Relevant bibliographies by topics / Kommunikationsmodellen

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Kommunikationsmodellen'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 13 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Kommunikationsmodellen.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Kommunikationsmodellen"

1

Falb, Jürgen, Hermann Kaindl, Roman Popp, and David Raneburger. "Automatiserte Generierung von WIMP-UIs basierend auf Kommunikationsmodellen." i-com 10, no. 3 (November 2011): 48–54. http://dx.doi.org/10.1524/icom.2011.0032.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

김유리. "Charakteristika interkultureller Kommunikationsmodelle an deutschen Universitäten." Zeitschrift f？r Deutsche Sprache und Literatur ll, no. 43 (March 2009): 261–78. http://dx.doi.org/10.30947/zfdsl.2009..43.261.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Khabyuk, Olexiy. "Kommunikationsmodelle für das Tagesgeschäft in der Unternehmenspraxis." WiSt - Wirtschaftswissenschaftliches Studium 50, no. 1 (2021): 54–57. http://dx.doi.org/10.15358/0340-1650-2021-1-54.

Full text
Abstract:
Kommunikation im Unternehmensalltag wird zunehmend komplexer. Um die alten und neuen Herausforderungen, von Kommunikationsstörungen über neue Kommunikationskanäle und bis hin zu Social Media, besser zu begreifen, können Kommunikationsmodelle helfen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Unger, Fritz. "Werbewirkungsforschung — Konsequenzen aus einem sozialpsychologischen Kommunikationsmodell." der markt 33, no. 3 (September 1994): 143–51. http://dx.doi.org/10.1007/bf03032545.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Freudenberg, Lutz, Roland Christen, and Uwe Henke. "Kommunikation: Risiken und Nebenwirkungen." Der Nuklearmediziner 40, no. 04 (December 2017): 277–80. http://dx.doi.org/10.1055/s-0043-117772.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDie immer komplexeren Strukturen im Gesundheitswesen erfordern neben der medizinischen Kompetenz auch eine hohe kommunikative Wachsamkeit. Ziel dieses Artikels ist es, grundsätzliche Kommunikationsmodelle zu erläutern und ein Modell darzustellen, das die Mechanismen von Konflikten erklärt. Das Wissen um diese Modelle schützt uns zwar nicht vor Kommunikationsproblemen und Konflikten, aber es erleichtert die Reflexion und damit oft auch die Lösung der Situation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Schwering, Gregor. "Brechts Radiotheorie und Enzensbergers Baukasten: Zwei Kommunikationsmodelle auf dem Prüfstand." Sprache und Literatur 38, no. 1 (December 22, 2007): 18–38. http://dx.doi.org/10.30965/25890859-038-01-90000003.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Debus, Stephan. "Ein Kommunikationsmodell zur Durchsetzungsmacht in psychiatrischen Gefährdungssituationen – PART V: „Simulation und Reduktion von Zwangsmaßnahmen in der Psychiatrie“ (SRZP)." Psychiatrische Praxis 46, S 01 (February 11, 2019): S50—S59. http://dx.doi.org/10.1055/a-0785-6668.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDie Ergebnisse aus Part II – IV werden unter der soziologisch-machttheoretischen Perspektive von Heinrich Popitz analysiert. Dabei entsteht ein auf Durchsetzungsmacht, Aktionsmacht und instrumenteller Macht basierendes Kommunikationsmodell, das mithilfe der eingeführten sprechakttheoretischen Methoden (PART I) empirisch revidiert, erweitert und kritisiert werden kann. Zum Abschluss werden alle (aus PART II – V) entwickelten Strukturspezifika von psychiatrischen Gefährdungssituationen mit Alarmauslösung zusammengefasst.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Cornelius-Bundschuh, Jochen. "„Brücken bauen“ - Kritische Anmerkungen zu einem Kommunikationsmodell für evangelische Kirchenkreise." Evangelische Theologie 55, no. 4 (July 1, 1995): 373–91. http://dx.doi.org/10.14315/evth-1995-0406.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Tessmer, G., A. Tessmer, S. Kurz, K. Blankenburg, and C. Grohé. "Kommunikationsmodell zur frühen Integration der Palliativmedizin in der thorakalen Onkologie." Pneumologie 69, no. 02 (February 10, 2015): 79–85. http://dx.doi.org/10.1055/s-0034-1391037.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Knothe, Sabine, Sabine Schonebeck, and Andreas Wömpener. "Wechselwirkungen von Handlungen der Unternehmensführung und öffentlicher Meinungsbildung – Spezifikation eines Kommunikationsmodells." Zeitschrift für Planung & Unternehmenssteuerung 20, no. 2 (September 22, 2009): 215–37. http://dx.doi.org/10.1007/s00187-009-0080-9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Kommunikationsmodellen"

1

Johnsson, Natalie, and Moa Peedu. "Sjuksköterskans upplevelse och erfarenhet av kommunikationsmodellen SBAR : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3599.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Ineffektiv och bristande kommunikation är den främsta bidragande faktorn till vårdskador. Standardiserad kommunikation resulterar i förbättrad patientsäkerhet och vårdkvalité. En väl beprövad kommunikationsmodell är SBAR, situation, bakgrund, aktuellt tillstånd och rekommendation. Sjuksköterskan ansvarar för säker informationsöverföring mellan vårdpersonal, vilket underlättas av god kommunikation och fungerande teamsamverkan vilket skapar förutsättningar för personcentrerad vård. Sjuksköterskan har även ett ansvar att arbeta med förbättringsarbete på en individuell och strukturell nivå. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse och erfarenhet av kommunikationsmodellen SBAR.   Metod: En icke systematisk litteraturöversikt, baserad på 19 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna söktes i databaserna PubMed, Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL] samt via manuell sökning. Granskning av artiklarna gjordes avseende dess vetenskapliga kvalité. Integrerad analys användes för att utarbeta resultatet.    Resultat: Sjuksköterskor upplevde mindre misstag och ökad noggrannhet vid användning av SBAR. De upplevde även att SBAR påverkade patientsäkerheten och säkerhetsklimatet samt hur dess struktur underlättade beslutsfattande. Flera positiva aspekter av SBAR beskrevs så som dess struktur, detaljrikedom, lättförstålighet, logik och effektivitet. Upplevelsen av förbättrat teamarbete och samarbete var också evident. Sjuksköterskor upplevde även ökat självförtroende och självsäkerhet vilket underlättade den interprofessionella kommunikationen. SBAR upplevdes främja interaktion och socialt stöd samt förhöjde den upplevda kvalitéten på mottagen kommunikation.   Slutsats: Resultatet visade hur SBAR och dess struktur bidrog till gynnsamma konsekvenser för individen, teamet och omvårdnaden men också på vilka hinder som finns för lyckad implementering. Sjuksköterskan har ett professionellt ansvar att genom personlig reflektion och ansvarstagande bidra till förbättringsarbete. Genom att reflektera kring sina kommunikativa färdigheter, organisationens struktur gällande informationsöverföring samt sin egen upplevelse kan hen därigenom bidra till förbättrad patientsäkerhet, teamsamverkan och förbättringsarbete.
Background: Ineffective communication is the main contributing factor to adverse events whilst receiving healthcare. The use of standardized communication results in improved patient safety and quality of care. A well-proven communication model is SBAR, situation, background, assessment and recommendation. The nurse is responsible for secure information transfer between healthcare personnel which is facilitated by good communication and functioning collaboration and creates prerequisites for person-centered care. The nurse also has a responsibility to contribute towards improvement work on an individual and structural level.   Aim: The aim was to illuminate the nurse's perception and experience of the communication tool SBAR.   Method: A non-systematic literature review, based on 19 scientific articles of qualitative and quantitative design. Article search was conducted in the databases PubMed, Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL] and via a manual search. Quality assessment was conducted with regards to the article’s scientific quality. Integrated analysis was used to formulate the result.   Results: Nurses experienced fewer mistakes and increased accuracy. They also felt that SBAR affected patient safety and safety climate and how its structure facilitated decision making. Positive aspects of SBAR were described such as its structure, detail, comprehensibility, logic and efficiency. The perception of improved teamwork and collaboration was evident. Nurses also experienced increased self-confidence, which facilitated interprofessional communication. SBAR was perceived to promote interaction, social support and increased the quality of received communication.   Conclusions: The result showed how SBAR contributed to beneficial consequences for the individual, the team and the nursing care but also what obstacles exists for its successful implementation. The nurse has a professional responsibility to contribute towards improvement work through personal reflection. By reflecting on communication skills, the organization's structure with regards to information transfer and one’s own experiences, the nurse can contribute towards improved patient safety, collaboration and improvement work.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Hennerfors, Sandra, and Lise-lott Löf. "Sjuksköterskestuderandes kunskap och kännedom om kommunikationsmodellen SBAR : en kvantitativ deskriptiv studie." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-106.

Full text
Abstract:
Bakgrund: En betydande orsak till många skador och anmälningar som görs inom vården är när muntlig eller skriftlig kommunikation saknar struktur och effektivitet. Detta kan i sin tur leda till att patientsäkerheten blir lidande. SBAR är en kommunikationsmodell som används inom hälso- och sjukvården för att strukturera upp information och presentera viktig fakta på ett snabbt och effektivt sätt, vilket leder till en förbättrad patientsäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestuderande hade för kunskap och kännedom om kommunikationsmodellen SBAR. Metod: Studien var en kvantitativ deskriptiv studie, där data har samlats in via en enkät som bestod av elva frågor där sju av dem besvarades med svarsalternativ, tre med öppna svarsalternativ och en med skattningsbart svar. Resultat: Resultatet av studien visade på en begränsad kunskap om SBAR modellen, endast tre deltagare kände till den av 25. De ansåg att modellen var lätt att använda, lättförståelig, effektiv och att den ökade patientsäkerheten. Slutsats: Inom sjukvården är det väldigt viktigt att kommunikationen fungerar för att undvika misstag som i sin tur kan äventyra patientsäkerheten. Därför är det angeläget att det finns en kommunikationsmodell som underlättar och strukturerar upp kommunikationen, en sådan modell är SBAR modellen. Studien indikerar på en begränsad kunskap om SBAR modellen hos de sjuksköterskestudenter som deltog i studien.
Background: A significant reason to many damages and announcements that is done within the healthcare is when verbal or written communication lacks on structure and effectiveness. This can also affect on the patient safety. SBAR is a communication model that is used in healthcare to structure information and present important facts on a fast and effective way, this will also improve on patient safety. Aim: The aim with the study was to examine what nurse students had for knowledge and understanding about the communication model SBAR. Method: The study was a quantitative descriptive study, where data have been collected through a questionnaire that consisted of eleven questions, seven of them were multiple choice, three open alternatives and one were the students had to estimate their answers. Results: The result of the study revealed a limited knowledge and understanding about the SBAR model, only three participants had knowledge and understanding of the model on a total of 25 participants. They considered that the model where easy to use, easy understandable, effective and that the model increased patient safety. Conclusion: In the health care sector, it is extremely important that there is a communication model that facilitates and organizes up communication, such a model is SBAR. The study indicates that the nurse students that participated in the study had a meager knowledge of the SBAR model.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Johansson, Stina, Caroline Wennersten, and Anna Lennartsson. "Kommunikation utan gränder? : en studie om problemen kring Göteborgs kulturkalas kommunikation till mångkulturella områden." Thesis, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-11258.

Full text
Abstract:
Authors: Stina Johansson, Anna Lennartsson, Caroline WennerstenTutors: Peter Caesar   Title: Communication without boundaries? – a study about the problems of Gothenburg culture festival communications to multicultural areas. Keywords: communication, multucultural areas, communicationmodel, attitudes, diversity marketing, culture, Gothenburg Culture Festival     Background: There can be many problems with communication in multicultural areas. It has become more important for companies to communicate in order to gain competitive advantage. Gothenburg Culturefestival has a large number of visitors and since last year they have noticed that there are not as many visitors from some multicultual areas in Gothenburg. This makes it interesting to see what kind of problems that exists in the current communication.   Problem statement: What noise is there in communicating to a multicultural target group and how does they affect the goals and the result with the communication? Purpose: The purpose of this paper is based on the communicationmodel and from there describe the communication between companies and multicultural areas, and from this identify problems with such communication. Method: 118 respondents were selected through a convenience sample and then  asked questions through structured interviews based on a questionnaire. The questionnaire contained 15 questions concerning Gothenburg Culture Festival and their communication. The interviews were conducted in four multicultural areas in Gothenburg and the respondents consisted of many different nationalities.   Conclusions: There are many noises in communucating with a multicultural target group. They come from both the sender, the reciever, but it also lies in the message itself. Different noises are culture, attitudes, interest, language, the way the message is sent but also what the message is communicating. These noises are later affecting the goals and the results with the communication negatively. In our case the noises where difficulties with the language but also negative attitudes about the event. All of these noises is to be observed in the work of communicating with a multicultural target group.   Suggestion of further research: Out of the problems identified in this thesis, a study with a bigger population can be made, but also with more areas around Gothenburg. A study concerning only the people who have not visited Gothenburg Culturefestival can also be made in order to specify their wants and see if there is a pattern why they do not visit the event. A study between different areas in Gothenburg with different amount of visitors can be made to see if there is any cultural differences between the different areas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hillberg, Anna, and Jessica Svensson. "Den empatiska kommunikationen : En socialpsykologisk studie om huruvida en utbildning i den empatiska kommunikationsmodellen NVC påverkar en individs sociala interaktioner under och efter avslutad utbildning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24893.

Full text
Abstract:
Studiens syfte har varit att undersöka huruvida individer som väljer att utbilda sig i en kommunikationsmodell upplever förändring i interaktion med andra människor efter avslutad utbildning. Studien är kvalitativ och grundar sig på en hermeneutisk forskningsansats vilket innebär att vi har tolkat några individers upplevelser av sin utbildning i Nonviolent Communication (NVC), både före, under och efter utbildningen. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med en man och åtta kvinnor. Åldern på respondenterna har varierat och de har arbetat eller arbetar inom olika sociala yrken. I tolkningen av det empiriska materialet spelar Randall Collins begrepp interaktionsritualer en viktig roll i tydningen av utbildningstillfällets betydelse för respondenterna. Moira Von Wrights tolkning av George Herbert Meads olika begrepp är vår andra huvudteori, och den blir relevant i förhållande till den perspektivväxling som många av respondenterna beskriver att de upplevt efter utbildningen. Von Wright beskriver två möjliga perspektiv människor betraktar varandra på i interaktion, ett punktuellt och ett relationellt perspektiv. Arlie Hochschilds begrepp emotionellt arbete är relevant eftersom NVC som modell handlar om att förstå känslornas betydelse. Ulla Holms tankar om empatins två riktningar fyller även dessa en viktig funktion i uppsatsen eftersom vi tolkar det som att respondenterna pendlar mellan den känslomässiga empatin och den intellektuella empatin och att båda behövs. I uppsatsen finns en sammanfattning av intervjuerna med respondenterna, där de beskriver hur de har formats och påverkats av sina upplevelser under och efter sin utbildning i NVC. Det har även framkommit att respondenternas intentioner är att leva upp till ett relationellt förhållningssätt och att möta andra individer som ett vem, vilket är Von Wrights begrepp, och att denna förmåga ökat efter utbildningen. Men det har även visat sig att det finns omständigheter som styr respondenterna mot ett punktuellt perspektiv och i interaktion möter andra som Von Wrights begrepp ett vad. Dock finns det en medvetenhet hos respondenterna när förflyttningen mellan att möta och se andra som ett vem till ett vad eller tvärtom sker.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Jürgens, Jan Jonas Steffen [Verfasser]. "Das Kommunikationsmodell SBAR - eine systematische Literaturrecherche zur Effektivität des strukturierten Kommunikationsmodells SBAR in Bezug auf Patientensicherheit / Jan Jonas Steffen Jürgens." Köln : Deutsche Zentralbibliothek für Medizin, 2016. http://d-nb.info/1125557540/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Jonsson, Peder. "Kommunikationsmodeller inom public relations." Doctoral thesis, KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-205887.

Full text
Abstract:
Once a year for over forty years public relations’ practitioners in Sweden gathers, the political week in Almedalen, in the town of Visby. There they exchange knowledge and experience on all types of subjects using different and common communication models whether they are aware of them or not. The research on communication models is sparse, with one exception: Grunig’s model. Both practitioners and researches believe them to be important, even strategic. But too little knowledge about the models as such negatively impacts the understanding of public relations’ activities. It also contributes to the view that public relations is frittered. The thesis studies and analyses communication models of public relations. Models have been created by theorists and practitioners to describe the phenomenon, to understand communication as such and to facilitate communication between humans. The thesis addresses basic questions such as which models there are, where they stem from, who the originators were and the characteristics of each respective model. The basis of the study is comprehensive Anglo-American literature. All in all, over twenty different models have been analyzed in three different ways, i.e. the structure of a model, its historical deposits (sediment) and the application of the model. The result is manifold, since many characteristics form ten attributes and three families of models (a reduction). The characteristics can be seen as the models’ building blocks, e.g. the direction of the communication, the number of contacts and synchronism. Three model families are built on three differentiating characteristics, and the families are named correspondingly. Directional model (Riktningsmodellen), the Co-orientational model (Saminriktningsmodellen) and the Connectivity model (Konnektivitetsmodellen). The classification is of course not set in stone. It should be regarded as a first step to reduce the number of models in use and concentrate on the important characteristics of the models that help public relations researchers and professionals to solve problems and theorists to explain, foresee or guide to better public relations. Finally, five areas of future research are presented: a multinational study of models, a study of practitioners’ model use, a deeper history study according the concept of sediment, a notational system for models and, last but not least, a development of the Connectivity model. The last subject is the one that once inspired me to write a thesis.

QC 20170426

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Andersson, Anna. "TALKMAP : en kommunikationsmodell för bättre ledarskap?" Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-9100.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats har främst varit att söka kunskap om hur ledare som använder Talkmapmetoden upplever att metodiken har påverkat deras bemötande och ledarskap. Studien använder sig av de teoretiska perspektiven symbolisk interaktionism, kommunikationsteori samt ett par ledarskapsteorier, för att förstå och tolka de olika upplevelser som respondenterna delgav. Det är en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats, då tolkningarna i studien bygger på respondenternas erfarenheter av att använda Talkmap. Studien utgår ifrån ett abduktivt angreppssätt, och studiens datamaterial utgörs av semistrukturerade intervjuer med sju respondenter. Det som framkommit i studien är att samtliga respondenter säger sig ha utvecklats när det gäller bemötande. De har med hjälp av Talkmapmodeller fått kunskaper i hur vi gärna speglar oss i varandra och hur vi kan använda oss av dessa kunskaper i möten med andra. Viktiga aspekter som ledarna lyfter fram är att de numera känner en mindre stress när de kan kontrollera hur samtalet utvecklas. De upplever att kursernas tyngdpunkt ligger på en positivitet och framtidstro, vilket lett till att de ofta reflekterar över sitt ledarskap, och hur de kan prestera ännu bättre nästa gång. Uppsatsens slutsats är att ett gott bemötande alltid kan utvecklas, och att delta i Talkmap och neuroledarskapskursen, bidrar till att det finns fler verktyg att ta till i sitt ledarskap.
The purpose of this essay was primarily to seek knowledge about how leaders using the Talkmap method, feel that their attitude and leadership was affected. The study used symbolic interactionism, communication theory, and some leadership theories, to understand and interpret the respondents' different experiences. This study is qualitative with a hermeneutic approach, and the interpretations are based on respondents' experiences of Talkmap. The study used an abductive approach when analyzing the seven semi-structured interviews. The result of the study showed that all respondents felt they had developed their abilities in treatment. They used tools and models in Talkmap, which gave them knowledge of how people like to reflect themselves in each other. This knowledge could be used in interpersonal meetings. One important aspects given by the respondents was that they now felt less stress, since they could control development of conversation. They also felt that the emphasis of the course was on optimism and positivity, which led to the fact that they often reflected on their leadership and how to improve as leaders. The essay concluded that good treatment always can evolve, and by participating in Talkmap the leadership could develop by gaining more tools
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Wende, Moritz [Verfasser]. "Kommunikationsmodell eines verteilten virtuellen Speichers / Moritz Wende." Ulm : Universität Ulm. Fakultät für Informatik, 2003. http://d-nb.info/1015354440/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Norström, Livia. "Användbarhet hos processinriktade kommunikationsmodeller vid interkulturell kommunikation : en litteraturstudie." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-382.

Full text
Abstract:

Syftet med studien är att utreda sambandet mellan kultur, kognitiva självscheman och kommunikativt beteende samt att undersöka hur befintliga processinriktade kommunikationsmodeller hanterar kommunikation mellan individer från olika kulturer. Den kulturella variation som studeras är individualism-kollektivism och studien avser kommunikation mellan två individer där den ena kommunikationsparten kommer från en individualistisk kultur och den andra från en kollektivistisk kultur.

Studien visar att kultur och självscheman ömsesidigt påverkar varandra och att såväl den kulturella bakgrunden som självschemana påverkar det kommunikativa beteendet. Två kulturspecifika kommunikationsstilar, högkontextkommunikation och lågkontextkommunikation, definieras. De båda kommunikationsstilarna används sedan som underlag i analysen av Shannon och Weavers, Schramms och Newcombs kommunikationsmodeller. Shannon och Weavers modell och Schramms första modell visar sig vara alltför linjära, utan utrymme för feedback medan Schramms tredje modell illustrerar kommunikationen som en loop av delad information. Shannon och Weavers modell är också alltför tekniskt inriktad, medan Newcombs modell beskriver kommunikationen som en social företeelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Rhodin, Josefine, and Sofia Lindgren. "Polisiär Kommunikation : En jämförelse mellan Nationell bastaktik och alternativa kommunikationsmodeller." Thesis, Umeå University, Basic training programme for Police Officers, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-27347.

Full text
Abstract:

Ett flerårigt utvecklingsarbete inom Polisen har resulterat i en nationell bastaktik. I den ingår ett kommunikativt förhållningssätt. Det består av två delar, en del som beskriver hur konflikter eskalerar och vilka faktorer som påverkar konflikters utveckling. Den andra delen behandlar olika sätt att hantera konflikter. Vi har undersökt om det finns andra modeller för kommunikation som kan fungera i en polisiär kontext. Vi presenterar två alternativa kommunikationsmodeller som främst handlar om hur man bemöter personer i stressiga situationer. Skillnaden mellan den nationella bastaktikens kommunikativa del och de alternativa kommunikationsmodellerna är främst att bastaktiken ger ramarna för hur en polisman kan hantera konfliktfyllda situationer medan de alternativa modellerna är detaljerad och situationsspecifik i sina handlingsförslag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Kommunikationsmodellen"

1

Kim, Tack-Whan. Realitätsprinzipien und Kommunikationsmodelle: Eine Studie zur Grundlegung der notwendigen Bedingungen der zwischenmenschlichen Kommunikation und zum Aufbau von Kommunikationsmodellen in der Wirklichkeit. Münster: Nodus Publikationen, 1992.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Reichert, Hermann. " Lüge" und "Selbstgespräch": Zwei Kommunikationsmodelle. Wien: Praesens, 1999.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Lenke, Nils. Das Kommunikationsmodell der KI-Forschung. Aachen: Alano Verlag/Rader Publikationen, 1991.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Die Dienerfigur in deutschen and chinesischen Theaterstücken: Zum Phänomen der Komik im theatralischer Kommunikationsmodell. Bern: P. Lang, 1999.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Der Leser und die Hinterfragung seiner Rolle in E.T.A. Hoffmanns Kater Murr und Karl Immermanns Münchhausen: Eine Analyse im Rahmen des Kommunikationsmodells Autor, Text, Leser. München: Iudicium, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Marketing communications: Interactivity, communities, and content. 5th ed. Harlow, England: Prentice Hall/ Financial Times, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Marketing communications: Contexts, strategies and applications. 3rd ed. Harlow, Eng: Financial Times Prentice Hall, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Marketing communications: Contexts, strategies, and applications. 4th ed. New York: Pearson Education LTD, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Marketing communications: Frameworks, theories, and applications. London: Prentice Hall, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Fill, Chris. Marketing communications: Contexts, contents, and strategies. 2nd ed. London: Prentice Hall, 1999.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Kommunikationsmodellen"

1

Haaß, Wolf-Dieter. "Kommunikationsmodelle." In Handbuch der Kommunikationsnetze, 115–246. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1997. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-59036-8_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Denn, Ann-Katrin. "Kommunikationsmodelle." In Interaktionen von Lehrpersonen mit Mädchen und Jungen im Mathematikunterricht der Grundschule, 9–23. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-32372-1_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Kaderali, Firoz. "Kommunikationsmodelle." In Digitale Kommunikationstechnik I, 41–58. Wiesbaden: Vieweg+Teubner Verlag, 1991. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-86596-0_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Röhner, Jessica, and Astrid Schütz. "Klassische Kommunikationsmodelle." In Psychologie der Kommunikation, 27–51. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-61338-2_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Röhner, Jessica, and Astrid Schütz. "Klassische Kommunikationsmodelle." In Psychologie der Kommunikation, 19–38. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-10024-7_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Ebert, Helmut. "Kommunikationsmodelle: Grundlagen." In Praxishandbuch berufliche Schlüsselkompetenzen, 19–24. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-54925-4_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Ebert, Helmut. "Kommunikationsmodelle: Umfassendere Erklärungsansätze." In Praxishandbuch berufliche Schlüsselkompetenzen, 25–32. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-54925-4_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Baller, Gaby, and Bernhard Schaller. "Die wichtigsten Kommunikationsmodelle." In Kommunikation im Krankenhaus, 19–51. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-55326-4_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Ruf, Michael. "E FINANZINFORMATIONS- UND KOMMUNIKATIONSMODELL." In Systematische Finanzinformation und Kapitalmarktkommunikation, 128–220. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2014. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-05160-0_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Thiele, Albert. "Ein Kommunikationsmodell als Rahmen." In Rhetorik, 19–24. Wiesbaden: Gabler Verlag, 1994. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-86196-2_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Kommunikationsmodellen' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography