Dissertations / Theses: 'Kompensatorisk pedagogik'

1

Granström, Anna, and Bernersson Clary Lagerqvist. "Hur skapar lärare möjlighet till kommunikation i matematik? : Fokus på problemlösning och elever i matematiksvårigheter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35672.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om och förståelse av hur lärare i matematik skapar möjligheter till kommunikation, använder sig av didaktiska strategier samt möter elever i matematiksvårigheter, särskilt i samband med problemlösning. I denna studie genomförde vi 16 semistrukturerade intervjuer med en kvalitativ ansats. Vi har därefter analyserat dessa intervjuer utifrån våra frågeställningar. Utifrån de teman vi funnit har vi med hjälp av analysverktyget som vi skapade med inspiration från Hufferd-Ackles, Fuson och Sherin (2004) samt Brousseau (1997) funnit variation och progression av våra teman. Resultatet visar att lärare i studien skapar möjligheter för elever att kommunicera genom problemlösning i matematik. Det gör de genom att låta eleverna kommunicera i par eller i grupp samt ställer frågor under problemlösningslektionen. Lärare möter elever i matematiksvårigheter genom att beakta gruppsammansättningar, välja problemlösningsuppgifter så att alla elever kan delta, ge extra instruktioner samt erbjuda eleverna kompensatoriska hjälpmedel under problemlösningslektionen. Slutsatsen är att lärare som möjliggör kommunikation för elever i problemlösningsklassrummet skapar ökad möjlighet till förståelse för matematik. Kommunikation tillsammans med andra och i de fall där eleverna får möjlighet att använda hjälpmedel skapar en kompensatorisk effekt för elever i matematiksvårigheter. Studien har bidragit till att få kunskap om hur lärare skapar möjlighet för elever i matematiksvårigheter genom kommunikation i matematik. Genom att fler verktyg har synliggjorts, såsom variation av frågor, problemlösningsuppgifter och didaktiskt förhållningssätt så kan vi som speciallärare i matematik använda oss av den kunskapen till att utveckla och stödja elever i matematiksvårigheter till ett fortsatt lärande i matematik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Källebo, Annica, and Carolina Gard. "Jag ser inte likvärdigheten i mötet vid dörren : En diskursorienterad analys av föräldrasamverkan med föräldrar med begränsade svenskkunskaper." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-28892.

Full text

Abstract:

The establishment of functional parental-involvement in preschools has become a larger and more complex area since the Swedish curriculum was revised in 2010. Parental involvement is important, not only as an incentive for the individual child’s development, but also regarding a democratic perspective of parent participation. The diversity of parents makes overall strategic governmental efforts to enable parental-involvement ineffective and each preschool must handle the heterogeneous parental group in their area. Parents who lack the knowledge of Swedish are more likely to be excluded from strategic parental-involvement efforts in preschools, which made us curious to inquire into efforts that aim to include non-Swedish-speaking parents. Through interviews with preschool teachers and managers we aimed to discover discourse orientated patterns in discussions regarding non-Swedish speaking-parents overall and look into which methods and aspects teachers found critical in constructing functional parental-involvement with this specific group. We executed a discourse-orientated analyze on our findings and relate it to methods mentioned by teachers to see how they impact each other. We found that teachers describe the group issued in ways of both similarities with the general group of parents and at the same time as distinctive characters with unique needs and therefor organized their parental-involvement efforts accordingly.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Ripén, Caroline. "Skolans genusmedvetenhet : En kvalitativ textanalys av skolans pojkkris." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-74963.

Full text

Abstract:

This research aims to highlight how the ‘boy-crisis’ affects the identities and results of boys in Swedish schools. Therefore, reasons, consequences and possible solutions are investigated in this study. The ‘boy-crisis’, I argue, may be neutralized if the entire school system, with both teachers and principals, includes a gender perspective and take the value basis and the mission of gender equality into serious consideration. In order to counteract the existing culture of students not prone to study, schools should analyze and highlight and link social gender norms to school results. Schools should promote students’ differences and therefore contribute to students’ learning potential. Every student should feel equally worthy and be treated respectfully regardless of gender. However, the results of this study presents otherwise. In schools nowadays, boys seem to be the less successfully. Therefore this study is important.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Haji, Hashi Asha, Brinck Fatmata Kamara, and Kokab Rasekh. "Möjligheternas förskola : En kvalitativ studie om mobila förskolans arbete med det kompensatoriska uppdraget ur ett likvärdighetsperspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12052.

Full text

Abstract:

BakgrundSamhällsutvecklingen har gett upphov till en rad förändringar inom utbildningssystemet, där vi gått från ett industrisamhälle till ett kunskapssamhälle. Det har sedan 1900-talet skett ett flertal förändringar inom skolväsendet angående styrningen av skolan. Från en centralstyrd skola har ansvaret förskjutits till kommunen. Införandet av skolpengen och fria skolvalet har även öppnat upp för marknaden att inrätta skolor drivna av privata aktörer. Det fanns även en tro på att dessa reformer skulle bidra till en ökad integration. Resultatet blev istället det motsatta, det vill säga en ökad segregation som idag är större än någonsin, och där socioekonomiska grupper idag är uppdelade. Likvärdigheten har i relation till denna problematik försämrats då kvaliteten varierar mellan skolformerna. Ett verktyg för att stävja denna utveckling och som är ett intressant koncept för att verka kompensatoriskt är den mobila förskolan som har en buss som resurs för att erbjuda barn ökade samhälls- och kulturupplevelser.SyfteSyftet är att undersöka hur pedagogisk personal på mobila förskolor anser att de arbetar med det kompensatoriska uppdraget ur ett likvärdighetsperspektiv.MetodI vår studie har vi använt oss av en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer som undersökningsredskap. Sammantaget har fem intervjuer genomförts. Det teoretiska ramverket utgörs av klassteori.ResultatMobila förskolan utmärker sig som en plattform där ökade möjligheter för integration kan uppnås genom det upplevelsebaserade lärandet. Mobila förskolan är särskilt prioriterad i utsatta områden, då det har visat sig att dessa områden är mer resurskrävande. Detta innebär ökade krav på en kompensatorisk verksamhet där resultatet visar att mobila förskolan är ett sätt att motverka sociala klyftor, samt ge ökade förutsättningar för barn i socialt utsatta områden. Det bör även tilläggas att mobila förskolan inte bara är ett verktyg för socialt utsatta områden utan kan användas i andra syften för att öka barns möjligheter till upplevelser och möten med sin omvärld, vilket kan vara starten i det livslånga lärandet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Axelsson, Anne, and Gunilla Olsson. "Pedagogisk tjänstehund som externt kompensatoriskt hjälpmedel : För ökad motivation, självkänsla och läsförmåga." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-150052.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Dagens samhälle ställer stora krav på läsförmåga för att vara en del av samhället. Förutsättning för inlärning bottnar i en god läsundervisning. Läsprocessen innehåller flera faktorer såsom språkförståelse, avkodning och motivation. Tidigare forskning beskriver pedagogisk tjänstehund som en möjlig och tänkbar motivator för ökad läslust hos elever. Studiens fokusområde har varit att undersöka speciallärare/specialpedagogers erfarenheter beträffande pedagogisk tjänstehund som ett externt kompensatoriskt verktyg i skolsammanhang. Syftet med studien är att öka kunskapen om pedagogiska tjänstehundens betydelse för att öka elevens motivation i samband med läsinlärning. Relevanta centrala begrepp i studien är motivation och självkänsla. En kvalitativ metod med intervju som datainsamlings instrument har använts. Ett induktivt arbetssätt har varit aktuellt eftersom vi valt att utforska i empirin. Studiens resultat har tolkats utifrån tematisk analys och sex steg har presenterats, vilket resulterat i olika teman. De teman som identifierats och finns med i uppsatsen är; erfarenheter från specialpedagoger/lärare som gör att pedagogisk tjänstehund rekommenderas i undervisningen, den pedagogiska tjänstehundens roll i samband med elevens läsutveckling, ledningsansvar, speciallärare/pedagogers erfarenheter av resultat beträffande hundassisterad pedagogik och vikten av en välorganiserad verksamhetsplan. Studien visar att hunden kan vara ett möjligt externt kompensatoriskt verktyg i interventioner, då man arbetar utifrån uppställda mål och kontinuerlig utvärdering, för att skapa läslust och ökat läsflyt. Beroende på aktivitet eller intervention kan man se skillnad på elevens progression. Tidiga insatser för att främja lust och bibehålla elevens självkänsla är viktiga förutsättningar för att undvika en beteendeproblematik och i värsta fall utanförskap för den enskilda eleven.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Englund, Mona, and Mari Liljemark. "Pedagogiska utredningar i grundskolan och grundsärskolan : Ett verktyg för skolans kompensatoriska uppdrag?" Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-156207.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera lärares och speciallärares erfarenheter av och uppfattningar om att arbeta med pedagogisk utredning i grundskolan samt grundsärskolan utifrån följande forskningsfrågor: Vilka erfarenheter har lärare av att genomföra pedagogiska utredningar enligt gällande riktlinjer för att utreda grundskolans samt grundsärskolans elevers behov av särskilt stöd? Vilka uppfattningar har lärare om den pedagogiska utredningens betydelse för att stödja elevers måluppfyllelse? Utifrån syfte och frågeställningar valdes en metodtriangulering där fem speciallärare intervjuades utifrån semistruktur, enkät skickades ut till alla lärare vid kommunens F-9 skolor därefter genomfördes en fokusgruppsintervju med fyra lärare för att få en fördjupad förståelse för studiens forskningsområde. Studiens teoretiska referensram utgår från begreppet likvärdighet. Gällande styrdokument beskriver likvärdighet utifrån tre grundläggande aspekter; lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildning och att utbildningen ska vara kompensatorisk. I studien framkommer att efter Skolinspektionens granskning av kommunen har arbetet med och rutiner kring att utreda elevers behov av särskilt stöd förbättrats. Det framgår också att den pedagogiska utredningen genomförs till stor del enligt styrdokumentens riktlinjer. Dock beskrivs i denna studie en begränsad erfarenhet av att utreda grundsärskoleelevers behov av särskilt stöd som grundar sig i avsaknad av måluppfyllelse. Intervjupersonerna i studien har en förhoppning om att tydligare rutiner kommer att ge eleverna bättre stödinsatser men det framkommer också att de har erfarenhet av att bristande resurser och kompetens kan spela en avgörande roll för om skolan kan erbjuda eleven kompensatoriskt stöd.
The purpose of this study is to describe and analyze teachers and special needs teachers experiences of and perceptions with respect to working with educational assessment in elementary school and special needs school based on the following research questions: What experiences do teachers have from performing educational assessments according to current guidelines for assessment of elementary school and special needs school pupils need of special support? What perceptions do teachers have regarding the educational assessments importance for supporting pupils goal completion? Based on the purpose and questions a mixed method approach was chosen. Five special needs teachers were interviewed by semi structure and a poll was sent out to all teachers in the municipality F-9 schools and after that a focus group interview was performed with four teachers to get a deeper understanding of the research area of the study. The theoretical reference for this study originates from the concept of equivalence. Current regulatory documents describe equivalence based on three fundamental aspects: equal access to education, equal quality of education and education shall be compensatory. In the study it reveals that after Schools Inspectorate review of the municipality the work with routines for assessment regarding pupils with special needs have been improved. It also reveals that the educational assessment is being performed according to the regulatory documents guidelines. However, this study describes a limited experience of assessing special needs pupils need of special support based on lack of goal completion. The persons interviewed in the study have an expectation that more clear routines will give the pupils better support contribution, but it also reveals that they have experience that lack of resources and competence can have a crucial role if the school can offer the pupil compensatory support.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Larslin, Albin. "IKT och lärande : Ett specialpedagogiskt perspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-325365.

Full text

Abstract:

Det är ingen hemlighet att den svenska specialpedagogiken i skrivandets stund upplever stora förändringar. Den allt mer digitaliserade svenska skolan skapar möjligheter till särskilda anpassningar som för 10 år sedan specialpedagogerna bara kunde drömma om. Digitala verktyg som datorer och iPads möjliggör helt andra typer av det man kallar för ”särskilt stöd”. Plötsligt kan dyslektiker både läsa och skriva och elever med koncentrationssvårigheter kan arbeta hela lektioner i sträck. Samtidigt så måste ju någon veta hur de kompensatoriska verktygen skall användas för att gynna elevernas lärande. Denna någon måste vara en specialpedagog. Trots att en hel del forskning redan gjorts på hur elever påverkas av att arbeta med digitala verktyg så är det tydligt att det i den tidigare forskningen också finns ett stort tomrum: Ingen har frågat sig hur specialpedagogerna upplever att skolans digitalisering påverkat deras profession? Denna studie vill försöka bidra till att fylla just detta tomrum. Hur påverkas den specialpedagogiska professionen av skolans digitalisering? Och på vilka sätt förändrar digitaliseringen specialpedagogernas möjligheter att bidra till elevers lärande? Det är dessa frågor studien försöker besvara genom att kvalitativt intervjua sex specialpedagoger om deras upplevelser av digitaliseringen. Explicit kan studiens frågeställningar uttryckas enligt följande: På vilka sätt anser verksamma specialpedagoger att deras yrkesutövning påverkats av digitaliseringen av skolan och användningen av ikt-verktyg i undervisningen? På vilka sätt förändrar digitaliseringen av skolan och användandet av ikt-verktyg i undervisningen verksamma specialpedagogers möjligheter att bidra till elevers lärande och utveckling? Studiens resultat visar på stora förändringar inom den specialpedagogiska professionen. Många upplever att yrket fått en mer handledande roll, att det är lättare att individualisera och anpassa undervisningen efter elevernas behov, att kommunikationen på arbetsplatsen förändrats till det bättre och att det är lättare att skapa engagemang kring olika uppgifter med hjälp av ikt-verktyg. Specialpedagogerna har också lyft att man arbetar mer i team kring lever och att det är lättare för all personal på skolan att sätta sig in i en elevs specifika behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Sjöberg, Mia. "Läxfritt : Rektorers resonemang och lärares beskrivningar om sina erfarenheter utifrån ett läxfritt arbetssätt som ett kompensatoriskt hjälpmedel." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-106258.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att utveckla en ökad kunskap om hur rektorer resonerar och lärare beskriver sina erfarenheter utifrån ett läxfritt arbetssätt som ett kompensatoriskt hjälpmedel. Läxor regleras inte inom styrdokumenten och ger således läraren ansvar om att besluta om läxor ska utgöra en del av elevens undervisning eller inte. Läxan tenderar till att skap samhällsdebatter och utifrån forskning synliggörs läxan som en naturlig del av elevens undervisning som bidrar med stora skillnadder för elevens lärande. Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visar att skillnader i elevers kunkskapsmässiga förutsättningar och behov kan kompenseras i arbetet med stöd av tid och resurser. Fortsättningsvis visar resultaten att eleven krävs vara ansvarstagande och självkritisk i relation till sin egen förmåga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Bergström, Anna. "Elever med språkstörning : Skiljer sig strategierna för elevernas utbildning beroende av elevernas ålder?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-65020.

Full text

Abstract:

This thesis investigates strategies used to include students with language disabilities in schools and whether they differ depending on the age of the students. A interview guide for qualitative interviews was used to interview two groups of respondents (teachers with longer and shorter experience) The material was categorized according to students ages (grade 5 and below respective grade 6 to 9) The results show that there is no common plan for how to work with children with language disabilities in the investigated municipality. However, similar strategies are used for both groups of students, but how the strategies are applied differs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Rönnåsen, Björn, and Curt Ekstedt. "Dator som kompensatoriskt hjälpmedel : En studie om elevers datoranvändning vid bristande läs- och skrivförmåga." Thesis, Växjö University, School of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1336.

Full text

Abstract:

Syfte

Syftet med studien är att undersöka användandet av kompenserande datorhjälpmedel i den svenska grundskolan för elever med brister i läs- och skrivförmåga och hur personalens inställning och kompetens ser ut när det gäller dessa hjälpmedel.

Metod

Studien innefattar en enkätundersökning genomförd i alla kommunala grundskolor från år 0 - 9 i sex olika kommuner.

Resultat

Undersökningarna visar att få elever har tillgång till dator som kompensatoriskt hjälpmedel. Datorn som kompensation nyttjas i mycket begränsad omfattning i det dagliga arbetet i klassrummet. Elevens användande av dator begränsas till färdighetstränande programvara och textbehandling med rättstavning. Undersökningen redovisar bristande teknisk och pedagogisk kompetens hos skolans personal angående dator som kompensatoriskt hjälpmedel. Den låga svarsprocenten i enkätundersökningen gör att resultaten måste tolkas med försiktighet.

Diskussion

Kompetenshöjning av skolans pedagoger om dator som kompensatoriskt hjälpmedel både pedagogiskt och tekniskt är nödvändig för att tillgodose varje elevs rätt till anpassning efter egna förutsättningar och behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Gustafsson, Agneta, and Inger Jaensson. "Att kunna läsa lika bra som alla andra : elevers uppfattning av kompensatoriska läshjälpmedel." Thesis, Växjö University, School of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1333.

Full text

Abstract:

Syfte

Syftet med uppsatsen var att jämföra elevers uppfattningar av att använda kompenserande läshjälpmedel med de teorier som finns kring läs- och skrivsvårigheter och dyslexi.

Metod

Metoden som använts är kvalitativ med intervjuer med halvstrukturerad uppläggning. Intervjuer genomfördes med sex elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi som studerar i grundskolans år 7-9 eller gymnasieskolan i en utvald kommun. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån en fenomenografisk ansats.

Resultat

Undersökningens resultat visar att eleverna har god kännedom om läskompensation och goda erfarenheter av att använda den utrustning de fått. Hela elevgruppen anser sig ha ökat sin hastighet att ta till sig text, förbättrat sitt ordförråd och sin förståelse och därmed förändrat sin totala lärsituation i positiv riktning. De flesta använder hjälpmedlen hemma eller i skolans grupprum, mer sällan i klassrummet. Elevernas datorintresse har varit stort från början, likaså föräldrarnas stöd och engagemang. Elevernas uppfattning av lärarengagemanget är däremot olika.

Diskussion

Upplevelser av att vara annorlunda, att vara ledsen, att inte bli förstådd och respekterad har flera uttryckt. Trots medvetenhet om sina behov av hjälpmedel och stoltheten över att behärska utrustningen vill eleverna inte använda sina hjälpmedel fullt ut.

Undersökningen visar att ytterligare forskning behövs kring självbild och läsning liksom kring hur kompenserande läshjälpmedel kan bli ett naturligt och självklart redskap i lärsituationen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Björnwall, Jessica, and Christine Skillborg. "”Ständig känsla av otillräcklighet” : En kvalitativ studie om det kompensatoriska uppdraget i teori och praktik." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-83982.

Full text

Abstract:

Syftet med följande studie är att bidra med kunskaper om lärares och specialpedagogers förutsättningar att ta sig an och arbeta med den specialpedagogiska delen av det kompensatoriska uppdraget tillsammans, ett uppdrag som omfattas av att uppväga skillnader i elevers olika förutsättningar på vägen mot utbildningens mål. Forskning visar att uppdraget som sådant är både komplext och mångtydigt, och den senaste Pisarapporten visar att skolan misslyckas att verka kompensatoriskt vilket i sin tur påverkar likvärdigheten i svensk skola. I studien sätts lärares och specialpedagogers tolkningar och uppfattningar om det kompensatoriska uppdraget in i ett frirumsteoretiskt ramverk, där yttre och inre gränser samt lärarprofessionalism är bärande begrepp. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer med sex lärare och två specialpedagoger på två skolor med väsentligt skilda elevunderlag, socioekonomiskt och sociokulturellt, utgör studiens empiriska underlag då jämförelser är ett inslag av vikt i den forskningsansats vi hämtat inspiration från: grundad teori, GT. Resultatet visar att det kompensatoriska uppdraget är både komplicerat och otydligt, att lärare och specialpedagoger upplever sig sakna både tid samt kunskap och kompetens, och att det viktiga tillsammansarbetet tenderar att svikta. Lärares och specialpedagogers förutsättningar att ta sig an och arbeta med den specialpedagogiska delen av det kompensatoriska uppdraget begränsas således på grund av olika faktorer. Detta leder i sin tur till en känsla av otillräcklighet, oavsett elevunderlag, vilket i sin tur leder till en delvis (o)medveten ansvarsförskjutning. Därav problematiseras i diskussionsdelen även det kompensatoriska uppdraget i förhållande till likvärdighet eftersom det kompensatoriska uppdraget är en förutsättning för likvärdighet. Likaså lyfts även vikten av det specialpedagogiska uppdraget i relation till det kompensatoriska uppdraget i diskussionsdelen. Utifrån ett likvärdighetsperspektiv utgör specialpedagogrollen en brygga mellan teori och praktik och på så sätt skapas bättre förutsättningar för att “lyckas” med det kompensatoriska uppdraget dvs. skapa en så likvärdig utbildning som möjligt för eleverna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Ekman, Maja, and Sausins Louise Gillberg. "Inkludering - vision eller verklighet? : En studie om lärares resonemang kring specialpedagogiska insatser." Thesis, Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-53277.

Full text

Abstract:

Trots att det idag finns en officiell vision om ett inkluderande perspektiv tyder forskning på att särskiljande lösningarförekommer i den svenska skolan. Denna motsägelsefullhet bidrog till att vi blev intresserade av att studera dettafenomen närmare. Syftet med vår studie blev därmed att undersöka hur lärare tänker och resonerar kring begreppeninkludering och exkludering samt skolornas specialpedagogiska insatser. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studiedär fokusgrupper har använts som metod. Resultatet visar på att pedagogerna beskriver sina respektiveverksamheter som exkluderande. Somliga menar att det är svårt att arbeta på ett inkluderande sätt och att de därförtvingats välja särskiljande tillvägagångssätt. Vidare talar pedagogerna om specialpedagogiska insatser utifrån ettkompensatoriskt perspektiv eftersom de tillskriver eleverna problem. Studien visar därmed att inkluderingsvisioneninte har fått fäste på våra undersökta skolor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Neuman, Peter, and Dennis Åkesson. "“Lärare i fritidshem och skola har ett gemensamt uppdrag, eller?” : En kvalitativ studie om fritidshemslärares uppfattningar om samverkan mellan fritidshem och den obligatoriska skolan för att uppnå sitt kompensatoriska uppdrag." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53530.

Full text

Abstract:

Samverkan mellan fritidshemslärare och lärare i den ordinarie skolan är något som ser olika ut i landets skolor. Syftet med denna studie är att skapa kunskap om hur samverkan kan se ut och vad fritidshemslärare anser är viktigt i samverkan med den ordinarie skolan. Följande forskningsfrågor grundar sig studien på: · Hur arbetar fritidshemslärare med det kompensatoriska uppdraget i samverkan med den obligatoriska skolan? · Vilka organisatoriska möjligheter/hinder uppfattar fritidshemslärare att det finns för samverkan mellan fritidshemmet samt den obligatoriska skolan? Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts. Studiens empiri analyseras med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet arbetades fram genom transkribering och analys av datamaterialet där likheter samt skillnader lyfts fram. I fritidshemslärarnas utsagor framträdde en tydlig bild av att de anser samverkan med den obligatoriska skolan är något positivt samt att det möjliggör för att det kompensatoriska uppdraget uppfylls på ett bättre sätt. Planeringstid tillsammans med lärare från den obligatoriska skolan är nödvändigt samt en stöttande skolledningen är två viktiga aspekter för att samverkan ska fungera

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Berglund, Monica, and Ann-Sofie Tallbom. "Är det kompensatoriska uppdraget en utopi? : Olika skolprofessioners uppfattningar kring uppdraget." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-156432.

Full text

Abstract:

Studien sökte besvara hur det kompensatoriska uppdraget uppfattades, vad som kompenserades, vilka strategier som användes samt förutsättningar för det. Social bakgrund i relation till det kompensatoriska uppdraget har genomsyrat skolans utveckling över tid och därav låg studiens fokus på det. Tidigare forskning visade att social bakgrund samt språknivå korrelerar väl med skolprestation. Data samlades in med hjälp av 18 semistrukturerade intervjuer med lärare, specialpedagoger, rektorer och skolchef från förskola till gymnasiet, mejlkonversation med tre statliga skolmyndigheter samt personliga samtal med två statstjänstemän. Studiens teoretiska utgångspunkter inbegrep intersektionalitet, specialpedagogiska perspektiv, sociokulturellt och salutogent perspektiv samt habitus. Enligt Skollagen ska skolan kompensera för elevers olika behov och förutsättningar. Trots att informanterna kompenserade för många saker, framförallt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, framkom en viss osäkerhet kring uppdraget då det var relativt okänt och dels uppfattades tolkningsbart. Förutsättningarna för uppdraget varierade. De största hindren tycktes vara brist på kommunikation kring uppdraget samt resurser. Statstjänstemännen var tydliga med att det är språket som ska kompenseras. De flesta av informanterna ansåg inte att kopplingen mellan social bakgrund samt språknivå och kompensatoriska insatser är tydlig. Många uttryckte att de kopplar social bakgrund till föräldrars förmåga att stötta sina barn med läxläsning eller ekonomiska förutsättningar. En av studiens slutsatser var att det kompensatoriska uppdraget behöver förtydligas och diskuteras i större omfattning.
This study sought to show how the compensatory mission is perceived, what is being compensated as well as which strategies are used and finally the prerequisites for the mission. Social context in relation to the compensatory mission has throughout the history of school been of importance and it is therefore a focal point in this study. Previous research showed that social context as well as language skills corresponds well to a student's school performance. The data collection method was semi structured interviews with a total of 18 teachers, special educators, headmasters and a headmaster of education, from nursery and preschool to high school. Data were also collected from three national school authorities and two officials. The theoretical framework included different perspectives such as intersectional, special education, sociocultural, salutogenic and habitus. According to the school law, the school ought to compensate for the different needs and prerequisites of the students. Despite the fact that the informants compensated for many things, in particular neuropsychiatric disabilities, an uncertainty concerning the mission arose since it was relatively unknown and was apprehended as interpretable. The prerequisites for the mission varied. The mayor obstacles for the mission seemed to be lack of communication regarding the mission and resources. The two officials were explicit concerning that it is the language that should be compensated for. The informants did not find the connections between social background and compensatory input or language clear. Nevertheless, they saw a coupling between social background and parents´ ability to support their children with homework or economic preconditions. One of the conclusions of the study was that the compensatory mission needs to be clarified and be discussed to a greater extent.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Carlberg, Ellinor. ""Färgglatt och lekfullt" : En studie om förskolans kompensatoriska uppdrag och barns möjligheter till kunskap om goda hälsovanor utifrån pedagogernas perspektiv." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85491.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att utveckla kunskaper om hur förskolan arbetar med detkompensatoriska uppdraget för god hälsa, samt synliggöra hur barnen får möjlighet att utvecklakunskaper om goda hälsovanor med inriktning på kost i verksamheten utifrån pedagogernasperspektiv. Utifrån syftet skapades frågeställningarna; Hur arbetar förskolan för att främja barnskunskaper om goda hälsovanor, samt; På vilket sätt formas måltiderna för att möta barnensolika behov? Syfte och frågeställningar besvarades utifrån en kvalitativ ansats med enkät ochintervju som metod. För att undersöka detta kontaktades förskolor i olika kommuner iNorrbotten. Datainsamlingen genomfördes genom att respondenterna fick svara på en enkät ochnågra utvalda (4 förskollärare, 2 rektorer och 2 från kökspersonalen) deltog i enskildaintervjuer. Studien baseras på ett sociokulturellt perspektiv. I studiens resultat är det tydligt attrespondenterna är införstådda med vad förskolans kompensatoriska uppdrag innebär samtvikten av att ge barnen kunskaper om goda hälsovanor redan i förskolan. Resultatet svarade påstudiens syfte och frågeställningar utifrån det insamlade datamaterialet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Norr, Anton, and Rikard Nordström. "Om ja ska vara helt ärligt så kände jag inte till det : En kvalitativ studie av lärares uppfattning om det kompensatoriska uppdraget." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-6566.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka hur lärare definierar det kompensatoriska uppdraget.Studiens syfte är även att bidra med kunskaper som bidrar till att lärare och blivande lärare fåren djupare förståelse för hur vi kan se det kompensatoriska uppdraget från ett praktiknära perspektiv. Frågeställningarna som besvaras i studien är följande. “Hur definierar lärare detkompensatoriska uppdraget?” och “Hur förverkligar lärare det kompensatoriska uppdraget?” Metod Studien har en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer användes som metod. Studiens urval består av fyra lärare som har intervjuats. Den insamlade datan analyserades med hjälp av ett teoretiskt ramverk från Pierre bourdieus teorier om kapital, fält samt habitus. Vi använde Pierre Bourdieus teorier som hjälp för att tolka våra resultat och för att vi var intresserade av lärarnas uppfattning och tolkningar av det kompensatoriska uppdraget. Resultat Resultaten av intervjuerna pekar på att lärarna inte har en enhetlig uppfattning av innebördenav det kompensatoriska uppdraget och dess betydelse i deras vardagliga lärararbete. Vissalärare tolkade det kompensatoriska uppdraget som något som handlar om elevernas olikaförutsättningar och behov utifrån ett likvärdighetsperspektiv. Majoriteten av lärarna uttryckteen positiv inställning till det kompensatoriska uppdraget, men det påtalades även attinnebörden av det kompensatoriska uppdraget är komplext och bör definieras. Slutsats De intervjuade lärarnas definition av det kompensatoriska uppdraget stärker den bild som gesi den tidigare forskningen, att det är något väldigt komplext och att begreppet det kompensatoriska uppdraget och dess innebörd behöver definieras. Ingen enhetlig bild existerar av det kompensatoriska uppdraget baserat på de intervjuade lärarnas uttalanden. Alla lärare hade en egen bild av vad det kompensatoriska uppdraget är och ska syfta till i skolan. Lärarna påpekade detta till trots att det var någonting som var väldigt viktigt.
Aim and question formulations The aim of the study is to investigate how teachers define the compensatory task. The aim of the study is also to contribute with knowledge that contributes to teachers and future teachers gaining a deeper understanding of how we can see the compensatory task from a practical perspective. The questions answered in the study are as follows. "How do teachers define the compensatory task?" and "How do teachers realize the compensatory task?" Method The study has a qualitative approach and semistructured interviews were used as a method. The sample of the study consists of four teachers who have been interviewed. The collected data was analyzed with the help of a theoretical framework from Pierre Bourieus theories about capital and habitus. We used Pierre Bourdieus theories to help interpret our results and because we were interested in the teachers perception and intepretations of the compensatory task. Results The results of the interviews indicate that the teachers do not have a uniform view of the meaning of the compensatory task and its significance in their everyday work. Some teachers interpreted the compensatory task as something about the pupils different conditions and needs from an equality perspective. The majority of the teachers expressed a positive attitude towards the compensatory task, but it was also pointed out that the meaning of the compensatory task is complex and should be defined. Conclusions The interviewed teacher’s definition of the compensatory task reinforces the picture given in the previous research, that it is something very complex and that the concept the compensatory task and its meaning needs to be defined. There is no uniform picture of the compensatory task based on the statements of the interviewed teachers. Every teacher had their own idea of what the compensatory task is and should aim for in school. The teachers point this out even though it was something that it was very important.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Lövmo, Svensson Amanda. "Fritidshem i samverkan med föreningslivet. : En kvalitativ studie om samverkan som en del av det kompensatoriska uppdraget." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96584.

Full text

Abstract:

Det övergripande syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för hur lärare i fritidshem upplever att samverkan med föreningslivet fungerar, samt lärarnas erfarenheter av hur en sådan samverkan kan vara en del i undervisningen och det kompensatoriska uppdraget. Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med sammanlagt fem lärare i fritidshem från fyra olika fritidshem. Resultatet visar att samverkan med föreningslivet har en positiv inverkan på eleverna. Särskilt på de elever som kommer från familjer med en lägre socio-ekonomisk status. Där spelar fritidshemmets kompensatoriska uppdrag en viktig roll, ett uppdrag som resultatet visar är viktigt. De möjligheter och hinder för samverkan som resultatet visar är att tiden, fritidshemmets geografiska plats och engagemanget från lärare och föreningsengagerade spelar stor roll.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Broman, Tina, and Linda Plantin. "Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ur ett specialpedagogiskt perspektiv : En jämförande studie på grund och gymnasieskola." Thesis, Kristianstad University College, School of Teacher Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-931.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur specialpedagoger på grund- respektive gymnasieskola arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Vi hade en uppfattning om att grundskolan arbetar mestadels kompensatoriskt medan gymnasieskolan är mer inriktad mot att eleverna ska nå målen och detta ville vi undersöka. Vidare ville vi jämföra metoder och arbetssätt inom de olika skolformerna och undersöka i vilken grad elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inkluderas i ordinarie undervisning.

För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkätundersökning som vi genomförde på 25 specialpedagoger inom respektive skolform. Enkäten som vi använt i undersökningen bestod av två delar, där den första delen handlade om kompensatoriska hjälpmedel och den andra berörde undervisningsproblematik. De flesta frågorna i enkäten var slutna med fasta svarsalternativ.

Undersökningen visar att vår uppfattning att man på grundskolan har ett mer kompensatoriskt arbetssätt medan man på gymnasieskolan arbetade mer mot målen i kurserna stämmer. Kompensatoriska hjälpmedel används inom båda skolformerna i mycket hög grad, men specialpedagogerna har en önskan att öka användningen av dessa ännu mer. Resultatet i undersökningen visar att specialpedagogerna anser att elever med läs- och skrivsvårigheter är inkluderade i mycket hög grad. Trots detta anger de att den vanligaste anpassningen av studiemiljön är enskild undervisning och arbete i enskilt rum.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Bonn, Stefan. "Om kompenserande datorhjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter : Erfarenheter från ett grundskoleprojekt." Thesis, Växjö University, School of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1331.

Full text

Abstract:

Syfte

Syftet med denna studie är utvärdera effekterna i en undervisningssituation för lärare och elever ute i daglig skolverksamhet, av den utbildning som lärarna fått genom att delta i projekt Kompenserande datorhjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter i några av kommunens grundskolor. I arbetet ingår också en beskrivning av de kompensatoriska programvaror och funktioner som lärarna fått utbildning i.

Metod

Studien är baserad på en enkätundersökning riktad till 83 lärare, verksamma inom grundskolan (F-9) som i olika omgångar deltagit i gemensamma studiedagar och fått en utbildning om 4 x 2 timmar

Resultat

Nästan alla lärare anser att den utbildning de fått i att använda dator och kompensatoriska hjälpmedel har gett dem bättre förutsättningar att möta elevernas behov. Man anser att användningen av kompenserande hjälpmedel ger eleven bättre förutsättningar att klara skolarbetet samt att fler elever skulle ha nytta av dator och kompensatoriska hjälpmedel. Nästan alla anser också att användningen av kompenserande hjälpmedel har stor betydelse för att stärka elevens självförtroende och för att göra eleven mera delaktiga.

Diskussion

Tilltron till dator och kompensatoriska hjälpmedel förefaller hos lärarna vara större än vad arbetssätt och organisation i skolan tillåter deras elever att använda dem i det vardagliga skolarbetet. Utbildning, tid och organisation är viktiga faktorer för att ett framgångsrikt arbetssätt ska kunna uppnås. Hur skall flera lärare bli delaktiga i ett arbetssätt som av redan aktiva lärare uppfattas som en väg mot ökad framgång för eleven?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Hansson, Julia, and Matilda Ingebretsen. ""Man måste förstå krumelurer..." : En undersökning om lågstadielärares och logopeds arbete kring läs- och skrivsvårigheter." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-386149.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lågstadielärare arbetar med elever vid läs- och skrivinlärning. Vi undersökte även hur lågstadielärarna och en logoped uppmärksammar elever med läs- och skrivsvårigheter samt hur lärare stödjer elever i deras läs- och skrivutveckling. För att ta reda på detta har det använts kvalitativa intervjuer utifrån ett bekvämlighetsurval som verktyg för datainsamling. Metoden ger undersökningen konkreta och tydliga svar vilket gjorde att undersökningen fick ett brett underlag. Resultatet av undersökningen visar att samtliga informanter lägger tonvikt på den fonologiska medvetenheten när de introducerar läs- och skrivinlärning. När det gällde hur lågstadielärare uppmärksammar elever som uppvisar att de har svårigheter med läs- och skrivutveckling, hade informanterna olika metoder för att gå tillväga. Lågstadielärarna som intervjuades var positiva till kompensatoriska hjälpmedel men att utifrån forskning visade det sig att våra lärarinformanter inte hade koll på utbudet av kompensatoriska hjälpmedel. Nyckelord: Läs- och skrivsvårigheter, bornholmsmodellen, bedömningsstöd, fonologisk medvetenhet, kompensatoriska hjälpmedel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Tegman, Simona, and Maja Mosca. "Klasskapande i grundskolan : En studie lärares berättelser." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41550.

Full text

Abstract:

I det här arbetet undersöks lärares uppfattningar kring klass utifrån deras berättelser om sin egen bakgrund och om sina elevers bakgrund. Anledningen är att vi har saknat normkritik ur ett klassperspektiv. Vi har intervjuat sex grundskollärare på fem skolor i Malmö. Intervjuerna bygger på en kvalitativ metod och utgår ifrån en fenomenologisk ansats. Empirin har analyserats utifrån teorier om klass och normkritisk pedagogik. Vår studie bygger på frågan: “Vilka normativa klassprofiler hittar vi i lärarnas berättelser om sig själva och om sina elever?”. Vi kommer fram till att lärarnas berättelser återkommande bekräftar en medelklassnormativitet i skolan. En tydlig klassprofil som lyser igenom är också den som utgår från ett medelklassperspektiv. Forskningen är relevant för att skapa en medvetenhet kring klass och klassåterskapande praktiker.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Thorslund, Ann, and Malin Hörnfeldt. "Låttexter i undervisningen : En intervjustudie om att använda låttexter som diskussionsunderlag för att utveckla lågstadieelevers kritiska tänkande." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-424942.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Runnö, Andreas. "Talsyntesen – Dyslektikerns glasögonoch ett stöd för många läs- och skrivsvaga." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-7869.

Full text

Abstract:

According to the National Agency for Education 06-06-2010 are approximately 115 000 students graduating from Secondary School in the year of 2010. Out of these students, we know that thousands of them are hampered by reading and writing disabilities in various degrees. Have these students been given the best support needed when it comes to writing and reading? Compensation may be perceived as a goal for the pupil to catch up with the rest of the educational group or as a vehicle to go round the difficulties. In Sweden, diagnosed dyslexics are not allowed to use speech synthesis, a compensatory technical aid, during the 9th degree national tests. This study’s purpose is to discover if the usage of speech synthesis during the national test of Swedish and reading comprehension might work as a motivation booster for the students and consequently increase their test scores. This is a quantitative study including study including 15 pupils with diagnosed reading and writing disabilities. Seven of them are a part of a observation group and eight of them are a part of an experimental group. During week 6 all pupils carried out the national reading comprehension sample without aids. In week 18 the observation group did the test with the same instructions as before, while the experimental group implemented it with help from speech synthesis. The result showed that the pupils using speech synthesis improved their test scores by 20% excluding pre effect. The result also shows that the National Agency for Education’s rules for implementation of national tests in Sweden are not justified. According to today’s regulations it is ascertained that pupils with different sorts of functional disabilities are not treated equally.
Examensarbete Speciallärarutbildningen i Läs och skriv

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Broman, Tina, and Ewe Linda Plantin. "Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ur ett specialpedagogiskt perspektiv : En jämförande studie på grund och gymnasieskola." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-931.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur specialpedagoger på grund- respektive gymnasieskola arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Vi hade en uppfattning om att grundskolan arbetar mestadels kompensatoriskt medan gymnasieskolan är mer inriktad mot att eleverna ska nå målen och detta ville vi undersöka. Vidare ville vi jämföra metoder och arbetssätt inom de olika skolformerna och undersöka i vilken grad elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inkluderas i ordinarie undervisning. För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkätundersökning som vi genomförde på 25 specialpedagoger inom respektive skolform. Enkäten som vi använt i undersökningen bestod av två delar, där den första delen handlade om kompensatoriska hjälpmedel och den andra berörde undervisningsproblematik. De flesta frågorna i enkäten var slutna med fasta svarsalternativ. Undersökningen visar att vår uppfattning att man på grundskolan har ett mer kompensatoriskt arbetssätt medan man på gymnasieskolan arbetade mer mot målen i kurserna stämmer. Kompensatoriska hjälpmedel används inom båda skolformerna i mycket hög grad, men specialpedagogerna har en önskan att öka användningen av dessa ännu mer. Resultatet i undersökningen visar att specialpedagogerna anser att elever med läs- och skrivsvårigheter är inkluderade i mycket hög grad. Trots detta anger de att den vanligaste anpassningen av studiemiljön är enskild undervisning och arbete i enskilt rum.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Kjellstorp, Magdalena, and Malin Smystad. "Hem och skola i framgångsrikt samarbete : En studie om hur vårdnadshavare till elever med Autismspektrumtillstånd upplever möjligheter och hinder i kontakten med skolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39618.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka hur några vårdnadshavare till elever med Autismspektrumtillstånd, AST upplever kontakten och samarbetet med skolan. Vår önskan var att finna framgångsfaktorer i vårdnadshavarnas berättelser. Studien var av kvalitativ ansats och hade sin utgångspunkt i några specialpedagogiska perspektiv. I studien genomförde vi 9 semistrukturerade intervjuer med vårdnadshavare till elever med AST. Genom analysen av resultatet framträdde fem teman ur vårdnadshavarnas berättelser i kontakten med skolan, dessa teman var: kunskap, relation, bemötande, kommunikation och skolans organisation och definition av inkludering. Analysen av vårt resultat tolkade vi genom de specialpedagogiska perspektiven: kompensatoriskt perspektiv, relationellt perspektiv och dilemma perspektiv. Vi använde oss också av begreppet inkludering för att synliggöra hur vårdnadshavarna resonerade kring skolans syn på inkludering. Resultatet visade att samtliga vårdnadshavare i studien efterlyste mer kunskap om AST i hela skolans organisation. Vårdnadshavarna önskade också att det skulle finnas en mer utvecklad dialog mellan hem och skolan där fokus är en ömsesidighet och ett samarbete kring elevens svårigheter. En aspekt som framkom var en önskan om att skolan skulle se till eleven och dennes styrkor som en plattform för att utforma en framgångsrik utbildning för eleven. En trygg relation mellan lärare och elev var en annan viktig faktor som vårdnadshavarna framhävde. Samarbetet mellan hem och skola sågs både ur ett kompensatoriskt perspektiv där skolan inte har en förståelse för elevens svårigheter och ett relationellt perspektiv med fokus på en god relation som förutsättning för samarbete. Det kunde även ses ur ett dilemmaperspektiv då skolan behöver förhålla sig till organisationens syn på inkludering vilket enligt vårdnadshavarna inte skapade bäst förutsättningar för eleverna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Bergstedt, Mikael. "Specialpedagogisk disciplinering på fritidshemmet? : En diskursanalys av fritidshemmets styrdokument." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-99240.

Full text

Abstract:

Fritidshemmets relation till specialpedagogik har varit något oklar. Det har funnits tankar på att fritidshemmet innehåller specialpedagogiska ansatser i sin ordinarie verksamhet samtidigt som det efterfrågats externa specialpedagogiska stödåtgärder. I den här studien har fritidshemmets styrdokument undersökts för att klargöra hur det förhåller sig med förekomst och praktisk innebörd av specialpedagogiska inslag i fritidshemmets uppdrag. Styrdokumentens innehåll granskades utifrån begreppen delaktighet, differentiering och det kompensatoriska uppdraget, ur ett maktperspektiv i en diskursanalys. De specialpedagogiskt förankrade inslagen var rikligt förekommande och hade en betydande disciplinär funktion, som till stora delar kan härledas till skolans verksamhet och den specialpedagogiska tradition som finns där. För fritidshemmet verkar de specialpedagogiska inslagen normaliserande så att avvikare utkristalliseras. Det finns även en tendens till exkludering genom organisatorisk differentiering för elever som inte klarar normalitetskraven. Författarens slutsats är att fritidshemmet behöver en specialpedagogik som är utvecklad för fritidshemmets särart och som kan stödja den pedagogik och det förhållningssätt som finns där, samt en öppenhet med de disciplinära inslag som finns i verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Karlsson, Emma. "IKT i svenskundervisningen: möjligheter och hinder : En intervjuundersökning om användandet av IKT i årskurs F-3." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29374.

Full text

Abstract:

Huvudsyftena med den här studien är att undersöka hur IKT (informations- och kommunikationsteknik) används i svenskundervisningen av lärare i förskoleklassen till årskurs 3, samt en granskning av vad lärarna ser för möjligheter och hinder vid användning av IKT. För att uppnå detta syfte har jag valt att undersöka sju F-3 lärare. Frågeställningarna som har tagits fram för att svara på studiens syfte är: (1) hur används IKT i svenskundervisningen, (2) vilka möjligheter och hinder finns med IKT i undervisningen och (3) vilka attityder har lärarna till användningen av IKT som pedagogiskt redskap i svenskundervisningen? Kvalitativa intervjuer har genomförts med de sju lärarna i F-3-klasser. Det sociokulturella- och konstruktivistiska perspektivet har legat till grund för studiens analys. Resultatet visar att det finns samband mellan lärarnas användande av IKT och deras kompetens. Lärarna använder IKT på liknande sätt men i olika mängd. I svenskundervisningen använde lärarna IKT för att eleverna lättare ska kunna skriva och bearbeta längre texter. Lärarna använde även IKT för att visa bilder och filmer. De lärare som var mitt uppe i att lära eleverna att skriva bokstäver använde sig även av IKT för att lägga upp en bild på whiteboarden för att sedan skriva "på" bilder för att lättare visa eleverna vilka bokstäver som ska ner i "källaren" och vilka som ska upp på "vinden".

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Forsslund, Jennie. "Klasslärarens och specialpedagogens arbete med elever som har läs- och skrivsvårigheter : Kompensatoriska hjälpmedel som redskap i undervisningen hos elever med läs- och skrivsvårigheter." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-8738.

Full text

Abstract:

The education in Swedish schools today should be for all children. This means that even if a pupil has reading and writing disabilities the education should be in the classroom with the rest of the pupils. The education should include every one. The aim of my study was to investigate the education with pupils that have reading and writing disabilities. I wanted to get a deeper knowledge about working methods that are used for pupils with these problems. In my study I have used qualitative research methods. I have used group interviews and observational studies. In addition to this I have also used informal interviews during the observational studies. One class teacher and one special teacher was interviewed and observed in the study. My results showed that pupils with reading and writing disabilities often were excluded from the classroom during a few lessons per week. The results also showed that the working methods that the class teacher and the special teacher use are different. The class teacher worked with the same working methods for all the children in the class while the special teacher was using the computer as a compensatory aid. For pupils with reading and writing disabilities the work with a computer as a compensatory aid is a motivating working method. The result also showed that cooperation between the class teacher and the special teacher is of great importance.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Thorling, Åsa, and Anne-Marie Cederberg. "Hur tränas och kompenseras elevernas läs- och skrivsvårigheter? : Tre specialpedagoger och två speciallärare tar datorn till hjälp." Thesis, Stockholm University, Department of Special Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-28141.

Full text

Abstract:

Hur säger specialpedagoger/speciallärare att de anpassar datorbaserad träning och kompensation för elever i läs- och skrivsvårigheter? Uppfattar specialpedagoger/speciallärare att elevernas motivation för skolarbetet påverkas? Anser de att eleven ser sina framsteg och måluppfyllelser på ett tydligt sätt? Visar studien att specialpedagoger/speciallärare anser att eleverna ska träna mer på det de inte kan? Eller väljer de istället att kompensera för svårigheterna och visar på alternativa vägar för att eleverna ska ha möjlighet att inkluderas i den ordinarie undervisningen? Genom kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och två speciallärare har denna studie undersökt hur de individanpassar datorbaserat arbete för elever i läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen är inriktad på specialpedagoger/speciallärare som arbetar praktiskt nära elever i skolår 1-6. Studien visar att specialpedagoger/speciallärare säger sig utgå från elevens behov och initierar inte alltid diagnostisering i första hand. Enligt informanternas uppfattningar är det inte antingen träning eller kompensation, utan både och. Individanpassningen visade sig variera beroende på kompetens, tillgång till datorer, attityder samt samverkan inom organisationerna. Alla specialpedagoger och speciallärare talade varmt om datorn som komplement till den ordinarie undervisningen. De ansåg att datorn är motivationshöjande och leder till ökad koncentrationsförmåga. Eleverna kan enligt informanterna tydligt se sina framsteg vilket bidrar till positiva effekter för eleven.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Mattsson, Maria. "Läs- och skrivsvårigheter : Den dagliga undervisningen i en Montessoriskolas tidigare år." Thesis, Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3442.

Full text

Abstract:

Studien handlar om läs- och skrivsvårigheter och syftet med detta arbete var att få kunskap om hur några pedagoger med hjälp av en speciallärare utformar den dagliga undervisningen för elever som har läs- och skrivsvårigheter i år tre – fem i en Montessoriskola. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod för att få kunskap och djupare förståelse. Då det endast var tre pedagoger som ställde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att pedagogerna i den mån det är möjligt arbetar utifrån elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsättningar. Pedagogerna är mycket medvetna om de brister som finns när det gäller användandet av kompensatoriska hjälpmedel då eleverna för närvarande endast har talböcker att tillgå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Hanneman, Jessica, and Marie Westerlund. "Tillgängligt lärande : Möjligheter och hinder med en dator per elev." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-156430.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien var att beskriva, analysera och problematisera den digitala satsningen 1:1 på högstadiet i en mindre kommun. Vidare fokuserade studien på hur datorsatsningen kunde bidra till att skapa tillgängligt lärande för alla elever och vilken roll specialpedagogen hade i detta. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes för att kartlägga tjänstepersoners, specialpedagogers och lärares tankar inför satsningen, syn på implementeringen, hur de digitala verktygen användes och vilka utvecklingsbehov som fanns för att skapa tillgängliga lärmiljöer med 1:1. Ur ett sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv analyserades resultatet. Även en teori om förändringsprocesser användes för analysen. Resultatet visade att satsningen delvis får ses som framgångsrik då det framkom flera lyckade exempel på hur datorsatsningen 1:1 användes i undervisningen och hur den bidrog till inkludering och ökat lärande. Detta framkom bland annat genom att informanterna berättade om spelbaserade plattformar som skapade ökad motivation hos eleverna, förenklade metoder att ge återkoppling och en ökad tillgång till alternativa lärverktyg för elever i behov av särskilt stöd. Det blev dock tydligt att det fanns brister i förändringsprocessen då viktiga aspekter, som exempelvis tydlig plan och utvärderingsbara mål saknades. Övervägande del av både specialpedagoger och lärare ansåg sig sakna tillräcklig kompetens för att kunna nyttja de digitala verktygens fulla potential. Det framkom också att specialpedagogernas kompetens att leda utvecklingsarbeten inte användes. En slutsats av studien var att de intervjuade tjänstepersonerna, specialpedagogerna och lärarna alla var positiva till datorsatsningen. En annan slutsats var att det fanns behov av fortbildning för att ytterligare kunna utveckla den pedagogiska användningen av de digitala verktygen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Eldwinge, Emeline, and Marica Walén. "Trolla med knäna : En studie om hur klasslärare stödjer elever med ADHD, där forskningsuppmaningar och praktiska lösningar i klassrummet undersöks." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-375421.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Levander, Ann. "Samverkan mellan bibliotekarie och lärare kring elever med dyslexi : En intervjustudie av fyra bibliotekariers erfarenheter kring elever med dyslexi och samverkan med lärare kring dyslektiska elever." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5600.

Full text

Abstract:

This research focus on key groups; students with dyslexia, librarians and teachers, and interaction between these two professional groups regarding students with dyslexia. In searching for the exchange of knowledge and experience to meet dyslexic students needs, I have in this study turned the attention to librarians and their experiences with students with dyslexia.The purpose of the research has been through semi-structured qualitative interviews with four librarians, to explore and describe how they experience their work, in working with pupils with severe reading and writing problems, dyslexia, and interaction with teachers on this user group. The qualitative approach in the gathering of the empirical evidence is based on a desire to have an indepth and thoroughly understanding of the librarians experience.All informants in this study indicate that they see it as a natural part of their duty to keep themselves updated about dyslexia and what materials to suit the dyslexic user group. The informants have knowledge of dyslexia and have great knowledge and keep abreast on the latest technology of compensatory aids - alternative tools.The informants have primary a consulting and supply function for teachers and dyslexic students, where they are consulted on suitable material in both fiction and facts in various disciplines. The informants highlights the importance of planning and preparation time to find suitable material, as audio books or easy read, so students who have a need for this also can be provided. They also have a major role in seeking information, then todays school is very demanding on the students to seek information themselves. The informants experience is that this requirement pose serious difficulties for dyslexic students.There is some discrepancy in the informants role depending on the library that they are employed at, where assignments and resources are of importance. Interaction between teacher and librarian occurred in a greater proportion with the secondary scool librarians than with the municipal and city librarian. Secondary school libraries are direct target at school activities and assignments and secondary school librarians are situated in school. They have transparency and participation in school activities, facilitating the work to catch up and assist the dyslexic students needs, as well as interaction with teachers and school staff.The informants desire greater interaction and requested guidance to specify their work both on their own behalf, but above all to be clear externally. Since their experience is that teachers have little knowledge of what the library and the librarian may contribute with as resource in general and in particular for students with dyslexia and compensatory aids. This was particular the teachers who are referred to the municipal and city library, ie. those teachers who do not have the librarian in their immediate vicinity. The informants request more knowledge from the teachers regarding librarian skills to utilise the libraries potential as a collaboration partner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Brink, Camilla. "Tankar om talböcker : elevperspektiv på Legimus." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19755.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv undersöka vilka hinder samt möjligheter som kan identifieras i elevers användande av talböcker samt att få en uppfattning om hur elever uppfattar lärares attityd och kompetens inom detta område. Den metod som jag använt är enkäter som besvarats av elever i åk 4-9 som har ett Legimuskonto. Resultatet av enkätsvaren redovisas som tabeller och diagram samt genom redovisning av ett representativt urval av citat från respondenternas svar. Resultatet tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv (Vygotskij, 2001) samt utifrån en teori om stigmatisering (Goffman, 2014). Sammanfattningsvis visar resultaten att respondenterna i denna studie till största delen är positivt inställda till att använda talböcker. De menar att talböcker gör det lättare att förstå texter och ger dem möjlighet att uppleva spännande böcker som de annars hade haft svårt att läsa. Att kunna läsa samma böcker som sina klasskamrater ansågs också som en viktig aspekt. Trots den i grunden positiva inställningen hos flertalet respondenter framkom ett antal negativa faktorer såsom bristen på inlevelse hos inläsaren, att det är pinsamt att använda talböcker samt att de uppfattar det som att deras lärare tycker att fysiska böcker är bättre. Då det gäller hur respondenterna uppfattar lärares attityd och kompetens inom detta område visar resultaten på stora variationer.
The purpose of this study is to analyze the obstacles and possibilities that can be identified in students’ use of Talking Books and to get a sense of how students perceive teachers' attitudes and skills in this area. The method I used was a questionnaire answered by students in grade 4-9 that has a Legimus account. The result of the questionnaire is presented in tables and diagrams as well as a representative selection of quotes from the respondents. The results are interpreted based on a socio-cultural perspective (Vygotskij, 2001) as well as a theory of stigmatization (Goffman, 2014). In summary, the results show that respondents in this study for the most part are in favour of using Talking Books. They allege that Talking Books make it easier to understand texts and give them the opportunity to experience exciting books that they otherwise would have difficulty reading. Being able to read the same books as their classmates was also considered an important aspect. Despite the positive attitude of the majority of respondents, a number of negative factors was identified, such as the lack of expression in the reciter, the feeling that it is embarrassing to use Talking Books and the sense that their teacher thinks printed books are a better option. When it comes to how respondents perceive teachers’ attitudes and skills within the field, the results show great variations.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Lindblom, Susanne, and Heléne Ståhl. "Möjligheter till inkluderande undervisning i musik och svenska : Nio elevers syn på sin inkludering." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39858.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien har varit att ge några elever med behov av särskilt stöd och, eller extra anpassningar en möjlighet att förmedla sina upplevelser och erfarenheter av inkludering. Det gjordes genom att de deltagande eleverna fick diskutera den egna upplevelsen av att inkluderas i ämnena musik och svenska. Utifrån syftet togs tre frågeställningar fram: Vad säger eleverna bidrar till deras upplevelse av inkludering i ämnena musik och svenska? Vad säger eleverna om undervisande lärares, klasskamraters och den sociala kontextens betydelse för upplevelsen av inkludering i musik och svenska? Vilka eventuella metoder och hjälpmedel säger eleverna bidrar till upplevelsen av inkludering i musik och svenska? Datainsamlingsmetoden har varit kvalitativa intervjuer i form av fokusgruppsamtal. Den typen av samtal är en form av gruppintervjuer som ger möjligheter att få fram fler svar på en fråga. Urvalet har bestått av nio elever i årskurs 7-9 med behov av särskilt stöd och, eller extra anpassningar från olika skolor i Sverige. Studiens resultat har analyserats utifrån tre definitionerna för inkludering: den placeringsorienterade definitionen, den individorienterade definitionen och den gemenskapsorienterade definitionen. Även en undersökning av det svenska skolsystemet ur ett inkluderingsperspektiv har använts vid analys. Resultatet och analysen har sedan diskuterats utifrån det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet av denna studie visar att en placering i stor grupp inte är nödvändig för att känna sig inkluderad i musik och svenska. Gemenskap och anpassningar är å andra sidan något som gör att eleverna upplever att de är inkluderade i undervisningen. Anpassningarna får gärna göras enligt elevernas egna önskemål. Ett gott klassrumsklimat är också en bidragande faktor till inkluderande undervisning i musik och svenska. Läraren behöver också se till att material anpassas utifrån elevernas individuella förutsättningar. Alla delar hänger ihop och ingen enskild metod eller anpassning leder till upplevelsen av en inkluderande undervisning i musik och svenska.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Rydh, Annette. "IKT som ett av verktygen i det första läs- och skrivlärandet?" Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7506.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Johansson, Sofia, and Louise Ingvarsson. "Oron över håravfall mitt i medeltidens litteratur -Hur fyra lärare integrerar sex- och samlevnad i svenskämnet i gymnasieskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36356.

Full text

Abstract:

SammandragUtgångspunkten för vårt examensarbete är att vår lärarutbildning inte har inkluderat hur visom blivande lärare kan integrera det ämnesövergripande kunskapsområdet sex- ochsamlevnad i svenskämnet i gymnasieskolan. Syftet med denna undersökning är därför attundersöka hur lärare kan arbeta med att integrera sex- och samlevnad i svenskämnet pågymnasiet. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyraverksamma svensklärare som integrerar sex- och samlevnad och undersökt hur de besvarar dedidaktiska frågorna ”Vad?”, ”Vem?”, ”Hur?” och ”Varför?”. Undersökningens viktigasteresultat är att sex- och samlevnad går att integrera i svenskämnet utifrån olikasvenskämneskonceptioner vilket visar på den bredd som sex- och samlevnadsämnet erbjuder.Slutsatsen utifrån föregående är att beroende på ämneskonception blir sex- ochsamlevnadsinnehållet mer eller mindre synligt ur ett pedagogiskt perspektiv. Vidare är ettviktigt resultat att samtliga lärares undervisning tar utgångspunkt i olika textvärldar för attutveckla elevernas förmåga och färdighet att läsa, skriva och tala men inte elevernas förmågaeller färdighet att lyssna. Utifrån föregående dras slutsatsen att elevernas utveckling avfärdigheten och förmågan att lyssna lyser med sin frånvaro samtidigt som den står tydligtframskriven i syftesformuleringen för svenskämnet. Ytterligare ett viktigt resultat är attsamtliga lärares beskrivningar av elevernas intresse respektive motstånd till ämnesområdet ärbaserat på vad eleverna kommunicerar muntligt. Av detta drar vi slutsatsen att undervisningenkan bli bristande sett till aspekter som rör flerstämmighet. Avslutningsvis är vårt förslag påvidare forskning ett studentinitierat utvecklingsarbete med syfte att utvecklalärarutbildningens innehåll. Vi menar att lärarutbildningen borde innehålla en obligatoriskUVK-kurs om heter ”Att lyssna till flera stämmor” som innehåller metodik gällandeflerstämmighet och lysskompetens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Söderqvist, Tord. "En till en – för alla? : En dator per elev i inkluderande lärmiljöer." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-139166.

Full text

Abstract:

Satsningar på en-till-en, det vill säga en dator eller pekplatta per elev, blir allt vanligare i svensk skola, men det finns begränsad forskning om hur detta påverkar elever med funktionsnedsättning och/eller i behov av stöd. I en inkluderande skola behöver tekniken vara tillgänglig för alla och användas i ett meningsfullt sammanhang. Studiens syfte var att undersöka hur en-till-en-satsningar kan påverka elevers möjligheter i skolan,alla elever oavsett funktionsförmåga inräknade. I detta ingick att identifiera såväl positiva som negativa aspekter av att ha ständig tillgång till en dator per elev i undervisningssituationen och hur detta förhåller sig till den inkluderande skolan. Metoder som användes i insamlingen var fallstudien som metod, deltagande semistrukturerade observationer på två skolor samt semistrukturerade elevintervjuer på en av dessa skolor. Som stöd för analysen av materialet användes en modell för undervisning och lärandeprocesser som bygger på ett didaktiskt designperspektiv. Resultatet visar att en-till-en, om tekniken används inom ramen för en medveten pedagogisk tanke hos läraren, ger många möjligheter i form av anpassningar utifrån varje elevs behov. Eleverna är ofta positiva till datorn och kan komma runt sina svårigheter utan att sticka ut i klassrummet. Dessutom ökar möjligheten för läraren att kommunicera enskilt och i grupp med eleverna, vilket ger rikliga tillfällen till formativ bedömning och ytterligare individanpassning. Samtidigt identifieras stora svårigheter med IKT i klassrummet, bland annat att vissa elever får väldigt lite skolarbete gjort på grund av att de inte kan motstå sociala medier, spel och annat som en Internetuppkopplad dator ständigt erbjuder. Med andra ord finns en risk för att lärmiljön blir otillgänglig och exkluderande, särskilt för elever med koncentrationssvårigheter. Allt detta behöver pedagoger vara medvetna om för att genom kollegialt lärande kunna utveckla fungerande strategier som gynnar alla elevers lärande.
Investing in one-to-one computing (1:1), i.e. a computer or tablet per student, is increasingly common in Swedish schools, but there is limited research on how this affects students with disabilities or with special educational needs. The purpose of the study was to investigate how 1:1 may affect students with disabilities or special educational needs. The purpose included identification of positive and negative aspects related to the constant access to personal devices in the classroom, as well as an analysis of how that relates to the concept of inclusive education. The methods used in the case study were semi-structured observations in two schools and semi-structured interviews with students at one of these schools. The analysis of the research material was made with the support of a model for teaching and learning processes based on a didactic design perspective. The results show that 1:1 can provide many possibilities in the form of adjustments based on each student’s needs, providing the technology is used in accordance with the teacher’s intentions with her or his teaching. Many students enjoy their computers and can overcome personal difficulties without showing it to their classmates. The use of personal devices also leaves more time for teachers to communicate individually or in small groups with their students, i.e. opportunities for formative assessment and further individualization. However, the study also identifies major difficulties with ICT in the classroom. Some students perform poorly as they cannot resist the social media, computer games and other issues that Internet connected devices can offer. In other words, there is a risk that the learning environment becomes inaccessible and excluding, especially for pupils with special needs. Teachers need to be aware of these possibilities as well as limitations with one-to-one computing in order to find strategies that benefit all pupils.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Kompensatorisk pedagogik'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles