Dissertations / Theses: 'Kommunikationsmodellen'

1

Johnsson, Natalie, and Moa Peedu. "Sjuksköterskans upplevelse och erfarenhet av kommunikationsmodellen SBAR : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3599.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Ineffektiv och bristande kommunikation är den främsta bidragande faktorn till vårdskador. Standardiserad kommunikation resulterar i förbättrad patientsäkerhet och vårdkvalité. En väl beprövad kommunikationsmodell är SBAR, situation, bakgrund, aktuellt tillstånd och rekommendation. Sjuksköterskan ansvarar för säker informationsöverföring mellan vårdpersonal, vilket underlättas av god kommunikation och fungerande teamsamverkan vilket skapar förutsättningar för personcentrerad vård. Sjuksköterskan har även ett ansvar att arbeta med förbättringsarbete på en individuell och strukturell nivå. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse och erfarenhet av kommunikationsmodellen SBAR. Metod: En icke systematisk litteraturöversikt, baserad på 19 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna söktes i databaserna PubMed, Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL] samt via manuell sökning. Granskning av artiklarna gjordes avseende dess vetenskapliga kvalité. Integrerad analys användes för att utarbeta resultatet. Resultat: Sjuksköterskor upplevde mindre misstag och ökad noggrannhet vid användning av SBAR. De upplevde även att SBAR påverkade patientsäkerheten och säkerhetsklimatet samt hur dess struktur underlättade beslutsfattande. Flera positiva aspekter av SBAR beskrevs så som dess struktur, detaljrikedom, lättförstålighet, logik och effektivitet. Upplevelsen av förbättrat teamarbete och samarbete var också evident. Sjuksköterskor upplevde även ökat självförtroende och självsäkerhet vilket underlättade den interprofessionella kommunikationen. SBAR upplevdes främja interaktion och socialt stöd samt förhöjde den upplevda kvalitéten på mottagen kommunikation. Slutsats: Resultatet visade hur SBAR och dess struktur bidrog till gynnsamma konsekvenser för individen, teamet och omvårdnaden men också på vilka hinder som finns för lyckad implementering. Sjuksköterskan har ett professionellt ansvar att genom personlig reflektion och ansvarstagande bidra till förbättringsarbete. Genom att reflektera kring sina kommunikativa färdigheter, organisationens struktur gällande informationsöverföring samt sin egen upplevelse kan hen därigenom bidra till förbättrad patientsäkerhet, teamsamverkan och förbättringsarbete.
Background: Ineffective communication is the main contributing factor to adverse events whilst receiving healthcare. The use of standardized communication results in improved patient safety and quality of care. A well-proven communication model is SBAR, situation, background, assessment and recommendation. The nurse is responsible for secure information transfer between healthcare personnel which is facilitated by good communication and functioning collaboration and creates prerequisites for person-centered care. The nurse also has a responsibility to contribute towards improvement work on an individual and structural level. Aim: The aim was to illuminate the nurse's perception and experience of the communication tool SBAR. Method: A non-systematic literature review, based on 19 scientific articles of qualitative and quantitative design. Article search was conducted in the databases PubMed, Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL] and via a manual search. Quality assessment was conducted with regards to the article’s scientific quality. Integrated analysis was used to formulate the result. Results: Nurses experienced fewer mistakes and increased accuracy. They also felt that SBAR affected patient safety and safety climate and how its structure facilitated decision making. Positive aspects of SBAR were described such as its structure, detail, comprehensibility, logic and efficiency. The perception of improved teamwork and collaboration was evident. Nurses also experienced increased self-confidence, which facilitated interprofessional communication. SBAR was perceived to promote interaction, social support and increased the quality of received communication. Conclusions: The result showed how SBAR contributed to beneficial consequences for the individual, the team and the nursing care but also what obstacles exists for its successful implementation. The nurse has a professional responsibility to contribute towards improvement work through personal reflection. By reflecting on communication skills, the organization's structure with regards to information transfer and one’s own experiences, the nurse can contribute towards improved patient safety, collaboration and improvement work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Hennerfors, Sandra, and Lise-lott Löf. "Sjuksköterskestuderandes kunskap och kännedom om kommunikationsmodellen SBAR : en kvantitativ deskriptiv studie." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-106.

Full text

Abstract:

Bakgrund: En betydande orsak till många skador och anmälningar som görs inom vården är när muntlig eller skriftlig kommunikation saknar struktur och effektivitet. Detta kan i sin tur leda till att patientsäkerheten blir lidande. SBAR är en kommunikationsmodell som används inom hälso- och sjukvården för att strukturera upp information och presentera viktig fakta på ett snabbt och effektivt sätt, vilket leder till en förbättrad patientsäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestuderande hade för kunskap och kännedom om kommunikationsmodellen SBAR. Metod: Studien var en kvantitativ deskriptiv studie, där data har samlats in via en enkät som bestod av elva frågor där sju av dem besvarades med svarsalternativ, tre med öppna svarsalternativ och en med skattningsbart svar. Resultat: Resultatet av studien visade på en begränsad kunskap om SBAR modellen, endast tre deltagare kände till den av 25. De ansåg att modellen var lätt att använda, lättförståelig, effektiv och att den ökade patientsäkerheten. Slutsats: Inom sjukvården är det väldigt viktigt att kommunikationen fungerar för att undvika misstag som i sin tur kan äventyra patientsäkerheten. Därför är det angeläget att det finns en kommunikationsmodell som underlättar och strukturerar upp kommunikationen, en sådan modell är SBAR modellen. Studien indikerar på en begränsad kunskap om SBAR modellen hos de sjuksköterskestudenter som deltog i studien.
Background: A significant reason to many damages and announcements that is done within the healthcare is when verbal or written communication lacks on structure and effectiveness. This can also affect on the patient safety. SBAR is a communication model that is used in healthcare to structure information and present important facts on a fast and effective way, this will also improve on patient safety. Aim: The aim with the study was to examine what nurse students had for knowledge and understanding about the communication model SBAR. Method: The study was a quantitative descriptive study, where data have been collected through a questionnaire that consisted of eleven questions, seven of them were multiple choice, three open alternatives and one were the students had to estimate their answers. Results: The result of the study revealed a limited knowledge and understanding about the SBAR model, only three participants had knowledge and understanding of the model on a total of 25 participants. They considered that the model where easy to use, easy understandable, effective and that the model increased patient safety. Conclusion: In the health care sector, it is extremely important that there is a communication model that facilitates and organizes up communication, such a model is SBAR. The study indicates that the nurse students that participated in the study had a meager knowledge of the SBAR model.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Johansson, Stina, Caroline Wennersten, and Anna Lennartsson. "Kommunikation utan gränder? : en studie om problemen kring Göteborgs kulturkalas kommunikation till mångkulturella områden." Thesis, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-11258.

Full text

Abstract:

Authors: Stina Johansson, Anna Lennartsson, Caroline WennerstenTutors: Peter Caesar Title: Communication without boundaries? – a study about the problems of Gothenburg culture festival communications to multicultural areas. Keywords: communication, multucultural areas, communicationmodel, attitudes, diversity marketing, culture, Gothenburg Culture Festival Background: There can be many problems with communication in multicultural areas. It has become more important for companies to communicate in order to gain competitive advantage. Gothenburg Culturefestival has a large number of visitors and since last year they have noticed that there are not as many visitors from some multicultual areas in Gothenburg. This makes it interesting to see what kind of problems that exists in the current communication. Problem statement: What noise is there in communicating to a multicultural target group and how does they affect the goals and the result with the communication? Purpose: The purpose of this paper is based on the communicationmodel and from there describe the communication between companies and multicultural areas, and from this identify problems with such communication. Method: 118 respondents were selected through a convenience sample and then asked questions through structured interviews based on a questionnaire. The questionnaire contained 15 questions concerning Gothenburg Culture Festival and their communication. The interviews were conducted in four multicultural areas in Gothenburg and the respondents consisted of many different nationalities. Conclusions: There are many noises in communucating with a multicultural target group. They come from both the sender, the reciever, but it also lies in the message itself. Different noises are culture, attitudes, interest, language, the way the message is sent but also what the message is communicating. These noises are later affecting the goals and the results with the communication negatively. In our case the noises where difficulties with the language but also negative attitudes about the event. All of these noises is to be observed in the work of communicating with a multicultural target group. Suggestion of further research: Out of the problems identified in this thesis, a study with a bigger population can be made, but also with more areas around Gothenburg. A study concerning only the people who have not visited Gothenburg Culturefestival can also be made in order to specify their wants and see if there is a pattern why they do not visit the event. A study between different areas in Gothenburg with different amount of visitors can be made to see if there is any cultural differences between the different areas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Hillberg, Anna, and Jessica Svensson. "Den empatiska kommunikationen : En socialpsykologisk studie om huruvida en utbildning i den empatiska kommunikationsmodellen NVC påverkar en individs sociala interaktioner under och efter avslutad utbildning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24893.

Full text

Abstract:

Studiens syfte har varit att undersöka huruvida individer som väljer att utbilda sig i en kommunikationsmodell upplever förändring i interaktion med andra människor efter avslutad utbildning. Studien är kvalitativ och grundar sig på en hermeneutisk forskningsansats vilket innebär att vi har tolkat några individers upplevelser av sin utbildning i Nonviolent Communication (NVC), både före, under och efter utbildningen. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med en man och åtta kvinnor. Åldern på respondenterna har varierat och de har arbetat eller arbetar inom olika sociala yrken. I tolkningen av det empiriska materialet spelar Randall Collins begrepp interaktionsritualer en viktig roll i tydningen av utbildningstillfällets betydelse för respondenterna. Moira Von Wrights tolkning av George Herbert Meads olika begrepp är vår andra huvudteori, och den blir relevant i förhållande till den perspektivväxling som många av respondenterna beskriver att de upplevt efter utbildningen. Von Wright beskriver två möjliga perspektiv människor betraktar varandra på i interaktion, ett punktuellt och ett relationellt perspektiv. Arlie Hochschilds begrepp emotionellt arbete är relevant eftersom NVC som modell handlar om att förstå känslornas betydelse. Ulla Holms tankar om empatins två riktningar fyller även dessa en viktig funktion i uppsatsen eftersom vi tolkar det som att respondenterna pendlar mellan den känslomässiga empatin och den intellektuella empatin och att båda behövs. I uppsatsen finns en sammanfattning av intervjuerna med respondenterna, där de beskriver hur de har formats och påverkats av sina upplevelser under och efter sin utbildning i NVC. Det har även framkommit att respondenternas intentioner är att leva upp till ett relationellt förhållningssätt och att möta andra individer som ett vem, vilket är Von Wrights begrepp, och att denna förmåga ökat efter utbildningen. Men det har även visat sig att det finns omständigheter som styr respondenterna mot ett punktuellt perspektiv och i interaktion möter andra som Von Wrights begrepp ett vad. Dock finns det en medvetenhet hos respondenterna när förflyttningen mellan att möta och se andra som ett vem till ett vad eller tvärtom sker.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Jürgens, Jan Jonas Steffen [Verfasser]. "Das Kommunikationsmodell SBAR - eine systematische Literaturrecherche zur Effektivität des strukturierten Kommunikationsmodells SBAR in Bezug auf Patientensicherheit / Jan Jonas Steffen Jürgens." Köln : Deutsche Zentralbibliothek für Medizin, 2016. http://d-nb.info/1125557540/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Jonsson, Peder. "Kommunikationsmodeller inom public relations." Doctoral thesis, KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-205887.

Full text

Abstract:

Once a year for over forty years public relations’ practitioners in Sweden gathers, the political week in Almedalen, in the town of Visby. There they exchange knowledge and experience on all types of subjects using different and common communication models whether they are aware of them or not. The research on communication models is sparse, with one exception: Grunig’s model. Both practitioners and researches believe them to be important, even strategic. But too little knowledge about the models as such negatively impacts the understanding of public relations’ activities. It also contributes to the view that public relations is frittered. The thesis studies and analyses communication models of public relations. Models have been created by theorists and practitioners to describe the phenomenon, to understand communication as such and to facilitate communication between humans. The thesis addresses basic questions such as which models there are, where they stem from, who the originators were and the characteristics of each respective model. The basis of the study is comprehensive Anglo-American literature. All in all, over twenty different models have been analyzed in three different ways, i.e. the structure of a model, its historical deposits (sediment) and the application of the model. The result is manifold, since many characteristics form ten attributes and three families of models (a reduction). The characteristics can be seen as the models’ building blocks, e.g. the direction of the communication, the number of contacts and synchronism. Three model families are built on three differentiating characteristics, and the families are named correspondingly. Directional model (Riktningsmodellen), the Co-orientational model (Saminriktningsmodellen) and the Connectivity model (Konnektivitetsmodellen). The classification is of course not set in stone. It should be regarded as a first step to reduce the number of models in use and concentrate on the important characteristics of the models that help public relations researchers and professionals to solve problems and theorists to explain, foresee or guide to better public relations. Finally, five areas of future research are presented: a multinational study of models, a study of practitioners’ model use, a deeper history study according the concept of sediment, a notational system for models and, last but not least, a development of the Connectivity model. The last subject is the one that once inspired me to write a thesis.

QC 20170426

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Andersson, Anna. "TALKMAP : en kommunikationsmodell för bättre ledarskap?" Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-9100.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats har främst varit att söka kunskap om hur ledare som använder Talkmapmetoden upplever att metodiken har påverkat deras bemötande och ledarskap. Studien använder sig av de teoretiska perspektiven symbolisk interaktionism, kommunikationsteori samt ett par ledarskapsteorier, för att förstå och tolka de olika upplevelser som respondenterna delgav. Det är en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats, då tolkningarna i studien bygger på respondenternas erfarenheter av att använda Talkmap. Studien utgår ifrån ett abduktivt angreppssätt, och studiens datamaterial utgörs av semistrukturerade intervjuer med sju respondenter. Det som framkommit i studien är att samtliga respondenter säger sig ha utvecklats när det gäller bemötande. De har med hjälp av Talkmapmodeller fått kunskaper i hur vi gärna speglar oss i varandra och hur vi kan använda oss av dessa kunskaper i möten med andra. Viktiga aspekter som ledarna lyfter fram är att de numera känner en mindre stress när de kan kontrollera hur samtalet utvecklas. De upplever att kursernas tyngdpunkt ligger på en positivitet och framtidstro, vilket lett till att de ofta reflekterar över sitt ledarskap, och hur de kan prestera ännu bättre nästa gång. Uppsatsens slutsats är att ett gott bemötande alltid kan utvecklas, och att delta i Talkmap och neuroledarskapskursen, bidrar till att det finns fler verktyg att ta till i sitt ledarskap.
The purpose of this essay was primarily to seek knowledge about how leaders using the Talkmap method, feel that their attitude and leadership was affected. The study used symbolic interactionism, communication theory, and some leadership theories, to understand and interpret the respondents' different experiences. This study is qualitative with a hermeneutic approach, and the interpretations are based on respondents' experiences of Talkmap. The study used an abductive approach when analyzing the seven semi-structured interviews. The result of the study showed that all respondents felt they had developed their abilities in treatment. They used tools and models in Talkmap, which gave them knowledge of how people like to reflect themselves in each other. This knowledge could be used in interpersonal meetings. One important aspects given by the respondents was that they now felt less stress, since they could control development of conversation. They also felt that the emphasis of the course was on optimism and positivity, which led to the fact that they often reflected on their leadership and how to improve as leaders. The essay concluded that good treatment always can evolve, and by participating in Talkmap the leadership could develop by gaining more tools

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Wende, Moritz [Verfasser]. "Kommunikationsmodell eines verteilten virtuellen Speichers / Moritz Wende." Ulm : Universität Ulm. Fakultät für Informatik, 2003. http://d-nb.info/1015354440/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Norström, Livia. "Användbarhet hos processinriktade kommunikationsmodeller vid interkulturell kommunikation : en litteraturstudie." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-382.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att utreda sambandet mellan kultur, kognitiva självscheman och kommunikativt beteende samt att undersöka hur befintliga processinriktade kommunikationsmodeller hanterar kommunikation mellan individer från olika kulturer. Den kulturella variation som studeras är individualism-kollektivism och studien avser kommunikation mellan två individer där den ena kommunikationsparten kommer från en individualistisk kultur och den andra från en kollektivistisk kultur.

Studien visar att kultur och självscheman ömsesidigt påverkar varandra och att såväl den kulturella bakgrunden som självschemana påverkar det kommunikativa beteendet. Två kulturspecifika kommunikationsstilar, högkontextkommunikation och lågkontextkommunikation, definieras. De båda kommunikationsstilarna används sedan som underlag i analysen av Shannon och Weavers, Schramms och Newcombs kommunikationsmodeller. Shannon och Weavers modell och Schramms första modell visar sig vara alltför linjära, utan utrymme för feedback medan Schramms tredje modell illustrerar kommunikationen som en loop av delad information. Shannon och Weavers modell är också alltför tekniskt inriktad, medan Newcombs modell beskriver kommunikationen som en social företeelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Rhodin, Josefine, and Sofia Lindgren. "Polisiär Kommunikation : En jämförelse mellan Nationell bastaktik och alternativa kommunikationsmodeller." Thesis, Umeå University, Basic training programme for Police Officers, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-27347.

Full text

Abstract:

Ett flerårigt utvecklingsarbete inom Polisen har resulterat i en nationell bastaktik. I den ingår ett kommunikativt förhållningssätt. Det består av två delar, en del som beskriver hur konflikter eskalerar och vilka faktorer som påverkar konflikters utveckling. Den andra delen behandlar olika sätt att hantera konflikter. Vi har undersökt om det finns andra modeller för kommunikation som kan fungera i en polisiär kontext. Vi presenterar två alternativa kommunikationsmodeller som främst handlar om hur man bemöter personer i stressiga situationer. Skillnaden mellan den nationella bastaktikens kommunikativa del och de alternativa kommunikationsmodellerna är främst att bastaktiken ger ramarna för hur en polisman kan hantera konfliktfyllda situationer medan de alternativa modellerna är detaljerad och situationsspecifik i sina handlingsförslag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Dagerbjörk, Alexander, and Louise Swierz. "Effekter av SBAR som kommunikationsmodell inom hälso- och sjukvården." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24386.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Hälso- och sjukvården är en högriskverksamhet. Varje år drabbas ett stort antal patienter världen över av vårdskador, som kunde ha undvikits, och som i vissa fall leder till att patienter avlider. Vetenskaplig forskning tyder på att den vanligaste orsaken till tillbud och negativa händelser i vården är att kommunikationen brustit mellan vårdpersonal. Faktorer som kan ligga till grund för avvikelser vid överrapportering kan vara hög arbetsbelastning och stressiga arbetsförhållanden. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka effekter av SBAR som kommunikationsmodell för överrapportering inom hälso- och sjukvården med avseende på SBAR-modellens inverkan på vårdpersonalens kommunikation och patientsäkerhet. SBAR är en strukturerad kommunikationsmodell som står för (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd ochRekommendation). Metod: Ett systematiskt tillvägagångssätt enligt Goodmans sju steg användes vid genomförandet och sammanställningen av studien. Data-bassökningen utfördes främst i PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet baserades på åtta vetenskapliga artiklar som visade att SBAR-modellen förbättrar kommunikationen, överapporteringskommunikation, teamwork och det kommunikativa självförtroendet hos vårdpersonal och studenter. Vårdpersonalens förbättrade kommunikation resulterade också i en ökad patienttillfredställelse.Slutsats: Studiernas resultat talar för användning av SBAR som strukturerad kommunikationsmodell vid överrapportering inom vården. Eftersom SBAR-modellen är en relativt ny metod för rapportering finns det ett behov av ökad kunskap och utbildning för att integrera denna metod i omvårdnadsarbetet.Vidare rekommenderas att kommunikation enligt SBAR bör inkluderas isjuksköterskeutbildningen. Vidare forskning behövs kring SBAR-modellens funktion och effekt inom hälso- och sjukvården i syfte att öka evidensen för SBAR-modellens effekt på vårdpersonalens kommunikation och patientsäkerhet.
Background: Healthcare is a high risk activity. Each year a large number of patients worldwide suffer from preventable harm that could have been avoided and in some cases leading to patients death. Scientific research suggests that the most common cause of incidents and adverse events in health care is the communication failure between healthcare professionals´. Factors that can influence the basis of differences in handover could be heavy workload and stressful working conditions. The aim: The aim of this literature review was to explore the effects of the SBAR-communication model for handover in healthcare with regard to the SBAR model’s impact on the nursing staff communication and patient safety. SBAR is a structured communication model that stands for (Situation, Background, Assessment and Recommendation). Method: A systematic approach of Goodman's seven steps wear used in the preparation and implementation of the study. The database search was performed primarily in PubMed and CINAHL. Results: The results were based on eight scientific studies that show that the SBAR-model improves communication, the handover-communication, teamwork and communicative self-confidence of healthcare professionals and students. The healthcare professionals´ improved communication also resulted in increased patient satisfaction. Conclusion: The studies findings supports the use of a structured communication model for handover in healthcare. Because the SBAR-model is a relatively new method of reporting, there is a need for increased knowledge and training to integrate this method in nursing. Furthermore it is recommended that SBAR-communication should be included in nursing education. Further research is required regarding the SBAR-model´s function and effect in healthcare in order to increase the evidence for the SBAR-model´s effect on nursing staff communication and patient safety.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Ritzman, Amanda. "Lasswell online : En studie av traditionella kommunikationsmodellers användbarhet på Facebook." Thesis, Uppsala universitet, Avdelningen för retorik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-316506.

Full text

Abstract:

Det är ett välkänt faktum att vi idag står inför många stora miljökriser. Även om dessa miljökatastrofer ibland används för att diskutera konsekvenserna för människan så finns det organisationer som har vänt på situationen och visar konsekvenserna för natur och miljö. En av dessa är WWF - en organisation som är både framgångsrika och intressanta i sin marknadsföring på Facebook. De driver en stark fråga i ett medium som inte är så välutforskat ännu och gör det med bravur - men hur går detta till? För att ta reda på detta används Harold Lasswells och D.C Barnlunds kommunkationsmodeller och syftet med uppsatsen är att undersöka hur moderna sociala medier och deras interaktiva natur fungerar i relation till äldre kommunikationsmodeller, alltså mer specifikt Lasswells linjära modell och Barnlunds transaktiva, för att analysera deras användbarhet i en internetbaserad miljö.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Ahlander, Alfred, and Pontus Ekroth. "Kommunikationsmodell för APD-plan vid användning av materialrutor och gångstråk." Thesis, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-36816.

Full text

Abstract:

Syfte: Platsbyggd byggnadsproduktion är en komplicerad process. En tillfällig fabrik, med nya materialupplag och nytt arbetsplatsområde upprättas vid varje enskilt projekt, vilket komplicerar processen ytterligare. Materialhanteringen utgör en stor besparingsmöjlighet i byggnadsprojekt och 40 % av tiden som förloras på en byggarbetsplats kan tillskrivas materialhantering. För att få bukt med slöseri kopplat till materialhantering krävs en väl bearbetad logistikplanering, fungerande kommunikation samt kunskapsbeaktning från tidigare genomförda projekt. Studiens mål är därför att identifiera förbättringsåtgärder gällande användning av materialrutor och gångstråk, samt skapa en kommunikationsmodell för arbetsplatsdispositionsplanen (APD-planen) som stödjer erfarenhetsåterföring. Metod: Studien har utfört fallstudier på två projekt inom NCC:s organisation. Kvalitativ datainsamling i form av litteraturstudie, intervjuer, dokumentanalys och observation har använts. Semistrukturerade intervjuer har utförts och innefattar sju respondenter med olika befattningar inom byggbranschen. Resultat: Studien har tagit fram faktorer som bör beaktas vid planeringen av materialrutor och gångstråk. Vidare visar resultatet att det krävs resurser och strukturerade processer för att erfarenhetsåterföring i byggnadsprojekt skall fungera. För att lyckas med användningen av materialrutor och gångstråk krävs god kommunikation av APD-planen. I studien har även en kommunikationsmodell av APDplanen som stödjer erfarenhetsåterföring tagits fram. Konsekvenser: Det är under inköps- och leveransplaneringen som förutsättningarna för materialrutor och gångstråk sätts, därför bör APD-planen vara mer i fokus under detta skede. En förutsättning för att användningen av materialrutor och gångstråk skall fungera är att det finns resurser som stödjer platsledningen vid planering och utförandet. Genom att använda sig av logistikresurser inom organisationen underlättas planering och hantering av material på byggarbetsplatsen och insamlade erfarenheter kan förmedlas mellan projekt. Ute i produktionen bör det finnas en ansvarig godsmottagare som är extra insatt i APD-planen och materialrutor, genom kontinuerlig kommunikation med platsledning och logistikresurs. Begränsningar: Eftersom arbetet endast omfattar studie av två byggnadsprojekt finns det en begränsning i vilka faktorer och resonemang som lyfts fram. Även om resultatet grundas från två byggnadsprojekt är de grundläggande processerna och händelseförloppen vid uppförande av byggnader likartade och resultatet kan därför tillämpas på liknande byggnadsprojekt.
Purpose: On-site construction is a complicated process. A temporary factory, with new zones for materials and workplace area must be established for each new project, which complicates the process further. Material management stands for a big saving opportunity in building projects and 40 % of the time lost on a construction site can be attributed to material management. To overcome this waste connected to material management a well-processed logistics planning, god communication as well as experience feedback from previous projects is required. The aim for this thesis is therefore to identify improvement measure regarding the use of material-dedicated buffer zones and walking paths, and as well as create a model of communication that supports experience feedback. Method The thesis is a case study on two projects within the organization of NCC. A qualitative data collection with literature review, interviews, document analysis and observation has been conducted. Semi-structured interviews have been conducted and includes seven respondents with different position within the construction industry. Findings: The thesis has produced factors that should be taken into consideration when material zones and walking paths are planned. The result shows that resources and structured processes are required if experience feedback should work during the construction project. To succeed with the use of material-dedicated buffer zones and walking paths, good communication of the construction site plan is needed. Furthermore, the thesis has resulted in a model of communication that supports experience feedback. Implications: It’s during the purchase and delivery planning that the conditions for the material-dedicated buffer zones and walking paths are set, therefore the construction site planning should be involved more in this phase. A prerequisite for using dedicated material zones and walking paths are resources which supports the construction management with planning and performance. By using logistic resources within the organization facilitates planning and management of material at the construction site, enables that collected experience can be conveyed between projects. In the production there should be a responsible receiver of material deliveries, who is extra briefed in the constructions site plan and the material-dedicated buffer zones through continuous communication with the construction management and logistic resource. Limitations: Since the thesis only includes two building projects, there is a limitation of the factors and arguments that are treated. Although the result is based on two building projects the fundamental processes and course of events are similar and can therefore be applied on other building projects.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Åberg, Dennis, and Martina Johansson. "Faktorer som påverkar överrapporteringen mellan ambulans och akutmottagning.Ambulanssjuksköterskans perspektiv utifrån Berlo’s kommunikationsmodell." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31124.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Bolling, Julia, and My Hellqvist. "Kommunikationsmodell mellan platschef och arbetsledare : För att hantera hinder inom interpersonell kommunikation." Thesis, Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30718.

Full text

Abstract:

Purpose: The purpose of this report is to analyze how the communication between a site manager and a supervisor in the construction industry can be developed. Communication is a strong influencing factor for the success of a construction project and an effective communication process results in an increased productivity and decreased failure rates, which saves both time and money. Method: Since this report deals with complex interpersonal conjunctions, a qualitative approach was selected. Individual interviews and observations constitutes the empirical data. Participant observations was implemented to verify that the information collected from the interviews aligned with reality and to strengthen the credibility. A combination of the theoretical framework and collected empirical data resulted in a communication model. Findings: Interpersonal communication is affected by personal characteristics such as prior knowledge and experiences, hindrances that complicates the communication and tools that can be used to bridging communication barriers between the parties. Stress, time pressure, misunderstandings and personality clashes are factors that hinder an effective communication. Tools to use are check questions, reformulation, clear dividing of responsibilities, education, clear directives from the company directorate and to see the coworker as an active communicator instead of a passive receiver. Where the latter is achieved by creating dialogue which creates a feeling of participation and commitment of the employee. The communication between the site manager and the supervisor should be verbal and supported by writing where the writing should be through e-mail since it simplifies the possibility to look back at previous information. Implications: Communication problems between site manager and supervisor depends largely on the fact that the daily working situation on a construction site is stressful, the absence of time for structured communication combined with the majority of the communication between the parties being oral contributes to an ineffective communication process. By working according to the developed model the communication between the site manager and the supervisor can evolve. Suggestions for further research is to examine how the communication model can be implemented in the work at a construction site and what results would derive of it. Limitations: The study is limited to the fact that all interviews were conducted with representatives from the construction section at NCC Jönköping. The level of communication studied is interpersonal communication. The study is generally adaptable to other companies and industries. Keywords: Communication, hindrances, site manager, supervisor
Syfte: Syftet med arbetet är att analysera hur kommunikationen mellan platschef och arbetsledare inom byggbranschen kan utvecklas. Kommunikation är en starkt påverkande faktor för ett byggprojekts framgång och en effektiv kommunikationsprocess leder till att produktiviteten ökar samt att felfrekvenser minskar, vilket sparar både tid och pengar. Metod: Detta arbete behandlar komplexa interpersonella samband varför ett kvalitativt tillvägagångssätt valts. Enskilda intervjuer och observationer utgör empirin. Deltagande observationer genomförs för att kontrollera att den insamlade empirin från intervjuerna överensstämmer med verkligheten samt för att stärka trovärdigheten. En sammanvägning av det teoretiska ramverket och insamlad empiri har resulterat i en kommunikationsmodell. Resultat: Interpersonell kommunikation påverkas av personliga egenskaper som förkunskaper och erfarenheter, hinder som försvårar den interpersonella kommunikationen samt verktyg som kan användas för att överbrygga kommunikationsbarriärer mellan parterna. Stress, tidspress, missförstånd och personlighetskrockar är faktorer som förhindrar en effektiv kommunikation. Verktyg att använda är kontrollfrågor, omformulering, tydlig ansvarsfördelning, utbildning, tydliga direktiv från företagets sida samt att se medarbetaren som en aktiv kommunikatör istället för en passiv mottagare. Det senare uppnås genom skapande av dialog vilket bidrar till en känsla av delaktighet och engagemang hos medarbetaren. Kommunikationen mellan platschef och arbetsledare bör ske muntligt med understöd av skriftlig kommunikation där skriftligheten bör ske genom e-post då det underlättar möjligheten att gå tillbaka till tidigare information. Konsekvenser: Kommunikationsproblem mellan platschef och arbetsledare beror till stor del på att det är en stressig vardag på en byggarbetsplats, där tid saknas för strukturerad kommunikation samt att majoriteten av kommunikationen parterna emellan sker muntligt. Genom att arbeta enligt den framtagna modellen kan kommunikationen mellan platschef och arbetsledare utvecklas. Förslag till vidare forskning är att undersöka hur kommunikationsmodellen kan implementeras i arbetet på en byggarbetsplats och vilka resultat det skulle ge. Begränsningar: Arbetet begränsas av att alla intervjuer genomförts med representanter från avdelningen husbyggnad inom NCC Jönköping. Kommunikationsnivån som studeras är interpersonell kommunikation. Studien är generellt anpassningsbar till andra företag och branscher. Nyckelord: Kommunikation, hinder, arbetsledare, platschef.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Oskar, Kriborg, and Emelie Ljunggren. "Att förbereda för det oväntade : En studie av Högskolan i Halmstads kriskommunikation." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14322.

Full text

Abstract:

Syfte: Uppsatsens syfte är av beskrivande samt analyserande karaktär och ämnar undersöka Högskolan i Halmstads nuvarande krisorganisation och kriskommunikation. Målet är att sedan identifiera om, och i så fall hur, den befintliga kriskommunikationen kan effektiviseras. Metod: Insamling av dokument, semistrukturerade intervjuer och e-post enkäter. Resultat: Studien visar att krisorganisationen kan vara strukturerad på olika sätt beroende på vilken omfattning en kris bedöms ha. Det finns formellt inga fullständiga strategier för kriskommunikation, även om det informellt går att se tydliga mönster i hur sådan kommunikation sköts. Denna präglas av organisationens hierarkiska struktur och går i praktiken till och från närmsta chef. Organisationen är präglad av en traditionell syn på kriskommunikation, effektiviseringsförslag föreslår att organisationen i större utsträckning anammar en senmodern syn på kriskommunikation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Ljunggren, Maria, and Jessika Skans. "Kommunikation och relationer i fritidshemmet : Pedagogers sätt att kommunicera utifrån olika kommunikationsmodeller, samt relationsskapande, i fritidshemmet." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43680.

Full text

Abstract:

The purpose of our study has been to see how communication is used and how messages to students are conveyed at the after-school center. We observed at two different schools located in the Stockholm area and supplemented with interviews. We wanted to get an idea of how the educators at the after-school center use communication and how they themselves consider how they use communication. We also asked about the relationships that the educators have with the students and colleagues during the interviews as we believe it can make communication more difficult if you don’t have a relationship with those you want to get a message to. To achieve a result, we used different communication models and communication theories when we made our observations and interviews. We also used previous research about communication and relationship with children. Our results show how the educators used the communication in a glancingly and stressful way. The results also show that it is the non-verbal communication that is mostly used in these transient communicative situations. The educators experienced that it is hard to make time to communicate in a good way and make relationships with the students because of time constraints. Something that our observations contradicted since there were times where the educators only stood still or was “guarding” the students.
Syftet med vår undersökning har varit att undersöka hur kommunikation används och hur budskap till eleverna förmedlas i fritidshemmet. Vi har genomfört observationer av pedagoger på två olika skolor belägna i Stockholmsområdet och även kompletterat med intervjuer. Vi ville få kunskap om hur pedagogerna i fritidshemmet använder kommunikation och hur de själva anser sig använda kommunikation i den dagliga verksamheten i fritidshemmet. I intervjuerna frågade vi även om relationerna som pedagogerna hade till elever och kollegor, vilket vi anser kan försvåra kommunikationen om inte en relation finns till de som budskapet ska nå fram till. För att nå ett resultat utgick vi under observationer och intervjuer från olika kommunikationsmodeller och kommunikationsteorier. Vi använde även tidigare forskning om kommunikation och relationer med barn. Resultatet visar hur pedagogerna använde sig av kommunikation på ett flyktigt och stressigt sätt. Resultaten visar även att det oftast var den icke-verbala kommunikationen som pedagogerna använde i de flyktiga kommunikationssituationerna. Pedagogerna upplevde att det är svårt att hinna kommunicera på ett effektivt sätt och skapa relationer med eleverna på grund av att det saknas tid till det. Det motsäger dock våra observationer, det fanns tid men pedagogerna använde den till att vara stillastående eller ”vaktade” elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Hellberg, Sofie, and Ashtar Baranou. "Hur fungerar internkommunikationen på Jönköpings Länstrafik AB? : En kvalitativ analys med fokus på kanaler och delaktighet." Thesis, Jönköping University, HLK. Media and communication science, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-11536.

Full text

Abstract:

Uppsatsen syftar till att beskriva och få en ökad förståelse för hur internkommunikationen på Jönköpings Länstrafik AB ser ut, kopplat till kanaler och delaktighet. De frågeställningar som vi har valt att använda oss utav är: Vilka kanaler för internkommunikation finns? Vad anser de anställda om kanalerna och deras informationsfunktion? Är de anställda delaktiga inom företaget, dvs. får de information, kan de uttala sig i frågor, kan de påverka beslut etc.?

För att få fram våra resultat har vi använt oss utav en kvalitativ intervjumetod där vi valt att intervjua nio anställda på olika nivåer inom företaget.

Utifrån det sammanställda resultatet kan vi dra slutsatsen att Jönköpings Länstrafik AB är ett företag som består av två större avdelningar som i sin tur sitter på två olika arbetsplatser. Detta bidrar till att företaget känns splittrat. Vi kan även se att de anställda på JLT inte har så stor kunskap om internkommunikation och de olika kommunikationskanalerna som finns på företaget. Till sist kan vi dra slutsatsen att de anställda inom JLT anser att delaktigheten inom företaget kan förbättras då det i dagsläget känns som om företaget är uppdelat i två olika block, samt att företagets vision och policies inte uppmärksammas tillräckligt mycket inom företaget, vilket kan bidra till minskad delaktighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Willig, Agnes, and Emelie Buller. "Den kommunikativa utmaningen mellan ledning och medarbetare : En kvantitativ studie av hur medarbetare tillgodogör sig information i en centraliserad och en decentraliserad bank." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-57085.

Full text

Abstract:

Kommunikation finns i allt vi gör och används dagligen, vi omges även dagligen av organisationer som på olika sätt påverkar våra liv. Den kommunikation som då sker inom organisationer är den interna och formella kommunikationen, det vill säga ett informationsutbyte mellan ledning och medarbetare. Kommunikation beskrivs främst som en funktion för utbyte av information och kan delas in i två processer. Den enkelriktade som kopplas samman med Shannon & Weavers kommunikationsmodell från 1940 – talet, samt den dubbelriktade processen som hör samman med Newcombs modell. Undersökningen som är av kvantitativ natur och gjord ur ett medarbetarperspektiv bestod av medarbetare vid både Handelsbanken och Nordea. Denna uppsats undersöker medarbetares upplevda tillgodogörande av ledningens information i en centraliserad och en decentraliserad organisation. I tidigare forskning har olika kommunikationskanaler undersökts, även organisationsstruktur och dess effektivitet har studerats (Andrews et al., 2009; Kupritz & Cowell, 2011; Santra & Giri, 2008; White et al., 2010) Denna kvantitativa uppsats undersöker dock fler kommunikationskanaler och kopplar detta till medarbetares upplevda tillgodogörande. Detta för att kunna undersöka om ledningens val av kommunikationskanal påverkar hur medarbetare upplever att de tillgodogör sig information. Tillgodogörandet mäts genom olika indikatorer på tillgodogörandet. Dessa indikatorer var; tid, mängd, motivation, arbetsbelastning, kvalitet och feedback. Handelsbanken och Nordea valdes ut på grund av deras skilda organisationsstruktur. Medarbetare vid både dessa svenska storbanker valdes ut för att medverka vid en enkätundersökning. 461 medarbetare tillfrågades sammanlagt vid båda bankerna. Inledningsvis frågades kontorschefer vid varje bank för att be om lov att distribuera enkäten vid deras kontor. Enkäten distribuerades via en datorenkät tillsammans med ett följebrev. Totalt består enkäten av 28 frågor som knyter an till den teoretiska referensramen och hypoteser som formulerats för att kunna göra tillgodogörandet mätbart. Det fanns skillnad i vilka kommunikationskanaler som medarbetare vid bankerna föredrog, men resultat från undersökningen visar att interpersonell även kallat ansikte-mot-ansikte kommunikation med chefen är mycket uppskattat. Detta resultat gäller genomgående för respondenter vid båda bankerna. Att den personliga kommunikationen värdesattes stämde för alla indikatorer. Det var däremot mindre tydligt vilka enkelriktade kommunikationskanaler som föredrogs hos medarbetarna vid de båda bankerna Detta berodde till stor del på vilken indikator på tillgodogörandet som kopplades samman med de olika kommunikationskanalerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Koenigsdorfer, Dan. "Zwischenmenschliche Interaktion in Unternehmen." St. Gallen, 2005. http://www.biblio.unisg.ch/org/biblio/edoc.nsf/wwwDisplayIdentifier/01651728001/$FILE/01651728001.pdf.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Clauß, Matthias. "Zeitmanagement und effektive Systemadministration." Universitätsbibliothek Chemnitz, 2003. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:swb:ch1-200301281.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Karaahmetovic, Nedzad. "Ser du målet framför dig? : Lärares sätt att synliggöra lärandemålen för eleverna." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3366.

Full text

Abstract:

Syfte & frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare synliggör lärandemålen för elever i ämnet idrott och hälsa.1. Vilka redskap (fysiska och verbala) använder lärare för att synliggöra lärandemålen?2. Hur vet lärarna att eleverna förstått lärandemålen?3. När i undervisningen synliggörs lärandemålen? Metod Studien är av kvalitativ ansats där intervjuer har använts för att svara på frågeställningarna. Kvalitativa intervjuer lämpar sig då man vill få en insikt i informanternas vardag och erfarenheter, vilket är studiens syfte. Fem utbildade högstadielärare i idrott och hälsa från skolor i södra Stockholms län har intervjuats. Resultat Intervjuerna visar att samtliga lärare använder sig av lokala pedagogiska planeringar, kamratbedömningar samt självbedömningar för att synliggöra lärandemålen. De presenterar lärandemålen både muntligt och skriftligt. Lärarna beskriver att de aldrig utvärderar elevernas kunskaper kring lärandemålen under ett moment utan utvärderingen sker i slutet av momentet. Lärarna säger även att de arbetar med formativ bedömning. Lärarna arbetar med att skapa förståelse för lärandemålen genom att ta bort värdeorden från kunskapskriterierna. Intervjuerna visar även att lärandemålen ofta presenteras under första lektionen av ett avsnitt. Slutsats Lärarna arbetar inte aktivt med att skapa förståelse för lärandemålen. Det visar sig att lärarna i studien arbetar med Lokala pedagogiska planeringar för att synliggöra lärandemålen. Kamratbedömningen och självbedömningen utgår inte från kursplanens kriterier och därför kan man heller inte säga att bedömningsmetoderna fungerar som metoder för att synliggöra av lärandemålen på. Vidare utvärderar inte lärarna elevernas kunskaper kring lärandemålen. Det betyder att lärarna inte är medvetna över elevernas kunskaper kring lärandemålen vilket i min mening påverkar tillförlitligheten i lärarens bedömning.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår åk (7-9). Vt 2014

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Menfors, Martina, and Felicia Fernstedt. "Consumer trust in online reviews : a communication model perspective." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-948.

Full text

Abstract:

Konsumenter använder och förlitar sig i allt större utsträckning på andras åsikter som lagtsupp på recensionssidor på nätet. Nyligen har dock skandaler uppmärksammat förekomsten avmanipulation av recensioner vilket lett till att recensionssajters trovärdighet kan ifrågasättas.Tidigare forskning har också gett tvetydiga svar på huruvida folk litar på recensioner ellerinte.Att utforska det här ämnet är viktigt eftersom marknadsförare måste förstå sig påkonsumenters förtroende för onlinerecensioner då dessa kan användas som ett kraftfulltmarknadsföringsverktyg och som ett nytt element i marknadsföringsmixen. Den här studiensyftar till att utforska konsumenters förtroende för onlinerecensioner genom att undersökavarför man litar på recensioner och vad som gör en onlinerecension pålitlig. Genomanvändandet av en modifierad version av Shannon och Weavers kommunikationsmodell, kanen recension struktureras kring elementen meddelande, sändare, mottagare, kanal ochåterkoppling. Den här studien implementerar en kvalitativ metod där semistruktureradeintervjuer använts för att få en djupare förståelse för intervjuobjektens känslor och tankar.Studiens resultat indikerar att konsumenter inte litar på individuella recensioner, utan snararepå systemet med onlinerecensioner i sin helhet; antalet recensioner nämndes som den mestinflytelserika faktorn för att skapa tillit. Studien visar också att den som läser recensionerframförallt använder meddelandet för att avgöra om en recension är pålitlig eller inte. Pågrund av avsaknaden av information om personen som skriver recensionen är meddelandetdet enda läsaren verkligen kan utvärdera.
Increasingly, consumers are using and relying on the opinions of others posted on onlinereview sites. However, recent scandals has brought attention to the existence of reviewmanipulation and questioned the credibility of online review sites. Furthermore, previousresearch has shown conflicting findings on whether or not consumers trust online reviews.Exploring these matters becomes important since marketers need to be able to understandconsumer trust in online reviews as it then can be used as a powerful marketing tool and as anew element of the marketing communication mix. The aim of this study is to exploreconsumer trust in online reviews by investigating why people trust online reviews, and whatmakes an online review trustworthy. This is accomplished using a modified version of theShannon and Weaver communication model which is structured around the elementsmessage, sender, receiver, channel and feedback. The study employs a qualitative methodusing semi-structured interviews in order to gain a deeper understanding of the thoughts andfeelings of the interviewees. The findings indicate that consumers do not put their trust inindividual reviews, but in the online review system as a whole; the number of reviews postedwas mentioned as the most influential factor for creating trust. The study shows that readersof reviews primarily use the message to determine whether a review is trustworthy or not.Because of the lack of information about the person writing the online review, it is the onlything the reader can truly evaluate.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Müller, Andreas. "Die verteilte digitale Informatikbibliothek MeDoc." Universitätsbibliothek Chemnitz, 1999. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:ch1-199900058.

Full text

Abstract:

Der Vortrag beschreibt Ziele,Projektorganisation, Architektur und Inhalte der durch das BMBF gefoerderten verteilten elektronischen Bibliothek MeDoc(Multimediale elektronische Documente). Ein besonderer Schwerpunkt liegt auf der Beschreibung der Architektur des Gesamtsystems, insbesondere aus Sicht eines Nutzers von MeDoc. Weiterhin werden Geschaefts- und Lizenzmodelle diskutiert.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Müller, Andreas. "Die verteilte digitale Informatikbibliothek MeDoc." Universitätsbibliothek Chemnitz, 1998. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:ch1-199800400.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Czezior, Patricia. "Der Leser und die Hinterfragung seiner Rolle in E. T. A. Hoffmanns Kater Murr und Karl Immermanns Münchhausen eine Analyse im Rahmen des Kommunikationsmodells Autor - Text - Leser." München Iudicium, 2008. http://d-nb.info/990472434/04.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Lövgren, Frida. "Kommunikation av teknisk information - Teknisk dokumentation på fyllaren NM 602." Thesis, University of Kalmar, School of Communication and Design, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-575.

Full text

Abstract:

I detta arbete har kommunikationen av teknisk information varit i fokus. Som en fallstudie används en operatörsmanual och en instruktions- och reservdelsmanual för en fyllare NM-602 åt Norden Machinery AB. Norden Machinery AB är världsledande inom tubhantering och tillverkar omkring 150 tubfyllarsystem per år. Maskinen som manualerna tillhör är en medelstor maskin som fyller 60 tuber/minut och är såld till Sirius Machinery Inc. i USA som är ett syskonbolag till Norden Machinery AB. Till maskinen hör en operatörsmanual som är det dokument som alltid ska finnas tillhands för dem som sköter maskinen, här ska all information som behövs för den dagliga driften finnas. Till maskinen hör även en instruktions- och reservdelsmanual som är mer ingående och beskriver hur maskinen fungerar och hur den är uppbyggd. För att sammanställa manualen har jag använt mig av flera olika datorprogram. Det som kanske är mest speciellt är Zert Infologic då Norden är ett av de första företagen som använder sig av detta program. Zert Infologic är specialtillverkat för att hantera stora mängder av teknisk information. Med hjälp av Shannon & Weavers kommunikationsmodell analyserades informationen i manualerna. Viktiga aspekter var uur informationen når kunden och om det finns brus som kan störa eller komplicera denna process. Speciellt fokus var på bruset, vilket gav resultatet att det som framför allt hindrar informationen att nå sin destination är brister i språket i manualen, den tekniska nivån på manualen och kunskapen hos författaren av manualen.

In this work, the focus is on communication of technical information. As a case study was used an assignment to make an operator’s manual and an instruction manual as well as a manual for spare parts concerning the filler NM-602 for Norden Machinery AB. Norden Machinery AB is world leading within tube handling and produces about 150 tube filling systems a year. The manuals belongs to a middle size machine that fills 60 tubes per minute, the buyer is Sirius Machinery Inc. in the USA, which is a company in the same concern as Norden Machinery. To the machine belongs an operator manual which is the document that is always supposed to be beside the machine and provides information about the daily routine. The machined also has an instruction manual and spare part manual, these are more detailed and they describe how the machine is built. In order to produce these manuals I used different computer programs. The one that is more special is Zert Infologic, because Norden Machinery is one of the first companies to use this program. Zert Infologic is specially designed to manage large amounts of technical information. Shannon and Weavers communication model was used to analyse the information in the manuals.. An important aspect were how does the information get transmitted to the customer and if there is noise that disturbes or complicates the process. With a special focus on noise, the results indicate that the main obstacles to the successful information transmission are the language in the manual, the technical level of the manual and the knowledge of the writer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Granlund, Ingeborg. "Mediebilden av PR och lobbying : En komparativ studie av Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets framställning av PR och lobbying åren 2000 och 2010." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-51428.

Full text

Abstract:

Många PR-konsulter anser att mediebilden av PR och lobbying är negativ och att branschen skildras som manipulativ och dold. Det finns dock en annan uppfattning som går ut på att verksamheterna inte framställs lika negativt som för tio år sen, att de har naturaliserats. Uppfattningarna är motsägelsefulla. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om de stämmer överens med den verkliga mediebilden av PR och lobbying (aktiviteter och utövare), och därmed också få en insikt i om olika aspekter av verksamheterna har naturaliserats. En jämförelse har gjort av DN:s och SvD:s rapportering senhöstarna 2000 och 2010 genom en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att mediebilden är mer negativ 2010 jämfört med 2000. Någon egentlig naturalisering kan inte skönjas. Utrymmet har ökat men artiklarna har inte blivit fler. PR-experter som kommentatorer har inte blivit ett vanligare fenomen, och politiker som går till PR-branschen framställs både kritiskt och okritiskt. PR och lobbying framställs i högre grad som dolda verksamheter. En förklaring till den mer negativa bilden kan vara branschens utveckling på senare år men även journalisternas behov att sätta gränser mot en expanderande PR-industri som de har blivit mer beroende av. Tidningarna har två större granskningar av branschen 2010, varav den ena särskilt tar upp lobbying. I den fokuseras på politikernas ansvar för bristande transparens. PR-branschens ansvar genomlyses inte, vilket skulle kunna tyda på att dess bristande öppenhet ses som något naturligt och därför inte ifrågasätts.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Henrich, Frank [Verfasser], and Egbert [Akademischer Betreuer] Kahle. "Verbesserung von Kommunikation in Prinzipal-Agenten-Beziehungen im Callcenter Umfeld : eine empirische Analyse zur Entwicklung eines Kommunikationsmodells und zur Ableitung von Handlungsempfehlungen für die Praxis / Frank Henrich. Betreuer: Egbert Kahle." Lüneburg : Universitätsbibliothek der Leuphana Universität Lüneburg, 2011. http://d-nb.info/1034292005/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Forkman, Sofi. "Virtuella museibesök i historieämnet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32138.

Full text

Abstract:

Denna studie har som syfte att undersöka hur elever uttrycker sig och interagerar i och efter mötet med historieförmedling i en virtuell museikontext som lärandemiljö. Detta för att analysera om elevernas nyfikenhet på historia kan stimuleras samt för att vidare analysera om eleverna anser att det kan bidra till att de utvecklar kunskaper om det förflutna genom möten med historiska platser och olika människors berättelser. Det virtuella museibesöket har främst analyserats utifrån ett elevperspektiv genom att undersöka elevernas attityder och åsikter kring historieförmedlingen och lärandetillfället med hjälp av observationer, fokusgrupper och en enkätstudie. Både den kvalitativa och kvantitativa datan har analyserats med hjälp av en multimodal modell för en lärsekvens samt en historididaktisk modell för historieförmedling som kommunikation. Resultatet visar att eleverna i mötet med det virtuella museibesöket uppmärksammar levnadsvillkor för människor under epoken som museet behandlar. Vidare förhåller de sig positiva till det virtuella besöket och de flesta elever menar att de finner besöket spännande och lärorikt. Den mulitmodala modellen bekräftar elevernas uppfattning om att besöken är lärorika. På så sätt visar resultatet att elevernas nyfikenhet och lärande i historia kan stimuleras med hjälp av de virtuella besöken. Vidare kan eleverna i mötet med museet utveckla förmågor i historia som främst berör den historiska referensramen och historiebruk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Ferm, Johansson Mattias, and Jonas Wahlqvist. "Kommunikationens påverkan på beredskap inför organisationella förändringar : En fallstudie i telekombranschen." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21105.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med studien är att analysera hur förändringsmottagare upplever att ledningens kommunikation inför organisationella förändringar påverkar dem för att få en beredskap inför förändringen. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats, där den empiriska datainsamlingen gjorts genom intervjuer med anställda på ett företag i telekombranschen. En analys av insamlad data genomfördes genom en tematisk analys. Resultat och slutsats: Kommunikation inverkar på förändringsmottagarnas beredskap från sändarsidan, men effekten av denna dämpas på mottagarsidan av ett filter bestående av två faktorer, avtrubbning och påverkan på förändringsmottagarna. Förändringsmottagarna motsätter sig eller upplever en likgiltighet gentemot organisatoriska förändringar om kommunikationen upplevs som knapphändig eller är otydlig. Likaså påverkar bristen på möjligheter att återkoppla till ledningen för att skapa klargöranden, mottagarna i negativ riktning. Studiens bidrag: Ge en djupare förståelse och kunskap i kommunikationens betydelse för att skapa beredskap till förändring, och på så vis öka möjligheterna att genomdriva lyckosamma förändringsarbeten. Förslag på vidare forskning: Att undersöka de faktorer som skapar avtrubbning till förändring hos förändringsmottagaren och hur dessa kan komma att undvikas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Hauthal, Eva. "Analyse, Konzeption und Entwicklung einer mobilen Kartenanwendung auf Basis des Wanderkalenders der Sächsischen Zeitung." Master's thesis, Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2011. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-69120.

Full text

Abstract:

Die mobile Kartographie bedient sich dem mobilen Internet und der zivilen Nutzung des GPS-Signals. Der damit einhergehenden Mobilität des Benutzers, aber auch den technischen Schranken mobiler Endgeräte (wie geringen Prozessorleistungen, kleinen Displays und begrenzten Batterielaufzeiten) muss in Form einer Adaption der mobilen Karten Rechnung getragen werden. Die Adaption geschieht hinsichtlich des Informationsbedarfs, der sich aus dem aktuellen Nutzungskontext des Benutzers (d.h. seiner räumlich-zeitlichen Situation, seinen Interessen, Aufgabenkontext, aktuellen Umständen, Zielen, Bedürfnissen etc) ableiten lässt sowie hinsichtlich des Interaktionsgrades und der Interaktionsarten. Ein weiterer Aspekt mobiler Kartographie sind nutzergenerierte Inhalte. Dank der ständigen Verfügbarkeit des Internets und einer unkomplizierten Art der Positionsbestimmung können auch Amateurnutzer problemlos selber räumliche Daten erheben und veröffentlichen. Der Kartograph rückt damit mehr in den Hintergrund und stellt sein Fachwissen in Form von Komponenten wie Basiskarten, Software oder Interaktionsmöglichkeiten zur Verfügung. Dadurch bedürfen traditionelle kartographische Kommunikationsmodelle hinsichtlich der mobilen Kartographie einer grundsätzlichen Weiterentwicklung, da eine strikte Trennung in Kartenhersteller und Kartennutzer nicht mehr vorgenommen werden kann. Die vorliegende Diplomarbeit stellt ein abgeleitetes kartographisches Kommunikationsmodell für mobile, interaktive Karten vor. Ein Anwendungsgebiet der mobilen Kartographie sind mobile touristische Applikationen, welche im mobilen Technologie- und Informationszeitalter eine zeitgemäße Form der Reiseinformation und des Reiseservices darstellen. Im Rahmen dieser Arbeit wurden verschiedene existierende touristische Anwendungen für Smartphones analysiert und eine eigene mobile Kartenapplikation für Wanderungen in der Pilotregion Sächsische Schweiz konzipiert und prototypisch implementiert. Diese Applikation schlägt Wanderrouten vor, liefert zahlreiche Informationen sowie Kartenmaterial und ist an den Wanderkalender der Sächsischen Zeitung angelehnt, welcher jährlich von Kartographie-Studenten der Technischen Universität Dresden erarbeitet wird
Mobile cartography makes use of mobile internet and the civil utilisation of the GPS signal. The resulting mobility of the user as well as technical restrictions of mobile devices (such as low processor performance, small display sizes and limited battery life) has to be taken into account in the form of an adaption of mobile maps. The adaption is carried out with regard to the current need for information which can be derived from the context of the user (i.e. spatial-temporal situation, interests, task, circumstances, aims, needs etc). Another aspect of mobile cartography is user generated content. The permanent availability of mobile internet as well as the uncomplicated way of location determination makes it easy for amateur users to gather and publish own data. So the cartographer backs out and provides expert knowledge in the form of base maps, software and interaction techniques that can be used by the map user as an user interface for integrating own data. Thereby traditional cartographic communication models require a fundamental further development because a strict separation into map maker and map user can not be made anymore. The diploma thesis introduces a derived cartographic communication model for mobile interactive maps. An application field of mobile cartography are mobile map applications in tourism. These touristic applications are an up-to-date kind of travelling service in the century of mobile technology and information. In the context of this diploma thesis several existing touristic applications for smartphones for were examined and an own mobile application for hiking in Saxon Switzerland was conceived and implemented prototypically. This application suggests hiking trips, provides various information as well as maps and is based on a hiking calendar that is worked out annually by cartography students of Dresden University of Technology

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Bjurbom, Helena. "Den retoriska modernisten : T.S. Eliots objektiva korrelat som retoriskt begrepp." Thesis, Uppsala universitet, Avdelningen för retorik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413514.

Full text

Abstract:

Uppsatsen är en retoriskt studie av T.S. Eliots begrepp objektiva korrelat; ett litterärt begrepp som, enligt Eliot, var det konstfulla sättet att framställa känslor på. Känslan skulle framställas i dikt genom att en objektiv framställning, Detta innebar att känslan skulle ha en konkret motsvarighet i dikten, exempelvis skulle den inkapslas i ett objektiv, en situation eller händelsekedja. Detta skulle i sin tur omedelbart väcka känslan hos läsaren. Uppsatsens syfte är att undersöka och visa att det objektiva korrelatet förutsätter en retorisk kommunikationsmodell. Detta görs mot bakgrunden till att det fanns en modernistisk uppfattning om retoriken som skadligt, något som litteraturen skulle befrias ifrån. För att uppfylla syftet undersöks text-, författare-, och läsarfunktionen, vilka kan förstås som viktiga delar i en kommunikationsmodell. Studien visar att begreppet delar flera likheter med och förstås utifrån flera retoriska teorier, exempelvis Chaïm Perelmans auditoriebegrepp, Mats Rosengrens definition av doxa och Wayne C. Booths begrepp telling och showing. Det objektiva korrelatet kan förstås som en poetisk argumentation som ämnar påverka läsarna, men vars funktion också är avhängig publiken då författaren måste förhålla sig till de kollektiva referenspunkter som publiken håller gemensamt. Studien visar att de kommunikationsparameterar som undersöks är av retorisk karaktär och såldes förutsätter begreppet en retorisk kommunikationsmodell.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Pörhölä, Susanna. "Kommunernas användning av sociala medier : En kvalitativ intervjustudie om fyra kommuner och deras användning av sociala medier." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-89837.

Full text

Abstract:

The aim of this study was to investigate how selected municipalities’ use social media, with a focus on how they are working to increase the dialogue between municipalities’ and residents. To answer the purpose of the study three questions has been formulated: how do the communicators use social media in their daily work? What opportunities and challenges are the municipalities’ experiencing with Facebook? How do they work with Facebook to increase dialogue with citizens? The theories that has been used in this study is Cutlip’s and Grunig’s public relations theories, Shannon and weavers communication model, Cutlip’s and Heath’s theory of issue management and Jenkins theory of convergence culture. The method that has been used in this study is qualitative semi-structured interviews and the analysis is done with a thematic text analysis. The material of this study contained interviews of four communicator officers that are responsible for social media in the municipalities’. The results of the semi-structured interviews showed that the communicator officers used social media to quickly, easily and cheaply connect many citizens in comparison with the traditional media. The biggest opportunity with Facebook for municipalities’ was to improve issue management by spreading the information faster and have an improved dialog with the citizens. The biggest challenge was to think more strategically how to enhance the use of Facebook. The communicator officers try to invite citizens to dialogue by presenting information that citizens want comment and debate about. Municipalities’ also will have meetings with PR agencies to improve the dialog with the citizens in Facebook.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Geiger, Stephanie. "Untersuchungen zur Struktur und Funktion taktiler kartographischer Medien und ihren Wechselwirkungen." Doctoral thesis, Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2008. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-ds-1213600928558-29559.

Full text

Abstract:

Es wird heute weltweit versucht, Konzepte für vielfältige taktile kartographische Medien zu entwickeln, die vorrangig der allgemeinen Orientierung und Mobilität, aber auch verstärkt dem Wissenserwerb, z.B. im Geographieunterricht an Schulen für Blinde und Sehbehinderte, dienen sollen. Diese Konzepte müssen von denen der "visuellen Kartographie"1 zwangsläufig mehr oder weniger abweichen und auf weitgehend anderen Methoden, Regeln und Techniken beruhen. Wesentliche und durch die Praxis verifizierte Erkenntnisse der visuellen Kartographie sind der taktilen Kartographie zugänglich zu machen bzw. in/an diese zu adaptieren. Trotzdem dürfen grundlegende Theorien und Erfahrungen der Kartengestaltung und Kartennutzung für Sehende nicht völlig negiert werden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Geiger, Stephanie. "Untersuchungen zur Struktur und Funktion taktiler kartographischer Medien und ihren Wechselwirkungen." Doctoral thesis, Technische Universität Dresden, 2007. https://tud.qucosa.de/id/qucosa%3A23699.

Full text

Abstract:

Es wird heute weltweit versucht, Konzepte für vielfältige taktile kartographische Medien zu entwickeln, die vorrangig der allgemeinen Orientierung und Mobilität, aber auch verstärkt dem Wissenserwerb, z.B. im Geographieunterricht an Schulen für Blinde und Sehbehinderte, dienen sollen. Diese Konzepte müssen von denen der "visuellen Kartographie"1 zwangsläufig mehr oder weniger abweichen und auf weitgehend anderen Methoden, Regeln und Techniken beruhen. Wesentliche und durch die Praxis verifizierte Erkenntnisse der visuellen Kartographie sind der taktilen Kartographie zugänglich zu machen bzw. in/an diese zu adaptieren. Trotzdem dürfen grundlegende Theorien und Erfahrungen der Kartengestaltung und Kartennutzung für Sehende nicht völlig negiert werden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Marjamäki, Petra. "Sortering, samhälle och sociala medier : En kvalitativ fallstudie av ett kommunägt företags kommunikation på Facebook." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-119217.

Full text

Abstract:

Title: Recycling, society and social media: a qualitative case study of a municipally-owned company’s Facebook communication. The aim of the study has been to, through a case study of a company’s Facebook communication create understanding for how the medium may be used as communication channel in order to achieve effective, engaging communication with the company’s Facebook followers. The company Stormossen is a municipally-owned waste disposal company located in Kvevlax, Finland. The study uses a mix of the theoretical perspectives intentionalism and hermeneutics, in that its aim is to look at both sides of the communication process - the sender and the receiver - thus gaining a comprehensive picture of the research problem. The theoretical frame is made up of theories on new media logic and social media, participation, communication strategies and social communication. Two methods are applied in the case study, an informant interview with a key person at the company and a qualitative content analysis of the company’s official Facebook page. A total of 133 status updates were selected for analysis, mainly focusing on examining the content, mode of communication and the followers’ interaction and communication on the page. The main results of the study have shown that the company has not fully adapted to the new media logic in their Facebook communication. The communication strategy used is mainly an inside-strategy with emphasis being placed on organizational targets and the one-way distribution of information about the company and its services, with limited attempts to involve and initiate dialogue with the followers. These findings are in line with earlier research on how companies use social media. The company also has an unclear picture of who their followers are and why they would be interested in interacting with the company on Facebook. The followers on the other hand are mainly passive, and their motive for communication can be explained with the need for self-presentation. In order to create content and communication that the followers find relevant and want to interact with and share, the company has to actively work to adapt more to the new media logic. Facebook should be used both as a way of making information available but also for networking with and inviting followers to participation and dialogue, thus making themselves useful to the followers in order to build a good reputation and effective communication. Key words: Social media, Facebook, web 2.0, social communication/social marketing, civic information, communication strategy, social media-strategy, new media logic, participation, communication model, case study, qualitative study, Stormossen, municipally-owned company

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Kornilova, Phersson Alice. "Anställningsbara humanister : En kvalitativ studie om studenternas syn på anställningsbarhet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-55170.

Full text

Abstract:

Employable humanists. A qualitative study on humanist students' views on employability. The crisis of the humanities is a controversial debate in the media and within academic settings. Because of lack of request for humanists in the labor market, the question of humanistic skills and employability is becoming increasingly important. The concept of employability importance not only echoes within the economic discussions, but also on everyday agenda in the academic world and takes a large part in the communication between the university and the students. It is therefore important to get answers to the question whether there is conformity in the interpretation of this concept between the university and the students. The aim of this desk study is to examine how the concept of employability has its significance in the academic communication and how the responsibility for employability is portrayed. This is done by studying how the concept of employability is formed and how the responsibilities outlined in texts from Career Center at the University of Umeå, and by comparing study results with the students' perceptions of the concept of employability and responsibility. The study has a qualitative disposition and consists of two main methods: qualitative interviews with focus groups to explore students' views, and critical linguistic analysis of texts with a focus on metaphor analysis and syntax analysis which are also supplemented by the multimodal text analysis. Results of this study indicate that the concept of employability takes a central part of the university’s communication. There are many common starting points in the interpretation of the concept and the responsibility between the university and students. Both the Career Center at Umeå University and students believe that actual knowledge, skills, experience as well as network forms the meaning of the concept of employability, and has a big importance in the student’s position on the job market. However, because the students look at the use of the concept of employability in the texts as acceptance to the social ideological perception of the individual as objects, there is some criticism of the use of the term employability in the university’s communications.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Uno, Felicia, and Sara Paulsson. "Kommunikation mellan metodikum och verksamhetsinstruktörer : En undersökning om hur verksamhetsinstruktörerna uppfattar Metodikums sätt att kommunicera ut information." Thesis, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53228.

Full text

Abstract:

Denna undersökning är utförd på Region Jönköpings läns kliniska träningscenter Metodikum. Vi som skrivit denna rapport är Felicia Uno och Sara Paulsson, vårdadministratörsstudenter på Jönköpings Internationella Handelshögskola. Syftet var att undersöka kommunikationen mellan utvecklingsledare och verksamhetsinstruktörer. De frågeställningarna vi hade med oss var Vilken information behöver instruktörerna innan och under en klinisk träning och Hur uppfattas informationen som instruktörerna får. För att kunna besvara syftet och de frågeställningar som ingick genomförde vi en enkätundersökning med både kvantitativa och kvalitativa delar som skickades till utvalda S-HLR instruktörer. Vi genomförde dessutom en intervju av semistrukturerad karaktär. Resultaten i undersökningarna visar att den information som Metodikum kommunicerar ut är bristfällig. Det finns ett behov av mer struktur i förråden, till exempel att skåp och lådor ska vara uppmärkta samt en inventarielista som gör det enkelt att se vad som ska finnas i förrådet. Då det finns en stor osäkerhet kring tekniken i rummen önskas enkla manualer i metodrummen. Det framgår även att instruktörerna inte vet var de hittar information om Metodikum. Då vår teori grundade sig i den linjära kommunikationsmodellen har vi under tiden noterat att Metodikum behöver använda sig av en tvåvägskommunikation för att få reda på eventuella brister. Det är viktigt att verksamhetsinstruktörerna får återkoppla till Metodikum direkt efter ett träningstillfälle.

Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Fröjd, Ullström Lovisa. "Folkbibliotek och Facebook. : En kvalitativ studie om folkbibliotekariers upplevelser av användarinteraktion genom sociala medier." Thesis, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14371.

Full text

Abstract:

The use of social media offers an effective communication tool. 56% of the Swedish population use social media every day, public libraries choose to use social media with the hope of an increased patron interaction. Some researchers say that the libraries’ presence on social media has never been requested by the patrons themselves, and that the interaction generally is low. The purpose of this thesis is to examine and create knowledge about the librarians’ experiences from the use of social media in a library context, to interact with patrons. Three semi structured interviews were performed to obtain the purpose, they were then analysed with the help of qualitative data analysis. To interpret the material, a theoretical frame consisting of communication theories was used. The results show that the patron interaction can be summarized in three categories: one category with a two way-communication, where some interaction between library and patron happen. One category with a one way-communication, where the librarian publishes information without receiving any response. And one category showing that information sent from the librarians does not always reach outside the own organisation. Thus, the information circulates between librarians, rather than reach library patrons. The conclusion is that better policy’s need to be formed in order for the libraries to reach outside their own organization and to achieve the desired two way-communication.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Nordin, Louise. "Vem litar vi på? : En studie av en krishanteringsmyndighets externa kriskommunikation." Thesis, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21018.

Full text

Abstract:

The focus of this study is such that it intends to investigate whether the communication that reached Helahälsingland.se regarding the forest fires in the summer of 2018 came from MSB.se through Krisinformation.se and the government in charge, MSB, and through that fulfilled their duty to the Swedish public. The theoretical framework underlying the study is partly the theory of media logic but also Lasswell's communication model. The method that will be used for the survey is content analysis, with emphasis on quantitative analysis, which is a method of text analysis which is used to answer predetermined research questions by systematically breaking down and categorizing parts of text content (Boréus & Kohl, 2018). Another reason why the content analysis is chosen as a method is because it is suitable for finding patterns in materials and comparing different kinds of texts (Boréus & Kohl, 2018) and is thus relevant to the study. A clear conclusion that could be made early in the survey is that the information on Krisinformation.se, which has come from MSB, has not been the information that formed the basis of three of the five articles in the selection, but that information has come from elsewhere. As it appears in the results section that Helahälsingland.se, most likely, received its information from elsewhere than MSB.se and Krisinformation.se, is followed by a discussion of what responsibility really lies where and how it relates.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Kommunikationsmodellen'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles