Academic literature on the topic 'Kommunikativa förmåga'

För drygt hundra år sedan frigjordes de pedagogiska frågorna från den filosofiska domänen. 1910 tillträdde Bertil Hammer som vårt lands förste professor i pedagogik. Ett av de skäl som angavs för denna professur var lärarutbildningens behov av vetenskaplig förankring. Hammer skrev fram ett ambitiöst program, där pedagogiken skulle omfatta kunskaper om lärande (psykologi), kunskaper om utbildning och samhälle (historia/sociologi) samt kunskaper om vad som kan anses rätt och gott (filosofi). Det skulle dock gå många år innan hela detta program realiserades fullt ut. Pedagogiken förblev fram till 1950-talet förankrad i psykologin. På 1960-talet diskuterades de sociala aspekterna allt livligare (en diskussion som inom disciplinen började med Urban Dahllöfs arbeten och sedan utvidgades, med delvis annan riktning, av Ulf P. Lundgren), och först på 1990-talet slog de filosofiska aspekterna igenom (med början i Tomas Englunds pragmatiska inriktning, följt av bland andra Klas Roth). 1996 inrättades landets första professur i didaktik, intressant nog med liknande motivering som den första professuren i pedagogik – i syfte att stärka lärarutbildningens vetenskapliga grund. Då jag tillträdde denna professur var det pedagogiska landskapet som ett slagfält med åsiktslinjer och skyttegravar, och jag fick diverse frågor om vilken sida jag stod på: pedagogikens eller didaktikens, didaktikens eller ämnesdidaktikens, det pedagogiska arbetets eller utbildningssociologins sida och så vidare. Men min uppgift var inte, som jag såg det, att välja sida. Snarare ville jag som ämnesföreträdare utveckla något nytt. Det vid den tiden nyvaknade intresset för ämnesdidaktiska frågor (som Ference Marton redan under 1980-talet hade diskuterat i termer av fack-didaktik), liksom de professionsorienterade frågorna, utgjorde en ny fond för mitt intresse. Härutöver utgjorde frågor om språk, social-semiotik och multimodalitet ett intressant område för att förstå kunskapsrepresentationer och lärande, något som också utgjorde ett nytt perspektiv på frågan om lärande: synen på lärande som teckenskapande och meningsskapande kommunikation i stället för en fråga om individuell begåvning, kapacitet eller förmåga. Men ämnesdidaktiken bidrog även med kunskaper kring lärande av olika kunskapsområden, vilket i sin tur gav upphov till nya frågor jämfört med synen på lärande som en generell förmåga. Och allt detta påverkade i sin tur synen på lärararbetet. Så småningom sammanlänkades allt detta för mig i ett design-orienterat perspektiv på undervisning och lärande. Jag vill berätta denna historia ur ett högst personligt perspektiv. Hela det didaktiska fältet är mångfacetterat och fyllt av allehanda traditioner. Här vill jag berätta om min egen väg – i termer av tre olika ”vändningar”. Dessa vändningar är förstås påverkade av sin tid, men i viss mån har jag också bidragit till dessa vändningar.

Denna studie handlar om hur lärare i grundskolan ser på uppdraget att utveckla eleverskommunikativa förmåga i matematik. Undersökningen behandlar vad lärare anser attkommunikation är, vilka arbetssätt och metoder de väljer för att utveckla elevernas förmågaatt kommunicera matematik, vilka svårigheter de upplever med uppdraget och hur lärarnaupplevt att Matematiklyftet har påverkat deras undervisning.Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar om arbetet med att utvecklaelevers kommunikativa förmåga i matematik. Fokus ligger på hur lärare inom grundskolansårskurs 1-3 beskriver och uppfattar sin praktik och hur de integrerar kommunikation i sinundervisning.Undersökningen är genomförd med kvalitativa intervjuer som gjorts med tre lärare som allaundervisar i matematik och som har gått Matematiklyftets alla moduler. Resultatet avundersökningen delades sedan upp och analyserades genom en fenomenografisk ansats och eninnehållsanalys.I studien framkommer det att lärare har lite olika uppfattning om vad kommunikation äroch vad det innefattar. Alla lärarna i undersökningen anser att det innefattar det verbalamen det blir tydligt att de lärare som arbetar mer kommunikativt har en bredare syn på vaddet innebär, att det är mer än att bara prata matematik. Resultatet visar även att det finnstvå uppfattningar gällande kommunikationens betydelse i matematiken. Trots att allalärarna förespråkar kommunikation i matematiken så arbetar inte alla lärare på detta vis.Därför bli det tydligt att en uppfattning är att kommunikation är viktigt både i teorin och ipraktiken. Den andra uppfattningen är kommunikation inte är lika viktig eftersom att denendast blir ett inslag då tid finns över. Undersökningen visar att lärarna har en mycketpositiv upplevelse av Matematiklyftet och att det fått lärarna att arbeta mer med elevernaskommunikativa förmågan, men även om de tycker att det varit bra ger analysen avintervjusvaren en känsla av att det kan vara svårt för lärare att fortsätta likadant efter attlyftet avslutas. Det är lätt att återgå till det som man kan eftersom att de kollegialasamtalen slutar och tiden inte finns att skapa kommunikativa uppgifter.

Bakgrund: Ledarskap utövas genom kommunikation och yrkesrollen som ledare blir aldrig statisk utan präglas av ständiga förändringar. Idag ställs högre krav på ledare när det gäller konsten att kommunicera komplexa fenomen och kommunikationen i ledarskapet har fått en allt mer central roll. Globaliseringen som i modern tid sker medför att allt fler individer vid något tillfälle under sin karriär kommer att arbeta i en annan kultur än den invanda. Det finns mycket forskning om ledarskap men inte tillräckligt om vilken betydelse ledarens kommunikativa förmåga har för uppfattningen av ledarskapet vilket påvisar att ytterligare forskning är nödvändig. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken bild forskningen gav av sambandet mellan ledarens kommunikativa förmåga och uppfattningen av ledarskapet. Metod: I litteraturstudiens resultat ingick 16 studier varav 12 stycken var kvantitativa studier, tre stycken var forskningsstudier samt en kvalitativ studie från databaserna SocINDEX, PsycINFO samt Web of Science. Studierna granskades och analyserades med inspiration av kvantitativ innehållsanalys. Resultat: Ledarens attityd till kommunikation kan vara av betydelse för relationen till samt det sociala inflytandet över medarbetarna. Den icke-verbala kommunikationen har större inverkan på medarbetarna än den verbala kommunikationen på grund av gester, ansiktsuttryck och skriftliga formuleringar. Kommunikationens effektivitet samt medvetenhet kan även kopplas samman med ledarskapets effektivitet. Slutsats: Slutsatserna i denna studie är att ledarens kommunikativa förmåga kan vara av vikt för uppfattningen av ledarskapet. Ledarens sätt att kommunicera både genom verbal och icke-verbal kommunikation har betydelse för medarbetarnas effektivitet, engagemang, motivation och värderingen av arbetsuppgifternas meningsfullhet. Vetskapen om att kommunikation har stor betydelse för hur ledarskapet upplevs kan göra att det finns behov av ytterligare forskning för att vidare kunna studera det kommunikativa ledarskapet.
Background: Leadership is pursued through communication and the professional role as a leader is never static but is characterized by constant change. Today’s requirement on leaders are much harder in the art of communicating complex phenomena and communication in leadership has received an increasingly central role. The globalization that takes place in modern time causes more and more individuals that at some point of their career will be working in a different culture than the familiar. Many researches on leadership have been done through the years but not enough of the importance of leader’s communication skills for the perception of leadership, which indicates that further research is necessary. Aim: The aim of this study was to investigate what picture previous science showed of the relationship between leader’s communication skills and the perception of leadership. Method: The result of the literature study included 16 studies from the databases SocINDEX, PsycINFO and Web of Science of which 12 were quantitative studies, three were research studies and one qualitative study. The studies were reviewed and analyzed by the inspiration of quantitative content analysis. Results: The leader's attitude towards communication may be of importance to the relationship and social influence to employees. The non-verbal communication has a bigger impact on employees than the verbal because of gestures, facial expressions and written formulation. Communication efficiency and awareness can also be linked to leadership effectiveness. Conclusion: The conclusions of this study are that the leader's communication skills could be important for the perception of leadership. The leader's way to communicate through both verbal and non-verbal communication is important for employee engagement, motivation and valuation of the duties meaningfulness. Knowing that communication is very important for how the leadership is perceived could lead to the need of further research to study the communicative leadership.

Idag forskar man mycket inom kommunikation inom ledarskap. Vi befinner oss för tillfället i en pandemi. Denna pandemi har haft omfattande konsekvenser för alla aspekter av människans liv över hela världen. Genom denna studie undersöker vi effekten de rådande omständigheterna medfört för att belysa de kommunikativa störningar som orsakats av övergången till digitala arbetsförhållanden. Vi belyser detta genom att undersöka fyra ledare på Länsförsäkringar Blekinge. Detta företag valdes då det ansågs av författarna som ett spännande företag vad gäller sambandet mellan kommunikation och effektiv verksamhet.

Bakgrunden till varför vi valde att undersöka ledares kommunikation är att vi fått uppfattningen att kommunikationen på arbetsplatsen är en avgörande faktor för att organisationen ska fungera tillfredställande. Syftet med denna uppsats är att belysa, beskriva och förstå eventuella likheter eller skillnader mellan de intervjuade medarbetarnas och ledarnas uppfattningar vad gäller ledarnas kommunikation på ett mellanstort IT-företag. Genom tio stycken kvalitativa intervjuer har det empiriska materialet samlats in. Det är fyra ledare och sex medarbetare som har intervjuats. För att få ut bästa resultat av intervjuerna användes en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Materialet har bearbetats utifrån fyra kategorier; öppenhet och ärlighet, tydlighet och information, ledarnas fysiska beteende och intresse från ledarna. Överlag har det visat sig att medarbetarna och ledarna anser att Företagets ledare kommunicerar öppet och vill ha en ärlig dialog. Det finns dock några uppfattningar som skiljer sig och detta är att ledarnas fysiska beteende visar att de inte har tid att samtala med medarbetarna. Detta gör att medarbetarna inte alltid framför sina synpunkter och åsikter. Det tror vi kan leda till att idéer gällande organisationens utveckling uteblir. Ledarna tar sig inte tid att samtala med sina medarbetare i den vardagliga kommunikationen. Medarbetarna önskar också mer feedback på sitt arbete från ledarna. Insynen i Företaget anser båda parter är god vilket gör att medarbetarna känner sig delaktiga i arbetet. Dock anser medarbetarna att informationen skulle kunna framföras på ett bättre sätt då den ibland är tråkig och enformig. Ledarna är medvetna om medarbetarnas åsikter. Alla intervjupersoner är öppna för en utveckling och förbättring av ledarnas kommunikation inom organisationen.

Nyckelord: Kommunikation, ledarskap, organisation, kommunikativt ledarskap, feedback.

Miljön – den tredje pedagogen är ett examenarbete på grundnivå i Informationsdesign med inriktning Rumslig gestaltning. Arbetet syftar till att ge ett konceptuellt gestaltningsförslag på hur man med hjälp av genomtänkt placering på material och föremål, färgkodning och zonindelning kan förstärka ett förskolerums kommunikativa förmåga när det kommer till att informera barnen angående vilka aktiviteter och valmöjligheter ett rum erbjuder, med fokus på aktiviteter inom estetiska skapande så som att måla, teckna, pyssla, pärla med mera. Syftet är också att få fram enkla och genomförbara förslag på hur rummet kan utformas för att förstärka dess roll som pedagog och på så vis fungera som ett hjälpande verktyg i den vardagliga verksamheten. Intervjuer, workshop, rumslig analys, prototyping och test har genomförts för att identifiera behoven och problemet som ligger till grund för arbetet och dess syfte. Dessa metoder har även genomförts med målet att få fram idéer och tankar kring lösningar på det givna problemet. Med hjälp av en designprocess som strävat efter att få målgruppen, som i detta fall är pedagogerna på Dingtuna förskola avdelning Nasse, att vara så delaktiga som möjligt genom hela arbetet har rummet som undersökningen utgått från, Ateljén, i det framtagna gestaltningsförslaget delats in i fyra olika zoner. Zonerna benämns som Materialzonen, Samlingszonen, Inspirationszonen och Vattenzonen och syftar till att tillsammans med färgkodning och ändrade placeringar på material och föremål uppfylla undersökningens syfte.

Inledning: Ett framträdande resultat från Skolinspektionens rapport från 2011 visar att det svenska språket är mer framträdande än det engelska språket hos både pedagoger och elever i engelskundervisningen. Ju mer språkinläraren får höra och exponeras för målspråket desto mer utvecklas hen i språket menar Krashen (2013). Eleverna får även en möjlighet till att lyssna på uttal och intonation vilket de inte får om pedagogen inte talar målspråket i undervisningen. Rapporten visar även att man i skolan behöver ta del av den engelska eleverna lär sig på fritiden i en större utsträckning. I dagens samhälle är det engelska språket ett världsspråk och en nyckel till social och ekonomisk framgång (Lundahl 2012). Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka ett antal pedagogers uppfattningar kring den egna muntliga kommunikativa förmågan i engelskundervisningen. Metod: I undersökningen användes den kvalitativa metoden med intervju som redskap vid insamling av data. Sex verksamma pedagoger i ämnet engelska intervjuades på tre olika skolor i en kommun på Västkusten. Resultat: I undersökningen har det framkommit att pedagogerna säger sig kommunicera mycket på engelska i engelskundervisningen och att de anser att det är av stor vikt att de själva talar målspråket. Resultatet visar även att det svenska språket används vid speciella tillfällen i engelskundervisningen. Ett framträdande resultat är att muntliga diskussioner är en viktig del av undervisningen vilket även Vygotskij (1984/2001) förespråkar eftersom man lär sig i samspel med andra. Hälften av pedagogerna har inte hört talas om rapporten från Skolinspektionen från 2011 som bland annat visar att svenskan är det övervägande språket i engelskundervisningen.

Denna kvalitativa studie undersöker lärares uppfattning om kooperativt lärande och dess påverkan på elevernas språkliga och kommunikativa förmåga i förhållande till elevernas demokratiska bemötande i ämnet svenska. De teoretiska perspektiven studien utgår från är de sociokulturella och pragmatiska. Ett övergripande resultat som framkommit i studien är att elevernas demokratiska bemötande och språkliga utveckling är beroende av varandra. Det framkommer även att samtalet mellan eleverna är grunden för att göra eleverna delaktiga. Elevernas delaktighet krävs och förbättras när undervisningen byggs upp utifrån kooperativa lärandet, samt att elevernas språkutveckling gynnas. Ett aktivt arbete med elevernas demokratiska bemötande bidrar till att eleverna blir mer medvetna om sitt agerande. Vår slutsats är att lärarens inställning till metoden, elevernas ömsesidiga beroende, elevens demokratiska bemötande samt elevens språkförmåga är viktiga faktorer för att arbetet med KL ska fungera framgångsrikt.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse och kunskap om hur lärare arbetar med problemlösning och hur elever kan utveckla den kommunikativa förmågan genom arbete med problemlösning. Studien har en kvalitativ inriktning och genomfördes med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem verksamma matematiklärare som arbetar kontinuerligt med problemlösning. Resultatet visar att lärare använde sig av flera olika tillvägagångssätt i arbetet med problemlösning så som olika parsammansättningar, Ipads och små whiteboards. Studien visade även på att lärarna ansåg att elevers kommunikationsförmågor kan utvecklas i arbetet med problemlösning. Trots att samtliga lärare ansåg att elevers kommunikationsförmågor utvecklas vid en undervisning som bygger på problemlösning skilde deras arbetssätt och motivering till arbetsätt något. Lärarna beskrev bland annat betydelsen av ordlistor vid arbetet med problemlösning och att elever lär sig resonera och lyssna på varandra.