Dissertations / Theses on the topic 'Kommunikativt handlande'

One can find it problematic to communicate in today’s information society and therefore has the importance of distributing information the right way grown. Managers possess the authority to control what information is to be distributed how and that has created a big need for managers to learn how to communicate.

 

This study was conducted in hope of enlightening the phenomenon male and female management communication. We chose to do a case study on two managers on Solna Stad in Stockholm. One male and one female. We did one interview and one observation one each manager. The observations were carried out during a one hour management meeting session.

 

We chose to organize and analyze the material from the interviews and observations with Sargent and Thylefors theory on male and female leadership skills. Their point of view on management leadership skills are gender dependent. They divide leadership skills into three classifications. These divisions contain leadership skills that ascribe; male leaders, female leaders and neutral skills. We question this theory.

 

Our study shows us that our studied managers possess leadership skills from all of Sargent and Thylefors classifications, therefore we make the conclusion that our studied managers do not communicate gender specific.

 

Studien behandlar fenomenet politisk konsumtion och dess effekt på samhället. Med begreppet menas att man som konsument tar ställning i etiska frågor och genom sina konsumtionsval försöker påverka marknad och politik. Huruvida detta är ett bra sätt för att förändra produktionen, diskuteras i forskarvärlden. Naturskyddsföreningen är en miljöorganisation i Sverige som till viss del använder sig av politisk konsumtion i sitt arbete. Syftet med studien är att utifrån ett kvalitativt perspektiv undersöka hur Naturskyddsföreningen ställer sig till politisk konsumtion och vad de menar den politiska konsumtionen kan fylla för funktion i miljöarbetet samt hur denna inställning förändrats mellan 1980-2012. Utifrån ekonomiska, statsvetenskapliga och sociologiska teorier analyseras studiens resultat för att ge en djupare förståelse för Naturskyddsföreningens inställning till politisk konsumtion. Habermas teori om samhällets rationalisering samt Zelizers teori om ekonomiska handlingars sociala sida är studiens mest basala teorier som får en betydande plats i analysen. Metoden som använts i studien är ideologianalys. Materialet består av fem intervjuer med anställda på Naturskyddsföreningen och textmaterial hämtat från Naturskyddsföreningens medlemstidning, Sveriges Natur, årgång 1980-2012. Ur resultatet framkom att politisk konsumtion under perioden 1980-2012 gått från att vara en obetydlig del i föreningens arbete till att numera vara ett av de verksamhetsområden föreningen arbetar med. Naturskyddsföreningen ser politisk konsumtion dels som ett verktyg för att öka efterfrågan av miljövänliga produkter, men också för att visa på ett intresse för miljöfrågor och på så sätt vara en hjälp i den politiska påtryckning föreningen utför. Utifrån Habermas teori kan man förstå införandet av politisk konsumtion som en rationalisering av samhället där handlingar baserade på samförstånd får stå tillbaka för handlingar motiverade av ekonomiska skäl. Utifrån Zelizers teori kan man tvärtom se införandet av politisk konsumtion som ett sätt att tillföra marknaden sociala värden som försvunnit i och med att marknaden expanderat.

Uppsatsen handlar om huruvida sociologin fortfarande är relevant när ekonomivetenskapen breddar sitt studiefält till att inte längre vara självklart ekonomisk utan också ställa frågor som traditionellt legat på sociologins bord. Genom en teoretisk analys av statistiska resultat angående användandet av inköpslista i samband med matvaruinköp undersöker uppsatsen huruvida ekonomins klassiska handlingsteori, rational choice, och dess antaganden om homo economicus är tillräckligt för att förklara de resultat som uppkommer. Jürgen Habermas teori om kommunikativt handlande, och Webers handlingsteori används som exempel på utpräglat sociologiska handlingsteorier vars förklaringsförmåga av de uppkomna resultaten jämförs med rational choice theory. Arbetet visar hur ekonomivetenskapen i sin strävan att bredda sitt studiefält behöver ifrågasätta vissa klassiska antaganden, något som under senare årtionden har inträffat, och att sociologin kan ge förklaringar där klassisk ekonomisk teori faller kort.

AbstraktFredrik Höglund och Lotta Wemmert Lundin (2010)Samtalets förutsättning och funktion mellan specialpedagog och rektor (The condition and function of the conversation between special pedagogue and headmaster)Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskolaSyftet med denna studie har varit att ta reda på vilken förutsättning och funktion samtalet mellan specialpedagog och rektor har. Detta har vi gjort genom att använda tre delfrågor; vad samtalar specialpedagog och rektor om? När uppfattar specialpedagog/rektor att samtalen varit bra? Samt vad efterfrågar specialpedagog/rektor för att göra samtalet bättre? Undersökningen var utpräglat kvalitativ och vi använde oss av intervjuer med såväl specialpedagoger som rektorer. Inom ramen för detta tar vi upp en fenomenologisk metodteori vilken framförallt får fungera som organiserande princip. Från början var vår avsikt inte att belysa specialpedagogens yrkesroll utan enbart ha fokus på samtalet och dess innehåll. Det var dock omöjligt att bortse från yrkesrollen, då resultat visade att rektors syn på denna är avgörande för såväl samtalets innehåll som genomförande. Sammanfattningsvis har vi i vår studie nått slutsatsen att anledningen till att specialpedagog och rektor samtalar, beror på vilken funktion specialpedagogerna har på sin arbetsplats samt rektors syn på det specialpedagogiska uppdraget. Nyckelord: fenomenologi, giltighetsanspråk, Habermas, intentionalitet, intervju, kommunikativt handlande, rektor, samtal, specialpedagog, uppfattning, yrkesroll

Syftet med undersökningen var att synliggöra studenters upplevelse av om läromedlen inom ämnet samhällskunskap. Nio intervjuer gjordes på en gymnasieskola med praktisk inriktning. Resultatet presenterades i samband med en analys där elevernas svar kategoriserades efter teman. Slutsatsen för undersökningen var att de som inkorporerade sin mångkulturella bakgrund i sitt lärande upplevde läromedel som mer tillgängliga. Samtidigt lyftes språkbruk i läromedel som ett hinder och de potentiella lösningarna på det problemet var att nyansera läromedel.

A main aim with the essay “Constructive and destructive forms of language communication in modern work organizations” is to try to develop methods which can be used to measure and classify different forms of language communication. Methods that hopefully also can be used for analysis of in which ways dominating language communication forms affects employees health in modern work organizations.Quantitative methods have chiefly been used in the essay. A questionnaire study based on sociological research and psychoterapeutic research and practice has been used to collect data around communication in two work organizations (community health centers). Then communication has been classified in two main forms: constructive and destructive language communication.Results in the essay indicate that there are tendencies to links between high illness-absence and destructive communication in a work organization. In the work organization with the highest illness-absence, during a chosen period of inquiry (2005), a larger share of the employees stated that the communications in their organization were destructive, compared to the employees in the organization which showed the lowest illness-absence. Statistically secured links between high illness-absence and destructive communication have however not been observed.

Studien behandlar bemötandet under det samordnade vårdplaneringsmötet, en vårdsituation där brukaren ofta har en utsatt position. Under dessa möten ska deltagarna gemensamt komma fram till lösningar för brukarens eftervård och situation efter utskrivning från psykiatrisk avdelning. Syftet med min studie är att beskriva och bidra med kunskap och förståelse om hur brukare med psykiska funktionshinder blir bemötta utav personal under samordnade vårdplaneringsmöten. Studien belyser frågan utifrån personalens synvinkel. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer som utgår från olika samtalsområden, där respondenterna relativt fritt får själva berätta om sina upplevelser om bemötandet av brukare. Empirin är hämtad från en medelstor kommun i Mellansverige. Empirin har analyserats med hjälp av Habermas teori om kommunikativt handlande och teorin om samtidsdiagnosen (livsvärld och system) för djupare förståelse för de mekanismer som kan påverka bemötandet under vårdplaneringsmötet. Teorin bidrar till att förstå deltagarna under vårdplaneringsmöten har sina egna normer, värderingar och kulturer som formar och påverkar deras handlingar och bemötande, men även de lagar, regler och strategier som präglar kommun och landsting. Tidigare forskning om vårdplaneringsmöten inom en annan sektor visar att de föreskrifter i hälso- och sjukvårdslagar som tar upp vikten av delaktighet och inflytande inte efterföljs under vårdplaneringar. Resultatet visar att variationen av vårdplaneringsmötena och bemötandet beror på uppsättningen av människor som ska delta under mötena. Det finns vissa riktlinjer för vårdplaneringsmötets genomförande, men få känner till dessa, vilket gör att vårdplaneringsmötets genomförande hänger på deltagarna och personen som leder mötet. Ifall personen ifråga har en bra mötesteknik kommer brukaren till tals och blir delaktig i mötet.

Under 1980-, 1990- och 2000-talen kom invandrare och flyktingar till Sverige med olika bakgrundsvariabler, d.v.s. olika utbildningsbakgrund, motiv och heterogenitet i fråga om klass, kön och etnicitet. På 1950-, 1960- och i början av 1970- talen kom direkt rekryterad arbetskraftinvandring till industrin. Bland nutida invandrare till Sverige finns det personer med högskoleutbildning eller en akademisk examen. År 2010 fanns det 136 573 personer (20-55 år) med minst tvååriga högskoleutbildningar med utländsk bakgrund. Många av dessa utländska akademiker har valt att komplettera sina utländska högskoleutbildningar på olika lärosäten. Arbetslösheten är betydligt högre bland högutbildade utrikesfödda än bland högutbildade inrikesfödda, och arbetslösheten är störst bland personer från Afrika, Asien och Latinamerika.Syftet med studien är att beskriva och förstå, hur invandrade akademiker uppfattar och upplever sina kompletterande högskolestudier i relation till arbetslivet och mötet med det svenska samhället. Metoden utgår från en kvalitativ analys av djupintervjuer av utländska akademiker med olika bakgrund i fråga om utbildning och kultur. Analysen utgår från Jürgen Habermas teori om samhällsbeskrivning, utveckling och kommunikation utifrån tre sfärer . Den första är staten med styrlogiken” makt”, den andra är marknaden med logiken ”ekonomi” och den tredje är civilsamhället med logiken ”gemensam norm”.Resultatet visar att utländska akademiker uppskattar studierna i högskolemiljö med det unika grupparbetet och möjligheterna till stöd. Studenterna efterlyste flexibla insatser/metoder för målgruppen, när det gäller språkinlärning och ämneskompetens. Svårigheterna handlar om utanförskap, arbetslöshet och diskriminering inom arbetslivet och samhället. En av de centrala slutsatserna är, att den politiska och ekonomiska maktstrukturen är den sammanhållande länken för att integrera invandrade akademiker inom högre utbildning och därefter i arbetslivet. Arbetsintegrerad utbildning utgör en plattform för invandrade akademiker inom högre utbildning utifrån den pedagogiska strukturen. Integrationen i alla aspekter mellan människor i samhället sker företrädesvis genom det kommunikativa handlandet.
Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

Studien belyser det regionala arbetet med miljökvalitetsmålen inom Östergötlands län. Syftet för studien har varit att identifiera och analysera hinder inom ramen för utarbetandet av miljömålen i Östergötlands län, med särskilt fokus på konflikter och de främsta orsakerna bakom dessa. För att avgränsa studien har främst arbetet inom jordbrukssektorn granskats. Studien är kvalitativ och grundad på kvalitativa intervjuer av personer involverade i miljömålsarbetet i Östergötland. Studien tyder på att det uppstått konflikter i samband med prioriteringsarbetet och att det inom jordbrukssektorsgruppen i Östergötland förekommit interna målkonflikter, kanske främst grundade i ideologiska synsätt. Ytterligare ett konfliktområde som framkommit gäller målstyrning som form och miljöbalken. När det gäller arbetsformen med sektorsgrupper tyder studien på att det upplevts som en positiv modell för miljömålsarbetet.

The purpose of this study was to find out how the responsible editors on a selection of Swedish newspapers react to a reproach from the Press Ombudsman. The method for this research was eight qualitative interviews with responsible editors on some of Sweden’s biggest newspapers, and also a few local newspapers. We based our results on the interviews and three theories – media accountability, communicative action and consequence neutrality. We used these theories because we think that, put together they produce the most apt view of how media ethics is being handled in the printed press. We found out that in most cases a reproach doesn’t mean that much to a newspaper. But all the responsible editors think it’s important for the people and most of all for the person who filed a complaint against the newspaper. It’s also important for the credibility of the self–regulation system on which the Swedish printed press is built.

Uppsatsen tog utgångspunkt i det trendiga begreppet postsanning som 2016 utsågs till årets ord av Oxford Dictionaries (BBC 2016). Trenden är till följd av den postfaktiskta epok vi, av många, påstått trätt in i. En epok där relationen till sanningen kommit att bli sekundär och där ett kommunicerande gentemot känslor och övertygelse kommit att bli desto viktigare. Ingenstans är detta mer tydligt än på sociala medier. Med kritisk diskursanalys som metod undersöktes Facebookgrupperna inte rasist men och #sverigeärfullt. Frågeställningarna som söktes besvaras var vilket innehåll dominerar i de två grupperna, vilka återkommande föreställningar ges uttryck för och vad är förgivettagna fakta i dessa grupper och hur produceras och reproduceras detta? Fokus för analysen handlande om hur ramverken på de båda sidorna skiljer sig åt i sin uppbyggnad till innehåll, men fann dem också förefalla snarlika i sina diskursiva praktiker. Här fokuserades på hur båda grupperna använder sig av postsanningar och bullshit för att bygga upp ramarna inom grupperna och för att ifrågasätta andra ramar som uppstår i motstånd till den rådande dito. Gruppernas eget existensberättigande tycks finnas i konflikten till den tilltänkta motparten som ofta beskrivs som förljugen och vilseledande.
The thesis centers itself on the trendy concept of post-truth, which in 2016 was named the word of the year by Oxford Dictionaries (BBC 2016). The trend emerged due to the alleged post-factual epoch we have entered. An epoch where the relationship to truth has come to be secondary and where a communication to feelings and conviction has come to be all the more important. Nowhere is this more evident than on social media. Using critical discourse analysis as a method, the Facebook groups, inte rasist men and #sverigeärfullt were analyzed. Questions that the thesis set out to answer was what content dominates in the two groups, what recurring notions are expressed and, what are the facts in these groups and how do they produce and reproduce this? The focus of the analysis was on how the frameworks in the two Facebook groups differ in their structure, but also appear similar in their discursive practices. Here, focus was on how both groups use post-truths and bullshit to build the frameworks within the groups and to question other frameworks that arise in opposition to the prevailing one. The groups' own justification exists in the conflict to the intended counterparty, which often is described as lying and being deceitful.

The aim of this composition is using the theories of communicative action and political legitimacy to understand and analyze which role politics and the political incitement had for Gustaf III in his actions and decision to legitimize the adoption of increased rights for Jews in the late 18th century. The results showed that Gustaf III of Sweden used the adoption of increased rights to the Jews to legitimize his power and win recognition as a King. It was important for the King to gain reputation and honor. Together with the acts of the communicative in order to achieve a consensus with other peoples, the political incitement was the main reason why Gustaf III of Sweden adopted increased rights to the Jews during the 18th century. Jewish settlement in Sweden was not just about a question of tolerance and freedom of religion. If we visible the power configuration it becoming more of a question about political incitement. The King and his followers used the Jewish settlement to raise capital from the Jews which involved the circulation of money in Sweden. By the adoption of increased rights for the Jews Gustaf III also won an recognition as King of certain individuals groups. Especiallyof royals in Europe but also in the bureaucracy in Sweden. For example the National Board of Trade supported the king och helped him to a adopt various rights to the Jews. We could not explain all the actions and decisions of the Gustaf III with the the political incitement , but for me the political ingression helped to understanding the action of the King in matters of giving a limited religious freedom to the Jews.

During the last decades Recognition of Prior Learning (RPL) has become a more frequently used method to recognise adult’s prior learning. This thesis analyses a process of RPL in health care, where health care assistants are assessed against subjects in the upper-secondary health care program. Prior research on RPL is to a high degree non-theoretical and focus is primarily on policy level research. This thesis adds to the field by progressing a critical social theory perspective on RPL. In the thesis the RPL process is analysed through Jürgen Habermas’ theory of communicative action and Axel Honneth’s Recognition theory. General questions posed are: What are the power issues in the RPL process? What implications does the tension between the lifeworld of work and the system of education have? What consequences does mutual understanding and communication have for the outcome of the RPL process? What part does recognition play for the participants? The results disclose the power relations that emerge in the relationship between participants and teachers. A caring ideology is developed and problematized. Further, the importance of mutual understanding between participant and teachers in the assessment of prior learning is discussed focusing on the consequences a lack of mutual understanding could have for the outcome in such assessments. On a macro level the analysis demonstrates the tension between the participants prior learning and the educational systems demand for formalising prior learning. In addition, analyses of a more developmental character that intends to show the potential for critical learning, change and recognition are progressed. The results suggest that communicative action can be used to develop RPL into processes focusing on critical learning and change. Recognition of traits and abilities could also enhance individual’s positive relations with the self. Such recognition could develop self-confidence and thus RPL could encourage learning and cultivate continuing self-realisation through work.
Validering har under de senaste decennierna blivit en alltmer använd metod för att erkänna vuxnas tidigare lärande. Denna avhandling analyserar en valideringsprocess inom omvårdnadssektorn för vårdbiträden med mångårig erfarenhet. Vårdbiträdena valideras mot ämnen inom omvårdnadsprogrammets karaktärsämnen. Tidigare forskning om validering är i hög grad icke-teoretisk och mycket fokus har legat på policynivå. Denna avhandling bidrar till forskningsfältet genom att problematisera validering utifrån ett kritiskt samhällsteoretiskt perspektiv. I avhandlingen analyseras valideringsprocessen utifrån Jürgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet och Axel Honneths erkännandeteori. Exempel på mer generella frågor som ställs är: Vilka är maktfaktorerna i valideringsprocessen? Är handlingarna i processen koordinerade mot gemensam förståelse? Hur ser förhållandet mellan system och livsvärld ut? Vilken roll spelar erkännandet i validering för deltagarna? Resultatet synliggör de maktförhållanden som uppstår mellan deltagare och lärare i bedömningsprocessen. En omvårdande ideologi lyfts fram och problematiseras. Därtill diskuteras betydelsen av gemensam förståelse mellan deltagare och lärare vid bedömning, samt vilka konsekvenser brist på gemensam förståelse kan få. På ett makroplan åskådliggör analysen spänningen mellan deltagarnas erfarenheter och utbildningssystemets krav på formalisering. Vidare genomförs mer utvecklingsfokuserade analyser som vill visa på möjligheterna för kritiskt lärande och förändring i validering. Resultatet demonstrerar också, bland annat, betydelsen av att bli erkänd för sina förmågor och hur detta kan utveckla individens självuppskattning och främja lärande. I studien föreslås det att kommunikativt handlande kan utgöra en norm för hur validering kan utvecklas mot mer kritiskt lärande och positiv förändring. Men också att erkännande av tidigare förmågor kan gynna individens positiva relation till sig själv, hur detta främjar lärande, självuppskattning och hur validering därmed kan utgöra en grund för ett vidare självförverkligande genom arbete.

Både det svenska samhället och dess skolväsende vilar på demokratins grunder. Det senare nämns allra först under ”Skolans värdegrund och uppgifter”. Eftersom den genomsnittliga ungdomen tillbringar 12 år i skolans värld blir den av stor vikt för fostrandet av aktiva samhällsmedborgare. Dessutom är svenskämnet en mycket stor del av denna skolgång då det är det enda ämnet som obligatoriskt läses under samtliga år.Studien består av enskilda intervjuer med rektor, en ämneslärare i svenska och elever i årskurs två på en gymnasieskola i södra Sverige, vilka kvalitativt har analyserats för att utröna hur dessa personer upplever skolans demokratiarbete, särskilt med avseende på svenskämnet. Här visas att olika synsätt finns. Eleverna upplever sig inte ha särskilt stort inflytande annat än över sådant som examinationsformer och tidsplaner. Det framgår också att det förekommer olika synsätt kring vad som är centralt i elevdemokratin: konkret inflytande eller ett klassrum och en skolkultur som präglas av demokratiska och solidariska värderingar.Resultaten analyseras med hjälp av teorier som fokuserar på svenskämnets roll för elevernas demokratiska fostran. Vi urskiljer här två olika synsätt: ett som fokuserar på utbildning i kommunikativa färdigheter och ett som fokuserar på skönlitteratur som ett medel att utveckla empati och förståelse för andra. Vi diskuterar också vad dessa perspektiv får för konsekvenser för hur arbetet med elevdemokrati genomförs.

Denna studie genomfördes med syftet att undersöka hur förskollärare uppfattar och beskriver att de skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande i förskolan och hur det kommer till uttryck i den pedagogiska dokumentationen. För att undersöka förskollärarnas uppfattningar av detta, användes en tolkande kritisk ansats med utgångspunkt i tio förskollärares berättelser. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och tydliggör både strategier och kommunikativt handlande som förskollärarna använder sig av för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Fem betydande faktorer framträder som beskriver förskollärarnas arbete för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Faktorerna beskrivs i tema som inlyssnande förhållningssätt, språkets betydelse, reflektionens betydelse, förskolans organisation och förskollärarnas medvetenhet kring strategiskt och kommunikativt handlande. Slutsatsen är att ett medvetet arbete med de fem faktorerna kan säkerställa barns rätt till delaktighet och inflytande i förskolan.

Sammanfattning Kommunikation och olika sätt att kommunicera på i mötet med lågbegåvade klienter inom socialtjänsten är inget ämne man brukar prata om. Att detta är en problematisk situation för enskilda socialsekreterare runt om i landet kan ses som ett faktum som belystes genom denna studie. Syftet med studien är att ta reda på hur man hanterar kommunikationen mellan professionella socialsekreterare och klienter med en lägre begåvningsgrad, hur socialsekreterare påverkas av mötet, hur samtalet anpassas och hur verksamheten utformar arbetssättet för att matcha behovet. Syftet besvarades genom att intervjua två enhetschefer inom socialtjänstens barn- och unga avdelning, samt två socialsekreterare inom samma område. Intervjuerna gjordes med personer från två kommuner i östra Norrbotten och resultatet visade att alla intervjupersonerna finner svårigheter i kommunikationen i mötet med lågbegåvade klienter, dock på olika sätt och i olika grad. Resultatet visade även att det finns en avsaknad av stöd till den enskilde socialsekreteraren och att kunskapen kring ämnet är relativt låg, vilket även vi som genomfört studien uppmärksammat under vår tid som studenter och som även var en utav anledningarna till att vi valde just detta ämne. Alla intervjupersoner för vår studie är, i sann människoarbetande anda, trots allt väldigt eniga gällande vikten av att anpassa samtalet utifrån vare enskild klients individuella förmågor och att det oavsett vad är viktigt att bemöta alla individer på ett professionellt och respektfullt sätt.

Anne Charlotte Leffler, Victoria Benedictsson and Frida Stéenhoff were all part of the Modern Breakthrough in Swedish literature. By utilizing Jürgen Habermas theoretical works on communicative action, and Nancy Fraser’s supplementary reading of his theory, this essay makes clear that the authors’ struggle for an understanding and a rethinking of social norms in their plays Skådespelerskan (1873), Romeos Julia (1888) and Lejonets unge (1896) can be read as a contribution to the public debate. Dialogue has a key function for female authors during the Modern Breakthrough. Women and mens’ possibilities to take part in conversation and argument as equals, requires the professional woman’s transgression and access to the privileges of both public (State) administration – “system”, and world of everyday life – “lifeworld”. As oppositional authors, Leffler, Benedictsson and Stéenhoff took advantage of the literary public domain, in this case the theatre. The theatre as public sphere had a more effective capacity to affect its audience than fiction. The plays were written and staged in a cultural period that, compared with the present one, in a greater sense influenced public opinion. The theatre was a powerful part of the public debate, and this debate involved parties from both on-stage and off-stage positions.

At the theatre Leffler, Benedictsson and Stéenhoff turned the private into politics. Their powerful contribution to the public debate were directed specifically towards the bourgeois audience. They carried on a controversy concerning the notion of the bourgeois family by showing scenarios that raised objection to its idealistic point of view. The bourgeois living room was exposed on stage. Conflicts related to the private sphere were brought up as a theme in a public sphere and by so means were incorporated into the public debate, which at that time was dominated by men. The plays mirrored the audience and the authors’ strategies were based upon the remodeling power inherent in conversation and argumentation. Thereby, the audience were confronted with an alternated reflection of themselves. This reflection should be read as a problematic representation of the writing of history. The alternate mirroring brought in itself forward an argument that emphasized why a new reflection was necessary.

Skådespelerskan, Romeos Julia and Lejonets unge examine female artists in a bourgeois environment. Through the artist the structures that maintain bourgeois ideals are exposed and questioned, but first and foremost the artist show that communicative action between men and women was insufficient. The androcentric order did not acknowledge women and men as equals, in accordance with that, the possibility of conversation, in the sense of Habermas, came to nothing. Under such circumstances an understanding between men and women could not be reached. Love within the institution of marriage also suffered since it could not be founded in acknowledgement as long as the structure maintained. Saga and Adil, the main characters in Lejonets unge, personify, on the other hand, Stéenhoffs ideas of what is being needed to change the androcentric structure. They are citizens of the future.

My focus is on human action (in an Aristotelian sense) in the plays, the way characters stage themselves and bring the plot forward, shed light upon their possibilities and limitations in proportion to each other as men and women. My analysis thereby contrasts with the greater part of earlier research. I give prominence to the connection between psychological conflict and social position/role. In Skådespelerskan, Romeos Julia and Lejonets unge all of the characters’ psychological conflicts are based in gender issues, the consequences of being a man or woman in the 18th century, rather than explicit existential matters.

Den frågeställning som har väglett denna uppsats handlar om betydelsen av den enskilde personens handlande på en arbetsplats och vilka de sociala konsekvenserna blir. Det huvudsakliga syftet är att skapa bredare förståelse för hur personer kan bidra till att skapa destruktiva och konstruktiva konflikter på arbetsplatser. Studiens empiri har genererats genom en kvalitativ inriktning och består av elva tematiska intervjuer från en analysenhet: Arbetsförmedlingen. Intervjuerna konstruerades utifrån vår egen förförståelse om konflikter som destruktiva och därför söktes respondenter med mer arbetslivserfarenhet. Empirin har analyserats inom ramen för organisationskulturen, med hjälp av Johan Asplunds begrepp social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas Scheffs hänsynsemotionssystem och Barbro Lennéer Axelssons förhandlingskommunikation. Resultatet visar att en typ av destruktiv konflikt kan grunda sig i personers förmåga att förhålla sig asocialt responslösa vilket innebär att parterna inte kommunicerar med varandra. Detta kan komma att präglas av defensiv kommunikation samtidigt som utomstående delar av arbetsgruppen riskerar att påverkas negativt. En konstruktiv konflikt har sin grund i personers förmåga att förhålla sig socialt responsiv, för att genuint kunna lyssna på och samtala med motparten inom samarbetskommunikation. Detta kan medföra ett bevarande av sociala band och personligt välbefinnande på arbetsplatsen.

Syftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på hur erkänt duktiga lärare arbetar med kommunikation som en del av det pedagogiska handlandet, samt vilken syn de har på eleven både ur ett kunskapsperspektiv och ur ett rent mänskligt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi valt att observera tre av de lärare som medverkade i Tv-dokumentären Klass 9A på Dvd. Innan vi gjorde vår observation skaffade vi oss en utökad förförståelse genom att ta del av vad både forskning och annan relevant litteratur tar upp inom området kommunikation, skolan som demokratisk arena samt lärarens yrkesroll.

Resultatet av vår studie visar att det finns några saker som är viktiga för att skolan ska bli en plats där elever känner trygghet och lust till lärande. Kommunikativ kompetens, ett genuint intresse för eleven och ett personligt engagemang bildar den helhet som enligt oss, behövs för att lärarna skulle kunna skapa goda relationer med eleverna. Dessa relationer anser vi vara mycket betydelsefulla för att elever ska utvecklas både kunskapsmässigt och på det personliga planet.

Skatka, Emma & Wiklund, Martina. (2006). Det ömsesidiga mötet – hur föräldrar möter pedagoger och hur pedagoger möter föräldrar. (The Mutual Meeting - Parents Meet Pre-School Teachers and Pre-School Teachers Meet Parents).Föräldrakontakten är en stor del av arbetet som förskollärare och ytterst viktig. Varje möte mellan föräldrar och förskollärare ser olika ut och påverkas av vilka vi är och vilka förväntningar vi har på mötet. Kontakten påverkas också av den kontext de befinner sig. Studiens syfte är att få en djupare kunskap om hur föräldrar och pedagoger handlar, tänker och känner i de dagliga mötena på förskolan. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar; Vad ger pedagoger och föräldrar för utsagor om sin samverkan i mötet? Påverkar yrkesrollen och föräldrarollen mötena i förskolan? Hur ser pedagoger och föräldrar på möjligheten till föräldrainflytande? Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju förskollärare och åtta föräldrar på två förskolor. Resultaten visar att deras förväntningar på varandra ofta är outtalade och skiljer sig åt. Pedagogers och föräldrars roller styrs och påverkas av varandra. Deras handlande styrs även av förskolans kontext, där pedagogerna genom sin yrkesroll har företräde. Nyckelord: förskola, föräldrar, handlande, kommunikation, roller, sociala relationer

Det övergripande syftet med undersökningen ”Internet och det öppna samhällets drivkrafter” är att i första hand påvisa, förklara och förstå olika samband mellan språklig kommunikation och demokratiska processer. Ett särskilt fokus läggs på studier av internet som kommunikationsmedium. En central frågeställning kretsar också kring vad som möjliggör och har möjliggjort väl fungerande demokratiska processer genom historien och i nutid. Den hypotes som läggs fram är att det i grunden är kommunikation mellan människor genom mänskliga språk som möjliggör demokratiska processer.

Diskussionen och arbetet för hållbar utveckling är ett högaktuellt och omdebatterat ämne. Skolmyndigheterna anser emellertid att hållbar utveckling bör vara ett centralt begrepp i skolverksamheten och därför menar vi att det är viktigt att undersöka hur man i skolan använder sig av och förhåller sig till hållbar utveckling. Uppsatsens syfte är att fånga upp lärares och elevers syn på begreppet hållbar utveckling samt belysa hur väl förankrat undervisning för hållbar utveckling är i samhällskunskapsämnet, men även att lyfta fram vilka miljöundervisningstraditioner som dominerar i praktiken. Resultaten bygger på undersökningsmetoden triangulering och studien är även knuten till en teoretisk utgångspunkt i form av Habermas samhällsteori om det kommunikativa handlandets betydelse för en demokratisk samhällsutveckling, något som överensstämmer med den syn på lärande för hållbar utveckling som skolmyndigheterna framhåller i sina skrifter. För att urskilja hur väl förankrat ett lärande för hållbar utveckling är i samhällskunskapsundervisningen har vi använt oss av ett analysredskap bestående av tre olika miljöundervisningstraditioner. Studien visar tendenser på att varken begreppet, perspektivet eller ett lärande för hållbar utveckling i dess fulla bemärkelse är förankrat i skolverksamheten. Förhållningssättet till begreppet och ett lärande för hållbar utveckling kan kännetecknas som tveksamt och präglas av en omedvetenhet om skolmyndigheternas intentioner. I undersökningen framkommer även en rad uppenbara hinder i skolverksamheten som påverkar möjligheten att etablera en undervisning för hållbar utveckling. En slutledning som kan dras utifrån undersökningens resultat är att en undervisning för hållbar utveckling framförallt kräver en mer aktiv rörelse från båda riktningarna, det vill säga dels tydligare information från skolmyndigheterna ner till skolverksamheten och dels ett intresse från lärare och elever att utveckla skolverksamheten i enighet med en hållbar och demokratisk framtidsutveckling.