: Language barriers is one factor that affects communication. A strategy is to use an interpreter. When using nonverbal communication, other strategies are used, especially body language but also utility aids. The opportunity for a good communication is influenced by the relation between nurse and patient. When difficulties occur in the nurse-patient communication, time becomes a shortcoming.

Kommunikation är viktigt i sjuksköterskors arbete för att kunna ge och få information och se patienters behov av omvårdnad. Fungerar inte kommunikationen kan den bli ett hinder i interaktionen mellan sjuksköterska och patient. Syftet med studien var att sammanställa vilka faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Frågeställningar var: vilka faktorer underlättar och vilka faktorer försvårar kommunikationen? Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt och forskning inom ämnet söktes i två olika databaser, efter vilket även en manuell sökning utfördes. 13 artiklar analyserades och det inkluderade både kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultatet visade att underlättande faktorer var verktyg/hjälpmedel, förhållningssätt, kultur, känslor/intuition och omgivningsfaktorer och ledning. Försvårande faktorer var omgivningsfaktorer, ledning, språk, kultur och kön, tid, känslor, sjuksköterskors och patienters förhållningssätt. Slutsatsen av studien var att sjuksköterskor behöver stöd av varandra, organisatoriska förutsättningar och en egen medvetenhet för en fungerande kommunikation.

Sammanfattning

I Sverige avlider ca 90 000 personer varje år och antalet som avlider någon annanstans än på sjukhus ökar. Detta ställer högre krav på den palliativa hemsjukvården. Genom utbildning och riktlinjer kan sjuksköterskor i den palliativa vården ge patienter och närstående ökad livskvalitet och möjliggör valet av platsen att få avsluta sitt liv.

Syftet: med denna studie var att undersöka om samspelet mellan sjuksköterska, närstående och patient möjliggör en god omvårdnad och död i palliativ vård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där sju kvantitativa och tio kvalitativa vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: Fyra kategorier identifierades som hade betydelse för omvårdnaden och döden i den palliativa vården, Kommunikation, Relation mellan sjuksköterska, patient och närstående, Att dö hemma eller på hospice och Den goda döden. Kommunikationen visade sig ha en stor betydelse för samspelet i den palliativa vården. Resultatet visade att kommunikationen innefattar mycket mera än bara det verbala. Även humor som kan anses som banalt och oprofessionellt visade sig ha stor betydelse för samspelet i den palliativa vården och bidrog till att sjuksköterskan kom närmare patienten och närstående. Behovet av utbildning och kunskap inom den palliativa vården visades sig vara viktig för sjuksköterskor men även för patienter och närstående för att kunna ta beslut om var och hur patienten vill bli vårdad 

 

In Sweden the death of about 90 000 people each year and the number who die elsewhere than in hospital increases. This places greater demands on the palliative home care. Through education and guidelines can nurses in palliative care give patients and relatives increased quality of life and allow the choice of place to end his life.

The aim: of this study was to investigate if the interaction between nurse, relatives and patient facilitates a good care and death in palliative care. Method: The study was conducted as a literature study in which seven quantitative and ten qualitative research articles were reviewed. Results: Four categories were identified that were relevant for nursing care and death in palliative care, Communication, Relationships between nurses, patients and relatives, To die at home or in hospice and The good death. The communication was found to have a large impact on the interaction in the palliative care. The results showed that the communication involved much more than just verbal. Although humor can be regarded as trivial and unprofessional proved to have a significant impact on the interaction and contributed to the nurse came closer to the patient and the relatives. The need for education and knowledge in palliative care were found to be important for nurses but also for patients and relatives to make decisions about where and how the patient wants to be nursed.

Bakgrund Både föräldrar och barn var känsliga för hur de blev bemötta och hur man kommunicerade. Ord var endast en liten del av kommunikationen och barn läste av kroppsspråket. Ett av de viktigaste arbetsredskapen en vårdgivare hade var ett korrekt bemötande och god kunskap om kommunikation. Syfte Att belysa kommunikationen mellan sjuksköterska, barn och deras föräldrar i omvårdnaden. Metod En litteraturstudie med 12 inkluderade artiklar. Innehållet sorterades med hjälp av rubriker och underrubriker. Resultat Det var viktigt med en bra kommunikation som anpassades till individen. Både den nonverbala och den verbala kommunikation var betydande när det gällde att skapa goda relationer. Barn behövde känna trygghet i en miljö som kunde vara skrämmande och sjuksköterskor använde olika strategier för att hjälpa barnet. Det var viktigt att föräldrarna hade förtroende för sjuksköterskan som vårdade deras barn och att de fick information. När kommunikationen fungerade kunde en god relation utvecklas. Diskussion/Slutsats Barnens involvering i vården var av stor betydelse både för barnen och för deras föräldrar. Den goda sjuksköterskan visade engagemang. Sjuksköterskan fick inte glömma att det även kunde vara en jobbig situation för föräldrarna. Varje sjuksköterska borde lägga stor vikt vid hur hon kommunicerar och vara medveten om kommunikationens betydelse i omvårdnaden.

Bakgrund: När en person drabbas av cancer förändras hela ens livsvärld. Bristande kunskap ger en känsla av att inte få grepp om situationen och därför är det viktigt att sjuksköterskan ger en god omvårdnad med fokus på helhet och kommunikation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid cancerbehandling på sjukhus. Metod: En litteraturstudie som bygger på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Genom analys hittades tre huvudkategorier: Vikten av bred kunskap hos sjuksköterskan, Vikten av en bra vårdrelation och Vikten av ett bra omhändertagande som gynnar patientens välbefinnande och viljan att vara delaktig. Metoddiskussion: Att det inte hittades så många artiklar inom ämnet beror på att det mest finns forskning som är ur sjuksköterskans perspektiv. Förförståelsen bekräftades och författarna fick mer insikt i hur viktigt det verkligen är med tvåvägskommunikation. Resultatdiskussion: Patienten vill känna ett intresse från sjuksköterskans sida och en bra relation mellan dessa två uppstår då god kommunikation finns.
Background: When a person suffers from cancer their entire world changes. A lack of knowledge creates a feeling of not being able to adequately grasp the situation, which is why it is important that the nurse provides decent caregiving with emphasis on entirety and communication. Purpose: The purpose of the literature study was to describe patients' experiences of the nurse's approach in relation to cancer treatment at hospital. Method: A literature review that is based on ten qualitative articles. Result: Through analysis, three main categories were found: The importance of wide knowledge by the nurse, The importance of a good nursing relationship and The importance of good caretaking that benefits the patient's well-being and their will to participate. Method of discussion: The reason, as to why there were not many articles found on the subject matter, is due to the fact that there is more research conducted from the nurse's perspective. The preunderstanding was confirmed and the authors get more insight in how important two-way communication is. Discussion of result: The patient wishes to feel involvement from the nurse and a good relationship between the two arises when good communication exists

ABSTRAKT Bakgrund:Psykisk ohälsa har ökat i Sverige och är en av de största riskfaktorerna för suicid. Varje år dör ca 1400 personer i Sverige genom suicid. Sjuksköterskor upplever att suicidnära patienter medför svårigheter och att de tycker sig ha otillräcklig kunskap i ämnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor i ambulans upplever det prehospitala mötet med en person som försökt, försöker eller hotar att begå suicid. Metod: Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta datan som samlats in genom induviduella, semi-strukturerade intervjuer. Fem män och tre kvinnor blev intervjuade. Resultat: Resultatet presenteras under tre teman: 1) Att vara i en svår situation med patienter som utgör ett hot mot sitt liv, 2) Att sträva efter att göra det bästa i mötet med patienten, 3) Att få eller att inte få stöd efter mötet. Slutsats: Sjuksköterskor i ambulans eftersträvar att ge patientfokuserad omvårdnad trots att det många gånger kan vara en svår situation. Erfarenhet ansågs vara lika betydelsefullt som utbildning om suicidnära patienter. Resultatet i studien kan öka arbetsgivarens förståelse för sjuksköterskans arbetssituation och väcka frågor kring hur sjuksköterskornas behov av stöd kan hanteras.

Varje år avlider över 90 000 personer i Sverige och sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden av patienter i livets slutskede. Att kommunicera med patienter är en av grundpelarna inom den palliativa vården och utgör ett viktigt verktyg i omvårdnaden av döende patienter. Syftet med denna studie var att kartlägga vilka faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter i livets slutskede - ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie med systematisk ansats. Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar och visade att påverkande faktorer var sjuksköterskans förhållningssätt till kommunikation, förhållningssätt till döden och religiösa uppfattning, rädsla för att göra patienten upprörd och frånta dem hopp samt erfarenhet och utbildning. Andra faktorer som påverkade kommunikationen var organisationen och miljön, samarbete, stöd av avdelningssjuksköterska och kollegor, patienten och anhöriga och slutligen sågs relationen mellan patienten och sjuksköterska som en påverkande faktor.
More than 90 000 dies in Sweden every year and the nurse has a central role in the care of dying patients. Communication is an important part in the care of dying patients. The aim of this study was to find factors which have an influence on the communication between the nurse and the dying patient – from a nurse perspective. The method used was a literature review with a systematic approach. The results, based on ten scientific articles, showed that factors which influence communication was the nurses attitudes to communication, attitudes to death and religious believes, fear of upsetting the patient and make them loose hope, experience and education. Other factors found were the organization and environment, support from the head nurse and by colleges, the patient and the relatives and finally the relationship between the nurse and the patient.

Bakgrund: Telefonrådgivning är en vårdinsats vars innehåll har blivit allt mer utökad och det krävs en högre kompetens för sjuksköterskor som arbetar med det. Sjuksköterskan måste kunna tolka och bedöma icke-verbal kommunikation samt lyssna aktivt. Kommunikationen mellan den vårdsökande och sjuksköterskan har en central betydelse, för att sjuksköterskan ska kunna bilda sig en uppfattning om symtomen och göra korrekta bedömningar. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdrelationen vid telefonrådgivning sett ur sjuksköterskans perspektiv. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med totalt åtta vetenskapliga artiklar som inkluderades efter kvalitetsgranskningen, varav sju kvalitativa och en kvantitativ. Resultat: I analysen identifierades fyra kategorier: Att uppleva begränsning, Att vara lyhörd, Att känna sig utsatt och Att känna ansvar för den vårdsökande. De faktorer som identifierades som svårigheter för sjuksköterskan vid telefonrådgivning var kommunikationen och begränsningar på grund av att inte kunna se den vårdsökande. Detta medförde krav på lyhördhet under samtalet och sjuksköterskorna kände sig utsatta eftersom de kände ett ansvar för den vårdsökande. Slutsats: Det krävs att sjuksköterskorna inom telefonrådgivningen innehar en bred kompetens och stor erfarenhet eftersom det är ett svårt och utmanande arbete. Sjuksköterskan måste kunna bemöta och samtala med den vårdsökande för att skapa tillit i vårdrelationen.

Som sjuksköterska inom hälso- och sjukvården är mötet med palliativa patienter vanligt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors möjligheter samt svårigheter i mötet med palliativa patienter i hemsjukvård, på hospice samt på sjukhus. En litteraturstudie genomfördes där författarna granskade tretton kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet i studien visade att sjuksköterskorna oavsett om de arbetade inom den palliativa vården på sjukhus, i hemmet eller på hospice, så stod de inför olika svårigheter och möjligheter i sitt möte med patienter. Sjuksköterskorna ansåg att de viktigaste delarna var att kunna skapa goda relationer till patienter och anhöriga och att dessutom kunna ha en god kommunikation. Det framkom också att sjuksköterskorna upplevde svårigheter då de stod inför svåra etiska frågor. Sjuksköterskorna kände att de i sitt arbete kunde uppleva en maktlöshet på grund av tidsbrist och ekonomi, samt att det fanns en risk att i arbetet bli utbränd. Arbetet underlättades av att arbeta i team och få stöd från arbetskamrater. Det var även viktigt att sjuksköterskorna tog hand om sin egen hälsa. Sjuksköterskorna upplevde att den palliativa vården styrkte dem i sin yrkesroll och det gav både yrkesmässiga och personliga erfarenheter.