Academic literature on the topic 'Kommunikationsstörning'

Vi har valt att göra en studie baserad på kvalitativa intervjuer med tre olika professioner, logoped, specialpedagog och förskollärare. Syftet med vårt arbete är att utöka kännedomen om aktörernas samarbete och rollfördelningen dem emellan när det handlar om de insatser som görs för barn med tal-, språk- och kommunikationssvårigheter.   I vårt analysresultat utgår vi från tre huvudområden samarbete, bedömning och insatser, som ger oss svar på de frågeställningar som studien bygger på. Analysresultatet visar att samarbetet är betydelsefullt för barnets kommunikativa utveckling och lärande. Barnets närmaste omgivning och andra nätverk är också viktiga för progressionen inom det språkliga området. Vårdnadshavarna fungerar som ”spindel i nätet” och bär det yttersta ansvaret för att adekvat information ska föras vidare mellan logoped, specialpedagog och förskollärare. Vid minsta misstanke om språklig avvikelse hos individen, initieras processen för främjandet av barnets språkliga utveckling. Aktörerna har olika uppdragsgivare. Förskola och logopeder arbetar på uppdrag av vårdnadshavarna och specialpedagogerna på förskolans. Tidigare menade forskarna att AKK (Alternativa Kompletterande Kommunikation) påverkade det naturliga språket negativt. Senare forskningsresultat emellertid visar att tidig insats av AKK inte hämmar, utan främjar och underlättar barnets kommunikativa utveckling. De intervjuade aktörerna är överens om att det inte är bara barnet som behöver lära sig att använda AKK. Det är minst lika viktigt att även omgivningen använder sig av metoden, för att få en så gynnsam kommunikativ miljö för barnet som möjligt. Utan detta kan barnet och dess språkliga utveckling bli lidande.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur enhetscheferna i Enköpings kommun arbetar kommunikativt. Genom en enkätundersökning får enhetscheferna redogöra för sitt arbete och sin uppfattning om hur deras kommunikativa arbete i den kommunala organisationen fungerar. Resultatet analyseras med hjälp av kommunala policydokument och aktuell forskning inom kommunikationsområdet. Enkätundersökningen visar att enhetscheferna känner osäkerhet i hur de ska följa kommunens kommunikationspolicy. De önskar bättre kunskap om befintligt kommunikationsstöd och de rätta kommunikationskanalerna och mer tid till att sortera och förmedla information.
Malin Stiernstedt

Bakgrund: Få barn föds varje år med dövblindhet som varierar i grader av syn- samt hörselnedsättning. Information om kommunikationsstrategier till pedagoger och närstående krävs och audionomen bör vara inläst på hur interaktion skapas mellan barnet, pedagogerna och närstående. Audionomen bör veta vilken roll pedagoger och närstående spelar i samverkan med barnet. Syfte: Att utifrån litteraturen belysa interaktionen mellan pedagoger och närstående och barnet med dövblindhet samt se på de karaktäristiska kommunikationssätten för barnet med dövblindhet. Metod: Litteraturstudie där kvalitativa och kvantitativa studier använts.                                Resultat: Två olika utbildningsmodeller hittades. En återkom i flera studier och byggde på lämpliga samt olämpliga beteenden, en beskrev tillvägagångssätten i interaktionen. Ett varierat resultat påvisades hos pedagogerna/närstående, mestadels positivt och ett fåtal mindre optimala resultat. En fallstudie beskrev interaktionen mellan 6 barn och deras föräldrar. Studien visar fungerande, om än i varierande grad, interaktion mellan samtliga barn och föräldrar. En studie behandlade mor- och farföräldrars roll i kommunikationen med barnen där oro inför umgänge med, och framtiden för, barnbarnen utrycktes. Två studier studerade interaktion mellan barnen och lärare. Den visade att interaktion fanns mellan parterna, med få initiativ från eleverna. Slutsatser: Pedagoger och närstående bör få kontinuerlig utbildning för utveckling av interaktion med barnet med dövblindhet

To identify children at risk of developing a language disability, the majority of Swedish Child Health Centers (CHCs) have since the early 90’s conducted language screening with 3-year olds using Westerlund’s method or with 2,5-year olds using Miniscalco’s method. The National Board of Health and Welfare has published a new national child healthcare program (Socialstyrelsen, 2014b) in which the language screening in Uppsala municipality needs to resituate to when the child is 2,5 years old. This is due to the fact that a team evaluation is going to be performed when the child is 3 years old. The study aimed to evaluate the process and screened 70 children in 4 CHCs with a revised version of Westerlund’s method. That method was chosen because of the fact that nurses at CHC’s in Uppsala already use it on 3-year olds. Out of the 70 children, 16 failed and were followed up at 3 years of age. By then 9/16 failed again. This gives the screening 44% false positive results, which means that 44% of the children that screened positive are not actually at risk of developing a language disability. The same number for Westerlund’s original method is 4,5% (2/44) and Miniscalco’s is 48% (12/25). The later is interesting in comparison with this study due to the fact that they involve children of the same age. When conducting a clinical evaluation for Westerlund’s revised method involving 2,5-year olds, important factors to look further at are true/false positives and outcome per screening section. If the patterns found in this study are somewhat alike the patterns shown when screening a larger study population, the referential criteria might need a re-evaluation. The nurses involved in this study believe the screening works well with younger children, but they wish for more contact with a speech language pathologist to discuss difficult cases. Keywords: language screening, child healthcare program, CHC, language disability, Westerlund’s method
Sedan början av 90-talet har det på Sveriges barnavårdscentraler (BVC) utförts undersökning av barns språk – språkscreening – med syfte att identifiera barn som riskerar att få problem med sin språkutveckling. Merparten av alla BVC har använt antingen Westerlunds metod när barnen är 3 år eller Miniscalcos metod när de är 2,5 år. Socialstyrelsen inleder nu ett nationellt barnhälsovårdsprogram och föreslår i sin Vägledning för barnhälsovården (Socialstyrelsen, 2014b) att språkscreeningen ska göras vid 2,5 - 3 års ålder samt att ett teambesök med läkare och sjuksköterska ska göras vid 3 års ålder. Detta innebär i praktiken att språkscreeningen i Uppsala län flyttas från 3 år till 2,5 år. Syftet med föreliggande studie var att göra en inledande utvärdering kring huruvida Westerlunds metod kan användas på 2,5-åringar. Utvärdering av tidigareläggande av Westerlunds metod gjordes bland annat eftersom sjuksköterskorna på BVC i Uppsala under många år använd denna metod på 3-åringar, vilket gör att förfarandet är väl inarbetat. Fyra BVC deltog i en utprövning där totalt 70 barn screenades, av vilka 16 fick positivt utfall och följdes upp igen vid 3 år. I nio av fallen blev resultatet fortsatt positivt medan övriga sju barn klarade uppföljningen utan anmärkning. Det betyder att 44 % (7/16) av barnen fick positivt resultat fast de inte riskerar att få problem i sin språkutveckling – de screenades falskt positivt. Samma siffra för Westerlunds ursprungliga metod är 4,5 % (2/44) och för Miniscalcos metod 48 % (12/25). Det senare är intressant jämfört med denna studie då de omfattar barn i samma ålder. Vid en klinisk validering av Westerlunds metod på 2,5-åringar blir det viktigt att undersöka och jämföra såväl sant/falskt positiva som utfall per delmoment metoderna emellan. Om mönster liknande de i denna studie återfinns med en större studiepopulation kan remisskriterierna behöva ses över. Sjuksköterskorna som deltog i utprövningen anser att screeningen fungerar väl med 2,5-åringar, men de önskar bland annat mer logopedkontakt för handledning samt en lathund med varningssignaler att vara uppmärksam på gällande barns språkutveckling. Nyckelord: språkscreening, barnhälsovårdsprogram, barnavårdscentral, språkstörning, Westerlunds metod

Detta examensarbete tar upp frågan om kommunikationsproblem mellan de komponenter som ingår i ADDAX systemet, till största del de problem som uppstår mellan router och mätare. ADDAX systemet är uppbyggt på ett hierarkiskt vis med ADDAX server högst upp och mätaren längs ned. Systemet kommunicerar via PLC ”power line comunication”. Uppgiften har varit att kartlägga hur mätsystemet fungerar, vilka geografiska problemområden som finns med avseende på kommunikations problem, lokalisering av störkällor, åtgärdning av dessa störkällor och framtagande av ett flödesschema som skall kunna användas av montörerna vid felsökning i systemet. Arbetet inleddes med att ta fram underlag för vilka områden som påverkas av störningar i elnätskommunikationen. Detta gjordes med hjälp av programmet ”TC Meter Surv SA Edition 0.61” som arbetar mot ADDAX systemets databas för att se vilka mätare som är installerade och vilka som kommunicerar med systemet. Efter vissa problem togs två områden fram, ett på landsbygden och ett i centrala Grästorp. Vid mätning i dessa områden användes till en början två instrument, PL-monitor och HF+. HF+ visade sig vara överflödigt då samma information ges av PL-monnitor båda versioner visar på vilka störningsnivåer som finns i elnätet. HF+ är mer svårtolkat då användaren själv måste ta ställning till informationen som visas medan PL-monnitor enbart visar på den störning som stör ut kommunikationen. Då mätningarna genomförts och analyserats har det visat sig att programmet ej fungerat tillfredställande och att fel information om antal felaktiga mätare i de område som är beläget i centrala Grästorp, detta har resulterat i att en ny slutsats dragits där istället för en störning i LV nu problemet verkar ligga i MV. Kommunikations problemet på landsbygden kan troligtvis lösas med att installera filter hos de kunder vars mätare ej kommunicerar. Andra åtgärder som kan vara aktuella vid framtida kommunikationsproblem kan vara byta av kommunikations fas på mätaren, flytt av mätaren till matningsskåp, installation av repeterare eller att i samråd med kund få denna att stänga av störande utrustning vissa tider på dygnet. En slutsats som dragits av de erfarenheter som ackumulerats under projektets gång är att all mjukvara bör uppdateras och att master-routrar ersätts med en nyare version.

This report handles the issue of communication problems that appears between the components in the ADDAX system, mainly between the router and meter. The system is built around a hierarchy with the ADDAX server at the top and the meter at the bottom. The system uses the power grid as communication medium, this is called PLC “power line communication. The task has bin to se how the system works, witch geographical areas that have problems with communication, localization of source for the disturbing of the communication, attend to the disturbing and to make a flow chart that the electricians can use when they are conducting a measurement. A program called “TC Meter Surv SA Edition 0.61” was used for finding which areas that have problems with the communication. Two areas were chosen, one in the countryside and one in central Grästorp. The program firs showed that some meters where missing but when the measurements where don the program showed that all meters where missing. The reason for this problem is unknown. The problem in the central Grästorp area is not in the LV butt in the MV. The conclusion will be that al of the software must be updated and that the master routers could be replaced with a never versions before any new measurements are to be done. The power quality measurement instruments that has bin used are PL-monitor and HF+. On other conclusion that can bi don is that HF+ is superfluous because it chows the same information that PL-monitor dose but it’s harder to interpret. In the area on the countryside the solution to the communication problem can bi to install a filter. Other solutions to PLC problems can bi to switch the phase the meter uses for communication, move the meter farther from the customer, installing a repeater or in consultation with the customer get him or here to turn of the devise that disturb the communication under some ours in a 24-hour period.

Fungerande och effektiv kommunikation mellan avdelningar är kritiskt för samtliga verksamheter oberoende av bransch. När en avsändare överför information skall det tolkas utan missförstånd för att undvika onödiga fel i kommunikationsprocessen. God informationskvalité är kritiskt för att säkerställa att informationen inte skall misstolkas av rätt mottagare som den är avsedd till. Denna studie har undersökt informationskvalité och kommunikationsstörningar, där syftet är att identifiera och härleda de konsekvenser som uppstår vid bristande informationskvalité och kommunikationsstörningar. Studien har utgått från ett kvalitativt tillvägagångssätt och är en fallstudie som utgått från ett specifikt fallföretag. Studien skall bidra till ökad förståelse för varför god informationskvalité och effektiv kommunikation utan störningar är betydelsefullt för verksamheten. Den empirisk datan har samlats genom fysiska intervjumetoder. Respondenter från två olika befattningsnivåer och från fyra olika avdelningar har intervjuats som arbetar på fallföretaget. Resultatet av den insamlade empirin visar på att det finns underliggande störningar & barriärer och ineffektiv informationskvalité inom verksamhetens kommunikationsprocesser mellan avdelningar som skapar ogynnsamma konsekvenser. De identifierade konsekvenserna är att fel beslut fattas där även säkerhetsbrister, tidsslöseri, missuppfattningar och stressmoment förekommer inom verksamheten. Studiens resultatet har analyserat efter utvalda teorier angående informationskvalité och kommunikationsbarriärer. Intervjufrågorna har utformats efter de valda teorierna för att öka arbetets tillförlitlighet och upprätthålla konkreta intervjufrågorna i relation till det valda forskningsområdet. Även modellen SMCR tillämpades i studien för att få en ökad förståelse respektive kunskap om hur bristande kommunikation mellan avdelningar påverkar en verksamhet. Valda teorier har sammankopplats i en modell för att illustrera sammanknyttningen inom kommunikationsprocessen och tydliggöra kopplingen till störningar & barriärer respektive informationskvalité.

På logistikföretag är det viktigt att de anställda är väl informerade för att de ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett korrekt sätt och få fram godset i tid. Studiens syfte är att undersöka hur kommunikationen mellan ledningen och nattchaufförerna på logistikföretag ser ut. Vi har i vår undersökning valt att studera kommunikationskanaler, vertikal och horisontell kommunikation, informell och formell kommunikation, organisationskultur och kommunikationsproblem. Vi har avgränsat studien till att innefatta nattchaufförerna på företaget och deras upplevelser kring kommunikation. Till analysen har vi tagit fram en modell som kallas kommunikationszoner för att beskriva olika skeden som karaktäriseras av olika sätt som nattchaufförerna kan kommunicera på. Som metod till studien har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer med nattchaufförerna och en förstudie med platschefen. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av ad hoc metoden och relevanta teorier kring kommunikation. Resultatet av studien visar att kommunikationen på företaget fungerar relativt bra men att det finns förbättringsmöjligheter kring bl.a. återkopplingen och informationen till nattchaufförerna.

Studien fokuserar kommunikation mellan vuxna personer med grav förvärvad hjärnskada och deras närstående. Syftet är att med utgångspunkt från de närståendes berättelser beskriva hur kommunikationen manifesteras, samt att ge en teoretisk beskrivning av vilka faktorer som understödjer respektive motverkar kommunikationen. Elva gravt hjärnskadade personer ingår i studien. Orsaken till hjärnskadan är stroke, traumatisk hjärnskada eller syrebristskada. Personernas ålder varierar från 16 till 64 år vid skadetillfället. Samtliga har som en följd av hjärnskadan grava språkstörningar och kognitiva funktionshinder. Datamaterialet baseras på intervjuer och videofilm. Den teoretiska utgångspunkten är symbolisk interaktionism och den metod som används är grundad teori. Resultatet presenteras i en empiriskt grundad teoretisk modell för hur kommunikation hos studiens aktörer manifesteras. Kommunikationsmodellen innehåller kärnprocessen, kommunikationsnycklar. De öppnande nycklarna består av inledande och vidmakthållande faktorer, samt av den betryggande faktorn. Den senare får stor betydelse, utan den kommer inte kommunikationen till stånd. Resultatet diskuteras i förhållande till sociala kommunikationsteorier och begreppet kommunikativ kompetens. Teorin förväntas ge de närstående stöd i hur de förhåller sig i mötet med en person som har ett kommunikativt funktionshinder.
This study focuses on communication between adults with severe acquired brain damage and persons close to them. The purpose of the study is to describe, on the basis of accounts given by caregivers, the caregivers are referred to as relatives and personnel, how communication is manifested and to provide a theoretical description of the factors that facilitate or hinder communication. Eleven persons with severe brain damage are included in the study along with their caregivers. The brain damage has been caused by stroke, traumatic brain injury or lack of oxygen and in all cases has resulted in severe language impairment and cognitive disabilities. Age at time of injury varies from 16 to 64 years. The empirical material consists of interviews and video film. The theoretical framework applied is Symbolic Interactionism and the method used is Grounded Theory. The results are presented in the form of an empirically grounded theoretical model of how communication is manifested in the context of the study. This model comprises the core process and the communication keys. The keys are the introductory and maintaining factors as well as the confidence factor. The confidence factor has great significance; without it, communication cannot be established. The results are discussed in relation to theories of social communication and the term communicative ability. It is expected that application of the theory can make it easier for caregivers to interact with persons with severe communicative disability.