Relevant bibliographies by topics / Kommunikationsformer

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Kommunikationsformer'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 6 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Kommunikationsformer.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Kommunikationsformer"

1

Jensen, Jens F. "Vejkort til Informationsmotorvejen. En medietypologi for informationstrafikmønstre på Internet." MedieKultur: Journal of media and communication research 13, no. 27 (September 3, 1997): 16. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v13i27.1098.

Full text
Abstract:
Internet er - som medie betragtet - et overordentligt komplekst fænomen. Det aktualiserer behovet for en typologi over Nettets mange og meget forskelligartede informationstjenester og kommunikationsformer. I den- ne artikel præsenterer Jens F. Jensen et udkast til en sådan klassifika- tion af Internet-tjenester. Først introduceres en mulig typologi for nye computerbaserede netmedier; og endelig bliver der draget forskellige konklusioner om Internet som medie og det aktuelle medielandskab, bl.a. ud fra begreber som "push media" og "pull media". Målet med artiklen er dobblet: Dels på et forholdsvist grundlæggende niveau at introducere til Internets mange forskellige tjenester. Dels at etablere en mulig beskrivel- sesramme for forståelsen af Internet - som medie.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Vandborg, Lise, and Astrid Bjørnskov Thorhauge. "Best Practice: Fra inspiration til litterært mødested." Nordisk Tidsskrift for Informationsvidenskab og Kulturformidling 1, no. 3 (March 22, 2017): 75–80. http://dx.doi.org/10.7146/ntik.v1i3.26078.

Full text
Abstract:
Litteratursiden i de fire rumDe danske bibliotekers website om skønlitteratur Litteratursiden.dk har i takt med den digitale udvikling og de moderne kommunikationsformer udviklet sig fra at være en envejs-kommunikerende vidensportal til at være et forum, hvor brugerne kan dele oplevelser og viden, søge inspiration og information og møde andre litteraturinteresserede. I 2009 blev Litteratursiden således relanceret i en 2.0 version, hvor brugerinvolvering blev en vigtig del af konceptet. I denne artikel diskuteres Litteratursidens udvikling med afsæt i 4-rumsmodellen som præsenteres i rapporten Folkebibliotekerne i videnssamfundet (Styrelsen for Bibliotek og Medier 2010), og der gives indledningsvis en introduktion til, hvordan Litteratursiden 2.0 imødekommer et stigende behov for at være en del af et virtuelt fællesskab.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Christensen, Jesper Højbjerg. "Public relations i et overkommunikeret samfund." MedieKultur: Journal of media and communication research 9, no. 20 (September 1, 1993): 7. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v9i20.963.

Full text
Abstract:
Vi har aldrig før været så overfodret med kommunikation. Jesper Højbjerg Christensen, direktør for Advice Ledelses- og Kommuni- kationsrådgivning A/S, diskuterer i artiklen som praktiker med kom- munikationsreoretisk baggrund, hvordan det kan sikres, at man inden for kommunikations- og public relations-branchen ikke bare kommunikerer som propagandamaskiner - mere og mere - men hellere går i dialog og kommunikerer mindre, og bedre. Han peger på, at vi i fremtiden, bl.a. takket være sammenhængne mellem høj uddannelse og avanceret teknologi, får mulighed for at udfolde mere symmetriske kommunikationsformer og konsensus-funderet dialog. Som sit bidrag til at udrydde forvirringen om, hvad public relation egentlig er, opstiller han - uden større tiltro til, at man kan skabe en "teori" om PR - ud fra praksis fire forskellige måder at dyrke public relations på.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Nielsen, Niels Chr. "Den professionelle kommunikations renæssance." MedieKultur: Journal of media and communication research 9, no. 20 (September 1, 1993): 7. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v9i20.965.

Full text
Abstract:
Mens hovedparten af den nyere PR-litteratur bevæger sig "på kommu- nikations niveau", og blot beskriver fremtidens virksomhedskommuni- kation i forhold til fortidens og nutidens kommunikationsformer, så gra- ver Niels Chr. Nielsen i denne artikel et par spadestik dybere. Han beskriver kort den igangværende erhvervsstrukturelle og teknologiske udvikling og trækker dernæst paralleller til kravene til virksomhedernes professionelle kommunikationsarbejde. Det er hans tese, at den tekno- logiske og erhvervsstukturelle udvikling ikke, som ofte påstået, fører til mere og mere sofistikeret manipulation med modtagerne; tværtimod vil det der ske en forskydning i argumentets og den ægte dialogs retning. Niels Chr. Nielsen, der er cand.mag i filosofi og idehistorie, skriver fra en position som udviklingsdirektør ved Dansk Teknologisk Institut. Artiklen er et bearbejdet oplæg fra konferencen "Excellent Public Relations", 18. marts 1993.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Ziese, Thomas, and Susanne Moebus. "Neue Kommunikationsformen." Das Gesundheitswesen 79, no. 11 (November 2017): 916–18. http://dx.doi.org/10.1055/s-0043-121465.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungGute Kommunikation ist ein essentielles Merkmal von Public Health. Die bisherigen Kommunikationswege von Sender zu Empfänger werden in allen Lebensbereichen zunehmend durch neue Kommunikationsformen wie Social Media ergänzt oder sogar ersetzt. Public Health muss diese Veränderungen auf-nehmen, um seine Anliegen und Ergebnisse unterschiedlichen Nutzergruppen zugänglich zu machen. 1. Viele Gruppen der Bevölkerung (z. B. Migranten, sozial benachteiligte) werden in der Kommunikation schwer erreicht. Unterschiedliche Adressaten brauchen unterschiedliche Kommunikationsformen, dazu zählen auch soziale Medien. Entsprechende Zugangswege müssen identifiziert und für die Kommunikation genutzt werden. 2. Es müssen Strategien entwickelt werden, wie Public-Health-Informationen in sozialen Medien effektiv kommuniziert werden können. Sie müssen fachlich fundiert, verlässlich und qualitätsgesichert sein, die regelmäßige Aktualisierung gesichert werden. 3. Partizipation und Dialog sind wichtige Elemente einer effektiven Public-Health-Kommunikation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Sommer, Eva. "Kommunikationsform E-Mail." Informationen Deutsch als Fremdsprache 31, no. 2-3 (June 1, 2004): 393–94. http://dx.doi.org/10.1515/infodaf-2004-2-399.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Luttermann, Karin. "Verständliche Semantik in schriftlichen Kommunikationsformen." Fachsprache 32, no. 3-4 (May 31, 2017): 145–62. http://dx.doi.org/10.24989/fs.v32i3-4.1395.

Full text
Abstract:
The paper Comprehensible semantics in written forms of communication deals with the comprehensibility of legal semantics in written legal communication for legal experts andlay persons. The Comprehensibility Model of Legal Language is in the tradition of linguistic pragmatics and exemplifies the language use in German product liability law which belongsto the core of consumer protection in everyday economic transactions. This includes lexemes such as ‘Fehler’ (error), ‘Produkt’ (product), ‘Sache’ (object) or ‘Mangel’ (defect) which occur both in expert as well as in non-expert situations of use.Intersections in the semantic explication between legal experts and laypersons as well as communicative problems of legal laypersons are determined. The linguistic problems must besolved in interdisciplinary committees of linguists and legal experts: e.g., in the editorial team Legal Language in the German Federal Ministry of Justice or in an European Competence Center for language and the law. The Comprehensibility Model aims at comprehensible communication of the law, in order to implement the concept of linguistic democracy. It works in the horizon of the recipient. This designates adequacy with regard to object and addressee for the production and reception of legal texts.The methodological basis is multiperspectivity: with the theory pattern, the empirical pattern, the results pattern and the comparison pattern. This leads to new possibilities for research on language for special purposes, transcending traditional disciplinary boundaries, as well as to new, practically relevant professional fields for students of Applied Linguistics (e.g., legal editor, executive consultant).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Fögen, Thorsten. "Antike Zeugnisse zu Kommunikationsformen von Tieren." Antike und Abendland 53, no. 1 (December 18, 2007): 39–75. http://dx.doi.org/10.1515/9783110192377.39.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Hanß, Stefan. "Eine Untersuchung auf Diskurse, symbolische Kommunikationsformen und Inszenierungsstrategien." Archiv für Kulturgeschichte 94, no. 1 (June 2012): 87–112. http://dx.doi.org/10.7788/akg.2012.94.1.87.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Kann, Bettina. "Ein Jahr Corona-Pandemie: Erfahrungen in der Österreichischen Bibliothekenverbund und Service GmbH." Bibliotheksdienst 55, no. 9 (August 1, 2021): 644–50. http://dx.doi.org/10.1515/bd-2021-0094.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung Der Aufsatz beinhaltet die Erfahrungen der Österreichischen Bibliotheken Service GmbH (OBVSG) während der Corona-Pandemie. Im Vordergrund standen die geänderten Arbeitsbedingungen durch Homeoffice und neue digitale Kommunikationsformen sowie rasches Reagieren auf geänderte rechtliche Rahmenbedingungen und Kundenanforderungen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Kommunikationsformer"

1

Pichler, Matilda, and Amanda Yaacoub. "Kommunikationsformer för samverkan i förskolan : En kvalitativ studie om kommunikationsformer i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48636.

Full text
Abstract:
Kommunikation är en förutsättning för samverkan mellan hem och förskola, där förskolläraren har det yttersta ansvaret att skapa och upprätthålla tillitsfulla relationer till vårdnadshavare. I och med det digitaliserade och medialiserade samhället kan förskolan kommunicera med vårdnadshavare via digitala verktyg, därav är det av intresse att undersöka hur digitala kommunikationsformer beskrivs användas av både förskollärare och vårdnadshavare. Syftet med denna studie är att öka förståelser för hur olika kommunikationsformer kan användas i förskolan för att stärka samverkan mellan hem och förskola, ur både vårdnadshavares- och förskollärares perspektiv. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats genom semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat fyra verksamma förskollärare och fyra vårdnadshavare som har sina barn på olika förskolor. Resultatet visar att både digitala- och verbala kommunikationsformer används för att stärka samverkan mellan hem och förskola. Studiens slutsats är att det behöver finnas en balans i användningen av digital- och verbal kommunikation. Den ena kommunikationsformen får inte utesluta den andra, utan de ska fungera som ett komplement till varandra.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Olsson, Niclas, and Saso Velevski. "Estetiska kommunikationsformer i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35784.

Full text
Abstract:
Syftet med vår undersökning har varit att få en ökad förståelse för vilken betydelse de estetiska kommunikationsformerna har i det pedagogiska arbetet och vilket syfte de estetiska kommunikationsformerna har i den pedagogiska verksamheten. Genom undersökningen ville vi därigenom öka kunskapen om hur arbetet med de estetiska uttrycksformerna kan utvecklas i förskolan. Våra frågeställningar har varit: Vilken betydelse har de estetiska kommunikationsformerna i det pedagogiska arbetet? Vilket syfte har de estetiska kommunikationsformerna i den pedagogiska verksamheten? De teorier som vi använt oss av berör våra centrala begrepp som är; auditiv, visuell, kinestetisk, multimodalitet, pedagogroller och miljö. Dessa har kopplats till, samt ifrågasatt resultatet av pedagogernas beskrivning av sitt arbete med de estetiska kommunikationsformerna. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer i vår empiriska undersökning. Utifrån det samlade materialet från intervjuerna har vi analyserat resultatet som sedan tolkats. Resultatet visar hur pedagogerna arbetar med de estetiska kommunikationsformerna för att främja barnens egenskaper så som kommunikation och det fria valet av att kunna påverka sin egen verksamhet i förskolan, samt skapa meningsfullhet genom att arbeta utifrån barnens egna intressen. Utifrån resultatet har vi dragit slutsatsen att arbetet med estetiska kommunikationformer i det pedagogiska arbetet öppnar upp för kommunikation, skapar varierade arbetssätt, ger barnen möjlighet att uttrycka sig på det sätt som passar dem bäst, skapar glädje och gemenskap samt meningsfullhet. Syftet med de estetiska kommunikationsformerna i den pedagogiska verksamheten ansåg pedagogerna var att utveckla barnens språk, sociala samspel, identitetsskapande, grov- och finmotorik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Gustafsson, Maria, and AnnLouise Nilsson. "Kvinna & chef : samband mellan ledarstilar och kommunikationsformer." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1313.

Full text
Abstract:

Similarities in earlier research between leadership styles and communication forms were found, partly concerning relations and partly concerning work assignments. Our approach was based on the notion that there could be a correlation between the manager\2019s choice of communication mode (informal/formal) and leadership style i.e. Relation-Oriented Behaviour Leadership style/Task-Oriented Behaviour Leadership style. A gender perspective was used in the research. The method was quantitative with a questionnaire to women managers (N=78) in the private and the public sectors. The results show that the manager\2019s used both leadership styles. They correlated with one another (.33). There was a correlation between a Relation-Oriented Behaviour Leadership style and informal communication (.30**) and also between a Task-Oriented Behaviour Leadership style and formal communication (.44**). Task-Oriented Behaviour Leadership Style explained for 19 % of the variance in formal communication and Relations-Oriented Behaviour Leadership style for 9 % in informal communication.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Ekelund, Emelie. "Kommunikation i barns lek : Hur barn använder olika kommunikationsformer i leken." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-33127.

Full text
Abstract:
Med denna studie vill jag få en djupare förståelse i hur barn som har svårigheter i att uttrycka sig via tal, använder sig av olika kommunikationsformer för att skapa mening och integrera tillsammans. Den frågeställning som genomsyrar hela arbetet är: Hur kommunicerar barnen med varandra? Använder de sig av teckenspråk? Blir de förstådda? För att undersöka detta använde jag mig av kvalitativa observationer på en förskola där det vistades både barn som hade hörselskada och barn som kom från olika länder. Denna förskola använder sig av tecken som stöd i vardagen. Resultatet visade att det inte enbart var hörselskadade barn som använde sig av teckenspråket utan även de barnen som hade annat modersmål. Barnen tog hjälp av teckenspråket i leken för att kunna visa sina känslor och kommunicera med de andra.  Även kroppsspråket och mimiken användes flitigt under lekarnas gång. Observationerna som gjordes visade att det ibland kunde uppstå missförstånd bland barnen även ifall de oftast förstod varandra. Teckenspråket blev ett hjälpmedel i leken för de barn som av olika anledningar behövde stöd i kommunikationen. Genom att medvetet använda teckenspråket som en del i vardagen får verksamheten ett sådant förhållningssätt som varken pekar ut eller diskriminerar de barn som är i behov av teckenspråk.
With this study, I want to gain a deeper understanding for how children, who have difficult to express themselves through speech, use various forms of communication to create meaning and integrate together. How do the children communicate with each other? Do they use sign language when they play? Will they be understood? To examine this, I used qualitative observations at a preschool where both children who had hearing impairment and children who came from different countries participated. The preschool used sign language in everyday life. The result showedthat itwas not onlydeafchildrenwho usedsign languagebut also thechildrenwith another mother tongue. The children usedsign languagein the gametoshow their feelingsand to communicatewith the others.Eventhe body languageandfacial expressionswere used extensivelyduringthe game. The observationsthat were madeshowed thatitcould sometimesbe misconceptionsamongchildrenevenifthey mostlyunderstood each other. Sign languagebecamea toolin the game forthose childrenwho, for variousreasons, neededsupportto communicate.By deliberatelyusesign language asapartof everydayactivity the preschool getsuch an approachthat it is neitherpointingoutordiscriminatethose children whoare in need ofsign language.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hagelvik, Albin, and Adrian Bahtiri. "En studie om nyanlända och matematik : En etnografisk studie om lärares kommunikation med nyanlända." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-53468.

Full text
Abstract:
En etnografisk studie om hur lärare kommunicerar med nyanlända elever i ämnet matematik. Studien är kvalitativ och består av både observationer och intervjuer. Ett syfte utformades och utefter det formades två forskningsfrågor. För att analysera datan användes aktivitetsteorin och dess aktivitetstriangel. I studien berörs den tidigare forskning som finns inom området. En klass observerades på sina matematiklektioner under en vecka. Klassens lärare intervjuades som uppföljning av lektionerna. Datan som observationerna och intervjuerna gav, kodades och analyserades sedan med hjälp av den valda teorin. Ett resultat som studien visar är att lärare använder olika kommunikationsformer beroende på situation och elever. Studien visar också att det i många fall är bristen på språkkunskaper hos eleverna som försvårar inlärningen i matematik och inte alltid de faktiska kunskaperna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Malmros, Daniel. "Samverkan mellan hem och skola - föräldrars åsikter och önskemål kring samverkan och kommunikationsformer." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4093.

Full text
Abstract:

Examensarbetet behandlar samverkan mellan hem och skola och de olika kommunikationsformer som används.

Syftet med arbetet är att undersöka detta ämne utifrån föräldrarnas perspektiv för att belysa ämnet från en annorlunda synvinkel. Meningen med detta är att pedagoger ska kunna utnyttja kunskapen om föräldrarnas åsikter för att effektivisera och öka kvaliteten på sitt arbete med samverkan.

I arbetet behandlas litteratur som berör ämnet och förklarar innebörden för undersökningen. Litteraturen utgör sedan grunden för en undersökning som innehåller intervjuer med föräldrar. Detta leder fram till de resultat som krävs för att uppfylla syftet. Resultaten visar på föräldrarnas åsikter kring samverkan och kommunikationsformer samt tar upp de önskemål som föräldrarna presenterar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Gunnarsson, Kristian, and Hanna Lindqvist. "Fotbollstränares pedagogik – handlar det om lärande eller inlärning? : Ungdomstränares utsagor om arbetsmetoder och kommunikationsformer inom TipsElitverksamheten." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4276.

Full text
Abstract:

Syftet med studien var att försöka kartlägga fotbollstränares pedagogiska grundsyn, huruvida det är lärande eller inlärning som bedrivs vid utbildning och utveckling av fotbollsspelare. Samhället och utbildningsväsendet har en utpräglad lärandefilosofi och har i mångt och mycket förkastat inlärningsbegreppet, dock upplevs det som om denna mentalitet fortfarande återfinns i idrottsrörelsen.                                                                                 Undersökningens metod bestod av kvalitativa intervjuer med tio TipsElittränare, där frågeställningarna utgick från begrepp som lärande, inlärning, kommunikation, instruktion och feedback.                                                 Mycket utav deras arbete grundar sig i Svenska Fotbollsförbundets utarbetade styrdokument, där lärandet i första hand beskrivs i termer av inlärning som ett resultat av instruktion. I tränarnas utsagor återfanns dock en antydan till andra perspektiv på lärande som utgick från tvåvägskommunikation samt en syn på spelaren som en  självständig individ med eget ansvar för sitt lärande.                                                                                                  Ytterligare forskning på hur lärande miljöer kan främja utbildning och utveckling på fotbollsplanen rekommenderas, dels för att kunna utveckla tränaren pedagogiskt men även för att kunna utveckla Svenska Fotbollsförbundets utbildningsmaterial

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Burman, Isabelle, and Elin Söderberg. "Förskolegården : En fallstudie om barns samspel och lek i förhållande till plats." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35683.

Full text
Abstract:
Syfte med denna kvalitativa fallstudie är att öka kunskapen kring platsens betydelse för barns samspeloch barns fria lek, med begränsning till förskolans gård. Begreppet affordance används somanalysverktyg för att synliggöra vilka förutsättningar platsen har, vilket visar sig när barnen har ellerinte har möjlighet att fortskrida leken utifrån miljön och platsens påverkan. Forskningsfrågorna somundersöks i studien är; Vad har platsen för betydelse för barns samspel och för barns fria lek iutomhusmiljö på förskolan? Var möter barnen varandra när de formar sina lekar? Vilkaförutsättningar finns för barns fria lek och samspel i utomhusmiljön på förskolan? Metoden för attundersöka forskningsfrågorna har varit observationer på barn för att få syn på barnens samspel irelation till den valda platsen, för en tydligare kunskapsbild har kombinationen med samtal medbarnen i observationer och efter observationer använts. Våra metodval har bidragit till kunskapenkring helheten för platsens betydelse i barns samspel och lek. I denna studie har 12 femåriga barnstuderats i utomhusmiljön på en förskola. Vi har kommit fram till att varje plats har olika affordancesom i sin tur är individberoende och som leder till barnens val av plats och lek. Miljön ochnaturmaterialet har olika förutsättningar i form av affordance men väderförhållanden kan ge andrasamspelsmöjligheter. Förutsättningarna som platserna har, påverkar barns samspel då det skiljer sigmellan de fasta lekställningarna och den fria miljön. Vi har sett att den stora lekställningen som liggeri mitten på förskolans gård innebär ett centrum för barns möten och därför skapat ensamspelsknutpunkt. Den stora lekställningen bildar en mötesplats för barnen som skaparförutsättningar för samspel och lek och möten kring den stora lekställningen har bidragit till attbarnen hittar varandra, startar samspelet och tar leken vidare till en annan plats i den fria miljön.

Godkännande datum:2019-01-04

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Ringfjord, Britt-Marie. "Fostran till sportkonsumtion : - en innehållsanalys av barnprogrammet Lilla Sportspegeln." Thesis, Växjö universitet, Institutionen för samhällsvetenskap, 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-17229.

Full text
Abstract:
Barnen som publik har blivit en allt viktigare målgrupp för medieorganisationerna. Det finns en mängd TV-program i olika kanaler som riktar sig mot barnen som publik och många studier är gjorda om innehållet i olika barnprogram, men mycket litet är skrivet om relationen mellan barn och TV-sport. Temat för den här uppsatsen är att från ett medievetenskapligt perspektiv beskriva vad innehållet i ett barnprogram som Lilla Sportspegeln kan berätta om vårt samhälles syn på sport, barn och kön. Genom att studera innehållet i 5 avsnitt av programmet har material till en innehållsanalys samlats in. För att göra materialet hanterbart har analysen tematiserats i 3 huvudområden : kollektiva identiteter och relationer mellan generation och mellan genus, i syfte att försöka förstå och synliggöra hur programinnehållet förmedlar en sportideologi som kan ha betydelse för hur vi uppfattar barn och sport. Med hjälp av medieteorier från bl a John B Thompson, lyfts mediernas betydelse för ideologireproduktion fram. Detta kommuniceras av TV-mediet med hjälp av vissa symboliska former i en viss kontext, dvs Lilla Sportspegelns framställningsform. Kommunikation innefattar även en språklig dimension, som med begrepp hämtade från Deborah Tannen tillför de relationsskapande processer, som jag menar också finns i programmet och ger en motvikt till ideologibegreppets maktdiskurs. Ibland tjänar medierad sport de politiska och ekonomiska intressen som finns i ett samhälle, medan de i andra sammanhang inte alls har särskilt mycket med maktrelationer att göra. De maktrelationer som kommer till uttryck i Lilla Sportspegeln visar sig i förhållanden mellan generation och genus. I relationer mellan vuxna och barn är det de vuxna programledarna som har makten att definiera den sport som visas i reportagen. Genom olika programinslag fostras barnen till respekt för vuxna, av vuxna som själva internaliserat den sportideologi som de förmedlar såväl till de medverkande barnen i programmet, som till de tittande barnen i TV-publiken. Programmets vänskaplig atmosfär visar även exempel på hur goda relationer mellan barn och vuxna kan se ut, genom att de medverkande barnen till viss del respekteras av programledarna i inslagen. I relationer mellan kön delas den kollektiva identiteten i 2 separata delar, där killarnas könsidentitet innebär ett kollektivt idrottande tillsammans i en manlig gemenskap, medan tjejernas könsidentitet innebär att vara annorlunda som individer utan att tillhöra ett stort kollektiv av varken tjejer eller killar. Den kollektiva identiteten uttrycks även som ett medelklassideal, där barn förväntas ha möjligheter att självständigt välja en eller flera livsstilar inom idrotten.      Konklusion : Lilla Sportspegeln presenterar sport och idrott som en typiskt manlig verk-samhet. Ideologireproduktionen av sporten sker enligt samhällets manliga värderingsnormer, som överförs med hjälp av programinnehållet till den unga publiken, vilket också visar att barn numera är så viktiga för samhället att de tidigt ska fostras till sportideologins värderingsgrunder och inlemmas i sportkulturen. Det går även att uppfatta programmet som ett uttryck för att sporten förändrats och blivit mer jämlik, eftersom att tjejer också ges plats i programmet. Dock sker detta fortfarande på männens villkor, där tjejerna tvingas anpassa sig till en manlig struktur som definierar kvinnan som det andra och annorlunda, vilket därigenom stärker den manliga sportidentiteten och gemenskapen för ett manligt idrottskollektiv.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Kaufmann, Carsten Noogie Thomas. "Weblogs rechtliche Analyse einer neuen Kommunikationsform." Hamburg Kovač, 2008. http://d-nb.info/995566720/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Kommunikationsformer"

1

Sweden) Nordiska metrikkonferensen (10th 2005 Borås. Ordspråk, röstspråk, kroppsspråk: Om konsternas kommunikationsformer : studier framlagda vid tionde Nordiska metrikkonferensen, Borås 14-16 april 2005. Göteborg: Centrum för Metriska Studier, Litteraturvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Grosser, Christiane. Kommunikationsform und Informationsvermittlung. Wiesbaden: Deutscher Universitätsverlag, 1988. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-663-14605-6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Sommer, Manfred, Werner Remmele, and Konrad Klöckner, eds. Interaktion im Web — Innovative Kommunikationsformen. Wiesbaden: Vieweg+Teubner Verlag, 1998. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-663-05852-6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Fritz, Gerd, and Andreas H. Jucker, eds. Kommunikationsformen im Wandel der Zeit. Berlin, New York: DE GRUYTER, 2000. http://dx.doi.org/10.1515/9783110941272.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Lammert, Joachim. Kommunikationsformen freiwilliger unternehmenseigener Transparenz und fundamentale Kapitalmarkteffekte. Wiesbaden: Gabler, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8349-8763-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Schröder, Burkhard. Neonazis und Computernetze: Wie Rechtsradikale neue Kommunikationsformen nutzen. Reinbek bei Hamburg: Rowohlt, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Burger, Harald. Mediensprache: Eine Einführung in Sprache und Kommunikationsformen der Massenmedien. 4th ed. Berlin: De Gruyter, 2014.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Leonhardt, Joachim-Felix, Hans-Werner Ludwig, Dietrich Schwarze, and Erich Straßner, eds. Medienwissenschaft Ein Handbuch zur Entwicklung der Medien und Kommunikationsformen. Berlin, Boston: DE GRUYTER, 2001. http://dx.doi.org/10.1515/9783110194197.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Bellebaum, Alfred. Schweigen und Verschweigen: Bedeutungen und Erscheinungsvielfalt einer Kommunikationsform. Opladen: Westdeutscher Verlag, 1992.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Wegener, Ursula. Das erste Gespräch: Kommunikationsformen zwischen Mutter und Kind unmittelbar nach der Geburt. Münster: Waxmann, 1996.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Kommunikationsformer"

1

Böhles, Hansjosef, and Mayyada Qirshi. "Kommunikationsformen." In Transkulturelle Medizin, 33–49. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-56035-8_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Geenen, Elke M. "Kommunikationsformen." In Blockierte Karrieren, 155–63. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1994. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-92538-1_9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Stegbauer, Christian. "Einbezogene Kommunikationsforen." In Grenzen virtueller Gemeinschaft, 23–37. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2001. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-86890-9_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Stegbauer, Christian. "Strukturprinzipien internetbasierter Kommunikationsforen." In Grenzen virtueller Gemeinschaft, 138–69. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2001. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-86890-9_7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Schmidt, Dörte. "Schreiben als Kommunikationsform." In Arnold Schönberg in seinen Schriften, 101–24. Wien: Böhlau Verlag, 2011. http://dx.doi.org/10.7767/boehlau.9783205791584.101.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Dix, Carolin. "Sprache, Predigt, Religion." In Wissen, Kommunikation und Gesellschaft, 3–5. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-33855-8_1.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDie Auseinandersetzung mit unterschiedlichen Kommunikationsformen innerhalb religiöser Kontexte hat sowohl in der Linguistik als auch in der Soziologie eine lange Tradition. Das Kapitel stellt die wissenschaftlichen Traditions- und Forschungslinien vor, in denen sich die Arbeit verortet und begründet den Gegenstand der Untersuchung.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Hoffmann, Vanessa, and Karolin Schäfer. "Gebärdensprache und unterstützende Kommunikationsformen." In Kindliche Hörstörungen, 277–95. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-61126-5_13.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Hau, Werner. "Nachrichtenverkehr und moderne Kommunikationsformen." In Abschlußprüfung für den Kaufmann/die Kauffrau im Einzelhandel, 241–45. Wiesbaden: Gabler Verlag, 1990. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-89239-3_15.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Hau, Werner. "Nachrichtenverkehr und moderne Kommunikationsformen." In Abschlußprüfung für den Kaufmann/die Kauffrau im Einzelhandel, 66–67. Wiesbaden: Gabler Verlag, 1990. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-89239-3_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Hau, Werner. "Güterverkehr — Nachrichtenverkehr — Moderne Kommunikationsformen." In Abschlußprüfung für Bürokaufleute, 41–44. Wiesbaden: Gabler Verlag, 1986. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-663-13853-2_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Kommunikationsformer' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography