Academic literature on the topic 'Kommunikationsprocessen'

<p>I denne klassiske artikel om framing-begrebet giver Robert M. Entman en udfoldet definition af framing, ligesom han argumenterer for, at frames findes i hele kommunikationsprocessen, dvs. hos afsenderen, i teksten, hos modtageren og i kulturen. Framing-begrebet har været anvendt i mange discipliner, men kommunikationsforskningen kan med fordel være den centrale overdisciplin, der samler spredte bidrag til en konsistent definition af begrebet. Kommunikationsforskningen kan på denne måde dels styrke sin egen teoretiske stringens og dels bidrage til afklaring af en række problemer i en række andre discipliner vedr. teksters betydning og indflydelse. Artiklen er oprindeligt publiceret i <em>Journal of Communication </em>i 1993. Artiklen er oversat af Stig Hjarvard. </p>

Kommunikation har stor påverkan på hur en organisation fungerar och hur väl den arbetar enhetligt mot sina uppsatta mål. Kommunikation är ett komplext ämne som kan vara svårt att förstå och beskriva. Övergripande finns två skolor vars synsätt ämnar angripa förklarandet av kommunikation. Det finns modeller som utifrån dessa skolor försöker beskriva och definiera kommunikation. Shannon och Weavers Transmission model och Kotlers Återkopplingsmodell är modeller som båda definierar kommunikation som en linjär process mellan sändare och mottagare. Det som skiljer dem åt är att Återkopplingsmodellen innehåller en återkopplingsfunktion vilket gör att den kan definiera information som kommuniceras. Således ger Transmission Model en definition på information som informeras. Intern kommunikation inom företag är något som får mer och mer uppmärksamhet och viljan att förbättra och utveckla den interna kommunikationen en ständig utmaning. En utmaning som faller på ledande roller inom företaget såsom ledning och chefer vilka förväntas fokusera på kommunikativt ledarskap. Clas Ohlson är ett stort svensk företag verksamma i ett flertal länder. Som i de flesta företag växer i regel den kommunikativa utmaningen i takt med storleken på företaget. Något som Clas Ohlson är medvetna om och de arbetar ständigt med deras interna kommunikation. I denna uppsats behandlas Clas Ohlson kommunikationsprocess från ledning till anställd. Uppsatsen ämnar beskriva huruvida kommunikationsprocessen inom Clas Ohlson kan definieras som att informera eller kommunicera, samt hur den utifrån de ovan givna modellerna kan beskrivas. För att få svar på detta har kvalitativa intervjuer genomförs på företaget. Genom intervjuer och sekundärdata har vi kunnat skapa en bild av kommunikationsprocessen i Clas Ohlson som tillsammans med kommunikations- och kommunikativt ledarskapsteori ligger som grund för uppsatsen analys. Efter analysering av empiri och teori kan uppsatsen slå fast att Clas Ohlsons kommunikationsprocess bör definieras som att kommunicera och att den kan beskrivas med en Utvecklad Återkopplingsmodell (Fig. 6.).

Bakgrund och problem: Intresset för organisationen som ett socialt system har ökat uppmärksamheten av organisationens inre förhållanden och kommunikationen internt. I många organisationer avsätter ledning ofta mycket tid åt formulering av strategiska frågor, som inte kommuniceras ut tillräckligt och därmed inte används av medarbetare. För att medarbetare inte ska uppfatta strategier som innehållslösa är det viktigt att kommunikationsprocessen preciserar och konkretiserar strategin. Arbetsprocessen har utvecklats och idag ställs det höga krav på kunskap hos medarbetare, vilket i sin tur ställer krav på ökad information. Det innebär att det har blivit allt viktigare att medarbetare är involverade i organisationens mål och förhållningssätt till olika frågor. De flesta organisationer klagar på dålig kommunikationsförmåga, chefer klagar på att informationen inte når fram till medarbetare och att dessa inte följer riktlinjerna, medan medarbetare klagar på att beslut och information inte kommuniceras tillräckligt till dem. Synen på kommunikation ger ofta en bild av att kommunikation är något enkelt, där det sända och det mottagna meddelandet är identiska med varandra. Detta leder till en övertro på den egna kommunikationseffektiviteten i organisationen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva den interna kommunikationsprocessen av strategiska frågor samt att bedöma dess effektivitet. Metod: Det här är en studie av fyra storbanker, som bygger på kvalitativ metod, där fyra intervjuer har ägt rum på ledningsnivå och fyra intervjuer på lokalnivå. Slutsatser: Studien har kommit fram till att väldigt lite ansträngningar läggs ned på att kommunicera strategiska frågor från ledningsnivå till lokalnivå. Kommunikationen sker via enkla kanaler, främst via intranätet, med förutsättning att medarbetare korrekt ska förstå budskapet. På grund av budskapets komplexitet och de enkla kanaler som används, finns det risk att budskapet misstolkas på lokalnivå. Motivation i kommunikationsprocessen spelar en viktig roll, men tyvärr motiverar bankerna sina medarbetare i begränsad omfattning. Kommunikationsprocessen av strategiska frågor utgör idag en linjär kommunikation, som behöver effektiviseras. För att effektivisera kommunikationsprocessen behövs andra kommunikationskanaler, klarare budskap och mer motivation. Det krävs en nätverksbetonad syn på kommunikation.
Background and problem: The interest of the organization as a social system has increased the attention of the organization's internal relationships and internal communication. In many organizations management often spend much time on formulation strategic issues, which is not communicated sufficiently and thus not used by employees. In order that employees shall not perceive strategies as vacuous, it is important that the communication process clarifies and concretes the strategy. The process of work has been developed and today there is a high demand of knowledge among employees, which in turn need increased information. This means that it has become increasingly important that employees are involved in the organization's goals and approaches to different issues. Most organizations are complaining of poor communication ability, managers are complaining that the information does not reach the employees and that these do not follow the guidelines, while employees are complaining that decisions and information are not sufficiently communicated to them. The view of communication often gives a picture of communication being something simple, where the send and the received message is identical to one another. This leads to an over-reliance of the communication effectiveness in the organization. Objective: The aim of this study is to describe the internal communication process of strategic issues and to assess its effectiveness. Method: This is a study of four universal banks, which is based on a qualitative approach, where four interviews have taken place at management level and four interviews at local level. Conclusion: The study has concluded that very little attempt is made to communicate strategic issues from management level to local level. Communication takes place through simple channels, primarily through the intranet, with the condition that employees will correctly understand the message. Because of the complexity of the message and the channels used, there is a risk that the message will be misinterpreted at the local level. Motivation in the communication process plays an important role, but unfortunately the banks motivate their employees to a limited extent. The communication process of strategic issues represents today a linear communication, which needs to be more effective. To make the communication process more effective requires other communication channels, clearer message and more motivation. A network approach of communication is needed.

Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om kommunikationsbrister inom en utbildningsförvaltning och hur man kan synliggöra dem. I denna uppsats har valet av genomförande grundat sig på den kvalitativa metoden genom intervjustudie. Utifrån de elva intervjuer har i resultatet kommit fram att kommunikations begrepp är svårt att definiera men att en rak kommunikation och öppenheten mellan parterna är väsentlig för en god kommunikation. Mejl är den kommunikationskanalen som används mest men det finns även andra kanaler såsom formella och informella möte, telefon och anslagstavla. Kommunikationen inom utbildningsförvaltningen kan alltid bli tydligare. Förvaltningen tycker att kommunikationen från skolans sida brister och skolpersonalen tycker att det brister från förvaltningens sida.

Sammanfattning  Denna uppsats handlar om informationens resa från ledning ner till anställda i de yttersta leden inom en stor offentlig och byråkratisk organisation. Studiens syfte är att undersöka kommunikationsprocessen där informationen går vertikalt genom flera olika led samt att se om det finns några eventuella hinder längs vägen. Studien har genom tre frågeställningar lagt vikt på de eventuella hindren, vilka kanaler som är mest effektiva samt var ansvaret för informationen hamnar under resans gång.  Som exempel på en offentlig byråkratisk organisation har vi valt att undersöka Landstinget i Värmland som fallstudie. Den specifika information som har undersökts handlar om organisationens företagshälsovård, Landstingshälsan, med motiveringen att det är information som vänder sig till alla verksamheter och anställda inom organisationen.  Som metod har en triangulering valts med två professionsintervjuer en postenkät och en telefonenkät. På det viset har vi nått alla led i informationsflödet i form av Landstingshälsan, informationsstaben, chefer och anställda i de yttersta leden. Intervjuerna med informationschefen samt biträdande verksamhetschef vid Landstingshälsan var väldigt intressanta att jämföra.  Det visade sig att kommunikationsflödet inom Landstinget fungerade relativt bra men med vissa hinder längs vägen. Ett hinder som upptäcktes var främst informationsstabens inställning till informationen från Landstingshälsan där av namnet på uppsatsen. Ordspråket Skomakarens barn går oftast barfota syftar på vår slutsats om att information om förebyggande vård inte prioriteras inom Landstinget i Värmland egna organisation. Kommunikationen var även påverkad av hur informationen var utformad. Informationsöverflöd var även det ett tydligt problem bland chefsleden och de anställda. Ansvarsfrågan i sig var även det ett hinder i kommunikationsflödet då det inte var helt klart var ansvaret ligger. Eftersom Landstingshälsan inte är kommunikativt utbildade kan det inte krävas att de ska ha ansvaret för att informationens utformning är duglig. Nyckelord: Informationsflöde, internkommunikation, kommunikationskanaler, kommunikationsprocessen, organisationsstruktur.

The purpose with this thesis is to analyze how culture in an organization influences the communication process during a major organizational change and to give examples of this. The empirical study was carried out at Karlstads University where an organizational change took place during 2004-2005. My first starting point for this study was the extensive research that shows how closely connected the organizational culture is to all communication in an organization. As a consequence communication practitioners plan communication actives bases on this culture and the employees, the receivers, interpretate the messages based on the existing culture norm in the organization. The second starting point was research that showed the importance of dialogue between managers and employees to create meaning consequently a successful change process. To be able to exemplify how culture is a key variable in the communication process the research questions asked is in what way dialog and sense making was used when communicating the organizational change and also in what way the culture influenced the communication between employees and management.

 

The theoretical framework in this thesis comes mostly from the Public Relations field. Initially theories regarding the strategic level of communication professionals in the organization, leaders and managements responsibility to communicate and initiate dialog to ensure an effective change process is presented. Different research perspectives on culture and organization are presented with a special focus on communication as part of building and retaining the culture. Finally theories in connection to communication as a crucial part of a successful change process are presented.

 

The empirical material was collected by using focus group interviews. The result shows that culture has influenced both the receiver and the sender in the communication process. For example several respondents have indicated that the culture at the University doesn’t encourage dialog between management and employees. Another cultural aspect is the employees’ lack of acceptance for the line organization and with that problem trying to use middle management as a communication channel to employees. Further more the study shows that management see communication as transmission of information and not as construction of meaning.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur organisationskulturen på en arbetsplats påverkar kommunikationen vid en förändringsprocess och ge konkreta exempel på detta. Undersökningen genomfördes vid Karlstads universitet där en omfattande organisationsförändring genomfördes 2004-2005. Den första utgångspunkten för uppsatsen är den omfattande forskning som visar hur kulturen vid en arbetsplats är nära kopplad till all kommunikationen. Detta innebär att de som ansvarar för kommunikationsplaneringen utgår från denna kultur vid planeringen samt att de anställda, de vill säga mottagarna, tolkar budskapen utifrån den rådande kulturen. Den andra utgångspunkten är forskning som visar på vikten av att skapa dialog mellan ledning och anställda för att skapa förståelse och därmed en lyckad förändringsprocess. För att kunna beskriva och exemplifiera på vilket sätt organisationskultur är en variabel i kommunikationsprocessen har jag arbetat utifrån två frågeställningar. Dels i vilken omfattning har kommunikationen präglats av dialog och delaktighet i samband med omorganisationen vid KAU. Dels hur organisationens kulturella påverkat villkor kommunikationen mellan ledning och medarbetare.

 

Teorier som behandlas kommer främst från det så kallade Public Relations-fältet. Inledningsvis redovisas teorier kring informatörens roll som kommunikationsstrateg, ledningens och chefens kommunikativa ansvar och vikten av dialog för att säkerställa en effektiv förändringsprocess. Därefter redovisas teorier kopplade till organisationskultur där flertalet kommunikationsforskare lyfter fram kommunikationens roll vid byggande och upprätthållandet av en organisationskultur. Avslutningsvis behandlas teorier kopplade till förändring och kommunikation som en avgörande faktor för att skapa en lyckad förändring.

 

Fokusgrupper används för insamlingen av undersökningens empiriska material. Resultatet visar att kulturen påverkat både mottagare och sändare i kommunikationsprocessen. Bland annat anger flertalet respondenter att det inte finns en kultur vid universitetet som stimulerar till dialog. Inte heller mellanchefen som kommunikationskanal har fungerat då det i kulturen vid universitet inte finns en förståelse och acceptans för linjeorganisationen. Vidare så visar undersökningen att ledningen ser kommunikation som överföring av information och inte en möjlighet till förankring och förståelse.

Bakgrund: Bakgrunden beskriver definitioner om döva människor och dess kultur. Döva patienter tenderar att bli särbehandlade jämfört med hörande människor. Syfte:Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa upplevelsen av kommunikationsprocessen mellan döva patienter och vårdpersonal. Metod: Arbetet presenteras i en litteraturöversikt. Resultat: Resultatet presenterar teman som belyser vårdpersonalens tidsbrist och närvaro. Även fördomar och attityder som förekommer hos personal och döva patienter samt ohållbara tillvägagångssätt. Subteman är kunskap och förståelse, känslor samt tolk. Diskussion: Diskussionsdelen innefattar viktiga delar utifrån resultatet som kräver vidare förklaring. Delar som diskuteras är tid, kultur och kommunikation via tolk. Leiningers modell och teori förklaras i relation till resultat. Metoddiskussionen visar fördelar, begräsningar och problemlösningar över denna litteraturöversikt. Slutsats: Vidare forskning med kvalitativ utgång krävs i syfte till att förbättra kommunikationsprocessen mellan vårdpersonal och döva patienter.

Sponsring är ett marknadsföringsverktyg som används av företag för att skapa konkurrensfördelar samt för att nå en specifik målgrupp. Vi möts dagligen av sponsring i olika former och vi tar till oss denna typ av marknadsföring beroende på våra intressen och vår livsstil. På senare år har sociala medier exploderat lavinartat och gett företag ytterligare en möjlighet att kommunicera med konsumenterna. Även kända extremsportare finns idag representerade i sociala medier där de kommunicerar med sina fans genom att visa upp sig själva och företag de är sponsrade av. Företag som sponsrar extremsportare aktiva i sociala medier exponeras således i atletens meddelanden samt när den specifika målgrupp som har ett intresse i atleten. Den målgrupp som nås genom att sponsra extremsportare är till stor del generation Y (18 – 35 år) vilka karakteriseras av att de är intresserade av extremsport, stora användare av sociala medier samt drivs av livsstilar och image. Studiens övergripande syfte är att identifiera de gemensamma nämnarna inom områdena sponsring, sociala medier, konsumentbeteende, generation Y och kommunikationsprocesser. Detta med avsikt att belysa dessa befintliga teorier i en modell inom ämneskontexten extremsport. Vidare ska denna studie ge svar på hur de meddelanden/inlägg sponsrade atleter skickar via sociala medier, innehållande olika typer av stimulis, påverkar mottagarna samt mottagarnas reaktioner och återkoppling till den sponsrade atleten och sponsorn. Vi avser även studera betydelsen av överensstämmelse mellan atlet och sponsor i konsumenternas ögon. Studien har en deduktiv ansats eftersom vi utgår från befintlig teori. Insamlingen av det empiriska materialet har skett genom en kvantitativ enkätundersökning som genomförts på hemsidan freeride.se för att nå respondenter med intresse i extremsport och som följer extremsportare i sociala medier. Studiens resultat medför att en kommunikationsmodell har kunnat konstrueras vilken kan appliceras i vår ämneskontext. Vidare visar resultaten att livsstilar och image är viktigt och väcker uppmärksamhet samt att såväl atletens som sponsorns image förbättras när atleten är aktiv i sociala medier. Meddelandetyper där atleten gör reklam för produkter relaterade till atletens sport uppmärksammas i hög grad av generation Y vilket är ett tecken på att överensstämmelsen mellan atleten och sponsorn är viktig. De slutsatser vi kan dra utifrån studiens resultat är att meddelanden från extremsportare på sociala medier som innehåller stimulis i form av bilder, video och text i vilka atleten visar upp sin livsstil, image samt sponsorer väcker uppmärksamhet hos generation Y. Vidare ökar detta även chanserna till att mottagarna reagerar och återkopplar på meddelandet.

Fungerande och effektiv kommunikation mellan avdelningar är kritiskt för samtliga verksamheter oberoende av bransch. När en avsändare överför information skall det tolkas utan missförstånd för att undvika onödiga fel i kommunikationsprocessen. God informationskvalité är kritiskt för att säkerställa att informationen inte skall misstolkas av rätt mottagare som den är avsedd till. Denna studie har undersökt informationskvalité och kommunikationsstörningar, där syftet är att identifiera och härleda de konsekvenser som uppstår vid bristande informationskvalité och kommunikationsstörningar. Studien har utgått från ett kvalitativt tillvägagångssätt och är en fallstudie som utgått från ett specifikt fallföretag. Studien skall bidra till ökad förståelse för varför god informationskvalité och effektiv kommunikation utan störningar är betydelsefullt för verksamheten. Den empirisk datan har samlats genom fysiska intervjumetoder. Respondenter från två olika befattningsnivåer och från fyra olika avdelningar har intervjuats som arbetar på fallföretaget. Resultatet av den insamlade empirin visar på att det finns underliggande störningar & barriärer och ineffektiv informationskvalité inom verksamhetens kommunikationsprocesser mellan avdelningar som skapar ogynnsamma konsekvenser. De identifierade konsekvenserna är att fel beslut fattas där även säkerhetsbrister, tidsslöseri, missuppfattningar och stressmoment förekommer inom verksamheten. Studiens resultatet har analyserat efter utvalda teorier angående informationskvalité och kommunikationsbarriärer. Intervjufrågorna har utformats efter de valda teorierna för att öka arbetets tillförlitlighet och upprätthålla konkreta intervjufrågorna i relation till det valda forskningsområdet. Även modellen SMCR tillämpades i studien för att få en ökad förståelse respektive kunskap om hur bristande kommunikation mellan avdelningar påverkar en verksamhet. Valda teorier har sammankopplats i en modell för att illustrera sammanknyttningen inom kommunikationsprocessen och tydliggöra kopplingen till störningar & barriärer respektive informationskvalité.

Detta arbete undersökte den kommunikationsprocess som sker mellan en inkubator och startupföretag, samt dess effektivitet. Syftet med denna studie var att studera och undersöka faktorer som skapar en välfungerande kommunikation, för- och nackdelar med både fysisk samt digital kommunikation mellan en inkubator och startup, i detta fall Innovatum Startup, och dess startup kunder. Tidigare forskning som studerats visade inte tillräckligt med studier om vilket kommunikationssätt som är mest effektivt mellan en inkubator och startupföretag, därför valde vi en fallstudie för att kunna studera kommunikationen på ett djupare nivå. Detta arbete grundar sig i primärdata från semistrukturerade intervjuer hos Innovatum Startup och de startupföretag som vänt sig till dem för coaching. Denna data har kompletterats och jämförts med vetenskapligt granskade artiklar samt litteratur kopplade till det berörda ämnet. Avsnittet med teori har fokuserat på de mest väsentliga faktorerna som tillhör det valda ämnet. Här presenteras tidigare forskning om Kommunikationsmodeller, kommunikationens olika nivåer och strukturer, inkubator, startupföretag och dess kommunikationskanaler, digital kommunikation, face-to-face kommunikation samt business to business relationer med fokus på kommunikation. Teoriavsnittet har klargjort de olika sorters kommunikationsmedel som företag typiskt använder sig av, dess fördelar, nackdelar och tillvägagångssätt. Empiri insamlades genom att intervjua Innovatum Startup's affärscoacher samt företag som deltagit i deras inkubatorprocess. Resultaten tyder på att Innovatum Startup har en bra grund i användandet av olika kommunikationstyper, och bör fortsätta med att utvärdera samt utveckla de digitala kommunikationsverktygen som används, då detta kommunikationssätt med största sannolikhet kommer att dominera även i framtiden. Slutligen så är det viktigt att poängtera att den fysiska kommunikationen är väldigt viktig och bör inte bortses från, då den bildar hållbara relationer och förtroende mellan parterna.
This work investigated the communication process that is between a Incubator and Startup companies, as well as its effectiveness. The purpose of this study was to study and investigate factors that create a in well-functioning communication, the pros and cons of both physical and digital communication between an incubator and startup, in this case Innovatum Startup, and its startup customers. The previous research that has been studied did not show enough studies about which way of communicating are most common between an incubator and a startup company. That is the reason why we chose this subject to study, to gather a deeper understanding. This work is based on primary data from semi-structured interviews that was conducted from Innovatum Startup and the startup companies that turned to them for coaching. This data has been supplemented and compared with scientifically reviewed articles as well as literature related to the subject concerned. The section with theory has focused on the most important factors that belong to the chosen topic. This includes previous research on communication models, the different levels and structures of communication, the incubator, startup companies and their communication channels, digital communication, face-to-face communication as well as business to business relations with a focus on communication are presented. The theory section has clarified the different types of communication tools that companies typically use, its advantages, disadvantages and approaches. Empiri was gathered by interviewing Innovatum Startup's business coaches and companies that participated in their incubator process. The results indicate that Innovatum Startup has a good foundation in the use of different types of communication and should continue to evaluate and develop the digital communication tools used, as this method of communication will most likely continue to dominate in the future. Finally, it is important to point out that physical communication is very important and should not be disregarded as it forms lasting relationships and trust between the parties.

En av grundstenarna för en framgångsrik omorganisation är en väl fungerande kommunikation. För en effektiv förankring av en förändring hos medarbetarna bör kommunikationsprocessen innehålla så lite brus som möjligt. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur brus i kommunikationsprocessen kan försvåra implementeringen av en omorganisation. Fallstudien har genomförts på en del av en inköpsavdelning på Scania i Södertälje.

Vi har kommit fram till i huvudsak tre brus i kommunikationen som har försvårat implementeringen och gjort att omorganisationen på Scanias inköpsavdelning tagit längre tid än beräknat. Det första bruset var att det engelska språket användes vid informerandet av omorganisationen. Detta kan ha medfört att en del av budskapet inte nådde fram till alla medarbetare. Det andra bruset uppstod av att meddelandet som gavs var otydligt och kunde tolkas på flera olika sätt. Det tredje bruset uppkom när gruppcheferna kommunicerade ut olika direktiv och riktlinjer till sina medarbetare för hur arbetet skulle fortlöpa i och med omorganisationen. Våra resultat visar även på vikten av att använda rätt kanaler och ge medarbetarna möjligheten till att ge feedback.