To see the other types of publications on this topic, follow the link: Kommunikation och Sjuksköterska-patient relation.
Dissertations / Theses on the topic 'Kommunikation och Sjuksköterska-patient relation'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Kommunikation och Sjuksköterska-patient relation.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Johansson, Elin, and Madelene Ivarsson. "Kommunikation och delaktighet i mötet mellan sjuksköterska och patient med afasi." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19181.
Full textAbstract:
I Sverige drabbas ca 35000 människor av stroke varje år, av dem får 8000 afasi. Afasi ger talsvårigheter både i att förstå andra och att uttrycka sig. I vården möter sjuksköterskan ofta patienter med afasi och kommunikationen blir då inte lika självklar. Sjuksköterskans uppgift är att ha en kommunikation där de kan förstå varandra. Vårdrelationen är nödvändig för kommunikationen och för att göra patienten delaktig. Syftet är att beskriva kommunikationen mellan sjuksköterska och patient med afasi samt patientens delaktighet i vårdandet. Uppsatsen är en litteraturstudie och ansatsen är kvalitativ då syftet var att lyfta fram mänskliga erfarenheter och upplevelser. I innehållsanalysen framkom subteman och teman som sammanställts till ett nytt resultat.Samverkan, Igenkännande, Värdighet och självförtroende, Trygghet och förtroende, Beröring och kroppsspråk och Tidsaspekten var de subteman som framkom ur analysen och som skapade de två temana, Ömsesidig relation och Ickeverbal förmedling. Detta har visat sig vara det centrala i kommunikationen med en patient som har afasi. Resultatet visar att kommunikationen i vårdrelationen är grunden för allt vårdande, och förmodligen är det ännu viktigare för en patient med afasi. En vårdande relation behövs för att patienten ska känna förtroende och tillit till sjuksköterskan. Att få stöd som ger ökat självförtroende och att vara delaktig i sin vård är nödvändigt för att kunna kommunicera och förstå varandra. Att känna igen och att ha tillit till sjuksköterskan underlättar i vårdrelationen och kommunikationen.Program: Sjuksköterskeutbildning
Uppsatsnivå: C
2
Elfwering, Filip, Oskar Källberg, and Ilirida Sopaj. "Barriärer och strategier i kommunikation mellan sjuksköterska och patient : En litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-39974.
Full textAbstract:
Bakgrund: Kommunikation är en tvåvägsinteraktion där information överförs mellan parterna. Att kommunicera, verbalt eller icke-verbalt, innebär att förmedla budskap, dela information och att etablera, förstärka eller påverka relationer. Informationen överförs via språk, ljud eller en kod där det sistnämnda innebär bland annat kroppsspråk. Dessa faktorer är grundläggande för kommunikationen men också för att sjuksköterskor skall kunna utföra en god och säker vård. Därav är det intressant att undersöka faktorer som påverkar kommunikationen och synliggöra dessa för att trygga sjuksköterskors fortsatta arbete med evidensbaserad omvårdnad. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva faktorer som påverkar kommunikation mellan sjuksköterska och patient utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat: Resultatet framkom från nio vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Artiklarna sammanfattades och presenterades i fyra huvudteman; språkförbistring, tolkning vid språkförbistring, icke-verbal kommunikation samt sjuksköterske-patienten relationen. Slutsats: Språkförbistring är en faktor som påverkar kommunikationen. En strategi är att använda tolk. Vid ickeverbal kommunikation används andra strategier, framförallt kroppsspråk men även hjälpmedel. Möjligheten till en bra kommunikation påverkas av relationen mellan sjuksköterska och patient. Tiden är en bristvara när svårigheter i kommunikationen uppstår mellan sjuksköterska och patient.Background: Communication is a two-way interaction where information is transmitted between the parties. Communicating, verbally or non-verbally, involves communicating messages, sharing information and establishing, enhancing or influencing relationships. Information is transmitted via language, audio or code as body language. These factors are essential for communication, but also for nurses to be able to perform good and safe care. Hence, it is interesting to investigate factors that affect communication and make them visible to ensure the nurses' continued work with evidence-based nursing. Purpose: The aim of the literature review was to describe factors that influence communication between nurse and patient based on nurse perspective. Method: A literature review with inductive approach. Result: The result emerged from nine scientific articles of qualitative design. The articles were summarized and presented in four main themes; language barriers, interpretation at linguistic confusion, non-verbal communication and nurse-patient relation. Conclusion: Language barriers is one factor that affects communication. A strategy is to use an interpreter. When using nonverbal communication, other strategies are used, especially body language but also utility aids. The opportunity for a good communication is influenced by the relation between nurse and patient. When difficulties occur in the nurse-patient communication, time becomes a shortcoming.
3
Jonsson, Ann, and Lind Belinda Nordquist. "Faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient : - En litteraturöversikt." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-66718.
Full textAbstract:
Kommunikation är viktigt i sjuksköterskors arbete för att kunna ge och få information och se patienters behov av omvårdnad. Fungerar inte kommunikationen kan den bli ett hinder i interaktionen mellan sjuksköterska och patient. Syftet med studien var att sammanställa vilka faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Frågeställningar var: vilka faktorer underlättar och vilka faktorer försvårar kommunikationen? Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt och forskning inom ämnet söktes i två olika databaser, efter vilket även en manuell sökning utfördes. 13 artiklar analyserades och det inkluderade både kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultatet visade att underlättande faktorer var verktyg/hjälpmedel, förhållningssätt, kultur, känslor/intuition och omgivningsfaktorer och ledning. Försvårande faktorer var omgivningsfaktorer, ledning, språk, kultur och kön, tid, känslor, sjuksköterskors och patienters förhållningssätt. Slutsatsen av studien var att sjuksköterskor behöver stöd av varandra, organisatoriska förutsättningar och en egen medvetenhet för en fungerande kommunikation.
4
Andersson, Lena, and Ulrika Åkerlund. "Interaktion mellan sjuksköterska, närstående och patient i palliativ vård : en litteraturstudie." Thesis, University of Gävle, Faculty of Health and Occupational Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6716.
Full textAbstract:
Sammanfattning I Sverige avlider ca 90 000 personer varje år och antalet som avlider någon annanstans än på sjukhus ökar. Detta ställer högre krav på den palliativa hemsjukvården. Genom utbildning och riktlinjer kan sjuksköterskor i den palliativa vården ge patienter och närstående ökad livskvalitet och möjliggör valet av platsen att få avsluta sitt liv.
In Sweden the death of about 90 000 people each year and the number who die elsewhere than in hospital increases. This places greater demands on the palliative home care. Through education and guidelines can nurses in palliative care give patients and relatives increased quality of life and allow the choice of place to end his life.
The aim: of this study was to investigate if the interaction between nurse, relatives and patient facilitates a good care and death in palliative care. Method: The study was conducted as a literature study in which seven quantitative and ten qualitative research articles were reviewed. Results: Four categories were identified that were relevant for nursing care and death in palliative care, Communication, Relationships between nurses, patients and relatives, To die at home or in hospice and The good death. The communication was found to have a large impact on the interaction in the palliative care. The results showed that the communication involved much more than just verbal. Although humor can be regarded as trivial and unprofessional proved to have a significant impact on the interaction and contributed to the nurse came closer to the patient and the relatives. The need for education and knowledge in palliative care were found to be important for nurses but also for patients and relatives to make decisions about where and how the patient wants to be nursed.
5
Harlin, Elin, and Emma Åmansson. "Kommunikation i omvårdnaden : Sjuksköterskans kommunikation med barn och föräldrar." Thesis, Mittuniversitetet, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-13437.
Full textAbstract:
Bakgrund Både föräldrar och barn var känsliga för hur de blev bemötta och hur man kommunicerade. Ord var endast en liten del av kommunikationen och barn läste av kroppsspråket. Ett av de viktigaste arbetsredskapen en vårdgivare hade var ett korrekt bemötande och god kunskap om kommunikation. Syfte Att belysa kommunikationen mellan sjuksköterska, barn och deras föräldrar i omvårdnaden. Metod En litteraturstudie med 12 inkluderade artiklar. Innehållet sorterades med hjälp av rubriker och underrubriker. Resultat Det var viktigt med en bra kommunikation som anpassades till individen. Både den nonverbala och den verbala kommunikation var betydande när det gällde att skapa goda relationer. Barn behövde känna trygghet i en miljö som kunde vara skrämmande och sjuksköterskor använde olika strategier för att hjälpa barnet. Det var viktigt att föräldrarna hade förtroende för sjuksköterskan som vårdade deras barn och att de fick information. När kommunikationen fungerade kunde en god relation utvecklas. Diskussion/Slutsats Barnens involvering i vården var av stor betydelse både för barnen och för deras föräldrar. Den goda sjuksköterskan visade engagemang. Sjuksköterskan fick inte glömma att det även kunde vara en jobbig situation för föräldrarna. Varje sjuksköterska borde lägga stor vikt vid hur hon kommunicerar och vara medveten om kommunikationens betydelse i omvårdnaden.
6
Emilsson, Mimmi, and Johanna Hansson. "Mötet mellan patienter med cancer och sjuksköterskan : en litteraturstudie om patienters upplevelser." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13744.
Full textAbstract:
Bakgrund: När en person drabbas av cancer förändras hela ens livsvärld. Bristande kunskap ger en känsla av att inte få grepp om situationen och därför är det viktigt att sjuksköterskan ger en god omvårdnad med fokus på helhet och kommunikation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid cancerbehandling på sjukhus. Metod: En litteraturstudie som bygger på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Genom analys hittades tre huvudkategorier: Vikten av bred kunskap hos sjuksköterskan, Vikten av en bra vårdrelation och Vikten av ett bra omhändertagande som gynnar patientens välbefinnande och viljan att vara delaktig. Metoddiskussion: Att det inte hittades så många artiklar inom ämnet beror på att det mest finns forskning som är ur sjuksköterskans perspektiv. Förförståelsen bekräftades och författarna fick mer insikt i hur viktigt det verkligen är med tvåvägskommunikation. Resultatdiskussion: Patienten vill känna ett intresse från sjuksköterskans sida och en bra relation mellan dessa två uppstår då god kommunikation finns.Background: When a person suffers from cancer their entire world changes. A lack of knowledge creates a feeling of not being able to adequately grasp the situation, which is why it is important that the nurse provides decent caregiving with emphasis on entirety and communication. Purpose: The purpose of the literature study was to describe patients' experiences of the nurse's approach in relation to cancer treatment at hospital. Method: A literature review that is based on ten qualitative articles. Result: Through analysis, three main categories were found: The importance of wide knowledge by the nurse, The importance of a good nursing relationship and The importance of good caretaking that benefits the patient's well-being and their will to participate. Method of discussion: The reason, as to why there were not many articles found on the subject matter, is due to the fact that there is more research conducted from the nurse's perspective. The preunderstanding was confirmed and the authors get more insight in how important two-way communication is. Discussion of result: The patient wishes to feel involvement from the nurse and a good relationship between the two arises when good communication exists
7
Liljedahl, Kristin, and Linnea Forsberg. "ATT MÖTA EN SUICIDNÄRA PATIENT-En intervjustudie som beskriver upplevelsen bland sjuksköterskor i ambulans." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-84964.
Full textAbstract:
ABSTRAKT Bakgrund:Psykisk ohälsa har ökat i Sverige och är en av de största riskfaktorerna för suicid. Varje år dör ca 1400 personer i Sverige genom suicid. Sjuksköterskor upplever att suicidnära patienter medför svårigheter och att de tycker sig ha otillräcklig kunskap i ämnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor i ambulans upplever det prehospitala mötet med en person som försökt, försöker eller hotar att begå suicid. Metod: Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta datan som samlats in genom induviduella, semi-strukturerade intervjuer. Fem män och tre kvinnor blev intervjuade. Resultat: Resultatet presenteras under tre teman: 1) Att vara i en svår situation med patienter som utgör ett hot mot sitt liv, 2) Att sträva efter att göra det bästa i mötet med patienten, 3) Att få eller att inte få stöd efter mötet. Slutsats: Sjuksköterskor i ambulans eftersträvar att ge patientfokuserad omvårdnad trots att det många gånger kan vara en svår situation. Erfarenhet ansågs vara lika betydelsefullt som utbildning om suicidnära patienter. Resultatet i studien kan öka arbetsgivarens förståelse för sjuksköterskans arbetssituation och väcka frågor kring hur sjuksköterskornas behov av stöd kan hanteras.
8
Johansson, Sara, and Malin Skarland. "Kommunikation i livets slut - En litteraturstudie om sjuksköterskans kommunikation med döende patienter." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25587.
Full textAbstract:
Varje år avlider över 90 000 personer i Sverige och sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden av patienter i livets slutskede. Att kommunicera med patienter är en av grundpelarna inom den palliativa vården och utgör ett viktigt verktyg i omvårdnaden av döende patienter. Syftet med denna studie var att kartlägga vilka faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter i livets slutskede - ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie med systematisk ansats. Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar och visade att påverkande faktorer var sjuksköterskans förhållningssätt till kommunikation, förhållningssätt till döden och religiösa uppfattning, rädsla för att göra patienten upprörd och frånta dem hopp samt erfarenhet och utbildning. Andra faktorer som påverkade kommunikationen var organisationen och miljön, samarbete, stöd av avdelningssjuksköterska och kollegor, patienten och anhöriga och slutligen sågs relationen mellan patienten och sjuksköterska som en påverkande faktor.More than 90 000 dies in Sweden every year and the nurse has a central role in the care of dying patients. Communication is an important part in the care of dying patients. The aim of this study was to find factors which have an influence on the communication between the nurse and the dying patient – from a nurse perspective. The method used was a literature review with a systematic approach. The results, based on ten scientific articles, showed that factors which influence communication was the nurses attitudes to communication, attitudes to death and religious believes, fear of upsetting the patient and make them loose hope, experience and education. Other factors found were the organization and environment, support from the head nurse and by colleges, the patient and the relatives and finally the relationship between the nurse and the patient.
9
Carlsson, Linn, and Malin Törnblom. "Vårdrelationen vid telefonrådgivning sett ur sjuksköterskans perspektiv : – en systematisk litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31561.
Full textAbstract:
Bakgrund: Telefonrådgivning är en vårdinsats vars innehåll har blivit allt mer utökad och det krävs en högre kompetens för sjuksköterskor som arbetar med det. Sjuksköterskan måste kunna tolka och bedöma icke-verbal kommunikation samt lyssna aktivt. Kommunikationen mellan den vårdsökande och sjuksköterskan har en central betydelse, för att sjuksköterskan ska kunna bilda sig en uppfattning om symtomen och göra korrekta bedömningar. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdrelationen vid telefonrådgivning sett ur sjuksköterskans perspektiv. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med totalt åtta vetenskapliga artiklar som inkluderades efter kvalitetsgranskningen, varav sju kvalitativa och en kvantitativ. Resultat: I analysen identifierades fyra kategorier: Att uppleva begränsning, Att vara lyhörd, Att känna sig utsatt och Att känna ansvar för den vårdsökande. De faktorer som identifierades som svårigheter för sjuksköterskan vid telefonrådgivning var kommunikationen och begränsningar på grund av att inte kunna se den vårdsökande. Detta medförde krav på lyhördhet under samtalet och sjuksköterskorna kände sig utsatta eftersom de kände ett ansvar för den vårdsökande. Slutsats: Det krävs att sjuksköterskorna inom telefonrådgivningen innehar en bred kompetens och stor erfarenhet eftersom det är ett svårt och utmanande arbete. Sjuksköterskan måste kunna bemöta och samtala med den vårdsökande för att skapa tillit i vårdrelationen.
10
Bransell, Magdalena, and Kron Carola Lind. "Sjuksköterskors möjligheter och svårigheter vid palliativ vård." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-10990.
Full textAbstract:
Som sjuksköterska inom hälso- och sjukvården är mötet med palliativa patienter vanligt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors möjligheter samt svårigheter i mötet med palliativa patienter i hemsjukvård, på hospice samt på sjukhus. En litteraturstudie genomfördes där författarna granskade tretton kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet i studien visade att sjuksköterskorna oavsett om de arbetade inom den palliativa vården på sjukhus, i hemmet eller på hospice, så stod de inför olika svårigheter och möjligheter i sitt möte med patienter. Sjuksköterskorna ansåg att de viktigaste delarna var att kunna skapa goda relationer till patienter och anhöriga och att dessutom kunna ha en god kommunikation. Det framkom också att sjuksköterskorna upplevde svårigheter då de stod inför svåra etiska frågor. Sjuksköterskorna kände att de i sitt arbete kunde uppleva en maktlöshet på grund av tidsbrist och ekonomi, samt att det fanns en risk att i arbetet bli utbränd. Arbetet underlättades av att arbeta i team och få stöd från arbetskamrater. Det var även viktigt att sjuksköterskorna tog hand om sin egen hälsa. Sjuksköterskorna upplevde att den palliativa vården styrkte dem i sin yrkesroll och det gav både yrkesmässiga och personliga erfarenheter.
11
Bauer, Roxana, and Rebecca Rydberg. "Icke-verbal kommunikation i vården : mellan vårdpersonal och patient." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1368.
Full textAbstract:
Bakgrund: Det finns två olika typer av kommunikation; verbal kommunikation och icke-verbal kommunikation. Den icke verbala-kommunikationen rör allt som inte har med ord att göra exempelvis kroppsspråk, beröring och ögonkontakt. Studier visar en brist på icke-verbal kommunikation i akuta vårdsituationer samt att patienter önskar mer icke-verbal kommunikation från vårdpersonalen. Det är även viktigt att vårdpersonal ser patienter som unika individer. Syfte: Syftet meddenna studie är att beskriva hur icke-verbal kommunikation mellan vårdpersonal och patient uttrycks i vården. Metod: Detta examensarbete är baserat på en litteraturstudie där relevant litteratur för syftet sökts i diverse databaser. Tio stycken artiklar valdes ut som alla berörde den icke-verbala kommunikationen mellan vårdpersonal och patient. Resultat: Tre teman kunde identifieras; Rädsla och osäkerhet hos vårdpersonal, Vårdpersonalens personliga förutsättningar och Beröring – en balansgång mellan genuinitet och förtryck. Studien visar att det finns en oro och rädsla hos vårdpersonal för att göra fel och att missförstånd ska uppstå genom den icke-verbala kommunikationen. För att kunna bygga en vårdrelationmåste vårdpersonalen se patienten som en unik individ samt ha kunskap om icke-verbal kommunikation. Även vårdpersonalens personlighet spelar en roll i när den icke-verbala kommunikationen används. Diskussion: Enligt omvårdnadsteoretikern Joyce Travelbee genomgår vårdpersonalen och patienten flera faser för att kunna skapa en människa-till-människa relation. Det är därför viktigt att identiteter får framträda både hos vårdpersonalen och patienten. Att använda sig av icke-verbal kommunikation skapar även arbetstillfredsställelse både kort- och långsiktigt hos vårdpersonalen.
12
Nilde, Gunilla, and Anna Rosell. "Att mötas som människor : en litteraturöversikt om betydelsen av personcentrerad kommunikation i palliativ vård ur patientens och sjuksköterskans perspektiv." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3417.
Full textAbstract:
I den palliativa vården är kommunikation ett centralt begrepp. Kommunikationen kan ha flera syften varav ett är att skapa relation. Det övergripande målet med personcentrerad kommunikation är att aktivt lyssna in patientens berättelse och identifiera personen med hens livskraft och egna resurser. Att lyssna är inte en passiv process utan innebär att lyssna in både upplevelser och känslor i situationen. Att höra vad som sägs och hur det sägs. Med olika sätt att aktivt lyssna skapas en viktig terapeutisk intervention då kommunikation kan lindra symtom, skapa förståelse av information samt förutsättningar för delaktighet och medbestämmande. En god kommunikation inger hopp, leder till trygghet och hjälper patienten att känna sig förstådd och respekterad. Syftet med studien var att beskriva betydelsen av personcentrerad kommunikation i palliativ vård ur patientens och sjuksköterskans perspektiv. En litteraturöversikt valdes som metod för att undersöka kunskapsläget inom området. Kvalitativa artiklar valdes då studien ville beskriva en fördjupad kunskap om patientens och sjuksköterskans perspektiv. Resultatet visade att personcentrerad kommunikation gav en känsla av trygghet, respekt, delaktighet och symtomlindring för patienten. När patienterna inte blev lyssnade till eller möttes av ointresse kände de sig osynliga och mindre värda vilket orsakade ett lidande. För sjuksköterskan innebar personcentrerad kommunikation en ökad förståelse för patienten som person och en helhetsbild av patientens situation. Personcentrerad kommunikation gav sjuksköterskorna en ökad kunskap, arbetstillfredsställelse och yrkesstolthet men kunde också innebära att de kände sig osäkra i sin yrkesroll och upplevde brister i kompetens. Både erfarna och oerfarna sjuksköterskor framförde i studierna att de hade behov av kompetenshöjning och utbildning. Det framkom även i studierna att kulturen hade betydelse för möjligheten att föra personcentrerade samtal. Inom slutenvården beskrevs begränsade utrymmen och tid som hinder för personcentrerade samtal. Sjuksköterskor inom hospice och palliativa enheter beskrev istället både en tillåtande kultur och en miljö som underlättade dessa samtal. Patient och sjuksköterska möts som människor, men i olika roller och under olika villkor. Genom att vara aktivt närvarande i mötet och lyssna till patientens berättelse bekräftas patienten som person och värdigheten bibehålls. I mötet skapas en ömsesidig förståelse för varandras kunskaper, förväntningar och förutsättningar. Patienten görs delaktig och får ett större ansvar och inflytande över sin egen vård. Slutsatsen är att personcentrerad kommunikation i den palliativa vården är en viktig grund för upplevelse av värdighet, trygghet, meningsfullhet och personlig utveckling för såväl patienten som sjuksköterskan och en förutsättning för att vården ska bli personcentrerad.In palliative care, communication is a central concept. Communication can have several purposes, one of which is to create relationship. The overall goal of person-centered communication is to actively listen to the patient's story and identify the person with their viability and own resources. Listening is not a passive process but involves listening to both experiences and feelings in the situation. To hear what is said and how it is said. With various ways of actively listening, an important therapeutic intervention is created, as communication can alleviate symptoms, create understanding of information and the conditions for participation and co-determination. A good communication creates hope, leads to security and helps the patient to feel understood and respected. The purpose of the study was to describe the meaning of person-centered communication in palliative care from the perspective of the patient and the nurse. A literature review was chosen as a method for investigating the state of knowledge in the area. Qualitative articles were chosen when the study wanted to describe in-depth knowledge from the patient's and the nurse's perspective. The result showed that person-centered communication gave a feeling of security, respect, participation and symptom relief to the patient. When patients were not listened to or met with disinterest, they felt invisible and less worthy, which caused a suffering. For the nurse, person-centered communication meant an increased understanding of the patient as a person and an overall picture of the patient's situation. Person-centered communication gave the nurse increased knowledge, job satisfaction and professional pride, but could also mean that they felt insecure in their professional role and experienced shortcomings in competence. Both experienced and inexperienced nurses stated in the studies that they needed skills enhancement and education. It also emerged in the studies that culture had significance for the possibility of conducting person-centered conversations. Within inpatient care, limited spaces and time were described as obstacles to person-centered conversations. Nurses in hospice and palliative units instead described both a permissive culture and an environment that facilitated this calls. Patient and nurse meet as human beings, but in different roles and under different conditions. By being actively present in the meeting and listening to the patient's story, the patient is confirmed as a person and the dignity is maintained. The meeting creates a mutual understanding of each other's knowledge, expectations and conditions. The patient is involved and receives a greater responsibility and influence over their own care. The conclusion is that person-centered communication in palliative care is an important basis for experiencing dignity, security, meaningfulness and personal development for both the patient and the nurse and a prerequisite for the care being person-centered.
13
Jönsson, Jessica, and Therése Persson. "AFASI En litteraturstudie om kommunikation vid afasi orsakad av stroke." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26424.
Full textAbstract:
Jönsson, J & Persson, TAfasi. En litteraturstudie om kommunikation vid afasi orsakad av stroke.Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2007.Afasi är ett samlingsnamn för språkliga skador och kan drabba människor i alla åldrar. Cirka 12 000 personer drabbas årligen i Sverige av afasi vilket är en vanlig åkomma efter stroke. Individen med afasi och dennes anhöriga känner en frustration då de inte kan kommunicera med varandra, sjuksköterskan går här in och stöttar både patient och anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kommunikationen mellan sjuksköterska och patient med afasi. Frågeställningarna var: vilka metoder använder sjuksköterskan för att kommunicera med patienten? Hur upplever sjuksköterskan kommunikationen med patienter med afasi? Hur upplever patienten sin situation vid kommunikationssvårigheter? Litteraturstudien omfattar både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultatet visade att sjuksköterskans kommunikations -metoder består av att skapa en relation med patienten, visa empati, använda fysisk beröring, kroppsspråk samt humor. Sjuksköterskan känner empati för patienten och hon upplever patientens situation som tragisk och stöttar honom genom att visa uppmärksamhet och uppmuntran. Patienten kan känna sig frustrerad och deprimerad av att inte kunna uttrycka sig verbalt. Resultatet diskuteras utifrån Virginia Hendersons omvårdnadsteori. En konversation behöver inte innehålla ord, utan en förståelse kan även nås genom att använda kroppsspråk och fysisk beröring. Nyckelord: afasi, kommunikation, patient, relation, sjuksköterska, stroke, upplevelser.Jönsson, J & Persson, TAphasia. A literature review about communication at aphasia caused by a cerebrovascular accident.Degree Projekt, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and society, Department of Nursing, 2007. Aphasia is a common name for several speech disabilities and this can affect people in all ages. Approximately 12 000 people develop aphasia every year in Sweden and it is a common sequel after a cerebrovascular event. The patients and their relatives feel a frustration when they can not communicate with each other, and the nurse needs to support both parties. The aim of this review-study was to illuminate the communication between the nurse and the patient with aphasia. The questions at issue were: which methods does the nurse use when communicating with the patient? How does the nurse experience the communication with patients who have aphasia? How does the patient experience the situation when having difficulties to communicate? This literature study is based on qualitative and quantitative studies. The results show; that methods used by the nurse to communicate include the ability to create a relationship with the patient, show empathy, use physical touch, body language and humour. The nurse experience sympathy for the patient and find the situation most tragic. She or he supports the patient by showing attention and encourage. The patient can be frustrated and depressed by not being able to verbally express himself/herself. The results are discussed on the basis of Virginia Henderson’s theory. A conversation does not necessarily need words, comprehension might also be achieved by using body language and physical touch. Keywords: aphasia, cerebrovascular accident, communication, experience, nurse, patient, relation.
14
Spånberg, Cecilia, and Linn Danielsson. "Den muntliga kommunikationen mellan sjuksköterska och närstående inom palliativ vård : En litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77679.
Full textAbstract:
Bakgrund: Palliativ vård definieras som vård i livets slutskede och innebär en helhetsvård av patient och närstående under vägen fram till döden. Att vara närstående till en individ som genomgår palliativ vård innebär ett växlande mellan att vara vårdande och samtidigt bearbeta sin egen sorg. Sjuksköterskan ansvarar för att patienter och närstående får korrekt, lämplig och tillräcklig information och det viktigaste redskapet för att bygga en professionell relation är kommunikation. Den muntliga kommunikationen bör präglas av ömsesidig förståelse och kontakt, empati och sympati. Syfte: Att belysa den muntliga kommunikationen inom palliativ vård utifrån sjuksköterskans- och närståendes perspektiv. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats enligt Polit och Beck (2017) nio steg. Databaserna Cinahl, PubMed samt PsycInfo användes för att söka fram artiklar. Nio artiklar med kvalitativ metod och en artikel med mixad metod användes till studiens resultat. Huvudresultat: Fyra huvudteman Anpassa kommunikationen, Kommunikation i rätt tid, Skapa en relation och Ge stöd och samarbeta identifierades till resultatet. Slutsats: Sjuksköterskan har en central roll i kommunikationen till närstående inom palliativ vård och kan med sin kommunikation bidra till en ökad kunskap och förståelse, vilket resulterar i att närstående känner sig delaktiga och den palliativa vården blir respektfull och värdig.
15
Lindström, Filip, and Sofie Berggren. "Kommunicera mera! : En systematisk litteraturstudie om kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-383489.
Full textAbstract:
Bakgrund: Kommunikation mellan patienter och vårdpersonal är en faktor som kan påverka vårdresultat, patientsäkerhet och patienttillfredsställelse. Tidigare forskning har visat att patienternas perspektiv av kommunikation behöver undersökas mer då det skulle kunna effektivisera förbättringsarbetet inom området. Syfte: Att undersöka sjukhuspatienters erfarenheter av och inställning till kommunikation med sjuksköterskor. Metod: En systematisk litteraturstudie av kvalitativa studier. Sökningar utfördes i PubMed, CINAHL och PsycINFO. Efter sökning, relevans- och kvalitetsgranskning analyserades tio artiklar via induktiv innehållsanalys. Resultat: Patienter beskrev kommunikation som en central del i deras vård. Ett empatiskt, vänligt och respektfullt bemötande var en grundläggande förutsättning för en effektiv kommunikation, då det fick patienterna att känna sig trygga och sedda. Patienterna efterfrågade även individanpassad information och att vara involverade i beslutsfattande. Ett bristande bemötande och delaktighet gav patienterna känslor av att vara övergivna och i vissa fall orsakade det integritetskränkningar, särskilt i samband med omvårdnad. Sjuksköterskor som hade fullt upp och/eller inte fick patienterna att känna sig sedda och förstådda gjorde att vissa patienter inte kontaktade personalen vid förändringar i deras tillstånd eller när vårdbehov uppstod. Slutsats: Denna studie visade att patienters vårdskador reduceras eller förebyggs av effektiv kommunikation med vårdpersonal som är baserad på vänlighet, empati och respekt för patienten. Ett bristande bemötande leder ofta till känslor av övergivenhet och/eller integritetskränkningar.Background: Professional-patient communication impacts the patients’ health outcome, safety and satisfaction. Earlier research shows a need to further explore patient perspectives of communication as it could make improvements more efficient. Aim: To examine inpatient’s experiences and attitudes towards nurse-patient communication. Method: A systematic review of qualitative studies. Following databases were searched: PubMed, CINAHL and PsycINFO. After searching, checking for relevance and quality assessment, ten articles were examined with inductive content analysis. Results: The patients described communication as a centerpiece of their care. Kindness, empathy and respect was considered key elements in establishing effective communication as it made the patient feel safe and acknowledged. Individualized information was highly requested by the patients, as well as being involved in decision-making. Questionable attitudes and inadequate information/involvement made the patients feel abandoned and in some cases, especially during nursing care, it caused a sense of violated personal integrity. Registered nurses that were busy and/or failed to make patients feel acknowledged and understood made some of the patients omit signs of deterioration or less likely to approach them when in need of nursing care. Conclusion: Patient harm is reduced or prevented when nurses are able to establish effective communication based on kindness, empathy and respect towards the patient. When effective communication fails, patients are likely to feel abandoned and/or miss-treated.
16
Viding, Julia, and Kristian Tiger. "Ett gott skratt förlänger livet? : En litteraturöversikt om hur humor används och upplevs i vården, ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5801.
Full textAbstract:
Bakgrund: Humor som inslag i mänsklig kultur går att identifiera så långt tillbaka som det finns skriftliga källor. Humor påverkar social interaktion, används för att känna social samhörighet, skapa band människor emellan och stärka relationer. Traditionellt har sjuksköterskans roll haft begränsat medicinskt fokus. Rollen har breddats och innebär nu personligt relationsskapande präglat av engagemang och att se hela människan – en personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva hur humor används i vården och hur detta upplevs ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Metod: En litteraturöversikt med datainsamling från databaserna CINAHL Complete, PubMed och Ageline. Resultat: Sjuksköterskeperspektivet beskriver hur sjuksköterskor använder humor i vården för att främja en terapeutisk relation till patienten, bevara patientens identitet samt skapa trygghet och tillit och även som strategi för att klara av sjuksköterskearbetet och för att stärka teamarbetet. Patientperspektivet beskriver hur patienter avsiktligt använder humor för att få bättre vård och underlätta för sjuksköterskan. I vården är humorn oftast patientinitierad och används av patienten som skydd och för att lätta upp i svåra situationer. Både patienter och sjuksköterskor ansåg att det finns situationer då humor är opassande. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori och relateras till konsensusbegreppet hälsa. Humor spelar en central roll i vårdandet och tycks ha effekter på psykiskt välmående. Humorn är dock oftast patientinitierad och för att ge personcentrerad vård borde sjuksköterskor i högre grad använda humor som ett verktyg i den dagliga professionen.Background: As far back as there are written sources there is possible to identify humour elements in human culture. Humour affects social interactions, is used to show appreciation, create feelings of social connectedness, form bonds between people and maintain and strengthen relationships. Traditionally the nurse’s role has been relatively limited and the focus has been strictly medical. The nurse’s role has expanded and involves personal relationship building characterized by commitment and to see the whole person – a person-centered care. Aim: To describe how humour is used in health care and how it is perceived, from a patient and nurse perspective. Method: A literature review of data collection from databases CINAHL Complete, PubMed and Ageline. Results: The Nurse Perspective describes how nurses use humour in healthcare to promote a therapeutic relationship with the patient and preserve the patients' identity and create a sense of security and trust. Further, humour was used as a strategy to cope with the heavy work the nurse carries out and to improve teamwork. The Patient Perspective describes how patients deliberately use humour to receive better care and to aid the nurse. Mostly, humour in health care was patient initiated and is also used by patients as protection and to lighten up difficult situations. Both patients and nurses believed that humour is inappropriate in some situations. Discussion: The results are discussed on the basis of Katie Eriksson nursing theory and was related to the consensus concept health. Humour plays a central role in nursing and to deepen the nurse-patient relationship. It seems to have effects on psychological well-being. Despite this, humour is usually patient initiated and in order to provide person-centered care nurses should make greater use of humour as a tool used in their profession.
17
Damgaard, Karin, and Elizabeth Sandberg. "Distriktssköterskan och den äldre personen i den basala hemsjukvården : En forskningsöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1484.
Full text
18
Heyman, Sara, and Huss Sara Karlsdotter. "De som kallas besvärliga : En litteraturstudie om begreppet besvärlig patient och strategier vårdare använder i mötet med dessa patienter." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-645.
Full textAbstract:
Bakgrund: Femton procent av alla möten inom vården upplevs som besvärliga av vårdpersonal. Besvärliga möten inom vården har stora följdverkningar, inte bara för patienten utan även för vårdpersonalen. De “besvärliga” patienterna riskerar att få sämre vård och bemötas med mindre respekt än övriga patienter. Besvärliga patienter är inte någon väl definierad patientgrupp utan karaktäriseras av en mängd olika egenskaper och symptom. Det finns en kritik mot användandet av begreppet besvärlig patient då det riskerar att fungera stigmatiserande och diskriminerande. Syfte: Beskriva vilka strategier vårdpersonal har för att bemöta den “besvärliga patienten”. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med avseende på likheter och skillnader i resultatet. Resultat: Fem kategorier framkom: Bygga relation, Kontakt och kommunikation, Närhet och distans, Stöd och support samt Undvikande och kontroll. Huvudfynden speglar de strategier som vårdpersonal använder i mötet med den “besvärliga” patienten. Där återfinns både strategier som främjar en god patientkontakt och strategier som i förlängningen leder till negativa konsekvenser för både patient och personal. Slutsats: Strategier vårdpersonal använder i mötet med patienter som upplevs som besvärliga handlar till stor del om att uppnå en fungerande kommunikation och en god relation. I detta ligger strategier som betonar att lyssna, ge tid samt uppträda empatiskt, respektfullt och ärligt. Det finns också strategier som kontrollerar patienten eller begränsar patientens personliga frihet. Klinisk betydelse: Kunskap om vilka strategier som finns ger vårdpersonalen viktiga verktyg i den kliniska vardagen i mötet med den så kallade besvärliga patienten. I slutändan kan detta leda till en ökad patientsäkerhet och en vård av högre kvalitet för en sårbar och utsatt patientgrupp, samt en förbättrad arbetsmiljö för vårdpersonalen.Background: Fifteen percent of all encounters in hospitals or health care facilities are perceived by health care staff as difficult. Difficult encounters have wide range of consequences for both the patient and health care professionals. A “difficult” patient is more likely to receive inadequate treatment and be treated with less respect. What constitutes a difficult patient is not well-defned, and they may be characterized by a broad range of personal and behavioural characteristics as well as symptoms. There are critical arguments against the verbal use of the difficult patient concept, as it may have a stigmatizing and discriminating effect on such a patient. Aim: Describe the strategies used by health care professionals when dealing with the “difficult patient”. Methods: The study is a literature review, in which the results of eleven scientific journal articles are compared and contrasted. Results: The main results reflect the strategies health care staff use when dealing with the “difficult” patient. From the litterature, five strategic categories have emerged. These categories include: Build relationship, Contact and communication, Closeness and distance, Help and support and Avoidance and control. These include both strategies that promote a good relation with the patient and strategies that lead to negative consequences for both patients and health care professionals. Conclusions: Strategies used by health care professionals when caring for patients perceived as difficult focus on achieving effective communication and a good relationship. These strategies emphasize listening, giving time and acting with empathy, respect and honesty. There are also strategies that control the patient or restrict the patient’s personal freedom. Relevance to clinical practice: This thesis presents an overview of which strategies exist for dealing with so called difficult patients, knowledge of which is vital for health care professionals working in clinical practice. This can lead to improved patient safety and health care of higher quality for a vulnerable and exposed group of patients, as well as a better working environment for the health care staff.
19
Sannetorp, Maria, and Anna Österlund. "Individualiserad omvårdnad : Begreppsanalys ur ett omvårdnadsteoretiskt perspektiv." Thesis, University of Skövde, School of Life Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-1154.
Full textAbstract:
Individualiserad omvårdnad är något både patienter och sjukvårdspersonal strävar efter. För att legitimera individualiserad omvårdnad som eftersträvansvärd krävs dock en förankring av begreppet i omvårdnadsvetenskaplig litteratur. Studiens syfte är att utifrån omvårdnadsvetenskaplig litteratur undersöka:
• Vad individualiserad omvårdnad är
• Hur denna individualiserade omvårdnad beskrivs i omvårdnadsteoretisk litteratur
• Hur individualiserad omvårdnad kan uppnås
• Hur omvårdnad kan se ut när den inte är individualiserad
Datamaterialet består av omvårdnadsteoretisk litteratur från sent 1800-tal fram till idag och resultatet visar att individualiserad omvårdnad är grunden för god omvårdnad. Denna goda och individualiserade omvårdnad skapas i en jämbördig relation mellan sjuksköterska och patient, en relation där sjuksköterskan lyssnar och kommunicerar. Resultatet har bidragit till påvisande av ett antal attribut, vilka är: Relation, inlevelse, delaktighet och helhet. Dessa bildar en förståelse av det sammansatta begreppet individualiserad omvårdnad.
Individualized care is something both patients and healthcare personnel strive for. To legitimate individualized care as something to strive for an abutment to nursing care theories is necessary. The aim of this study is to investigate:
• What individualized care is
• How it is described in scientific nursing care literature
• How individualized care can be obtained
• What the caring process can look like when it is not individualized
The data consists of scientific nursing literature from late 19thcentury to present time and the result shows that individualized care is the foundation that good care is built upon. Good and individualized care is created in an equal relationship between nurse and patient, a relationship where the nurse listens and communicates a good and individualized care is created. The study has contributed to point out a number of attributes including: relation, empathy, participation and entirety. These attributes constitute to an understanding of the compounded concept individualized care.
20
Bergman, Lindha, and Sara Strand. "Humor i vården : En litteraturöversikt om humorns betydelse i vårdrelationen mellan sjuksköterska och vårdsökande person." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-39605.
Full textAbstract:
Bakgrund: Humor har funnits i alla tider. Det finns olika teorier som förklarar humorns funktioner. Gemensamt är att det sker positiva funktioner i kroppen. Skatt är muskelavslappnande, ökar immunförsvaret, minskar stress och lindrar smärta. Kommunikation i vårdrelationen är det som bygger vårdrelationen och innefattar det verbala och kroppsliga språket, men även humor. Personcentrerad vård i relationen är viktig och lägger grunden för gott partnerskap. Syfte: Syftet var att belysa humorns betydelse för vårdrelationen mellan sjuksköterska och vårdsökande person. Metod: En litteraturöversikt har gjorts, baserad på 10 kvalitativa artiklar. Arbetet är skrivet med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visar att humor kan vara god hjälp i vårdrelationen för sjuksköterskor då humor öppnar upp för samtal, hjälper till att bygga relationer, främjar välbefinnandet och hjälper vårdsökanden att hantera svåra känslor och situationer. Är dock inte alltid lämpligt, utan användningen ska hela tiden avvägas och anpassas efter person och situation. För vårdsökande visar resultatet att användandet i vårdrelationen var välkommet. Dock ska det göras med respekt för olikheter och med stor varsamhet vid svåra situationer. Slutsatser: Humor är viktigt i relationen mellan den vårdsökande och sjuksköterska och bör användas mer.Title: Humor in nursing. A literature review of the meaning of humor in the care relation between the patient and the nurse. Background: Humor has existed in all times. There are different theories that explain the humor's functions. A good laugh relaxes the muscles, improves the immune system, reduces stress and relieves pain. Communication in the care relationship is what builds a care relationship. Person-centered care in the relationship is important and provides the foundation for a good partnership. Aim: This study was made with the aim to enlighten the meaning of humour in the interaction between the nurse and the care taker. Method: A literature review of ten qualitative articles. The literature review has an inductive approach. Result: The result shows that humor can be an aid in nursing care when humor opens for conversations, helps build relationships, promotes well-being and helps the care seeker to handle difficult feelings and situations. For healthcare applicants, the result shows that the use in the care relationship was welcome. However, it should be done with respect for differences and with great caution in difficult situations. Conclusion: Humor plays an important role in the relationship between the patient and the nurse and should be used more.
21
Lundström, Linnea, and Sara Viklander. "Mötet mellan sjuksköterskestudenten och patienten : En Litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31722.
Full textAbstract:
Bakgrund: I mötet inom omvårdnaden blir patienten en del av resan i sjuksköterskestudentens inlärningsprocess och samtidigt kan sjuksköterskestudenten bli en viktig del i patientens hälsoprocess. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskestudentens och patientens perspektiv på mötet i omvårdnaden. Metod: Metoden som användes i genomförandet av studien var en litteraturöversikt för att sammanställa tidigare forskning. Resultat: Det var viktigt att patientens omvårdnadsbehov var i fokus ur både sjuksköterskestudentens- och patientens perspektiv. Kommunikationen spelade stor roll i mötet ur bådas perspektiv. Tre typer av relationer kunde ses mellan sjuksköterskestudenten och patienten. Den främjande relationen som fokuserar på ömsesidighet var bäst utifrån sjuksköterskestudentens och patientens perspektiv. De flesta patienter beskrev relationen mellan sjuksköterskestudenten och patienten som en positiv upplevelse. Sjuksköterskestudenten utgick ifrån ett lärande perspektiv i mötet med patienten. Diskussion: I flera studier framkom att det var viktigt att alltid sätta patientens behov i fokus. Kommunikation, samarbete och respekt bidrog till att patienten kände sig sedd och mynnade ut i att sjuksköterskestudenten växte i sig själv och sin framtida roll som sjuksköterska. Slutsats: Resultatet i litteraturöversikten kan bidra till att utveckla relations- och kommunikationsfärdigheter hos sjuksköterskestudenten genom att möjligtvis använda simuleringsövningar i kommunikation och relation.Godkännande datum: 201610-31
22
Jabiny, Inas. "Sjuksköterskor upplevelse av icke- verbal kommunikation : En litteraturöversikt." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5935.
Full textAbstract:
Bakgrund: Icke-verbal kommunikation är ett samlingsnamn för all information där man inte använder ord, till exempel ansiktsuttryck, gester, kroppsspråk, empati, ögonkontakt, beröring, aktivt lyssnande och tonfall. Forskning visar att den icke-verbala kommunikationen är svag i allvarliga vårdsituationer samt att patienten kan behöva mer icke-verbal kommunikation från sjuksköterskan. Det är nödvändigt för sjuksköterskan att kunna se olika patienter som unika individer och förstå att varje människa har sina egna omvårdnadsbehov. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av icke-verbal kommunikation med patienter. Metod: Nuvarande examensarbete är grundat på litteraturstudier med åtta artiklar. Resultaten är uppställda i fem kategorier. Resultat: Resultatet beskrivs i fem kategorier: Sjuksköterskans personlighetsfaktorer, bristfälligt förhållningssätt hos sjuksköterskan, extra svåra kommunikationssituationer, icke-verbala uttryck hos patienten samt icke-verbala sociala aktiviteter. Studien visar att kommunikation med patienter ses som god omvårdnadspraxis och som en viktig del av vården. För att kunna bygga en god vårdrelation bör vårdpersonalen se patienten som en individ och ha kunskap om icke-verbal kommunikation. Sjuksköterskans personlighet och förståelse har stor betydelse när den icke-verbala kommunikationen används i vården. Diskussion: De flesta sjuksköterskorna i studien saknar förmåga att uppfånga ickeverbala kommunikationstecken hos patienterna. Detta är något som behöver tränas mer och värdesättas bättre.Background: Non-verbal communication is a collection name for all the information through wordless cues, such as facial expressions, gestures, body language, empathy, eye contact, touch, active listening and intonation. Research shows a weakness in non-verbal communication in serious health situations, and that the patient may need more nonverbal communication from the nurse. It is necessary for the nurse to be able to see the patient as a unique individual and understand that each person has their own care needs. Aim: The purpose of the study is to describe nurses’ experiences of non-verbal communication with patients. Method: This thesis is based on literature studies with eight articles. The results are tabulated in five categories. Results: The result is presented in five categories: the nurse's personality factors, inadequate attitude of the nurse, extra difficult communication situations, non-verbal expression of the patient as well as non-verbal social activities. The study shows that communication with patients is seen as good nursing practice and as an important part of the care. In order to build a good care relationship, the staff should see the patient as an individual and have knowledge of non-verbal communication. The nurse's personality and understanding are of great importance when non-verbal communication is used in health care. Discussion: Most nurses lack the ability to capture the non-verbal communication signs of the patient. This needs to be trained, put more value on and appreciated.
23
Strandh, Michaela. "Att vårda patienter som talar ett annat språk : En litteraturstudie om språkbarriärer i vården." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-53001.
Full textAbstract:
Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat. Med detta också antalet patienter som behöver vård som inte har tillräckligt stora kunskaper i språket för att förstå och göra sig förstådda på ett tillfredställande sätt. När sjuksköterskan och patienten inte kan kommunicera på grund av språkliga skillnader uppstår således en språkbarriär. Denna barriär kan göra det svårare att få information från patienten och att tillgodose denne information. Det blir även svårare att bygga upp en relation med patienten. Allt detta kan ha negativ inverkan på vårdkvalitén. Syfte: Syftet med studien är att utforska sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter när en språkbarriär finns mellan dem. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserat på åtta vetenskapliga originalartiklar. Artiklarnas resultat analyserades genom beskrivande syntes såsom Evans (2002) skildrar den. Resultat: Fem olika teman med tillhörande subteman framkom i studien. De olika temana var: språkbarriären påverkar vårdarbetet, språkbarriären skapar känslor, användandet av formell tolk, användandet av informell tolk och alternativa sätt att överbrygga språkbarriären. Slutsatser: Tolken är en betydelsefull länk som möjliggör kommunikation mellan sjuksköterska och patient. För att höja vårdkvalitén för patienter som har språkliga begränsningar är det av betydelse att öka kompetensen hos sjuksköterskorna i användandet tolk och öka tillgängligheten av formell tolk.
24
Opperud, Monika, and Ann-Charlotte Palm. "Kommunikation och bemötande : förutsättningar för personer med demenssjukdom att delta i sin dagliga omvårdnad." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9746.
Full textAbstract:
Bakgrund: Personer med demenssjukdom känner ofta ett utanförskap på grund av svårigheter att kommunicera. Vårdare som möter dessa personer har en viktig roll i att stödja välbefinnande, livskvalitet och möjlighet att delta i den dagliga omvårdnaden. Om kommunikationen och bemötandet inte anpassas efter den demenssjukes förmåga och han/hon inte ses som unik individ kan det leda till att personens kapacitet minskar. Syfte: Syftet var att beskriva hur vårdpersonal genom kommunikation och bemötande kan skapa förutsättningar för personer med demenssjukdom att delta i sin dagliga omvårdnad. Metod: Litteraturstudie baserad på 12 artiklar. Resultat: Det framkom att vårdare genom att kommunicera och bemöta med närvaro i mötet och förmedla glädje, kunde skapa förutsättningar för personer med demenssjukdom att delta i omvårdnaden. Att närvara i mötet innebar att vara lyhörd, tydlig och bekräfta personen. Bekräftelsen kunde ske genom att visa intresse, respekt, förtroende, stödja minnet och sträva efter jämställdhet och gemenskap. Diskussion: Det viktigaste fyndet var betydelsen av att bekräfta personen med demenssjukdom vilket får stöd i teorin bakom personcentrerad vård och bekräftande omvårdnad. Det finns behov av fortsatt forskning och utveckling av klinisk verksamhet relaterat till kommunikation och bemötande av personer med demenssjukdom.Background: People with dementia often feel alienated because of difficulties in communicating. Caregivers who meet these persons have an important role in supporting wellbeing, quality of life and the possibility to participate in daily care. If communication and treatment is not adapted to the person with dementia and he or she is not seen as unique individual, it can lead to reduction of the person’s capacity. Aim: The aim was to describe how caregivers through communication and treatment can create conditions for persons with dementia to participate in their daily care. Method: Literature review based on 12 articles. Result: It was revealed that caregivers by communicating and responding with presence in the meeting and conveying joy could create conditions for persons with dementia to participate in their own care. Presence in the meeting was to be responsive, distinct and confirm the person. The confirmation could be done by showing interest, respect, trust, support memory and promote equality and community. Discussion: The most important finding was the importance of confirmation, which is supported by the theory behind person-centred care and confirming nursing. There is need for continued research and development of clinical practice about communication and treatment of persons with dementia.
25
Folkesson, Eva, and Martin Nordquist. "Mer än bara ord." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27138.
Full textAbstract:
Kommunikationen mellan två personer består av både verbala- och icke-verbala beteenden. Den icke-verbala kommunikationen kan förstärka (kongruent) eller vara motsägelsefull med den verbala kommunikationen. I vissa situationer har den icke-verbala kommunikationen en extra stor betydelse och ibland kan den vara en bättre väg att nå fram till en person, än med verbala uttryck. Syftet med denna litteraturstudie var att synliggöra den icke-verbala kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten samt belysa dess betydelse. Frågeställningarna som användes var följande: vad har den icke-verbala kommunikationen för betydelse i mötet mellan sjuksköterskan och patienten och hur kan sjuksköterskan använda kunskapen om den icke-verbala kommunikationen? Teoretisk referensram för arbetet var Hilde Eide och Tomas Eides syn på omvårdnadsinriktad kommunikation. Metoden var en litteraturstudie som bygger på 9 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att empati, aktivt lyssnande och icke-verbal kommunikation är viktiga komponenter i sjuksköterskans patientkontakt. Vidare fann studien att empati är ett centralt begrepp i både icke-verbal och verbal kommunikation. Förståelse och kunskap hos sjuksköterskan gör att det knyts ett känslomässigt band mellan sjuksköterskan och patienten vilket utgör grunden för ett bra omvårdnadsarbete.Communication between two people consists of both verbal- and nonverbal behaviour. The nonverbal communication can strenghten or contradict the verbal communication. In some situations nonverbal communication is much more important and sometimes, it can be a better way to reach a person, than verbal communication. The aim of this study was to reveal the nonverbal communication between nurse and patient and also show its importance. The questions the study answered were: What significance does nonverbal communication have in the nurse – patient relationship and how does the nurse use this knowledge? The theoretical frame of reference for the work was Hilde Eide’s och Tomas Eide’s view of nursing communication. The method was a litterature review which was based on nine scientific articles. The results indicated that empathy, active listening and nonverbal communication are important components in the nurse – patient relationship. The study also found that empathy is a central part of both nonverbal and verbal communication. Understanding and knowledge form an emotional bond between nurse and patient and they create a solid foundation for good health care.
26
Puyol, Jarufe Gustavo, and Annika Leander. "SJUKSKÖTERSKANS EMPATISKA ROLL VID PALLIATIV OMVÅRDNAD." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26219.
Full textAbstract:
I sjuksköterskans möte med döende patienter samt deras anhöriga uppstår utmaningar och svårigheter. Sjuksköterskan måste kunna agera utifrån sin empatiska förmåga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilken betydelse sjusköterskornas empatiska förhållningssätt har inom den palliativa vården. Joyce Travelbee användes som referensram. Hennes omvårdnadsteori bygger på att omvårdnaden är en mellanmänsklig process där sjuksköterskan medverkar i det förebyggande arbete som krävs för att övervinna eller hitta meningen i sjukdom och lidande. Metoden för denna litteraturstudie var av innehållsanalytisk karaktär och den byggde på 12 vetenskapliga artiklar. Resultaten visade att sjuksköterskans empatiska förmåga har betydelse i den palliativa omvårdnaden. Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier: kommunikation, engagemang, tillit och förtroende och slutligen samspel. Sjuksköterskans förmåga att visa empati lägger grunden för patienter och anhörigas tro och hopp att patienten ska leva sin återstående tid så meningsfull som är möjlig.In the nurse’s meeting with dying patient’s and their relatives there comes up challenges and difficulties. The nurse must be able to act on the basis of her own empathic ability. The aim of this literature review was to illuminate the importance of the nurses empathic relation in palliative care. Joyce Travelbee was used as a theoretical framework. Her nurse theory is based on that the care is an interpersonal process where the nurse takes part in the preventing work which demands to overcome or find the meaning in sickness and suffering. The method used in this literature review has a content analysis approach and is built on 12 research articles. The result shows that the nurse’s empathic ability makes sense in the palliative care. The analyse of the articles resulted in four categories: communication, involvement, trust and confidence and finally teamwork. The nurse’s ability to show empathy sets the ground for patients and relatives faith and hope that the patient will be able to live a meaningful life as possible.
27
Tånghag, Karin. "Visa att du ser mig : Patienters upplevelser av möten med sjuksköterskor på akutmottagningar." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17922.
Full textAbstract:
Att vara patient på en akutmottagning kan innebära långa väntetider samt många möten med olika professioner. På svenska akutmottagningar är det en sjuksköterska som bedömer patienten vid ankomsten. Patienten har vid det första mötet förväntningar på sin kommande vård. Sjuksköterskans bemötande blir därför viktigt då patienten bildar sig en uppfattning som kommer att ligga till grund för hela vårdvistelsen. Det är därför av betydelse att det första mötet med vården blir så bra som möjligt. Trots detta ökar patientklagomålen inom den svenska akutsjukvården. Syftet med denna studien är att belysa patienters upplevelser av möten med sjuksköterskor på akutmottagningar. Uppsatsen är en litteraturöversikt som har sin grund i kvantitativa samt kvalitativa artiklar. Tretton artiklar valdes ut till resultatet. Dessa artiklar analyserades och sammanställdes. Resultatet presenteras med hjälp av sex teman. Dessa teman är, att bli sedd som person, att känna sig bortprioriterad, att bli lyssnad på, att erhålla tillräckligt med tid, att erhålla information samt sjuksköterskans yrkesskicklighet. I diskussionen diskuteras resultatet framförallt utifrån patienters upplevelser av att känna sig sedda. De vårdvetenskapliga begreppen vårdrelation, vårdande samtal, livslidande, sjukdomslidande samt vårdlidande lyfts fram. Studiens resultat styrks även i diskussionen med hjälp av primärkällor samt fyra vårdvetenskapliga artiklar.Program: Sjuksköterskeutbildning
28
Watts, Jennifer. "Den avsexualiserade patienten : Faktorer som påverkar sjuksköterskans samtal om sexualitet och reproduktion med patienten." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-2328.
Full textAbstract:
Bakgrund: Många sjukdomar och behandlingar inverkar på sexuell och reproduktiv hälsa och/eller funktion [SRHF]. Sjuksköterskor [SSK] har ansvar att lyfta detta med patienter, enligt lag samt nationella styrdokument. Patientens rättigheter innefattar erhålla adekvat och tillräcklig information för att delaktigt kunna ta informerade beslut om sin vård. Trots detta uppger SSK och patienter att samtalet inte förs. Syfte: Litteraturöversiktens syfte är att belysa vilka påverkande faktorer SSK upplever i att diskutera sexuell- och reproduktiv hälsa och funktion med patienter. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar. De analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys. Resultat: En kombination av flera faktorer påverkar SSK i att samtala om SRHF. Dessa har identifierats och kategoriserats. ”Rädsla för obekväm stämning” är ett latent tema som genomsyrar resten av de identifierade kategorierna ”Utbildning och självförtroende” ”Någon annans ansvar” ”Attityder till patientens sexualitet” ”Vårdrelationen och vårdmiljön” och ”Kultur och normer”. Slutsats: SSK avsexualiserar patienten som en lättare utväg. Att fortsätta ignorera patienters SRHF kommer inte hjälpa SSK lindra patienters lidande. Klinisk betydelse: Dessa identifierade faktorer är inget nytt. Diskussionen belyser dock nya aspekter av SSK maktroll i frågan. Förhoppningsvis kan litteraturöversikten inspirera till förändring och vidare forskning.Background: Many diseases and treatments may affect one’s sexual and reproductive health and/or function [SRHF]. Nurses have responsibility raising the subject with patients by law and national guidelines. Patients’ rights include partaking of correct and enough information to make informed decisions regarding treatment. In spite this patients and nurses state the subject is not broached enough. Aim: The aim is to describe what affecting factors nurses’ experience in discussing SRHF with patients. Method: A general literature review based on six qualitative and four quantitative articles. The articles were analyzed through content analysis. Result: A combination of multiple factors affect nurses’ conversations about SRHF. These have been identified and categorized. “Fear of uncomfortable atmosphere” is a latent theme throughout the other categories “Education and confidence” “Someone else’s responsibility” “Attitudes towards patients’ sexuality”. “Care relationship and ward environment” and “Culture and norms”. Conclusion: The nurses’ desexulization of the patient is an easy way out. Ignoring SRHF will not enable nurses to relieve patients’ suffering. Clinical significance: These identified factors are nothing new. The discussion enlighten new aspects of the nurses’ role of authority in this. Hopefully this review may inspire change and further research.
29
Linden, Hampus, and Hanna Blid. "Uppfattningar av det interprofessionella samarbetet mellan sjuksköterskor och läkare i Skandinavien." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25464.
Full textAbstract:
Bakgrund: Yrkesrelationen mellan sjuksköterskan och läkaren har funnits sedan en lång tid tillbaka. Trots det nära samarbetet, präglas det av gamla normer och strukturer som försvårar relationen. Sjuksköterskan har fått en mer tydlig roll inom vården i och med att sjuksköterskeutbildningen har utvecklats och numera leder till en examen inom omvårdnad. Makten som förr har tillhört läkaren faller nu mellan två expertisområden, omvårdnad och medicin. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskor och läkares uppfattning av deras samarbete på sjukhus och vårdboende i Skandinavien. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar från Skandinavien. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fem kategorier: yrkesrelation, omsättning av personal, gemensamt mål, rond och informationsutbyte samt teamwork. Resultatet visade att professionernas skillnader ledde till svårigheter i kommunikationen. Den rådande hierarki inom vården försvårade enligt såväl läkare som sjuksköterskor kommunikationen ytterligare. Trots att sjuksköterskor uppfattade kommunikationen som otillräcklig, ansåg läkare att den var tillräcklig. I flera studier belystes bristande samarbete vara relaterat till omsättning av läkare. Samarbetet och kommunikationen uppskattades i större utsträckning av sjuksköterskor då läkare hade fast placering på avdelningen. Ronden lyftes fram som en viktig del för samarbetet där bland annat viktig information om patienter kunde utbytas. Konklusion: Det finns en viss diskrepans mellan sjuksköterskors och läkares uppfattning av samarbete. Resultatet visar på uppfattningar som är positiva och negativa. Slutsatser utifrån resultatet är att det behövs utbildning i interprofessionellt samarbete för att förbättra professionernas kommunikation. För att möjliggöra detta behövs även ett professionellt förhållningssätt och ett samarbete där gemensamma mål utformas.Background: The professional relationship between nurses and physicians has existed for a long time. Despite their close interprofessional relation, it is characterized by old norms and structures that complicates the relationship. The nurse has been given a clearer role in health care since the developing of the education which has led to a degree in nursing. The power that previously belonged to the physician now falls between two areas of expertise, nursing and medicine. Aim: The purpose of this study was to describe nurses and physicians’ perception of their interprofessional relationship at hospitals and nursing homes in Scandinavia. Method: A literature review based on ten scientific articles from Scandinavia. Result: The result is presented in five categories: the professional relationship, staff turnover, common goal, round and exchange of information and teamwork. The result showed that differences in the professions led to difficulties in communication. The existing hierarchy in healthcare made the communication more difficult, according to both physicians and nurses. Although nurses perceived the communication as inadequate, physicians perceived as adequate. In several studies, lack of co-operation was highlighted in relation to the turnover of physicians. The co-operation and communication were appreciated by nurses when physicians had a permanent position at the ward. The round was highlighted as an important part of the co-operation, where important information about patients could be exchanged. Conclusion: There was a certain discrepancy between nurses and physicians' perception of cooperation. The result shows there are both positive and negative perceptions. Conclusions made from the result show that education in interprofessional co-operation is needed to improve their communication. To make this possible, a professional approach and cooperation are also needed where common goals are established.
30
Åkesson, Ida. "Faktorer som har betydelse för en god interaktion mellan anestesisjuksköterska och patient : En litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-82293.
Full textAbstract:
Bakgrund: Anestesisjuksköterskan skall kunna skapa en god individuell relation till sin patient i en miljö som är både högteknologisk och ofta långt utanför patientens normala omgivningar. I den perioperativa vården är mötet med patienten dessutom ofta kort och intensivt med många moment som pågår samtidigt, detta ställer därför höga krav på anestesisjuksköterskans kompetens i omvårdnadsarbetet. Syfte: att belysa vad som kännetecknar en god interaktion mellan patient och anestesisjuksköterska pre- och perioperativt. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där resultaten analyserats med hjälp av manifest och latent innehållsanalys. Totalt analyserades 11 artiklar. Resultat: Analysen resulterade i temat se-lyssna-känn vilket byggde på de två kategorierna; mellanmänskliga faktorer och yttre faktorer. Dessa byggde i sin tur på åtta underkategorier; kommunikation, inom synhåll och räckhåll, förberedelse och personkännedom, delaktighet, ansvar, förtroende, ha tid och vårda i teknisk miljö. Slutsats: Anestesisjuksköterskan måste arbeta utifrån ett personcentrerat arbetssätt där vården anpassas efter varje unik patient. Detta görs genom att se sin patient och dennes behov, lyssna till dess önskemål och lära känna sin patients personlighet och önskemål. Det krävs dessutom att anestesisjuksköterskan kan se bortom den tekniska miljön hon befinner sig i och dela sin uppmärksamhet mellan de medicinska arbetsuppgifter hon har och interaktionen som patienten behöver för att känna sig bekräftad och trygg under den perioperativa vårdtiden.Background: A nurse anesthetist has to be able to create a good individual relationship with their patient, in an environment that is both highly technological and often far beyond what the patient is used to. In the perioperative care, the meeting with the patient and the nurse is often short and intense, with a lot of things happening at once. This place high demands on the nurse´s competence in anesthetic caring. Purpose: To illustrate what characterizes a good interaction between patient and nurse anesthetist pre- and intraoperatively. Method: A systematic literature review with qualitative approach where the results were analyzed using manifest and latent content analysis. A total of 11 articles were analyzed. Results: The analysis resulted in the theme see-listen-feel, that was built upon the two categories interpersonal factors, inner factors and outer factors. These, in turn built on eight subcategories; communication, within sight and reach, preparation and personal knowledge, participation, responsibility, trust, having time and caring in a technological environment. Conclusion: The nurse anesthetist must work from a person-centered approach where the care is adapted to each unique patient. This is done by seeing the patient´s needs, listening to their wishes and getting to know their patient´s personality and desires. It also requires the nurse anesthetist to be able to see beyond the technological environment she is working in and share her attention between the medical tasks that has to be done and the interaction the patient needs to feel safe and confirmed during the perioperative period.
31
Anna, Lillieqvist, and Fredriksson Sara Noppa. "Kommunikation i livets slutskede : En litteraturöversikt ur sjuksköterskans perspektiv av att kommunicera med patienter och närstående." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5210.
Full text
32
Eklund, Jobe Fama, and Anna-Lena Netzel. "Patientens upplevda sårbarhet och kommunikationens betydelse när denne vårdas vaken i respirator." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295524.
Full textAbstract:
Bakgrund: Människans sårbarhet är särskilt utsatt då man drabbats av en sjukdom som kan kräva intensivvård, där det handlar om att överleva. Kommunikation är ett av de mest grundläggande mänskliga verktyg som vi använder oss av, dessutom handlar kommunikationen om mer än endast den verbala kommunikationen. Syftet med kommunikationen är att lära känna patienten och utforska och tillgodose dennes behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kommunikationens betydelse för patientens upplevda sårbarhet, när denna vårdas vaken i respirator på intensivvårdsavdelning. Metod: Litteraturstudie där 15 kvalitativa artiklar granskades. Resultat: Tre teman framkom. Sårbarhet orsakad av beroendet av vårdpersonal och brist på kontroll i intensivvårdsmiljö, anhörigas betydelse för att lindra sårbarheten och kommunikationens betydelse för patientens upplevda sårbarhet. Slutsats: Trots tidigare teoretiker, etiska koder, värdegrunder, lagar och forskning om korrekt bemötande prioriteras inte bemötandet med patienten och är ett fortsatt problem. Det finns ett samband mellan att vistas i en intensivvårdsmiljö, bristen på återhämtning, förlorad sekretess och symtom som ångest, stress, panik och rädsla. Minst forskning verkar göras på den patientgrupp som är allra mest sårbar, patienter som vårdas i ett land, där de inte behärskar språket eller har det aktuella språket som modersmål. När patienten känner sig trygg förbättras kommunikationen och sårbarheten lindras.Background: A humans vulnerability is particularly exposed when dealing with an illness in need of intensive care, when the focus is to survive. Communication is one of the most essential human tools that we can use in interaction with others. Communication is more than just a verbal way of expressing oneself. The aim with the communication is to get to know the patient and explore his or her needs to be able to fulfill them. Aim: the purpose with this study was to describe the importance of communication for a patients feeling of vulnerability, when cared for in ICU and awake on a respirator. Method: Literature study, where 15 qualitative articles was reviewed. Results: three themes developed. The vulnerability caused by dependence on medical staff and lack of control in the critical care environment, next of kins importance to minimize the patients vulnerability and the importance of communication for the patient's perceived vulnerability. Conclusion: although earlier theorist, ethical codes, values, laws and research, about the correct treatment exist, are the meeting with the patient often not prioritized and therefore remain a concern. There is a clear connection between the ICU environment, lack of recovery, loss of dignity, and symptoms as anxiety, stress, panic and fear. It seems that the least research is done on the patient groups that are the most vulnerable, patients receiving care in a country where they do not speak the language or have that language as their mother tongue. The communication improves and vulnerability eases when the patient feel safe.
33
Hampl, Matilda, and Alice Winrow. "Betydelsefulla aspekter för omvårdnaden av suicidnära patienter inom hälso- och sjukvården - från sjuksköterskans perspektiv : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3871.
Full textAbstract:
Bakgrund Hälso- och sjukvården har ett stort ansvar för suicidnära personer. Majoriteten av de som i slutänden tar sitt liv har tidigare varit i kontakt med vården, där första mötet ofta sker tillsammans med sjuksköterskan. Det är inte ovanligt att protokoll och anvisningar för hur vårdpersonalen ska ge dessa personer en fullgod omvårdnad saknas. Detta tillsammans med en bristfällig grundutbildning i ämnet omvårdnad av suicidnära patienter, vilket således tillsammans utgör orsaker till att sjuksköterskan saknar kompetens och redskap när det kommer till hur denna specifika omvårdnad bör utföras. Det betyder att den omvårdnad som ges således enbart kan komma att vara grundad i sjuksköterskans egna egenskaper och åsikter vilket i sin tur leder till en ojämn vård. Syfte Syftet var att undersöka betydelsefulla aspekter för omvårdnaden av suicidnära patienter inom hälso- och sjukvård ur sjuksköterskans perspektiv. Metod En litteraturstudie användes för att undersöka betydelsefulla aspekter för omvårdnad av suicidnära patienter. Databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO användes för att söka fram 15 artiklar som kunde belysa de aktuella aspekterna. En kvalitativ integrerad innehållsanalys grundad av Kristensson (2014) gjordes på alla artiklar i resultatet. Resultat Studien resulterade i sex kategorier av faktorer med underkategorier av betydelse för omvårdnadskvalitén. Kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten, utbildning, rutinernas betydelse, teamsamverkan, vårdrelationen och sjuksköterskans personliga egenskaper. Dessa kategorier utgjorde de aspekter som sjuksköterskan ansåg viktiga för omvårdnaden av suicidnära patienter och var avgörande i många fall för att sjuksköterskan skulle känna att de kunde ge god omvårdnad. Viktigast var framförallt en välfungerande kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten och relationen mellan dem samt egenskaper som sjuksköterskans besitter och hens utbildningsnivå för att kunna hantera en situation med en suicidnära patient och ge god omvårdnad. Slutsats Det är viktigt att sjuksköterskan tar sig tid, kommunicerar och lyssnar på patienten för att kunna bygga upp en god relation tillsammans vilket möjliggör upprättandet av en individuell vårdplan och att en personcentrerad vård utförs. För att sjuksköterskan ska veta hur man går till väga för att skapa en välplanerad omvårdnad för patienten krävs relevant utbildning i bland annat rätt bemötande, omvårdnad, psykisk ohälsa och riskfaktorer för suicid. Ett genuint engagemang i patientens mående och relevant utbildning är grunden i god omvårdnad för suicidnära patienter.
34
Eriksson, Caroline, and Wikström Pernilla. "Kommunikation mellan sjuksköterska och patient." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25790.
Full textAbstract:
Kommunikationen har stor betydelse inom sjukvården och det är många faktorer som kan påverka kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Syftet med denna litteratur-baserade studie var att ur ett patientperspektiv belysa faktorer som har betydelse för kommunikationen mellan sjuksköterskor och vuxna patienter med kontinuerlig kontakt med vården på sjukhus eller äldreboende. Metoden har varit en strukturerad litteraturba-serad studie baserad på Fribergs (2006) sju steg. Resultatet av de nio vetenskapliga artik-larna visar att patienternas upplevelser av kommunikationen påverkas av faktorer relate-rade till sjuksköterskornas personlighet, sjuksköterskornas profession, den individuella patienten samt miljö och organisation. Många patienter var över lag nöjda med kommu-nikationen till sjuksköterskorna. De patienter som inte var nöjda visade tydligt vad som var bra respektive dåligt med kommunikationen.Communication is of great importance within health care and many factors may affect thecommunication between nurse and patient. The aim of this literature based study was toemphasize some factors that are important for the communication between nurses andadult patients that are in continuous contact with the care within hospitals or homes for the elderly. The method has been a structured literature based study based on the seven steps of Friberg (2006). The result of the nine scientific articles shows that the patients´ experiences of the communication are affected by factors related to nurses´ personality,nurses´ profession, the individual patient and the environment and organisation. Manypatients were overall satisfied with the communication with the nurses´. The patients that were not satisfied clearly showed what was good and what was not good with the communication.
35
Adams, Johanna, and Jennifer Eriksson. "Sjuksköterskors attityder och erfarenheter av att bemöta personer med schizofreni i olika vårdkontext : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3899.
Full textAbstract:
Bakgrund Schizofreni bedöms vara en av de tio mest funktionsnedsättande tillstånden i världen och omkring 20 miljoner människor har diagnosen. Det är den vanligaste psykossjukdomen och innebär för många drabbade ett lidande med en negativ inverkan på personens psykosociala tillvaro och fysiska hälsa. Personer med schizofreni utsätts ofta för stigmatisering i samhället, vilket resulterar i social utsatthet och ensamhet. Även i vården förekommer stigmatisering av sjukdomen, och att befinna sig i vårdsammanhang är för vissa personer med schizofreni sammankopplat med diskriminering och känslor av utsatthet. Sjuksköterskors professionella ansvar är att bemöta alla personer med respekt och med ett etiskt förhållningssätt. Det är av stor vikt att sjuksköterskor har kompetens att bemöta personer med schizofreni med ett personcentrerat förhållningsätt för att främja patientgruppens psykiska och fysiska hälsa. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors attityder och erfarenheter av att bemöta personer med schizofreni i olika vårdkontext. Metod En litteraturöversikt där resultatet baserades på15 vetenskapliga artiklar. Författarna har använt databaserna PubMed och CINAHL för att finna de vetenskapliga artiklarna. Tydliga urvalskriterier beskrivs i litteraturöversikten och artiklarna är sökta mellan åren 2010 till 2020. En integrerad dataanalys har utförts på inkluderade resultatartiklar. Resultat Resultatet indikerar att stigmatisering av personer med schizofreni förekommer i större grad hos bland sjuksköterskor med mindre arbetserfarenhet. En öppen och ärlig dialog framkom som viktiga aspekter i patientrelationen mellan sjuksköterskor och patienter med schizofreni. Slutsats Enligt funna resultat visades att högre kompetens gav mer trygghet hos sjuksköterskorna vilket tydliggör vikten av rätt utbildning hos sjuksköterskor för att kunna arbeta personcentrerat. Att reflektera kring sina egna fördomar och sin egen attityd kan minska en negativ attityd mot personer med schizofreni. Reflektionen medför också en minskad stigmatisering av patientgruppen. En öppen och ärlig kommunikation kan även främja relationen mellan sjuksköterskan och patienten och främja välmående.Background Schizophrenia is estimated to be one of the ten most disabling conditions in the world with around 20 million people affected. It is the most common psychotic disease and has a negative impact on the person's psychosocial existence and physical health. People with schizophrenia are often exposed to stigma in society, which results in social vulnerability and loneliness. Even in healthcare, stigma is preceded about the disease and being in a care context is for some people with schizophrenia linked to discrimination and feelings of vulnerability. Nurses' professional responsibilities is to treat all people with respect and with an ethical approach. It is of importance that nurses have the competence to care for people with schizophrenia with person-centered care in order to improve their wellbeing mentally and physically. Aim The aim was to describe nurses' attitudes and experiences of treating people with schizophrenia in different care contexts. Method A literature review where the results were based on 15 scientific articles. To find the scientific articles the authors have used the databases PubMed and CINAHL. Clear selection criterias was described in the literature review and articles are sought between year 2010 to 2020. An integrated data analysis has been performed on included results articles. Results The result indicates that stigmatization of people with schizophrenia occurs to a greater extent in nurses with less work experience. An open and honest dialogue emerged as important aspects in the nurse-patient relationship. Conclusions According to the results found, it was shown that higher competence gave more security to the nurses, which clarifies the importance of the right training for nurses to be able to work person-centered. Reflecting on one's own prejudices and one's own attitude can reduce a negative attitude towards people with schizophrenia. The reflection also leads to a reduced stigma of the patient group. Open and honest communication can also promote the relationship between the nurse and the patient and promote well-being.
36
Heringhaus, Alina, Kristian Nilsson, and Malin Rosdahl. "Verbal och icke verbal kommunikation mellan sjuksköterska och patient." Thesis, Kristianstad University College, Department of Health Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3827.
Full textAbstract:
Bakgrund: Verbal och icke verbal kommunikation är ett utbyte av information eller känslor mellan två personer. Inom omvårdnadsarbetet är kommunikation ett viktigt redskap att använda sig av som sjuksköterska. Syfte: Att belysa verbal och icke verbal kommunikation mellan sjuksköterska och patient vid det akuta omhändertagandet av patienten. Metod: En allmän litteraturstudie med systematisk artikelsökning samt innehållsanalys av artiklarna. Resultat: Det finns både positiva och negativa sätt att kommunicera. Sjuksköterskorna var väl medvetna om vikten av god kommunikation, men trots detta visade det sig att det fanns påtagliga brister i omvårdnaden vid det akuta omhändertagandet. Sjuksköterskans sätt att kommunicera påverkades av många faktorer, bland annat patientens tillstånd och bakgrund samt störande faktorer som tidsbrist och telefon. Slutsats: Det tycks finnas ett behov av utökad utbildning och träning inom kommunikation för samtliga som arbetar inom omvårdnad. Dessutom bör forskningen inom kommunikation utökas.
37
Hernaner, Nahlén Alexandra, and Machado Anna Karin Jonsson. "Kommunikation mellan patient och sjuksköterska : faktorer som påverkar." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1130.
Full text
38
Jonsson, Machado Anna Karin, and Nahlén Alexandra Hernander. "Kommunikation mellan patient och sjuksköterska : Faktorer som påverkar." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1147.
Full text
39
Nolskog, Felicia. "Verbal kommunikation mellan sjuksköterska och patient : Betydelsen av orden." Thesis, Karlstads universitet, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26760.
Full text
40
Boudrie, Emma, and Viklund Agnes Norman. "Tolk i mötet mellan sjuksköterska och patient." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2622.
Full textAbstract:
Bakgrund: Svensk lag bygger på god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Dagens mångkulturella samhälle ställer krav på sjukvården när det kommer till att erbjuda likvärdig vård till alla även till de som inte behärskar språket. Sjukvården ska bedrivas personcentrerat, personcentrerad omvårdnad kräver att sjuksköterska och patient förstår varandra. Därför är det sjuksköterskans professionella ansvar att i mötet med mångkulturen använda tolk för att säkerställa personcentrerad omvårdnad och säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan använder tolk i mötet med patienten inom hälso- och sjukvård Metod: Litteraturöversikt valdes som metod. Databassökningar för vetenskapliga artiklar genomfördes i Pubmed och CINAHL, 16 artiklar valdes för granskning och analys. Resultat: Två huvudrubriker framkom; sjuksköterskans användning av tolk i mötet med patienten samt faktorer som påverkar sjuksköterskans användning av tolk i mötet med patienten. Under huvudrubrikerna presenteras underrubrikerna; etablera en relation, användning för att genomföra omvårdnad, tolkanvändning för speciella situationer, användning av personal som tolk, användning av närstående som tolk, okunskap och fördomar samt organisatoriska faktorer. Slutsats: Språkbarriärer genererar svårigheter för sjuksköterskan i mötet med patienter som inte behärskar språket vilket kan leda till brister i omvårdnaden samt osäker vård. Det är därför av vikt att problemet belys samt att mer information och utbildning implementeras för att komma till rätta med problematiken då det är sjuksköterskans ansvar att tillgodose personcentrerad omvårdnad till hela befolkningen.
41
Erikson, Sara, and Emelie Persson. "Relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan är stressad." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-9844.
Full textAbstract:
Uppsatsens syfte var att belysa relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan var stressad. För att fördjupa oss i relationens betydelse har vi använt oss av Joyce Travelbees teori kring mellanmänskligheten. Uppsatsen är gjord som en systematisk litteraturstudie där sex artiklar analyserades. Vårt resultat visade att stress påverkade relationen negativt. Våra fynd visade att förmågan att skapa en relation minskade då både sjuksköterskan och patienten skapade en distans till varandra. Sjuksköterskans stress gjorde att hon ändrade sitt fokus i arbetet, patienten mötte då en uppgiftsorienterad sjuksköterska som inte tillgodosåg patientens emotionella behov i relationen. Både sjuksköterskans och patientens personlighet, i stress, visade sig ha betydelse för hur relationen utvecklades. Författarna ansåg att när relationen sattes åt sidan var det även av stor vikt att patientens åtsidosatta emotionella behov synliggjordes. Sjuksköterskan behövde också få förståelse och stöd för hennes stressiga situation, såsom till exempel utbildning i stresshantering. Vi ansåg att det skulle vara av intresse med fortsatta studier kring strategier för sjuksköterskan att hantera stress.
42
Jansson, Hanna. "Kommuniktionens betydelse mellan patient och sjuksköterska : En litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-397867.
Full textAbstract:
Bakgrund: Flertalet studier visar på hur sjuksköterskebristen är ett faktum världen över och att detta medför konsekvenser för kvaliteten på vården av patienten. Syfte: Syftet är att sammanställa kunskapsläget om kommunikation mellan patient och sjuksköterska påverkar patientsäkerheten och om sjuksköterskebristen har en inverkan på detta. Metod: En litteraturstudie utfördes för att besvara syftet. Artiklar söktes i databaserna Pubmed, Cinahl och Svemed och granskades sedan utifrån SBU´s kvalitetsmall. Artiklarna som bedömdes ha hög eller medelhög kvalitet användes i arbetet och de artiklar som bedömdes ha en låg kvalitet uteslöts från arbetet.Resultat: Resultatet visade att tung arbetsbelastning och tidsbrist bidrog till att kommunikationen med patienten inte prioriterades. Bristfällande kommunikation visade sig ha en direkt påverkan på patientsäkerheten då missförstånd uppstod, felaktiga diagnoser ställdes varpå patienten även i vissa fall fick fel behandling. Patienterna uppfattade sjuksköterskornas arbetsbelastning och kände sympati för dem samtidigt som många kände sig orättvist behandlade. Trots att många patienter berättade om bristfällande kommunikation samt en påverkad relation mellan sjuksköterskan och patienten var det emellertid några patienter som lyfte positiva möten och även möten som förstärkt patientens vilja att våga prata med sjuksköterskan om allting, inte enbart det medicinska. Slutsats: Resultatet visar på hur en bristfällig kommunikation kan leda till stora konsekvenser för patientsäkerheten. Ytterligare forskning och studier med fokus på patienternas synvinkel anses därav som en viktig aspekt för att visa på hur allvarsamt detta är.Background: Several studies show how nursing shortage is a fact worldwide and that it implicates the quality of patient care.Aim: The aim is too gather information on wheter the communication between patient and nurse affects patient saftey and if nurse shortage has an impact on this.Method: A literature review was conducted. Articles were searched in the following three databases; Pubmed, Cinahl and Svemed and then reviewed based on SBU´s quality template. The articles that was estimated too a high or medium quality were included in the article and the articles whom were estimated too a low quality were omitted from the essay.Results: The results showed that heavy workload and lack of time contributed to unprioritizd communication with the patient. Defective communication was found to have a direct impact on patient safety when misunderstandings arose, incorrect diagnoses were made and in some cases, the patient received incorrect treatment. Patients perceived the workload of the nurses and felt sympathy for them while many felt unfairly treated. Although many patients talked about inadequate communication and an affected relationship between the nurse and the patient, nonetheless, there were some patients who raised positive meetings and also meetings that reinforced the patient's willingness to dare to talk to the nurse about everything, not just the medical aspects. Conclusion: The result shows what devastating consequences a lack of communication can contribute to. Further research and studies that focus on the patients view is considered an important aspect to show how serious it is.
43
Bokström, Malin, and Malin Törnquist. "För patientens bästa : kommunikation mellan sjuksköterska och läkare." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15267.
Full textAbstract:
För att säkra patientsäkerheten krävs att kommunikationen mellan vårdpersonal främjas, de har visat sig att kommunikationen har ett samband med de misstag som sker i patientvården. Ett speciellt behov av vidare forskning på kommunikationen mellan sjuksköterska och läkare finns, detta för att professionernas kommunikation sinsemellan är en stor del av patientens vård och säkerhet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar kommunikation mellan läkare och sjuksköterska relaterat till patientsäkerheten. Studien utfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att C-HIP och SBAR ansågs vara användbara för att främja en god kommunikation mellan professionerna och för att främja patientsäkerheten. För att främja kommunikationen professionerna emellan krävs god kvalitet av information och att informationen är relevant. Humor, empati, förståelse och öppenhet är faktorer i beteendet som främjar en god kommunikation. Hierarkin som fortfarande råder i sjukvården påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskan och läkaren negativt. Att höja rösten, nedvärdera varandra och att uppvisa ett respektlöst beteende är också faktorer som hindrar kommunikationen. Fler kurser behöver införas i sjuksköterskan och läkarens utbildning för att främja kommunikationen dem emellan. Ett förslag kan vara att införa en gemensam kurs där professionerna kan öva och även få en inblick i varandras arbetsuppgifter.It requires better communication between medical staff to ensure patient safety. It’s proved that communication is linked to the mistakes that occur in patient care. A special need for further research on communication between nurses and doctors are needed, this for the communication between them is a big part of patient care and safety. The purpose of this study was to illuminate factors that affect communication between doctors and nurses related to patient safety. The study was conducted as a literaturestudy. The results showed that C-HIP and SBAR were useful methods for promoting good communication between the professions and to promote patient safety. It requires good quality of the information and relevant information to foster good communication. Humor, empathy, understanding and openness are factors in behavior that promotes good communication. The hierarchy that still exists is affecting communication between the nurse and doctor negative. Raising his voice, depreciate each other and show a disrespectful behavior are barriers that effects the communication. More courses need to be introduced in the nurse and physician education to promote communication. One suggestion might be to introduce a common course in which professions can practice and also get an insight into each other's work.
44
Christiansen, Malin, and Annika Mattsson. "Bemötandets innebörd utifrån ett sjuksköterske- och patient- perspektiv." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4765.
Full textAbstract:
Syfte: Syftet med denna studie var att belysa bemötandets innebörd utifrån både patient och sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där materialet inhämtades genom sökning av vetenskapliga artiklar i sökmotorn ELIN och i databaserna CINAHL, EBSCO och Elsevier. Artiklar som ansågs besvara studiens syfte och frågeställningar kvalitetsgranskades enligt modifierade granskningsmallar av Forsberg och Wengström (2003) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) och resultatet baserades på 11 stycken kvalitativa studiers samt en studie med mixed method. Resultatet: I analysen av artiklarna framkom olika faktorer som samtliga innefattade bemötandes innebörd. Dessa faktorer presenterades som fyra huvudteman: Vikten av att skapa en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient, Vårdrelation ur ett patientperspektiv, Vårdrelation ur ett sjuksköterskeperspektiv och Kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Resultatet visade att det var av stor vikt att det uppstod ett möte emellan sjuksköterska och patient för att därigenom kunna utveckla en god vårdrelation. I denna process var kommunikation den viktigaste aspekten. Att sjuksköterskan var ärlig, engagerad och bemötte patienten som en unik person utifrån ett helhetsperspektiv var de mest betydelsefulla komponenterna beträffande bemötandets innehåll. Patienten upplevde då ett förtroende för sjuksköterskan som därmed kunde stödja patienten i att hantera och finna mening och hopp i sjukdomssituationen.
45
Beckman, Elisabeth, Anna Jemsby, and Paula Wiesel. "Faktorer som påverkar sjuksköterska och patient vid omhändertagande på akutmottagning." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1257.
Full textAbstract:
I dagens samhälle ställs höga krav på sjuksköterskan. Hon/han
ska kunna möta och ta hand om patienter med olika bakgrund
och erfarenhet. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer
som påverkar sjuksköterska och patient vid omhändertagande på
akutmottagning. Studien genomfördes som en litteraturstudie, med
induktiv metod där fakta i resultaten kategoriserades i tre delar,
vilka var kompetens, bemötande och bedömning. Alla som utsätts
för något traumatiskt riskerar att drabbas av posttraumatiskt
stressyndrom. Detta gäller både sjuksköterska och patient. För att
inte omvårdnaden av patienten ska påverkas negativt, bör
sjuksköterskor som utsatts för traumatiska upplevelser få hjälp att
bearbeta dem. Studien visar att även om teknisk och praktisk
kompetens är nödvändig hos sjuksköterskan, påverkas patienten av
dennes beteende, bemötande och egna erfarenheter. En
patientinriktad omvårdnad medför att patienten känner
välbefinnande och säkerhet. Verbal och icke-verbal
kommunikationsförmåga värderas högt och är en förutsättning för
att patienten känner trygghet och värdighet. Vid omhändertagandet
bör patienten mötas och triagebedömas på ett korrekt och
respektfullt sätt. Både utarbetade triagemallar och VAS-skala
behöver användas i större utsträckning än vad som görs idag för att
förbättra omhändertagandet. Sjuksköterskan ska ta patientens
upplevelser på allvar för att uppnå en optimal omvårdnad.
46
Lindvall, Julia, and Andrea Pettersson. "Humor i interaktionen mellan patient och sjuksköterska : En litteraturöversikt." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79921.
Full textAbstract:
Bakgrund: För att integrera med patienter använder sjuksköterskor olika tekniker så som verbal och icke verbal kommunikation. Relationen mellan sjuksköterska och patient är en central faktor för att tillhandahålla god omvårdnad. Humor kan hjälpa att främja kommunikation och relation mellan patient och sjuksköterska. Syfte: Sammanställa kunskap om användningen av humor i mötet mellan patient och sjuksköterska. Metod: Litteraturstudien grundades på 11 vetenskapliga studier som analyserades med Whittemore och Knafl (2005) analysmetod. Resultat: Resultatet genererade fyra olika kategoriersom visade att humor kan främjarelationen; då humor skapar en känsla av sammanhållning och bidrar till en avslappnad atmosfär.Främjar välmående och hälsa; genom att öka patienters självkänsla,distanseraobehag och motivera till rehabilitering. Främjar hantering av känslor; då humor hjälpte patienter att uttrycka samthantera rädsla och ångest. Sammanhang; humor bör användas med försiktighet och det uppfattas och uttrycksolika.Slutsats: Humor är ett verktyg som kan användasmellan sjuksköterska och patient. Humor har positiva effekter så som att det är relationsbyggande, underlättar kommunikation samt underlättar för patienter att visa och hantera känslor. Ytterligare forskning inom området krävs för att ge en förståelse ochsäkerhet för användning av humor för sjuksköterskor.
47
Carlsson, Elin, and Gabriella Bjerring. "Patienters delaktighet : En kvalitativ litteraturstudie ur sjuksköterskans perspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Hälsa och välfärd, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-26857.
Full textAbstract:
Bakgrund: Forskning har visat att patienter som är delaktiga i sin vård kan få ökad motivation som kan leda till en bättre behandling. En viktig del för sjuksköterskan är att ge tillfälle för patienten att medverka i vården. Hinder för delaktighet kan uppstå på vägen, som makt och dominans i relationen mellan sjuksköterska och patient. Problem: Sjuksköterskan har ett ansvar att ta till vara på patientens resurser. Dock kände sig patienten ibland utsatta och hade dålig kontroll över sin situation. Patienters delaktighet ses därmed inte alltid som problemfri, men som en positiv faktor i vården. Syfte: Syftet är att beskriva hur patienters delaktighet tillvaratas i vårdandet ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: För att få fram sjuksköterskors upplevelser har Evans (2002) beskrivande syntes för kvalitativa artiklar tillämpats. Resultat: Resultatet visade att relationen mellan sjuksköterskan och patienten var en förutsättning för delaktighet. Sjuksköterskan behövde tillvarata patientens kunskaper samt jobba utifrån patientens önskan. Hinder för delaktighet i vården ansågs vara tids- och personalbrist samt sjuksköterskornas tvivel på patientens förmåga. Slutsatser: För att ett bra samarbete mellan sjuksköterskan och patienten skulle bli möjlig krävdes det tillit och ärlighet. Vårdrelationen mellan patienten och sjuksköterskans hade en central roll i möjliggörandet för patientens delaktighet.
48
Lopez, Bertil. "Trygghet inom psykiatrisk vård : ett samspel mellan sjuksköterska och patient." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1348.
Full textAbstract:
Bakgrund Den psykiatriska vården har genomgått några stora förändringar under det senaste århundrandet bland annat gällande de psykiskt sjuka och deras behandling. Riksförbundet för social och mental hälsa grundades och förändringar inom psykiatrin påbörjades och inriktningen kom att styras mot införandet av mer frivillig vård istället för tvångsvård. De tidigare statliga sinnessjukhusen ersattes av mentalsjukhus och senare av psykiatriska sjukhus. Psykiatrireformen hade som syfte att få ut flera personer med psykiska funktionshinder i samhället. Det blir vanligare att människor någon gång i livet drabbas av psykisk ohälsa. En sjuksköterska ska i sitt agerande och sitt förhållningsätt gentemot patienten arbeta utifrån en etiskt grundsyn. Relationstrygghet beskrivs som betydelsen av att patienten bli positivt bemött och kan känna sig betrodd och respekterad. För att skapa och stödja denna trygghet måste sjuksköterskan vara trovärdig och kunna visa empati. Syfte Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan inger patienten trygghet på en psykiatrisk vårdavdelning. Metod För att i enlighet med syftet kunna svara på frågeställningarna genomfördes en litteraturstudie i avsikt att studera ett avgränsat område. De inklusionskriterier som användes för att artiklarna skulle anses vara relevanta var att de skulle handla om trygghet, tillit, relation och om psykiatrisk vård. För sökning av artiklar användes databaserna PubMed och Cinahl. Femton artiklar har inkluderats i studien. Dessa har kvalitetsvärderats, klassificerats och beskrivits i en matris. Resultat När patienterna fick vara delaktiga i sin omvårdnad och behandling skapades en bättre förståelse mellan sjuksköterska och patient vilket hos patienten ledde till en ökad medvetenhet och en känsla av själbestämmande. Mötet mellan sjuksköterska och patient ledde under dessa förutsättningar till en upplevelse av trygghet. Det mest värdefulla, enligt sjuksköterskorna, var att skapa en tillitsfull relation med patienten och att förvissa sig om att patienten kände förtroende för den mottagna vården. Sjuksköterskor, som var framgångsrika i att skapa trygga relationer, försökte att identifiera och uppskatta patientens resurser. Detta sätt att arbeta understöddes av en rad kvalitéer som forskarna ville sammanfatta med begreppet empati. Att patienterna ibland upplevde sjuksköterskor som otillgängliga och ovilliga att hjälpa kunde leda till ett motstånd att söka sig till sjuksköterskorna när de kände sig otrygga. Slutsats I resultatet framgår att sjuksköterskan har en viktig roll i att skapa förutsättningar för en trygg relation med patienten vilket förutsätter egenskaper som leder till att patienten känner sig förstådd, respekterad och sedd som en människa och ej som sin sjukdom. Patientens delaktighet i sin omvårdnad leder till en bättre förståelse mellan sjuksköterska och patient och till en tryggare relation dem emellan.
49
Gingdal, Beatrice, and Elvisa Kukic´. "Kulturella skillnader i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient – en litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33778.
Full textAbstract:
Bakgrund: Den ökande immigrationen bidrog till ett mångkulturellt samhälle där olika språk och kulturer möttes. För att överbrygga de språkbarriärer som uppstod kunde användning av tolk underlätta kommunikationen. Madeleine Leiningers omvårdnadsteori användes som teoretisk referensram då den fokuserade på transkulturell omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med patienter från en annan kulturell bakgrund. Metod: Designen som användes var en litteraturöversikt som baserades på 14 vetenskapliga originalartiklar varav 13 var av kvalitativ design och en av kvantitativ design. Analysprocessen utgick från ett induktivt förhållningssätt. Resultat: Efter granskning kunde två huvudkategorier och fyra underkategorier identifieras. Sjuksköterskor upplevde att språkbarriärer var det största hindret för omvårdnaden. De hjälpmedel som användes för att överbrygga språkbarriärer upplevdes till stor del som problematiska av sjuksköterskor. Många sjuksköterskor upplevde att de saknade kunskap om olika kulturer. Diskussion: Upplevelserna av att kommunicera med patienter från en annan kulturell bakgrund kunde variera utifrån vårdkontexten. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde många hinder och problem i kommunikationen och med de hjälpmedel som fanns tillgängliga. Det krävs mer kunskap och utbildning inom transkulturell omvårdnad och användning av tolk i vårdsamtal.Godkännande datum: 2017-11-09
50
Backström, Eva, and Martin Petersson. "Kommunikationens betydelse i mötet mellan sjuksköterska och en patient med diagnosen stroke." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1796.
Full textAbstract:
Varje år insjuknar ca 25-30 000 människor i stroke i Sverige. Sjuksköterskan måste ha i beaktande att dessa patienter kan ha kommunikationssvårigheter av olika grad. Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur sjuksköterskan ska gå till väga när hon ska kommunicera med en patient som har fått diagnosen stroke. Resultatet visar att sjuk-sköterskorna ofta saknar kunskap i hur hon ska agera och bete sig när hon kommunicerar med en patient som fått diagnosen stroke. Brist på tid är också ett vanligt förekommande problem som gör att sjuksköterskan helt enkelt inte hinner lägga den tid som krävs för att kommunicera med den individ som insjuknat i stroke. Till följd av det känner sjuksköterskan att hon inte kan sköta sitt jobb på ett korrekt och tillfredsställande sätt. Slutsatsen av vår studie visar att det bl.a. behöver läggas mer tid på att utveckla sjuksköterskornas kommunikativa kunskaper så att en god och trygg relation kan skapas med den som insjuknat i stroke. Studien är en litteraturstudie med kvalitativ utgångspunkt och Joyce Travelbee´s omvårdnadsteori har använts som teoretisk referensram. Travelbee påtalar vikten av kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Polit & Hunglers modell för litteratursökning har använts och vi har blivit inspirerade av Graneheim & Lundmans sammanställning av analysmetod när vi har analyserat vetenskapliga artiklar.