Academic literature on the topic 'Kompensatorisk pedagogik'

Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om och förståelse av hur lärare i matematik skapar möjligheter till kommunikation, använder sig av didaktiska strategier samt möter elever i matematiksvårigheter, särskilt i samband med problemlösning. I denna studie genomförde vi 16 semistrukturerade intervjuer med en kvalitativ ansats. Vi har därefter analyserat dessa intervjuer utifrån våra frågeställningar. Utifrån de teman vi funnit har vi med hjälp av analysverktyget som vi skapade med inspiration från Hufferd-Ackles, Fuson och Sherin (2004) samt Brousseau (1997) funnit variation och progression av våra teman. Resultatet visar att lärare i studien skapar möjligheter för elever att kommunicera genom problemlösning i matematik. Det gör de genom att låta eleverna kommunicera i par eller i grupp samt ställer frågor under problemlösningslektionen. Lärare möter elever i matematiksvårigheter genom att beakta gruppsammansättningar, välja problemlösningsuppgifter så att alla elever kan delta, ge extra instruktioner samt erbjuda eleverna kompensatoriska hjälpmedel under problemlösningslektionen. Slutsatsen är att lärare som möjliggör kommunikation för elever i problemlösningsklassrummet skapar ökad möjlighet till förståelse för matematik. Kommunikation tillsammans med andra och i de fall där eleverna får möjlighet att använda hjälpmedel skapar en kompensatorisk effekt för elever i matematiksvårigheter. Studien har bidragit till att få kunskap om hur lärare skapar möjlighet för elever i matematiksvårigheter genom kommunikation i matematik. Genom att fler verktyg har synliggjorts, såsom variation av frågor, problemlösningsuppgifter och didaktiskt förhållningssätt så kan vi som speciallärare i matematik använda oss av den kunskapen till att utveckla och stödja elever i matematiksvårigheter till ett fortsatt lärande i matematik.

The establishment of functional parental-involvement in preschools has become a larger and more complex area since the Swedish curriculum was revised in 2010. Parental involvement is important, not only as an incentive for the individual child’s development, but also regarding a democratic perspective of parent participation. The diversity of parents makes overall strategic governmental efforts to enable parental-involvement ineffective and each preschool must handle the heterogeneous parental group in their area. Parents who lack the knowledge of Swedish are more likely to be excluded from strategic parental-involvement efforts in preschools, which made us curious to inquire into efforts that aim to include non-Swedish-speaking parents. Through interviews with preschool teachers and managers we aimed to discover discourse orientated patterns in discussions regarding non-Swedish speaking-parents overall and look into which methods and aspects teachers found critical in constructing functional parental-involvement with this specific group. We executed a discourse-orientated analyze on our findings and relate it to methods mentioned by teachers to see how they impact each other. We found that teachers describe the group issued in ways of both similarities with the general group of parents and at the same time as distinctive characters with unique needs and therefor organized their parental-involvement efforts accordingly.

This research aims to highlight how the ‘boy-crisis’ affects the identities and results of boys in Swedish schools. Therefore, reasons, consequences and possible solutions are investigated in this study. The ‘boy-crisis’, I argue, may be neutralized if the entire school system, with both teachers and principals, includes a gender perspective and take the value basis and the mission of gender equality into serious consideration. In order to counteract the existing culture of students not prone to study, schools should analyze and highlight and link social gender norms to school results. Schools should promote students’ differences and therefore contribute to students’ learning potential. Every student should feel equally worthy and be treated respectfully regardless of gender. However, the results of this study presents otherwise. In schools nowadays, boys seem to be the less successfully. Therefore this study is important.

BakgrundSamhällsutvecklingen har gett upphov till en rad förändringar inom utbildningssystemet, där vi gått från ett industrisamhälle till ett kunskapssamhälle. Det har sedan 1900-talet skett ett flertal förändringar inom skolväsendet angående styrningen av skolan. Från en centralstyrd skola har ansvaret förskjutits till kommunen. Införandet av skolpengen och fria skolvalet har även öppnat upp för marknaden att inrätta skolor drivna av privata aktörer. Det fanns även en tro på att dessa reformer skulle bidra till en ökad integration. Resultatet blev istället det motsatta, det vill säga en ökad segregation som idag är större än någonsin, och där socioekonomiska grupper idag är uppdelade. Likvärdigheten har i relation till denna problematik försämrats då kvaliteten varierar mellan skolformerna. Ett verktyg för att stävja denna utveckling och som är ett intressant koncept för att verka kompensatoriskt är den mobila förskolan som har en buss som resurs för att erbjuda barn ökade samhälls- och kulturupplevelser.SyfteSyftet är att undersöka hur pedagogisk personal på mobila förskolor anser att de arbetar med det kompensatoriska uppdraget ur ett likvärdighetsperspektiv.MetodI vår studie har vi använt oss av en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer som undersökningsredskap. Sammantaget har fem intervjuer genomförts. Det teoretiska ramverket utgörs av klassteori.ResultatMobila förskolan utmärker sig som en plattform där ökade möjligheter för integration kan uppnås genom det upplevelsebaserade lärandet. Mobila förskolan är särskilt prioriterad i utsatta områden, då det har visat sig att dessa områden är mer resurskrävande. Detta innebär ökade krav på en kompensatorisk verksamhet där resultatet visar att mobila förskolan är ett sätt att motverka sociala klyftor, samt ge ökade förutsättningar för barn i socialt utsatta områden. Det bör även tilläggas att mobila förskolan inte bara är ett verktyg för socialt utsatta områden utan kan användas i andra syften för att öka barns möjligheter till upplevelser och möten med sin omvärld, vilket kan vara starten i det livslånga lärandet.

Sammanfattning Dagens samhälle ställer stora krav på läsförmåga för att vara en del av samhället. Förutsättning för inlärning bottnar i en god läsundervisning. Läsprocessen innehåller flera faktorer såsom språkförståelse, avkodning och motivation. Tidigare forskning beskriver pedagogisk tjänstehund som en möjlig och tänkbar motivator för ökad läslust hos elever.    Studiens fokusområde har varit att undersöka speciallärare/specialpedagogers erfarenheter beträffande pedagogisk tjänstehund som ett externt kompensatoriskt verktyg i skolsam­manhang. Syftet med studien är att öka kunskapen om pedagogiska tjänstehundens betydelse för att öka elevens motivation i samband med läsinlärning. Relevanta centrala begrepp i studien är motivation och självkänsla. En kvalitativ metod med intervju som datainsamlings instrument har använts. Ett induktivt arbetssätt har varit aktuellt eftersom vi valt att utforska i empirin. Studiens resultat har tolkats utifrån tematisk analys och sex steg har presenterats, vilket resulterat i olika teman. De teman som identifierats och finns med i uppsatsen är; erfarenheter från specialpedagoger/lärare som gör att pedagogisk tjänstehund rekommenderas i undervisningen, den pedagogiska tjänstehundens roll i samband med elevens läsutveckling, ledningsansvar, speciallärare/pedagogers erfarenheter av resultat beträffande hundassisterad pedagogik och vikten av en välorganiserad verksamhetsplan.   Studien visar att hunden kan vara ett möjligt externt kompensatoriskt verktyg i interventioner, då man arbetar utifrån uppställda mål och kontinuerlig utvärdering, för att skapa läslust och ökat läsflyt. Beroende på aktivitet eller intervention kan man se skillnad på elevens progression. Tidiga insatser för att främja lust och bibehålla elevens självkänsla är viktiga förutsättningar för att undvika en beteendeproblematik och i värsta fall utanförskap för den enskilda eleven.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera lärares och speciallärares erfarenheter av och uppfattningar om att arbeta med pedagogisk utredning i grundskolan samt grundsärskolan utifrån följande forskningsfrågor: Vilka erfarenheter har lärare av att genomföra pedagogiska utredningar enligt gällande riktlinjer för att utreda grundskolans samt grundsärskolans elevers behov av särskilt stöd? Vilka uppfattningar har lärare om den pedagogiska utredningens betydelse för att stödja elevers måluppfyllelse? Utifrån syfte och frågeställningar valdes en metodtriangulering där fem speciallärare intervjuades utifrån semistruktur, enkät skickades ut till alla lärare vid kommunens F-9 skolor därefter genomfördes en fokusgruppsintervju med fyra lärare för att få en fördjupad förståelse för studiens forskningsområde. Studiens teoretiska referensram utgår från begreppet likvärdighet. Gällande styrdokument beskriver likvärdighet utifrån tre grundläggande aspekter; lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildning och att utbildningen ska vara kompensatorisk. I studien framkommer att efter Skolinspektionens granskning av kommunen har arbetet med och rutiner kring att utreda elevers behov av särskilt stöd förbättrats. Det framgår också att den pedagogiska utredningen genomförs till stor del enligt styrdokumentens riktlinjer. Dock beskrivs i denna studie en begränsad erfarenhet av att utreda grundsärskoleelevers behov av särskilt stöd som grundar sig i avsaknad av måluppfyllelse. Intervjupersonerna i studien har en förhoppning om att tydligare rutiner kommer att ge eleverna bättre stödinsatser men det framkommer också att de har erfarenhet av att bristande resurser och kompetens kan spela en avgörande roll för om skolan kan erbjuda eleven kompensatoriskt stöd.
The purpose of this study is to describe and analyze teachers and special needs teachers experiences of and perceptions with respect to working with educational assessment in elementary school and special needs school based on the following research questions: What experiences do teachers have from performing educational assessments according to current guidelines for assessment of elementary school and special needs school pupils need of special support? What perceptions do teachers have regarding the educational assessments importance for supporting pupils goal completion? Based on the purpose and questions a mixed method approach was chosen. Five special needs teachers were interviewed by semi structure and a poll was sent out to all teachers in the municipality F-9 schools and after that a focus group interview was performed with four teachers to get a deeper understanding of the research area of the study. The theoretical reference for this study originates from the concept of equivalence. Current regulatory documents describe equivalence based on three fundamental aspects: equal access to education, equal quality of education and education shall be compensatory. In the study it reveals that after Schools Inspectorate review of the municipality the work with routines for assessment regarding pupils with special needs have been improved. It also reveals that the educational assessment is being performed according to the regulatory documents guidelines. However, this study describes a limited experience of assessing special needs pupils need of special support based on lack of goal completion. The persons interviewed in the study have an expectation that more clear routines will give the pupils better support contribution, but it also reveals that they have experience that lack of resources and competence can have a crucial role if the school can offer the pupil compensatory support.

Det är ingen hemlighet att den svenska specialpedagogiken i skrivandets stund upplever stora förändringar. Den allt mer digitaliserade svenska skolan skapar möjligheter till särskilda anpassningar som för 10 år sedan specialpedagogerna bara kunde drömma om. Digitala verktyg som datorer och iPads möjliggör helt andra typer av det man kallar för ”särskilt stöd”. Plötsligt kan dyslektiker både läsa och skriva och elever med koncentrationssvårigheter kan arbeta hela lektioner i sträck. Samtidigt så måste ju någon veta hur de kompensatoriska verktygen skall användas för att gynna elevernas lärande. Denna någon måste vara en specialpedagog. Trots att en hel del forskning redan gjorts på hur elever påverkas av att arbeta med digitala verktyg så är det tydligt att det i den tidigare forskningen också finns ett stort tomrum: Ingen har frågat sig hur specialpedagogerna upplever att skolans digitalisering påverkat deras profession? Denna studie vill försöka bidra till att fylla just detta tomrum. Hur påverkas den specialpedagogiska professionen av skolans digitalisering? Och på vilka sätt förändrar digitaliseringen specialpedagogernas möjligheter att bidra till elevers lärande? Det är dessa frågor studien försöker besvara genom att kvalitativt intervjua sex specialpedagoger om deras upplevelser av digitaliseringen. Explicit kan studiens frågeställningar uttryckas enligt följande: På vilka sätt anser verksamma specialpedagoger att deras yrkesutövning påverkats av digitaliseringen av skolan och användningen av ikt-verktyg i undervisningen? På vilka sätt förändrar digitaliseringen av skolan och användandet av ikt-verktyg i undervisningen verksamma specialpedagogers möjligheter att bidra till elevers lärande och utveckling? Studiens resultat visar på stora förändringar inom den specialpedagogiska professionen. Många upplever att yrket fått en mer handledande roll, att det är lättare att individualisera och anpassa undervisningen efter elevernas behov, att kommunikationen på arbetsplatsen förändrats till det bättre och att det är lättare att skapa engagemang kring olika uppgifter med hjälp av ikt-verktyg. Specialpedagogerna har också lyft att man arbetar mer i team kring lever och att det är lättare för all personal på skolan att sätta sig in i en elevs specifika behov.

Syftet med denna studie är att utveckla en ökad kunskap om hur rektorer resonerar och lärare beskriver sina erfarenheter utifrån ett läxfritt arbetssätt som ett kompensatoriskt hjälpmedel. Läxor regleras inte inom styrdokumenten och ger således läraren ansvar om att besluta om läxor ska utgöra en del av elevens undervisning eller inte. Läxan tenderar till att skap samhällsdebatter och utifrån forskning synliggörs läxan som en naturlig del av elevens undervisning som bidrar med stora skillnadder för elevens lärande.  Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visar att skillnader i elevers kunkskapsmässiga förutsättningar och behov kan kompenseras i arbetet med stöd av tid och resurser. Fortsättningsvis visar resultaten att eleven krävs vara ansvarstagande och självkritisk i relation till sin egen förmåga.

This thesis investigates strategies used to include students with language disabilities in schools and whether they differ depending on the age of the students. A interview guide for qualitative interviews was used to interview two groups of respondents (teachers with longer and shorter experience) The material was categorized according to students ages (grade 5 and below respective grade 6 to 9) The results show that there is no common plan for how to work with children with language disabilities in the investigated municipality. However, similar strategies are used for both groups of students, but how the strategies are applied differs.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka användandet av kompenserande datorhjälpmedel i den svenska grundskolan för elever med brister i läs- och skrivförmåga och hur personalens inställning och kompetens ser ut när det gäller dessa hjälpmedel.

Metod

Studien innefattar en enkätundersökning genomförd i alla kommunala grundskolor från år 0 - 9 i sex olika kommuner.

Resultat

Undersökningarna visar att få elever har tillgång till dator som kompensatoriskt hjälpmedel. Datorn som kompensation nyttjas i mycket begränsad omfattning i det dagliga arbetet i klassrummet. Elevens användande av dator begränsas till färdighetstränande programvara och textbehandling med rättstavning. Undersökningen redovisar bristande teknisk och pedagogisk kompetens hos skolans personal angående dator som kompensatoriskt hjälpmedel. Den låga svarsprocenten i enkätundersökningen gör att resultaten måste tolkas med försiktighet.

Diskussion

Kompetenshöjning av skolans pedagoger om dator som kompensatoriskt hjälpmedel både pedagogiskt och tekniskt är nödvändig för att tillgodose varje elevs rätt till anpassning efter egna förutsättningar och behov.