Dissertations / Theses: 'Kompetenssi'

1

Sassali, T. (Tiina). "Emotionaalinen kompetenssi Vili Voipio -kirjoissa." Master's thesis, University of Oulu, 2015. http://urn.fi/URN:NBN:fi:oulu-201506041774.

Full text

Abstract:

Tämän tutkimuksen tavoitteena on tarkastella emotionaalista kompetenssia ja tutkia miten sen kahdeksan eri tunnetaitoaluetta ilmenevät Kirsti Kurosen Vili Voipio -lastenkirjasarjan teoksissa. Lisäksi tutkimuksessa pohditaan tunnekasvatusta ja sitä, kuinka lastenkirjallisuutta voidaan hyödyntää tunnekasvatuksen välineenä. Tutkimus pohjautuu pääosin Carolyn Saarnin emotionaalisen kompetenssin teoriaan. Emotionaalisella kompetenssilla tarkoitetaan sellaisia tunteisiin liittyviä kykyjä, joita ihmiset tarvitsevat selvitäkseen muuttuvissa olosuhteissa. Emotionaalinen kompetenssi on vahvasti sidonnainen yksilön kehitykseen, kulttuuriin ja moraaliin, ja se koostuu kaikkiaan kahdeksasta eri tunnetaitoalueesta, joita ovat muun muassa ihmisen tietoisuus omista tunteista, muiden tunteiden havaitseminen ja tunnistaminen sekä ihmisen kokemus emotionaalisesta minäpystyvyydestä. Tunnetaidot alkavat kehittyä jo varhaislapsuudessa, ja kasvatuksen ja opetuksen avulla on mahdollista vaikuttaa lasten tunnetaitojen kehittymiseen. Lastenkirjallisuuden käyttö on yksi mahdollinen keino toteuttaa tunnekasvatusta. Sadut ja tarinat vetoavat ihmisiin erityisesti tunnetasolla ja tarjoavat ihmisille samastumiskohteita ja oivalluksia omista tunteista. Tutkimuksen empiirisessä osassa tutkitaan kolmea Kirsti Kurosen Vili Voipio -lastenkirjasarjan teosta laadullisen sisällönanalyysin keinoin. Tutkimusaineistoon valikoituneet teokset ovat Vili Voipio (2004), Vili Voipio puhuu ja pussaa (2007) ja Vili Voipio ulvoo ja unelmoi (2009). Sisällönanalyysi toteutetaan teorialähtöisesti, ja Carolyn Saarnin emotionaalisen kompetenssin malli toimii tutkimuksen analyysirunkona. Emotionaalisen kompetenssin eri osa-alueet tulevat monipuolisesti esille Vili Voipio -kirjoissa, ja kirjat tarjoavat nuorelle lukijalle samastumiskohteita ja tunnetaitoesimerkkejä. Tämän perusteella Vili Voipio -teosten analysointi ja kirjojen episodien pohtiminen voivat olla keino toteuttaa tunnekasvatusta. Todennäköisesti myös muuta lastenkirjallisuutta voidaan hyödyntää, mutta koska lastenkirjallisuutta ei juurikaan ole analysoitu tunnetaitojen näkökulmasta, tarvittaisiin aiheeseen liittyen lisää tutkimustietoa ja teosanalyyseja. Tämäkin tutkimus on yleistettävyydeltään hyvin rajallinen, sillä se on vain yhden tutkijan subjektiivinen tulkinta analysoitavista teoksista. Tutkimuksen luotettavuutta on kuitenkin pyritty lisäämään autenttisilla aineistoesimerkeillä, analyysin tarkalla kuvaamisella ja tutkimustyön kriittisellä reflektoinnilla.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Suutari, H. L. (Hanna-Leena). "Sosiaalinen kompetenssi, sen kehitys ja kehityksen tukeminen." Bachelor's thesis, University of Oulu, 2018. http://urn.fi/URN:NBN:fi:oulu-201801171095.

Full text

Abstract:

Tämän kandidaatintyön aiheena on sosiaalinen kompetenssi. Työn tavoitteena on tarkastella sosiaalisen kompetenssin käsitettä ja lisätä ymmärrystä siitä. Aiheen valinnan perustana on ollut tutkielman tekijän oma kiinnostus sekä kiusaamisen ehkäisyn kontekstissa syttynyt orastava ymmärrys siitä, kuinka tärkeä hyvä sosiaalinen kompetenssi on yksilön elämän monessa vaiheessa. Tämä tutkielma pyrkii selvittämään, mikä tai mitä on sosiaalinen kompetenssi, miten se kehittyy ja miten sen kehitystä voidaan tukea. Teoriapohjana on kehityspsykologinen tieto sosiaalisesta kehityksestä ja metodina kuvaileva kirjallisuuskatsaus, jossa on käytetty sekä suomen- että englanninkielistä kirjallisuutta ja tutkimusraportteja sekä englanninkielisiä vertaisarvioituja artikkeleita. Sosiaalinen kompetenssi on moniulotteinen konstruktio, jonka kehitykseen vaikuttaa moni asia. Sen keskeisimmät komponentit ovat sosiaaliset taidot, sosioemotionaaliset taidot ja sosiokognitiiviset taidot. Kompetenssin kehittyminen alkaa varhaislapsuuden kiintymyssuhteissa ja lapsen kasvaessa ikätovereiden vaikutus kehitykseen on suuri. Sosiaalisen kompetenssin kehitystä voidaan tukea lämpimällä ja sensitiivisellä kasvatuksella ja yhteisöllisen ilmapiirin luomisella ryhmiin, joissa lapset toimivat. Myös erilaisista sosiaalista kompetenssia kehittämään tähtäävistä interventioista varsinkin ulkomailla on saatu hyviä tuloksia. Suomessakin interventioita on tehty, mutta tutkimuksia niiden vaikuttavuudesta on vielä vähän. Sosiaalisen kompetenssin kehitystä on tärkeää tukea jo varhaisessa vaiheessa, sillä useat pitkäaikaistutkimukset osoittavat, että ongelmat sosiaalisessa vuorovaikutuksessa ja esimerkiksi vaikeudet päästä mukaan ryhmään, ennustavat syrjäytymisriskiä ja monia muita ongelmia myöhemmässä elämässä.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Karsikas, E. (Emilia). "Haasteellisesti käyttäytyvän oppilaan sosioemotionaalinen kompetenssi ja sen tukeminen." Bachelor's thesis, University of Oulu, 2019. http://jultika.oulu.fi/Record/nbnfioulu-201903221353.

Full text

Abstract:

Tiivistelmä. Yksi keskeinen tekijä positiivisten vuorovaikutussuhteiden luomisessa ja ylläpitämisessä niin, että voi samalla mahdollisuuksien mukaan saavuttaa omia tavoitteitaan, on sosioemotionaalinen kompetenssi. Sosioemotionaalinen kompetenssi koostuu useista eri taidoista, joita ovat muun muassa itsesäätelytaidot, sosiaaliset taidot ja sosiokognitiiviset taidot. Nämä taidot ovat tilannesidonnaisia ja yhteydessä toisiinsa. Heikkoudet sosioemotionaalisessa kompetenssissa voivat aiheuttaa monenlaisia ongelmia, jotka usein ilmenevät käyttäytymisen haasteina. Tämän kuvailevana kirjallisuuskatsauksena toteutetun kandidaatin tutkielman tavoitteena on selvittää, miten haasteellisesti käyttäytyvän oppilaan sosioemotionaalista kompetenssia voidaan tukea alakoulussa. Tutkielmassa määritellään, mitä haasteellinen käyttäytyminen ja sosioemotionaalinen kompetenssi tarkoittavat. Lisäksi selvitetään, miten ulospäin suuntautuva haasteellinen käyttäytyminen voi ilmetä koulukontekstissa ja millaisia tukikeinoja haasteellisesti käyttäytyvän oppilaan sosioemotionaalisen kompetenssin tukemiseen on käytettävissä. Keskeisinä tuloksina kandidaatin tutkielmassa saatiin, että oppilaan ulospäin suuntautuva haasteellinen käyttäytyminen ilmenee monenlaisina vaikeuksina koulukontekstissa. Se ilmenee muun muassa opettajan ja muiden häiritsemisenä, sääntöjen noudattamattomuutena ja haasteina vertaissuhteissa. Haasteellisesti käyttäytyvän oppilaan sosioemotionaalisen kompetenssin tukemisessa erityisen tärkeää on positiivinen palaute ja kannustaminen sekä yhteistyö kodin ja koulun välillä. Erilaisista tukimalleista esitellään Check in check out (CICO) -tuki, Voltti-tukimalli ja PATHS-menetelmä.Supporting socioemotional competence of a pupil with a challenging behaviour. Abstract. Socioemotional competence is one of the key factors in creating and maintaining positive interaction relationships, while at the same time achieving their own goals. Socioemotional competence consists of a variety of skills, including self-regulation skills, social skills and sociocognitive skills. These skills are situational and interconnected. Weaknesses in socioemotional competence can cause a variety of problems that often manifest as behavioral challenges. The aim of this bachelor’s thesis, conducted as a descriptive literature review, is to investigate how the socioemotional competence of a pupil with a challenging behaviour can be supported in the primary school. The thesis defines what challenging behaviour and socioemotional competence mean. In addition, in this thesis is investigated how externalizing challenging behaviour can occur in a school context and what interventions are available to support a socioemotional competence of the pupil with a challenging behaviour. The main results of the bachelor’s thesis were that the externalizing challenging behaviour of the pupil manifests many kinds of difficulties in the school context. For example, a pupil disturbs teacher and classmates, does not follow the rules and has difficulties in peer relationships. Positive feedback and encouragement as well as cooperation between home and school are particularly important in supporting the socioemotional competence of the pupil with a challenging behaviour. This bachelor’s thesis presents three interventions, Check in check out (CICO), support model called by Voltti and PATHS curriculum.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Holappa, K. (Katriina). "Lastentarhanopettajan interkulttuurinen kompetenssi ja kasvu:kertomuksia kulttuurien kohtaamisesta päiväkodeissa." Master's thesis, University of Oulu, 2014. http://urn.fi/URN:NBN:fi:oulu-201405011341.

Full text

Abstract:

Lastentarhanopettajat kohtaavat nykyisin työssään huomattavan usein maahanmuuttajalapsia ja -perheitä. Vieraiden kulttuurien kohtaaminen asettaa uudenlaisia haasteita heidän työlleen. Tutkimuksen tavoitteena oli selvittää, miten interkulttuurinen kompetenssi ja kasvu ilmenevät lastentarhanopettajien kertomuksissa. Interkulttuurinen kompetenssi tarkoittaa taitoja, jotka mahdollistavat yhteisymmärryksen saavuttamisen sekä toimivan vuorovaikutuksen ja yhteistyön eri kulttuurista tulevien henkilöiden kanssa heidän yksilöllisyytensä ja elämäntilanteensa huomioiden (Jokikokko, 2002, 85–86). Interkulttuurinen kasvu on koko elämän kestävä prosessi, joka johtaa interkulttuurisen kompetenssin kehittymiseen. Tutkimuskysymykset ovat: 1) Miten interkulttuurisen kompetenssin ulottuvuudet ilmenevät lastentarhanopettajien kertomuksissa? 2) Miten interkulttuurisen kasvun tila ilmenee lastentarhanopettajien kertomuksissa? Tutkimus on luonteeltaan laadullinen ja narratiivinen. Analyysimenetelminä käytin narratiivista analyysia ja temaattista narratiivien analyysia. Aineisto koostui yhdeksästä kirjoitelmasta ja viidestä haastattelusta, joissa tutkimusaineistoa tuottaneet 14 lastentarhanopettajaa kertoivat omista kokemuksistaan maahanmuuttajalasten parissa työskentelystä. Vastauksena tutkimuskysymykseen 1 kokosin aineistosta neljä uutta kertomusta, yhden jokaista interkulttuurisen kompetenssin ulottuvuutta kohden (asenteet, tiedot ja tietoisuus, taidot ja toiminnallisuus). Tutkimuskysymykseen 2 vastasin esittelemällä aineistoesimerkkejä, jotka kuvaavat interkulttuurisen kasvun tilaa Bennettin (1993) DMIS-mallin etnosentriseen ja etnorelativistiseen viitekehykseen pohjautuen. Lastentarhanopettajien kertomuksissa ilmenivät kaikki interkulttuurisen kompetenssin ulottuvuudet, joista voimakkaimmin painottui taitojen ulottuvuus. Interkulttuurinen kompetenssi vaikuttaa siis olevan läsnä päiväkotien arjessa. Ennakko-oletus oli, että lastentarhanopettajien edellytykset kohdata vieraita kulttuureita ovat hyvin moninaisia, ja toiseen tutkimuskysymykseen saadut tulokset vahvistavat tämän. Lastentarhanopettajien kertomuksista löytyi piirteitä sekä etnosentrisestä eli omaa kulttuuria korostavasta että etnorelativistisesta eli kulttuurista moninaisuutta korostavasta suhtautumisesta erilaisuuteen. Tutkimuksessa on kuultavissa sekä tutkimushenkilöiden että tutkijan oma ääni. Painopiste on tutkimushenkilöiden kertomuksissa, mutta tutkijan rooli kertomusten kokoamisessa oli merkittävä. Tutkimustulokset voivat auttaa lastentarhanopettajia ja muita varhaiskasvatusalan työntekijöitä kehittämään interkulttuurisuuttaan ja siten omalta osaltaan parantamaan suomalaisen varhaiskasvatusjärjestelmän kykyä kohdata vieraita kulttuureita.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Keinänen, M. (Mia). "Opettajan interkulttuurinen kompetenssi ja sen merkitys oppilaan identiteetin kehittymiselle." Bachelor's thesis, University of Oulu, 2017. http://urn.fi/URN:NBN:fi:oulu-201705101772.

Full text

Abstract:

Yhdenvertaisuuslaki sekä YK:n lapsen oikeuksien sopimus velvoittavat kouluja ja opettajia tarjoamaan kaikille oppilaille yhtäläiset mahdollisuudet kehittyä ja kouluttautua. Kasvatuksen ja oppimisen tulee tapahtua syrjinnästä, rasismista ja epäoikeudenmukaisuudesta vapaassa ympäristössä, jossa kaikki oppilaat ja heidän kulttuurinsa sekä erilaiset taustansa nähdään yhtä arvokkaina. Valtakunnallisen opetussuunnitelman arvoperusta sekä oikeudellinen perusta pohjautuu YK:n yleismaailmalliseen ihmisoikeuksien julistukseen, lapsen oikeuksien sopimuksiin, tasa-arvo-, sekä yhdenvertaisuuslakiin. Tämän kandidaatin tutkielman tavoitteena on selvittää, mitä interkulttuurinen kompetenssi tarkoittaa ja mitä kaikkea se pitää sisällään, sekä miten opettajan interkulttuurinen kompetenssi vaikuttaa oppilaan identiteetin kehittymiseen. Aihe on ajankohtainen ja tärkeä monimuotoisessa maailmassa, jossa kasvattajat kohtaavat jatkuvasti erilaisia persoonia, perheitä, arvomaailmoja sekä kulttuureja. Myös opetussuunnitelman arvot viittaavat siihen, että tarjotakseen positiivisen ja tasapainoisen kasvuympäristön oppilailleen, opettaja tarvitsee interkulttuurista kompetenssia. Tutkielmassa perehdytään aiheeseen siihen liittyvien käsitteiden, kuten monikulttuurisuuden, kulttuurin ja toiseuden kautta. Monikulttuurisuuskasvatus tarjoaa aiheeseen oleellisia näkökulmia, sekä pohjan interkulttuuriselle kompetenssille, minkä vuoksi työssä perehdytään syvällisesti myös monikulttuurisuuskasvatuksen arvoihin ja periaatteisiin. Tutkielmassa kulttuuria lähestytään siitä näkökulmasta, että kulttuuri käsittää paljon muutakin kuin eri kansallisuudet ja etnisyyden. Tämän näkökulman avulla perustelen tutkielmassa myös sitä ajatusta, että monikulttuurisuuskasvatuksen ja opettajan interkulttuurisen kompetenssin tarve on myös niissä yhteisöissä ja luokissa, joissa ei ole maahanmuuttajalapsia. Tutkimuksen teoriaan ja tuloksiin käytetyt lähteet ovat sekä suomalaisia että ulkomaisia. Lähteitä on etsitty useista eri tietokannoista ja niiden luotettavuutta on arvioitu muun muassa vertaamalla aineistoja ja tutkimusten tuloksia toisiinsa. Luotettavuutta lisää myös se, että lähteitä on käytetty tutkielmaan runsaasti. Opettaja yhtenä merkittävänä aikuisena oppilaiden elämässä on omalta osaltaan vaikuttamassa siihen, millainen arvopohja, identiteetti ja minäkuva oppilaille kehittyy. Opettajan interkulttuurisen kompetenssin kehittäminen tarjoaa kouluille ja opettajille keinot varmistaa opetussuunnitelmassa määritettyjen arvojen ja periaatteiden toteutuminen. Samoin se mahdollistaa oppilaiden tasa-arvoisen kohtelun ja antaa opettajalle eväät luoda turvallinen, kehittävä oppimis- ja kasvuympäristö kaikille oppilaille sekä tarjota tukea myönteisen identiteetin ja minäkuvan kehittymiseksi.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Carlsson, Carin. "Individen går, kompetensen består? : En studie i att behålla kompetens vid pensionsavgångar." Thesis, Uppsala University, Department of Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-107980.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Nilsson, Elise. "Kompetens och chefer : En kvantitativ studie om chefer, deras kompetenser och kompetensbehov." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-46281.

Full text

Abstract:

Studien som genomförts är en kvantitativ studie med syftet att undersöka hur chefer ser på sin kompetens och kompetensutveckling. I den tidigare forskningen presenteras forskning som berör de tre kompetenserna som är centrala i enkäten, social, ledarskaps- och inspirerande kompetens. Därefter följer de till studien valda teoretiska perspektiven, ELDs kompetenskategorier och Illeris lärande. I resultatet framkommer det att de chefer som deltagit i studien generellt sett skattar den egna kompetensen högt i nuläget inom samtliga tre områden. Övervägande del av cheferna skattar dessutom den egna kompetensen i dåtid högt. Detta resulterar i att övervägande del av cheferna har samma skattning av kompetenserna i då- och nutid. De som skattar sig själva annorlunda skattar övervägande nuläget högre. Intresset för utveckling av social kompetens, ledarskapskompetens och inspirerande kompetens är lågt. Istället framkommer egna förslag på kompetenser som deltagande chefer vill utveckla. Utifrån analyseringen av resultatet så framkommer det att mest önskvärt är kompetenser som har motsvarande kompetenser i ELDs kategori ledarskap/administration.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Grip, Andreas. "Finansiell kompetens - Hur den finansiella kompetensen hos studenter påverkas av utbildning och nätverk." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-55915.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Vikström, David. "Social kompetens - en bristvara? : Fritidshemmets betydelse för elevernas utveckling av den sociala kompetensen." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-135223.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att utöka kunskapen kring den så kallade Generationen Y eller Millennium generationen och hur deras förhållningssätt samt egenskaper påverkar deras barns sociala kompetens, elever som idag finns i våra fritidshem. Fokus i arbetet ligger på uppfattningen kring elevernas sociala kompetens och hur mycket de t.ex. påverkas av sociala medier samt hur personal vid fritidsverksamheten arbetar med social kompetens och elevernas självkänsla. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med fritidspedagoger.Resultatet visar tendenser till att barn/elever har en större självständighet men samtidigt en lägre självkänsla. Studien visar också att fritidshemsverksamheten är medveten om detta och arbetar målmedvetet för att förstärka elevernas självkänsla och deras sociala kompetens. En viktig slutsats är att fritidshemmet spelar en stor betydelse för utvecklingen inom dessa områden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Jokikokko, K. (Katri). "Teachers' intercultural learning and competence." Doctoral thesis, Oulun yliopisto, 2010. http://urn.fi/urn:isbn:9789514263705.

Full text

Abstract:

Abstract The aim of this research is to provide more theoretical and practical knowledge and understanding on the process of teachers’ intercultural learning and the nature of intercultural competence in teachers’ work. It is a qualitative study based on various types of questionnaires and interviews collected from former ITE (Intercultural Teacher Education) students in the Department of Educational Sciences in the University of Oulu. The research consists of five articles and a summary part. The research falls with in the area of intercultural education. The theoretical framework of the research is based on critical pedagogy, various models of intercultural competence as well as various learning theories (transformative, experiential, sociocultural) which are seen as approaches that provide analytical and theoretical tools for understanding intercultural learning. Phenomenographical and narrative research approaches construct the methodological framework for the research. The data have been collected twice. The first data consist of open-ended questionnaires (15) and half-structured interviews (10). This set of data was analysed phenomenographically. The second data consist of 10 biographical interviews which are analysed narratively. The main results of the study suggest that, according to the conceptions of the research subjects, teachers’ intercultural competence is less related to specific skills and knowledge than it is comprised of a holistic approach to issues. It is perceived more as an ethical orientation to people, life and diversity, which guides a person’s thinking and behavior rather than an ability to perform something well in an intercultural environment. On the basis of the research, teachers’ intercultural learning processes differ, depending on the person’s background, living environment and other experiences. There does not seem to be only one theory that would comprehensively describe this varied process. Teachers’ intercultural learning is a process involving the combination of formal and informal learning. While it can be a gradual process affected by various life experiences, it sometimes occurs rather suddenly through crises and turning points as assumed in transformative theory. The significant roles of environment and other people for intercultural learning are obvious although individual self-reflection is needed as well. The research also highlights the importance of emotionally strong experiences for intercultural learning
Tiivistelmä Tutkimuksen tarkoitus on tuoda lisää teoreettista ja käytännöllistä tietoa ja ymmärrystä opettajien interkulttuurisen oppimisen prosessista sekä interkulttuurisen kompetenssin luonteesta. Tutkimus on luonteeltaan laadullinen, ja se perustuu erityyppisiin kyselylomakkeisiin ja haastatteluihin, joita olen kerännyt entisiltä Oulun Yliopiston Kasvatustieteellisen tiedekunnan ITE (Interkulttuurinen opettajankoulutus) -ohjelman opiskelijoilta. Tutkimus koostuu viidestä artikkelista ja yhteenveto-osasta. Tutkimus sijoittuu interkulttuurisen kasvatuksen alueelle. Tutkimuksen teoreettinen viitekehys pohjautuu kriittiseen pedagogiikkaan, interkulttuurisen kompetenssin malleihin sekä erilaisiin oppimisteorioihin (transformatiivinen, kokemuksellinen ja sosiokulttuurinen). Näiden teorioiden katson tarjoavan analyyttisiä ja teoreettisia välineitä interkulttuurisen oppimisen ymmärtämiseen. Tutkimusmetodologiana olen soveltanut fenomenografista ja narratiivista lähestymistapaa. Aineistoa olen kerännyt kahdesti. Ensimmäinen aineisto koostuu avoimista kyselylomakkeista (15) ja puolistrukturoiduista haastatteluista (10). Tämän aineiston analysoin fenomenografisesti. Toinen aineisto koostuu 10 elämänkerrallisesta haastattelusta, jotka analysoin narratiivisesti. Tutkimuksen päätulosten mukaan opettajat eivät koe interkulttuurista kompetenssia niinkään erityisinä taitoina tai tietoina vaan enemmän kokonaisvaltaisena lähestymistapana. Opettajien mukaan interkulttuurinen kompetenssi on ennen kaikkea eettinen orientaatio ihmisiä, elämää ja moninaisuutta kohtaan. Sen katsotaan ohjaavan ihmisen ajattelua ja toimintaa kokonaisvaltaisesti, eikä sitä siis nähdä pelkästään kykynä suorittaa jotain taitavasti monikulttuurisessa ympäristössä. Tutkimuksen tulosten pohjalta voidaan sanoa, että opettajien interkulttuurisen oppimisen prosessit ovat moninaisia riippuen henkilön taustasta, elinympäristöstä ja muista kokemuksista. Mikään kuvatuista oppimisteorioista ei näytä kokonaisvaltaisesti selittävän ja kuvaavan tätä moninaista prosessia. Opettajien kulttuurienvälinen oppiminen sisältää formaalia, informaalia ja nonformaalia oppimista. Se voi olla vähittäinen prosessi, johon erilaiset elämänkokemukset vaikuttavat pikkuhiljaaa. Se voi joskus tapahtua myös yhtäkkisesti kriisien ja elämänmuutosten kautta, kuten transformatiivisen oppimisen teoriassa oletetaan. Merkittävillä toisilla sekä ympäristöllä on interkulttuurisessa oppimisessa suuri rooli, vaikka yksilöllistäkin reflektiota tarvitaan. Tutkimuksessa nousi keskeiseksi myös tunneperäisesti vahvojen kokemusten merkitys interkulttuurisessa oppimisessa

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Lindblom, Jerker. "Jakten på den femte kompetensen : En studie om behovet och betydelsen av socialpedagogisk kompetens." Thesis, Högskolan Väst, Avd för socialpedagogik och sociologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-7223.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka och analysera kompetensbehov inom olika kommunala human service-organisationer, där bland annat socialpedagoger är verksamma i Västerviks kommun. Min studie vill även undersöka inom vilka verksamheter högskoleutbildade socialpedagoger arbetar idag samt vilka kompetenser de har och vilka kompetenser lämpar sig för att arbeta inom human service-organisationer i Västerviks kommun. Denna studie strävar efter att vara ett stöd för att förbereda human service-organisationer i Västerviks kommun inför eventuella utmaningar vid framtida rekrytering av befintlig och ny kompetens. Samtidigt vill jag med min studie stärka kunskapen kring socialpedagoger. Studien består av både en kvantitativ och kvalitativ undersökning. Det empiriska materialet har insamlats via en enkätundersökning och en gruppintervju med personer som har medarbetar- och verksamhetsansvar inom olika human service-organisationer i Västerviks kommun. Resultatet av min studie påvisar att det finns ett kompetensbehov inom human service-organisationer i Västerviks kommun som främst präglas av intellektuella och sociala kompetenser. De intellektuella kompetenser som personalen behöver för att behärska arbetsmoment och situationer i det dagliga arbetet var formell utbildning och olika specialkompetenser i relation till sitt yrkesområde. Sociala kompetenser om hur personal agerar i relation till andra. Bemötande är andra framträdande kompetenser som nämns. Framtida behov av kompetens följer dagens framställningar dock betonas behoven att påverkas av personal bortfall samt lag- och uppdragsförändringar. I studien framkommer det att högskoleutbildade socialpedagoger är mest förekommande inom verksamheter som främst bedriver förändringsarbete med arbetsuppgifter som handläggning och utbildning. Det visar sig att socialpedagoger och socialpedagogiken har en plats inom human service-organisationer eftersom socialpedagogiken i sig är till för att anpassas efter behovet som efterfrågas i samhället inom socialt arbete.
The study aims to investigate and analyze skills required within the various municipal human service organizations, including social pedagogues working in Västervik. My study would also examine the activities within college-educated social pedagogues working today and what skills they have and what skills are suitable for working in human service organizations in Västervik. This study strives to be a support to prepare human service organizations in Västervik facing any challenges in future recruitment of existing and new skills. At the same time, I want to strengthen the knowledge of social pedagogues. The study consists of both a quantitative and qualitative study. The empirical data were collected through a questionnaire and group interviews with people who have employee and operational responsibilities within various human service organizations in Västervik. The results of my study indicate that there is a skills needs in human service organizations in Västervik mainly characterized by intellectual and social skills. The intellectual skills that staff need to master tasks and situations in the daily work were formal education and various special competences in relation to their professional field. Social skills of how personnel act in relation to others. Responding is the second prominent competencies mentioned. Future skills demand follows today's petition, however, emphasized the need to be affected by staff losses and legal and mission changes. The study shows that college-educated social pedagogues are most abundant in activities primarily engaged in change management with duties in the management and training. It turns out that social pedagogues and social pedagogy has a place in human service organizations as social pedagogy in itself is to be adapted to the needs that society demands of social work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Andersson, Joakim, and Robin Lindberg. "Kompetens som resurs : En fallstudieanalys över den affärsmässiga kompetensen hos akademiska spinoff-företag i Umeå." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-88258.

Full text

Abstract:

Det är viktigt med en ständig tillförsel av mindre företag i ett land för att kunna erhålla en långsiktig ekonomisk tillväxt i landet. Många tekniska framsteg och nya uppfinningar kommer ifrån akademin, och för att detta ska nå allmänheten behöver forskarna hitta ett sätt att få ut sina idéer på marknaden. Idag är det svårt för företag skapade av forskare direkt från akademien att överleva, mycket för att de saknar den affärsmässiga kompetensen som krävs för att starta och driva ett framgångsrikt företag. Detta gjorde det intressant att undersöka vad denna typ av företag besitter för affärsmässig kompetens och hur de gör för att införskaffa sig denna. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie på tre högteknologiska spinoff-företag i Umeå som har tagit hjälp av företagsinkubatorn Uminova. Vi har genom intervjuer med grundare och företagsledare försökt bilda oss en uppfattning om vad för typ av affärsmässig kompetens som finns och har funnits i de tre företagen. Intervjuerna har varit semistrukturerade och baserade på teorier om viktiga kompetenser ett akademisk spinoff-företag bör inneha, samt vilka olika faser av utveckling ett sådant företag går igenom. Vi har undersökt kompetenserna genom ett resource based view, där vi sett kompetenser som immateriella resurser som skapar fördelar för företagen om de innehar dem. De resultat vi erhöll och de slutsatser vi dragit är att som väntat fanns inom utbildningen ingen källa till affärsmässig kompetens, den kompetens som funnits hos grundaren har i så fall kommit genom erfarenheter från annat håll än genom akademien. I samband med att akademiska spinoff-företag erhåller en större mängd kapital från investerare eller finansiärer så införskaffar de ofta den stora delen av sin affärsmässiga kompetens genom rekrytering av personal. Detta görs dock ofta i för stor utsträckning eller i ett för tidigt skede och kan ha som resultat att företaget är tvungen att göra nedskärningar av den nyligen erhållna personalen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Högberg, Sandra. "Beteendevetares kompetens och arbetsmarknaden : En kvalitativ studie i efterfrågade kompetenser hos beteendevetare - från rekryterares perspektiv." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40665.

Full text

Abstract:

Arbetet är en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer. Syftet är att skapa en bild av vilka kompetenser hos beteendevetare som efterfrågas på arbetsmarknaden, sett ur rekryterares perspektiv. De semistrukturerade intervjuerna har genomförts med fem professionella rekryterare med anställning på rekryterings- och bemanningsfirmor. Styrdokument från det beteendevetenskapliga programmet på Mittuniversitetet och har använts som underlag för definitioner för fältet beteendevetenskap och ämnet pedagogik, samt för att formulera delar av intervjuguiden som berör uppbyggnad av utbildning. Resultatet visar att det råder en osäkerhet kring vad beteendevetare är och vilka kompetenser de har, men även att det finns ett stort behov av beteendevetare på arbetsmarknaden. Vidare säger resultatet att det är avgörande för en beteendevetare att kunna beskriva sina formella kompetenser samt förstå var det finns ett behov för att kunna stärka sin egen anställningsbarhet. Vid en jämförelse av empirin från intervjuerna samt studierna av kursplaner, syns en tydlig koppling mellan utbildning och arbetsmarknad.

2020-06-08

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Monika, Nedstedt Anneli Törnros. "Social kompetens i förskolan : en jämförelse av hur förskollärare och barnskötare ser på förskolebarns sociala kompetenser." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4110.

Full text

Abstract:

Syftet med vår undersökning var att utforska, beskriva och jämföra hur förskollärare och barnskötare i förskolan upplever att de i aktiviteter möjliggör för barnen att utveckla social kompetens. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som grundat sig i enkäter och intervjuer. Undersökningsresultatet visade att båda grupperna ser social kompetens likvärdigt men när det gäller att utveckla social kompetens och hur miljön påverkar så skiljer det sig mellan svaren. Miljön för förskollärare betyder att rumsligheten är påverkande och barnskötarna ser sin egen roll i miljön som starkast. När vi talar om barns dispositioner så anger förskollärare det som att barnen kan samspela med andra, både med barn i olika åldrar men också med vuxna, barn kan agera på olika vis beroende på var de befinner sig. Barnskötarna i undersökningsgruppen poängterar leken, där de menar att förskolebarnens dispositioner märks. När det gäller barns interaktivitet kan vi läsa ut att förskollärare och barnskötare har lite olika uppfattning om faktorer som påverkar och som har betydelse. Förskollärare menar att en trygg hemmiljö är en grundsten och att många olika kontakter är nödvändiga för barnet. Barnskötare pratar om det viktiga arbetet med språket och att också låta små barn bli hörda.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Jormvik, Sara, and Catarina Kollryd. "Den svårfångade specialpedagogiska kompetensen : Skolledares förståelse för, erfarenheter av och visioner om specialpedagogisk kompetens i skolan." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-144603.

Full text

Abstract:

Skollagen (SFS 2010:800) föreskriver att skolledare är ytterst ansvariga för att tillgodose att det finns specialpedagogisk kompetens på skolan. Utifrån denna bestämmelse väcktes intresset att undersöka innebörden av specialpedagogisk kompetens utifrån ett skolledarperspektiv. Mer precist var syftet med uppsatsen att bidra med kunskap om vilken förståelse, och vilka erfarenheter samt vilka visioner skolledare har kring specialpedagogisk kompetens. Uppsatsen har en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 skolledare verksamma inom grundskolan. För att fördjupa förståelsen av hur skolledarna förstår vad specialpedagogisk kompetens är samt hur denna kompetens bör användas och utvecklas i verksamheten användes i analysen ett socialkonstruktivistiskt ramverk. Resultatet visade att skolledare beskrev specialpedagogisk kompetens som en bred formell kompetens, utvecklad genom formell utbildning, såväl som en icke formell kompetens exempelvis i form av social kompetens. Vidare, en majoritet av skolledarna gjorde inte skillnad på specialpedagogers och speciallärares (i uppsatsen benämnda SNE, Special Needs Educator) funktion. Skolledarna beskrev SNE som mångsysslare, till exempel som rådgivare och samordnare av den specialpedagogiska verksamheten samt att en betydande del av funktionen är undervisning. Skolledare uttryckte även en vision om att SNE via ledarskap, samarbete och handledning kan göra det möjligt att öka lärares specialpedagogiska kompetens, arbeta mer förebyggande samt öka inkluderingen i skolan. Analysen tydliggjorde bland annat att skolledares uppfattningar, erfarenheter och visioner om specialpedagogisk kompetens utvecklas via sin sociala kontext. I diskussionen lyfts bland annat fram att skolledares visioner lättare kan realiseras genom att särskilja specialpedagogens respektive speciallärarens kompetens och funktion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Åkesson, Anton. "Samhällskunskapsläraren och den interkulturella kompetensen : En deskriptiv studie av fem verksamma lärares interkulturella kompetens i det mångkulturella klassrummet." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-30971.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Stavreus, Linn, and Sofia Sanderberg. "Vilka kompetenser inom IKT behövs för att undervisa i matematik? : Synen på behov av kompetens och kompetensutveckling inom IKT." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Matematikdidaktik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-27535.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Ebersköld, Emelie. "Besitter du några kommunikativa kompetenser? : En studie om hur elever i årskurs 5 upplever muntlig kommunikativ kompetens i svenskundervisningen." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32826.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Karlsson, Frida, and Michelle Ljunggren. "Rekryteringsprocess och kompetens i offentlig verksamhet : En kvalitativ studie om rekryteringsprocessen och den upplevda kompetensen hos chefer med rekryteringsansvar." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34265.

Full text

Abstract:

Organisationer står inför utmaningarna att rekrytera och ge möjligheter till kompetensutveckling. Den som utför rekrytering har en central roll och måste därmed ha rätt kompetens för att kunna arbeta på ett professionellt sätt. Syftet med studien är att undersöka rekryteringsprocessen i offentlig verksamhet och hur chefer med rekryteringsansvar upplever den egna kompetensen i arbetet med rekrytering. Frågeställningarna som besvaras är: Hur beskriver chefer med rekryteringsansvar inom offentlig verksamhet arbetet med rekrytering? Vilken kompetens upplever chefer med rekryteringsansvar efterfrågas respektive krävs vid utförandet av rekrytering? Upplever chefer med rekryteringsansvar inom offentlig verksamhet kompetens i arbetet med rekrytering? Genom en kvalitativ studie har semistrukturerade intervjuer utförts med chefer som innehar rekryteringsansvar i offentlig verksamhet. Resultatet visar att samtliga chefer med rekryteringsansvar tillämpar en gemensam rekryteringsprocess som innehåller skilda steg. De beskriver arbetet med rekrytering på liknande sätt. De upplever att det efterfrågas och krävs formell och reell kompetens och vissa personliga egenskaper vid arbetet med rekrytering. Cheferna upplever kompetens i arbetet med rekrytering, men för fram att det finns utvecklingsmöjligheter.
Organizations face the challenges of recruiting and providing opportunities for competence development. The person who performs recruitment has a central role and must have the right competence to be able to work professionally. The purpose of the study is to investigate the recruitment process in public sector and how managers with recruitment responsibilities experience their own competence in work with recruitment. The questions answered are: How do managers with recruitment responsibilities in public sector describe work with recruitment? What competence do managers with recruitment responsibilities experience as required and demanded in the performance of recruitment? Do managers with recruitment responsibilities in public sector experience competence in work with recruitment? Through a qualitative study, semi-structured interviews have been conducted with managers who hold recruitment responsibilities in public sector. The result shows that managers with recruitment responsibilities apply a common recruitment process with different steps. They describe the work with recruitment in a similar way. They experience that the work with recruitment require and demand formal and actual competence and certain personal characteristics. Managers with recruitment responsibilities experience competencies in work with recruitment, but suggest that there are development opportunities.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Schaffer, Hannah. ""Kompetensen är biljetten in..." (men personligheten avgör allt) : Rekryterares upplevelser av hur de bedömer personlig lämplighet när formell kompetens är uppnådd." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43480.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Nilsson, Eriksson Robin. "Kritisk digital kompetens : En intervjustudie om lärares uppfattningar om elevers digitala kompetenser och hur dessa kan främjas i samhällskunskapsundervisningen genom digitala verktyg." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53472.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kvalitativa uppsats är att studera hur lärare i samhällskunskap uppfattar elevernas digitala kompetenser. Utöver det ämnar denna studie få kunskap om vilka metoder lärare använder för att främja elevernas digitala kompetenser inom undervisningen av ämnet samhällskunskap på gymnasial nivå. Källmaterialet har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Utifrån studiens teoretiska utgångspunkt TPACK som är en akronym för Technological Pedagocical Content Knowledge har den utförda analysen av källmaterialet kommit att påvisa olika aspekter. Elevernas privata digitala användning beskrivs vara vanligt förekommande i skolan. I motsats till elevernas förtrogenhet att använda digitala verktyg i privat syfte visar studien att elevernas pedagogiska digitala kompetenser inte är lika självklara. Eleverna uppges sakna strategier för att söka information på internet samt inneha låga kunskaper kring källkritiskt förhållningssätt på internet. Intervjuade lärare har även kommit att beskriva elevernas tekniska kunnande vilket även det skiljer sig åt beroende på om syftet är privat eller pedagogiskt. Eleverna beskrivs vara duktiga på sociala medier och delning av filmklipp medan förmågan att hantera skrivprogrammet Word ofta är på en lägre nivå. Lärarnas metoder för att främja elevernas digitala kompetenser har även det identifierats utifrån olika aspekter. Respondenternas vetskap om begreppet digital kompetens inom rådande styrdokument förknippas enbart kring samhällskunskapens olika kurser. De kollegiala diskussionerna riktas inte mot främjandet av elevernas digitala kompetenser och skolledningens arbete kring digitalisering överlag beskrivs kretsa kring lärarnas digitala kompetens. Respondenternas praktiknära metoder kring att främja elevernas digitala kompetenser inom samhällskunskapen har förmedlats vara ett tema som det generellt inte planeras så mycket kring. Studien visar att användningen av digitala verktyg i undervisningen i första hand används som hjälpredskap för att främja ämnesinnehållet. Elevernas digitala kompetenser betraktas av majoriteten av respondenterna automatiskt främjas genom att låta eleverna öva på att söka information och sedan få feedback kring inlämnade uppgifter. Sammanfattningsvis visar studien att den teknologiska aspekten i kombination med pedagogik och ämnesinnehåll är komplext. Även om den teknologiska kunskapen kommit att börja prioriteras finns det ett fortsatt behov av utveckling inom den teknologiska kunskapens implementering i förhållande till ämnesinnehåll och pedagogik.
The purpose of this study has been to gain knowledge about how teachers of social studies perceive the student´s digital competence and to identify which methods teachers use to promote student´s digital competence. Source material for this qualitative study was collected through eight semi-structured interviews. Based on TPACK as a theoretical perspective, the analysis of the interviews shows that the respondents perceive the student´s digital competence in different ways. Student´s private digital use is perceived as optional. Student´s pedagogical digital ability is instead considered to be low. The student´s technical ability is also considered to be twofold. The students have good ability to handle social media but find it difficult to use the program Word. Teachers methods for promoting student´s digital competence have been identified in various ways. The collegial conversations revolve mainly around one´s own digital abilities, which is also the school management’s focus. The teachers way to develop student´s digital skills are generally not specially planned but are described as being integrated within, for example the work with source criticism. In summary, the conclusion of this study is that teachers to some extent prioritize technological knowledge, however the subject content is still rewarded more.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Andersson, Caroline. "Planerarens kompetenser." Thesis, KTH, Urbana och regionala studier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-132161.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Bergholtz, Helene. "Mångspråksbibliotekariers kompetenser." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-11909.

Full text

Abstract:

The aim of this bachelor’s thesis is to gain greater knowledgeabout some multi-language librarians’ perception of theircompetences in the library activities that are conductedtowards people with other mother tongues than Swedish, inwhat way these competences are gained and whichcompetences they miss. The method that is used to answerthe research questions in the study is semi-structuredinterviews with four public librarians who mainly work withmulti-language activities. Lundmark’s competence model isused together with theory of the competence term to analyzethe collected data. The results that can be drawn is that themulti-language librarians in this study consider manydifferent competences to be needed in the profession, but thatthe formal education, language skills, ability to conductsurrounding analysis, personal and social competences arementioned as very important. The librarians described theirwork tasks and responsibilities as varying, which results in ademand of certain competences. The professionalcompetence is mainly obtained via university studies and canbe updated through both formal and non-formal education.Strategic competence can be further developed throughtraditional courses and regional or local competencedevelopment efforts but also through individual initiatives asnews coverage. Everyone possesses personal and socialcompetences in some form, and these competences are oftendeveloped through experiences in a person’s personal andprofessional life. The different competences are not separatedfrom each other but overlapping and completing each other.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Olofsson, Joakim, and Niklas Olofsson. "Comaea : Från reell kompetens till formell kompetens." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-146315.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Brock, Saskia. "Hur tränas social kompetens med hjälp av utomhuspedagogik? : Kan utomhuspedagogik vara en möjlighet för att öka den sociala kompetensen hos elever i gymnasieskolan?" Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1251.

Full text

Abstract:

Syfte med detta arbete var att undersöka om och hur utomhuspedagogik kan främja social kompetens och om utomhuspedagogik kan vara en möjlighet för att träna social kompetens i gymnasieskolan.

Dagens ungdomar har färre vuxenkontakter och blir influerade av det tekniska samhället samtidigt som sociala färdigheter tränas mindre. Därav blir ungdomars brister i social kompetens mer påtaglig för samhället. Gymnasielever befinner sig i en känslig utvecklingsfas där social kompetens spelar en omedveten roll för sociala interaktioner. För närvarande finns ingen aktuell forskning om sambandet mellan utomhuspedagogik och träning av social kompetens på gymnasieskolan.

Min empiriska studie har med hjälp av kvalitativa intervjuer av fyra verksamheter som arbetar med utomhuspedagogik tagit reda på om och hur utomhuspedagogik kan användas för att främja social kompetens. Respondenterna är verksamma i grundskolan, försvarsmakten, polisutbildningen och företagskonsulting. Jag har intervjuat en respondent från varje verksamhet.

I min undersökning har jag kommit fram till att utomhuspedagogik kan främja social kompetens och tillämpas för att träna social kompetens i gymnasieskolan med hjälp av i andra verksamheter beprövade verktyg som bör anpassas till tonåringars behov.

Framtida forskning för utveckling av utbildningskoncept och kompetenser är lika nödvändig som en skolpolitisk förankring av social färdighetsträning i gymnasieskolans styrdokument.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Lindestam, Viebke Cecilia, and Monika Reinheimer. "Social kompetens." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25359.

Full text

Abstract:

Syftet med vår C-uppsats var att ta reda på hur enhetschefer tänker kring begreppet social kompetens. För att ta reda på det valde vi att vända oss till en kommun för att intervjua fem stycken enhetschefer i äldreomsorgen. De frågor som vi ville ha svar på var: Hur uppfattar enhetschefen vad social kompetens är? Vilken betydelse har social kompetens i ledarskapet? Finns det tillräckligt med arbetstid och förutsättningar för enhetschefer att använda sig av sin sociala kompetens? För att få svar på våra frågor utgick vi från en kvalitativ studie där vi utarbetade en intervjuguide som främst utgick ifrån vår frågeställning men även utifrån informanterna kön, ålder och bakgrund. Detta för att i analysen se om det eventuellt fanns några skillnader och likheter mellan informanterna. De två olika teorier som vi har valt att utgå ifrån var det interaktioniska perspektivet, eftersom social kompetens handlar om att samspela med andra människor men även att det rör den egna personen. Den andra teorin som vi har valt att utgå ifrån är det situationsanpassade ledarskapet. Dels för att den stämmer bra in på hur just denna organisation fungerar, dels för att det stämmer väl överens med hur vi uppfattar enhetschefernas ledarstil.Begreppet social kompetens är inte helt lätt att definiera, vilket bl.a. framgår i vårt avsnitt ”Tidigare forskning”. Hur man definierar begreppet beror på vem som tolkar det och vilken situation man befinner sig. Alla informanter uppfattade begreppet olika beroende på vem som blev tillfrågad. Detta tror vi dels har att göra med hur lång arbetslivserfarenhet våra informanter hade och dels med annan livserfarenhet. Vi kom dock fram till att det fanns vissa gemensamma faktorer i vårt resultat, när det gäller enhetschefernas syn på social kompetens. Dessa var samspelet med andra människor och vikten av kommunikationsförmågan. Vidare har våra informanter funderat och reflekterat över varifrån våra sociala förmågor egentligen kommer. Flertalet var överens om att den sociala förmågan går att utveckla. Vi är benägna att hålla med om att social kompetens inte enbart är något medfött utan något som vi utvecklar livet igenom. När man pratar om social kompetens är emotionell intelligens (EQ) ett begrepp som man idag alltmer fokuserar på. Emotionell intelligens ingår i social kompetens. Det är en förmåga som innefattas av att känna igen både sina egna och andras känslor för att kunna dra omdömesgilla slutsatser av dem. Detta för att i sin tur använda sig av denna kunskap för att få vägledning vad gäller personens egna handlingar och tankar . Idag består en enhetschefs arbetsuppgifter av många olika delar. Deras huvudsakliga arbetsuppgifter ligger emellertid inom området för den sociala kompetensen. Det betyder att social kompetens i ledarskapet har fått en allt mer framträdande plats i dagens platta organisation. Det har i sin tur bidragit till att enhetscheferna har fått ett allt större ansvar. Enhetscheferna arbetar i ett nät av förväntningar som byggs upp av politiker, överordnade, de boende, underställda och anhöriga, vilket främst visar på att dagens ledarskap bygger på relationer och samspel. Vidare har vi kunnat konstatera att arbetstid och förutsättningar för enhetscheferna för att utöva social kompetens just i denna kommun är betydligt större idag än vad de var tidigare. Det man idag eftersträvar är att enhetscheferna ska ha personalansvar för färre underställda än vad som tidigare var fallet så att mer tid kan frigöras för det mänskliga mötet. Vidare visar vårt resultat att det finns stor kunskap hos samtliga enhetschefer i ämnet social kompetens. Eftersom man aldrig blir fullärd på detta ämnesområde är det därför av stor betydelse att man både som människa och enhetschef har ett reflekterande förhållningssätt för att kunna vidareutveckla sin sociala kompetens under hela livet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Hägg, Hanna. "Kvotera kön eller kompetens? : Förändringar i styrelsers ekonomiska kompetens." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-354338.

Full text

Abstract:

Andelen kvinnor i bolagsstyrelser i Norden har under en tid ökat. Det första landet i världen som införde en lag kring könssammansättningen i styrelser för att skapa mer jämställda styrelser är Norge. Den norska kvoteringslagen infördes 2006 och kräver att minst 40 procent av respektive kön ska representeras av styrelsens ledamöter. Företagen gavs två år att fullfölja de nya restriktionerna, och om lagen inte efterföljs är sanktionen tvångslikvidation, avvecklande av verksamheten. Under urvalsperioden för denna studie, 2002 till 2010, ökade antalet kvinnor i norska bolagsstyrelser från 12 procent till 43 procent, vilket är en ökning på 256 procent. Detta var ett väntat resultat då syftet med lagen var att göra styrelserna mer jämställda och skapa fler platser åt kvinnor. Styrelsestorleken förblev dock densamma, vilket indikerar på att företagen inte valde att utöka styrelsestorleken för att göra plats åt de nya kvinnliga ledamöterna och samtidigt behålla de manliga ledamöterna. Företagen valde istället att byta ut en del av de manliga ledamöterna mot kvinnliga och därmed behålla storleken på styrelsen. Det är inte heller någon signifikant förändring i Tobin’s Q mellan perioden före införandet av könskvoteringen och perioden efter. Däremot påverkade andelen kvinnor Tobin’s Q positivt innan könskvoteringen infördes. Detta indikerar på att när det inte finns restriktioner kring könssammansättningen i styrelser är företag med könsbalanserade styrelser i större utsträckning mer lönsamma. Tidigare studier har visat på att kvinnor tenderar att ha lägre ekonomisk kompetens än män. Detta borde då resultera i att när andelen kvinnor ökar borde den ekonomiska kompetensen i styrelser försämras. Däremot tenderar individer, oavsett kön, med en hög utbildningsnivå att ha en högre ekonomisk kompetens än individer som inte har en hög utbildning. Då resultaten från denna studie visar på att utbildningsnivån i styrelserna har förbättrats efter andelen kvinnor ökat indikerar detta på att den ekonomiska kompetensen i styrelserna inte har försämrats, den har snarare förbättrats.
The percentage of women on corporate boards have increased the last decades, especially in the Nordic countries. Norway was the first country in the world that implemented a gender quota to increase the percentage of women on corporate boards. The quota’s purpose is that corporate boards in listed companies is forced to have at least 40 percent of each gender represented by the directors and if they refuse to form a gender-balanced board they would face forced liquidation. The purpose of this study was to examine what the effects of the Norwegian gender quota did have on these companies’ financial performance and if the boards’ level of education was altered. The results show that the quota led to an increase in the percentage of women on corporate boards. This result was not surprising because the purpose of the law was to increase the gender equality on corporate boards. However, the results show no evidence that the quota had effects on the financial performance, measured in Tobin’s Q. The size of the board was still the same after the introduction of the quota, this indicate that they exchanged some of the sitting board members with new members, rather than to expand the boards and keep all the sitting male directors. Earlier studies show that women have, to a greater extent, a lower financial literacy than men. This should indicate that when the percentage of women increase on corporate boards, the financial literacy should be lower than before. However, there is a connection between a higher financial literacy and a higher education. The results show that the education level increased after the implementation of the quota, this indicates that the financial literacy on boardrooms haven’t deteriorated, but rather improved.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Köykkä, O. (Olli). "Nuorten lääkärien kompetenssin kehittyminen ensimmäisinä työvuosina." University of Oulu, 2017. http://urn.fi/URN:NBN:fi:oulu-201709232920.

Full text

Abstract:

Tutkimuksen tarkoituksena oli selvittää kuinka retrospektiivisesti, kuinka valmiiksi työelämään nuoret lääkärit kokivat itsensä. Kysely tehtiin 2017 keväällä vuonna 2011 valmistuneille lääkäreille, jolloin vastaajat olivat työskennelleet 3–5 vuotta valmistumisensa jälkeen lääkärin ammatissa. Kysely toteutettiin lääkäriliiton toimesta Surveypal-kyselylomakkeen avulla. Kyselyyn vastasi 77 henkilöä 640:stä. Tutkimuksessa selvitettiin CanMEDS-viitekehyksen avulla sekä Lääkäri ihmisenä kompetenssin avulla nuorten lääkärien itsearvioitua valmiutta lähteä työelämään sekä työelämässä vietetyn ajan jälkeistä tilannetta. Tarkoituksena oli saada kyselyyn vastanneet reflektoimaan omaa osaamistaan ja arvioimaan omaa kehitystään eri lääkäriyden kompetenssien osa-alueilla. Jo valmistuessa jotkut kompetenssit olivat vahvempia kuin toiset, professionalismi ja tiedon hallintaan perustuvat kompetenssit. Lääkärikohtaisesti oli hajontaa osaamisen kokemisessa. Kaikki kompetenssit kehittyivät lisää työelämässä, erityisesti yhteistyö- ja työyhteisötaidot, ja vuorovaikutustaidot ja potilaskeskeisyys. Useimmiten lääkärikohtainen hajonta kapeni, eli ”Siperia opetti” kaikille niitä, mitä opiskelu ei. Poikkeuksena Terveyden edistäminen kompetenssissa ja Lääkäri ihmisenä hajonta pysyi isona, eli kompetenssin kehittyminen oli yksilöriippuvaista. Pitäisikin huolehtia, että jo kompetenssin kehittymisestä huolehdittaisiin paremmin uran alkuvuosina, osa lisensiaateista tuntuu tarvitsevan tähän enemmän ohjausta. Lisäksi opiskeluaikana pitää tukea opiskelijan kykyä arvioida omaa osaamistaan ja reflektoida, koska ilman sitä osa ammatillisesta kehittymisestä jää tapahtumatta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Yüksel, Simon, and Peter Sedin. "Extern ekonomisk kompetens : Familjeföretag och anlitandet av extern ekonomisk kompetens." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för teknik och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-6036.

Full text

Abstract:

Forskningen om familjeföretag är relativt omfattande. Men det finns fortfarande många frågor som är obesvarade. En viktig fråga som berör familjeföretags utveckling är viljan att ta in extern kompetens inom ekonomiområdet. Det kan röra sig om tjänster såsom ekonomichef, controller eller redovisningekonom. I detta arbete har vi försökt besvara frågan om varför ledningen i familjeföretag väljer att ta in extern kompetens inom ekonomi. Teorin för fram att familjeföretag i det längsta drar sig för att ta in extern kompetens till förmån för den egna familjens medlemmar. Slutsatserna man kan dra efter att ha utvärderat svar från åtta familjeföretags VD:ar samt externt tillsatt personal inom ekonomi är att de till största delen ser mycket positivt på tillsättandet av extern personal inom ekonomi. De flesta för fram åsikten om att utan att tillsätta extern personal hade bolagen i fråga inte kunnat utvecklas så framgångsrikt som de har gjort. De ser extern personal inom ekonomiområdet som en styrka med avseende på de nya kunskaper, erfarenheter och kompetenser som kommer företagen till del. Det många pekar på i intervjerna är att man får in en person som kan komma med andra lösningar på problemen än de konventionella, men även en mindre känslosam attityd till familjeföretagets affärer, vilket kan vara en klar fördel. Nya synpunkter och kunskaper kommer företaget till godo. Dock är den personliga dynamiken med den externa kompetensen av stor vikt för företagen i undersökningen, man bör passa in i företagsandan samt vara lätt att ha att göra med, men ända ha integritet. Nackdelar som man har pekat på är till exempel om den externt tillsatte experten eventuellt slutar sin tjänst eller manipulerar bokföringen. Med tanke på alla de lagar och regelverk som styr företagens vardag krävs en hel del specialistkunskap inom ekonomiområdet, särskilt inom koncernredovisning, beskattning, bokslut och årsredovisning. Dessa kunskaper kan i ett fåtal fall tillgodoses av familjemedlemmar, men i de allra flesta företag är det kompetens man måste få in i företaget utifrån. Vi anser att vår undersökning har gett oss svar på de frågor som vi hade ställt upp angående familjeföretags syn på att anlita extern kompetens inom ekonomi. Nämligen att familjeföretag som vill utvecklas vinner mycket på att anlita extern kompetens inom ekonomi. Inte bara ekonomiskt utan även på många andra områden. Nyckelord: Familjeföretag, Extern ekonomisk kompetens, Bolagsstyrning, Familjeföretags komplexitet, Successionsplanering.
Research on family business is quite extensive. But there are still many questions that remain unanswered. An important issue relating to family business development is the desire to bring in external expertise in the finance area. It may involve services such as finance manager, controller or accountant. In this work the authors have attempted to answer the question of why the management of family businesses chooses to bring in external expertise in economics. The theory implies that the family business as long reluctant to bring in external expertise for the benefit of their own family members. The conclusions to be drawn after evaluating responses from eight family business CEOs and externally added staff in finance is that they are mostly very much welcoming the appointment of external staff in finance. Most of the view implies that without the addition of external staff, the companies would not develop as successfully as they have done. They see external staff within the finance area as strength for the new knowledge, experience and skills that businesses will benefit from. Many CEO: s advocates that you get in a person who can come up with other solutions to the problems than the conventional ones, but also a less emotional approach to family business affairs, which may be a distinct advantage. New ideas and knowledge will benefit the company. However, the personal dynamics of the external competence are of great importance to companies in the survey, it should fit into the entrepreneurial spirit and be easy to deal with, but still have privacy. Disadvantages as some have pointed out are for example, if the externally appointed expert may terminate their service or manipulate the records. Given all the laws and regulations that govern todays businesses requires a lot of expertise in economics, especially in the consolidated financial statements, taxation, financial statement and annual reports. This knowledge can in a few cases be met by family members, but in the vast majority of companies, you need to get the skills into the company from outside. We believe that our study has given us answers to the questions we had put up on the family company's approach to the use of external expertise in economics. Namely, those family businesses that want to develop win a lot of hiring external expertise in economics. Not just economically but also in many other areas. Keywords: Family firm, External financial competence, Corporate governance, Complexity of family firms, Succession planning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Alf, Jeanette. "Sjuksköterskans IT-kompetens." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-1022.

Full text

Abstract:

Sjuksköterskornas omvårdnadsdokumentation skall fungera som stöd, arbetsverktyg och arbetsunderlag i vårdarbetet. Utvecklingen av informationsteknologi (IT) i vården har inneburit en möjliggörande faktor som har medfört nya arbetssätt, organisationsformer och arbetsprocesser. Utvecklingen och användningen av informationssystem (IS) i vården är det mest centrala informations- och kommunikationsverktyget för sjuksköterskorna i den dagliga patientbehandlingen. Det är viktigt att sjuksköterskor skaffar sig en utbildning inom IT, vilket innebär kunskap och skicklighet och stödjer dem i deras praktik, administration och forskning. Betydelsen av att sjuksköterskorna innehar en IT-kompetens i vården idag kan inte nog understrykas. Syftet med undersökningen var att hitta olika tillvägagångssätt som gör att sjuksköterskans IT-kompetens kan höjas. Intervjuer och observationer genomfördes för att undersöka problemområdet. Resultatet visade att det är av stor vikt att organisationerna för de olika verksamheterna inom Hälso- och Sjukvården utvecklar en strategi angående sjuksköterskans IT-kompetens för att precisera vilka IT-kunskaper som krävs för att kunna hantera den stora mängden av informationsflöde i vården

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Bråned, Hartung Birgitta, and Johan Karlsson. "Verksamhetsstyrning och kompetens." Thesis, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-3439.

Full text

Abstract:

Vid Uddeholm Tooling AB, som är beläget i Hagfors, pågår flera strategiska processer som stöd i utvecklingsarbetet mot en modern verksamhetsstyrning. Den här uppsatsen har genomförts mot bakgrund av uppgifter i en tidigare studie vid Uddeholm Tooling AB, vilken visade att många samtidigt pågående processer kan försvåra lärandet och förståelsen för dessa i organisationen. Den framhöll även mellanchefernas betydelse vid förändringsarbete.

På plats i Hagfors genomförde vi en kvalitativ undersökning under två dagar. Tio chefer intervjuades två och två, där syftet var att undersöka vilken uppfattning cheferna har om sambandet mellan de strategiska processerna. Vi ville även upptäcka faktorer som påverkar chefernas möjlighet att bidra till medarbetarnas förståelse.

De strategiska processerna på Uddeholm Tooling AB är utvecklingsdagar, affärsplan, balanserat styrkort, UPS samt medarbetarundersökning. Det framkom att cheferna anser att alla processer är hjälpmedel att nå företagets övergripande mål. De flesta cheferna lägger stor vikt vid det tekniska arbetet i processerna, exempelvis i balanserat styrkort, men de har också kunskap om att medarbetarnas förståelse och engagemang är viktigt i arbetet att nå målen. Genom utvecklingsarbetet pågår ett lärande inom företaget. Ett långsiktigt arbete innebär därför bättre förutsättning att cheferna på sikt lyckas omsätta sina kunskaper i det dagliga arbetet och skapa en förståelse hos medarbetarna.

Vi har noterat olika faktorer som påverkar chefernas möjlighet att bidra till medarbetarnas förståelse. Mötesplatser är viktiga för att kommunikationen, dialogen och informationen ska fungera. Arbetet skall ske långsiktigt och tid måste finnas så att det inte prioriteras bort. Det behövs ett engagemang hos ledning och chefer, liksom att möjlighet till återkoppling och stöd finns. För att kunna bidra till de anställdas förståelse är det helt avgörande att cheferna själva kommer till insikt om sin egen förståelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Landqvist, Mats. "Förhandlares kommunikativa kompetens /." Örebro : Universitetsbiblioteket : Örebro universitet, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-799.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Lindström, Joanna, and Moa Cederlid. "Sjuksköterskans etiska kompetens." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4686.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sjuksköterskor har ett etiskt ansvar för sina handlingar och bedömningar i vården. Etisk kompetens utgör en del av sjuksköterskans profession. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur den etiska kompetensen hos sjuksköterskan beskrivs. Metod: Denna litteraturöversikt grundas i tolv vårdvetenskapliga artiklar vilka har lästs upprepade gånger. Nyckelfynd har kunnat identifieras avseende den etiska kompetensen hos sjuksköterskan. En sammanfattning av varje studie utfördes för att sedan utmynna i en sammanställning där två huvudteman urskildes. Därefter bildades nya underteman vilka presenterar resultatet. Resultat: I resultatet beskrivs den etiska kompetensen med dess komponenter. Det framkom i resultatet att etiska värderingar ofta underskattas på grund av att sjuksköterskor i högre grad prioriterar medicinska åtgärder, vilket ledde till att god omvårdnad i vissa fall försummades då det tenderade att inte erkännas och därmed inte sågs som något produktivt. Upplevelser av hinder för tillämpning av etisk kompetens förekommer i en majoritet av studierna vilket anses bero på tidsbrist och hög arbetsbelastning. Sjuksköterskor har teoretisk kompetens om vad som är etiskt rätt att göra men omsätter inte alltid denna i det dagliga arbetet. Sjuksköterskor får heller inte möjlighet att lyfta fram etiska frågor i daglig vårdkontext. Sensibiliteten visar sig vara en återkommande aspekt i utövandet av god vård. I flera studier framkommer att det föreligger ett behov av etisk kompetensutveckling. Diskussion: Resultatet diskuteras med stöd i Lévinas teori om etisk sensibilitet samt konsensusbegreppet vårdande.
Background: Nurses' have an ethical responsibility for their actions and assessment within health care. Ethical competence is part of the nurses profession. Aim: The purpose of this literature review was to examine how nurse’s ethical competence can be described. Method: This literature review is based on twelve scientific articles on nursing that have been read repeatedly and key findings were identified regarding nurses´ ethical competence. Each study was summerized and results concluded two main identified themes. Subsequently, new sub-themes arose where results are presented. Results: The results explain the ethical competence and its components. It appears in the results that ethical values are underestimated because nurses’ seem to value medical priorities higher, which in turn leads to a lack of focus on providing good care because it tends to be unrecognized and therefore not seen as something productive. Perception of barriers for the use of ethical competence appears in a majority of the studies. The main factors identified are lack of time and heavy workload. It was also clear that nurses’ have theoretical knowledge on what is ethically correct but have problems applying this in their daily work. Nurses’ are not given the opportunity to highlight ethical issues in a daily care context. Sensitivity is an important aspect in the practice of giving high quality care. In several studies, the need for further education within ethical nursing was identified. Discussions: The results are discussed on the basis of Lévinas theoretical approach comprising of ethical sensibility, and caring.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Weiland, Max, and Louis Secka. "Lärares digitala kompetens." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för kultur, språk och medier (KSM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40709.

Full text

Abstract:

Skolverket har som ett mål att skolan skall forma digitalt kompetenta elever. Det innebär atteleverna ska lära sig behärska entreprenörskap, kreativitet samt förmåga att förstå hurdigitaliseringens påverkan på samhället (Skolverket, 2020). För att uppnå detta krävs det attlärarna har tillgång till digitala verktyg men även en didaktisk plan för att lära ut digitalkompetens. Syftet med denna kunskapsöversikt är att granska aktuell forskning om läraresdigitala kompetens. Utifrån ovan formulerade syfte har följande forskningsfråga skapats: hur tarlärares digitala kompetens sig uttryck didaktiskt. För att analysera den data som ligger till grundför vår kunskapsöversikt så har vi använt oss utav en tematisk analysmetod. Efter en bredsökning efter granskade vetenskapliga artiklar valdes nio stycken ut. Kunskapsöversikten rymmerartiklar om hur utbildning kan utformas och hur skolledare ska agera för att uppnå en skola somär digitalt kompetent. Det finns en hel del forskning att tillgå om hur skolor och lärare generelltkan bli mer digitalt kompetenta. Resultatet visar att elever och lärare har god tillgång till digitalaverktyg, men att de inte alltid används på ett som gynnar lärandet rent didaktiskt. Samarbete ochen öppenhet för förändring på skolan är något som är viktigt för att uppnå en digital kompetentskola och något som flera artiklar lyfter. Lärare (oavsett ämne) är generellt osäkra på hur de skaimplementera digitala verktyg i sin didaktik och ämnet som studeras. Slutsatsen är att en del lärareinte ser eleven för all teknik. En lärare måste lägga fokus på elevens lärande och didaktiken - inte på de digitala verktygen som ofta adderas utan att den didaktiska frågan varför har ett svar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Stiernspetz, Ylva, and Anna Danielsson. "Sjuksköterskors transkulturella kompetens." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27722.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Heikka, H. (Helena). "Sosiaali- ja terveysjohtajan työn sisältö ja kompetenssit." Doctoral thesis, University of Oulu, 2008. http://urn.fi/urn:isbn:9789514287886.

Full text

Abstract:

Abstract The aim of this study was to analyse the content and related competences of the work of the manager of municipal social and health services. In the theoretical part of the research, management tasks and the context and theoretic tendencies of management are examined. The management of social and health services is examined from the point of view of competence. The competences were formed based on general models of management and the analysis of managerial tasks in social and health services. The competences of social and health services management consist of those of operation, human resources and financial management, network cooperation and communication. Empirical study was executed in two phases. In the first phase, data were collected by an online and postal survey questionnaire aimed at managers of social and health services (n = 169). The data were analysed using SPSS statistical analysis software. When selecting the methods for data analysis, measuring the level and distribution of variables in the data were taken into consideration. In the analysis of the variables, both parametric and non-parametric statistical tests were exploited, taking into account the size and the quality of the data. In the second phase, five social and health service managers were thematically interviewed. The data from the thematic interviews were analysed by content analysis. In the basic duty of social and health managers, the management of change, financial and human resource management, cooperation and networking were emphasized. In change-related development work, working group membership or securing resources for others were emphasized. Compared to other managers, managers of social and health care organisations and managers in the largest municipalities were more often in charge of developing new operations models and producing services jointly with the private and third sector. The challenges of human resource management were related to the management of competence and its development. Cooperative networking seems to be increasing in the future thanks to reform of the service structure and diversification of service production. At present, relating to the managerial competences, the managers of social services needed operational, financial and staff management skills once in a while or quite often, more so than the others. In the near future, the managers of social and health care organisation needed skills in different areas more than managers of social services. In the future, all managerial competences are needed more often than at present. The requirements of the qualifications for a manager were Master's degree, education and experience in management and skills in accordance with managerial competence. The changes in the operational environment of social and health services will change manager's duties and the competence needed. In this study, useful information about the development of managerial competence in social and health services was acquired, and it can also be used in the evaluation and planning of managerial education
Tiivistelmä Tutkimuksen tarkoituksena on analysoida kunnallisen sosiaali- ja terveystoimen johtajan työn sisältöä ja työhön liittyviä kompetensseja. Tutkimuksen teoriaosassa tarkastellaan sosiaali- ja terveystoimen johtamisen kontekstia, johtamistehtäviä ja johtamisen teoreettisia suuntauksia. Sosiaali- ja terveystoimen johtamista tarkastellaan kompetenssinäkökulmasta. Johtamistehtävien kompetenssit muodostettiin yleisten johtamiskompetenssimallien ja sosiaali- ja terveystoimen johtamistyön sisällön analyysin perusteella Sosiaali- ja terveystoimen johtamisen kompetensseiksi muodostuivat virkakelpoisuuden lisäksi toiminnan, henkilöstön ja talouden johtamisen, verkostoyhteistyön ja viestinnän sekä projektitoiminnan kompetenssit. Empiirinen tutkimus toteutettiin kahdessa vaiheessa. Ensimmäisessä vaiheessa aineisto kerättiin Internet- ja postikyselyllä kuntien sosiaali- ja terveystoimen johtajilta (n = 169) Aineisto analysoitiin SPSS-tilasto-ohjemistolla. Aineiston analyysimenetelmien valinnassa huomioitiin muuttujien mittaustaso ja jakauma havaintoaineistossa. Muuttujien analyysissä hyödynnettiin aineiston koko ja laatu huomioiden parametrisiä ja parametrittomia tilastollisia testejä. Toisessa vaiheessa suoritettiin teemahaastattelu viidelle sosiaali- ja terveystoimen johtajalle. Aineisto analysoitiin teorialähtöisellä sisällön analyysillä. Sosiaali- ja terveysjohtajan perustehtävän johtamisessa korostui muutosjohtajuus, talous- ja henkilöstöjohtaminen sekä yhteistyö ja verkostoituminen. Muutoksiin liittyvässä kehittämistyössä johtajien toiminta painottui useimmin työryhmän jäsenyyteen tai resurssien turvaamiseen muille. Yhdistetyn organisaation ja suurimpien kuntien johtajat toimivat useammin kuin muut vastuullisessa tehtävässä uusien toimintamallien kehittämisessä ja palvelujen tuottamisessa yksityisen ja kolmannen sektorin kanssa. Henkilöstöjohtamisen haasteet liittyvät osaamisen johtamiseen ja sen kehittämiseen. Verkostoyhteistyö näyttäisi lisääntyvän tulevaisuudessa palvelurakenneuudistuksen ja palvelutuotannon monipuolistumisen myötä. Johtamiskompetensseista sosiaalitoimen johtajat tarvitsivat nykytilanteessa tyypillisemmin kuin muut toiminnan johtamisen, talous- ja henkilöstöjohtamisen taitoja silloin tällöin tai melko usein. Yhdistetyn organisaation johtajista useampi kuin sosiaalitoimen johtajista tarvitsi lähitulevaisuudessa eri alueen taitoja jatkuvasti. Tulevaisuudessa kaikkia johtamiskompetensseja tarvitaan nykyistä useammin. Johtajan kelpoisuusvaatimuksena edellytettiin ylempää korkeakoulututkintoa, johtamiskoulutusta ja -kokemusta sekä johtamiskompetenssien mukaisia taitoja. Tuloksissa korostuivat myös johtajan vuorovaikutustaidot hyvän johtajan ominaisuutena ja valintakriteerinä. Sosiaali- ja terveystoimen toimintaympäristön muutokset muuttavat johtajan työnsisältöä ja työssä tarvittavaa osaamista. Tutkimuksessa saatiin hyödyllistä tietoa sosiaali- ja terveystoimen johtamisosaamisen kehittämiseen ja johtamiskoulutuksen arviointiin ja suunnitteluun

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Boya, Touma Antsar. "Synliggör din dolda kompetens! : Några kommuners syn på flyktingars kompetens bedömning." Thesis, Stockholm University, Department of Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-40805.

Full text

Abstract:

Kommunerna i Stockholms läns nordöstra del har börjat med ett projekt för att fler flyktingar snabbare skall nå en högre självförsörjningsgrad och delaktighet i samhället. Syftet var att undersöka hur nordostkommunerna analyserar och bedömer nyanlända flyktingars kompetens samt söka finna ut hur de kan förbättra sina verktyg för analys och bedömning. Kvalitativ metod har använts och sju intervjuer har genomförts. Av resultatet framkom att nordostkommunerna arbetar med kompetenskartläggning informellt och med yrkesbedömning genom tre månader praktik på arbetsplats. Men de saknar instrument och verktyg som kan vara ett stöd att nå projektets ändamål. Utifrån den lästa litteraturen och en kompletterande intervju med en annan kommun inom Stockholms län, redovisas flera modeller och verktyg som kan användas för kompetensanalys. Min förhoppning är att undersökningens faktaunderlag kan bli ett underlag för utvecklingsarbete i kommunerna.

The municipalities in Stockholm County's northeast has begun with a project to make more refugees faster to reach a greater independence and participation in society. The aim was to investigate how the Northeast municipalities analyze and assess newly arrived refugees skills and try to find out how they can improve their tools for analysis and assessment. Qualitative methodology was used, and seven interviews have taken place. Results show that the North East local authorities are working with skills mapping with professional and informal assessment in three months of training in the workplace. But they lack the tools and instruments that can be an aid to achieve the project purpose. Based on the literature read and an additional interview with another municipality in Stockholm County, presented several models and tools that can be used for skills analysis. My hope is that the survey's facts could be a basis for development work in the municipalities.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Malgeryd, Maria. "Kompetens att kartlägga kompetens : Om studie- och yrkesvägledares arbete med validering." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-109397.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att belysa validering utifrån studie- och yrkesvägledarens perspektiv, särskilt med avseende på lärande, kunskap och kompetens. Teoriramen omfattar tidigare forskning om validering samt olika perspektiv på lärande, kunskap och kompetens. Designen är en kvalitativ intervjustudie och det empiriska materialet bygger på intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare. De intervjuade studie- och yrkesvägledarna beskriver sitt arbete med validering som en balans mellan ”validering som policyområde” och ”validering som praxis”. Genom att knyta och upprätthålla goda kontakter och relationer bidrar de till att få ”systemet att fungera”. Valideringen är en process där den reella kompetensen omvandlas till formell. Vägledarnas huvudsakliga ansvar i valideringen är kompetenskartläggningen, en process där individen konstruerar sin kompetens i samspel med vägledaren. De intervjuade vägledarna har lärt sig det praktiska arbetet med validering på informell väg. Den yrkesspecifika kompetens de behöver för arbetet motsvarar den som vägledare överlag behöver; samtalskompetens, kunskaper om yrken samt karriärteorier och vägledningsmetoder. I rollerna som ”vägledare”, ”stigfinnare” och ”vägröjare” behöver de även en generell kompetens som innefattar social och språklig förmåga, flexibilitet och kreativitet, förmåga till utveckling och fortsatt lärande samt ett reflexivt förhållningssätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Alkewall, Troedsson Marie-Louise, and Catarina Persson. "Specialpedagogisk kompetens- Fem skolledares uppfattning och beskrivning av begreppet specialpedagogisk kompetens." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35338.

Full text

Abstract:

Formuleringen “specialpedagogisk kompetens” i skollagen (SFS 2010:800) lämnar fältet öppet för tolkningar som inte nödvändigtvis innebär att den som arbetar med specialpedagogiska frågor på en skola har utbildning för det. Arbetet intresserar sig för att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen egentligen uppfattas av skolledarna som är ytterst ansvariga för att tillgodose att den specialpedagogiska kompetensen finns, och att den kommer eleverna till gagn. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur begreppet specialpedagogisk kompetens uppfattades på gymnasieskolor ur skolledarnas perspektiv. Vi är själva praktiserande specialpedagoger och har sett att den specialpedagogiska kompetensen ofta är en kombinerad specialpedagog- och speciallärartjänst, varför skolledarnas uppfattning av dessa två olika yrkesroller också var intressant att få en bild av.Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem skolledare. För att få en djupare förståelse för vilka val och problem skolledare ställs inför i sina olika verksamheter tar vi hjälp av Nilholms dilemmaperspektiv och en fenomenologisk ansats. Våra resultat visar på att majoriteten av de vi intervjuat anser att den specialpedagogiska kompetensen är helt individbaserat och inte beroende av utbildning. Resultatet visar vidare på att alla skolledare har helt klart för sig skillnaden mellan en utbildad specialpedagog och speciallärare men tycker att dessa två går att kombinera i en tjänst. Ofta beror detta på ekonomiska orsaker och skolledarna måste göra flera val och därmed ofta baka ihop olika tjänster. De skolledare vi intervjuat upplever inte att det var några problem med att få tillgång till specialpedagogisk kompetens, något vi fick en motsatt bild av från artiklar och media i vårt arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Petäjävaara, Ann-Sofi. "Social kompetens i skolan : En studie av lärares uppfattning av social kompetens." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1613.

Full text

Abstract:

En empirisk undersökning av lärares uppfattning av begreppet social kompetens med syftet att synliggöra lärares uppfattningar av social kompetesn smat hur de arbetar med social kompetens i skolan. Uppsatsen tydliggör också vilka faktorer som är viktiga för utvecklingen av soacialr och emotionellt lärande som ämne i skolan.

Den empiriska undersökningen bygger på nio lärarintervjuer utförda i årskurserna 4-9, med tonvilkten lagd på de högre årskurserna.

Resultatet av studierna är att begreppet och arbetet med att utveckla social kompetens hos eleverns ärkomplext. Det finns många faktorer som inverkar på resultatet. Forskning visar dock att där elever får träning i social kompetens förbättras inlärningsmiljön och elevhälsa. De intervjuade lärarna ger sin beskrivning av social kompetens, samt faktorer som gör att de arbetar med det i skolan, vilka hinder de ser i ett sådant arbete, och slutligen vilka förhoppningar man har på ett införande av livskunskap på schemat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Carlsson, Sofia, and Pauline Hildingsson. "Kompetens och rekrytering : En kvalitativ intervjustudie om hur kompetens värderas vid anställning." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-45377.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

larsson, elin, and Josephine Westerlund. "Digital kompetens - en undersökning av uppfattningen av digital kompetens ur ett lärarperspektiv." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33531.

Full text

Abstract:

De reviderade styrdokumenten vilka träder i kraft den 1 juli 2018 har fokus på bland annat digital kompetens. Detta examensarbete grundar sig i de digitala förändringar som skolan genomgår för att möta digitaliseringens framväxt. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem olika svensklärare där begreppet digital kompetens var i fokus. Vår ambition var att få en insikt i hur gymnasielärare förhåller sig till och arbetar med begreppet digital kompetens. Vad som framgick i de fem intervjuerna var att begreppet digital kompetens upplevs, av lärarna, som tolkningsbart och otydligt. Lärarna upplever att detta ger frustration, då det inte har tillräckligt med digital kompetens för att sin tur använda och undervisa utifrån begreppet. Analysen visade att lärarna efterfrågar en utvecklad och stärkt digital kompetens för att möta de reviderade styrdokumentens mål. Vi menar utifrån detta att lärarna och i sin tur eleverna bör ges möjlighet att utveckla sin digitala kompetens genom att begreppet fastställs i styrdokumenten på ett tydligare sätt, så det inte ligger på den enskilda läraren att på egen hand förhålla sig och arbeta med digital kompetens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Nielsen, Isho Linus, and Prim Patrik. "Synen på kön och kompetens : Kunders uppfattning om på kompetens ikönssegregerade yrken." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för arbetsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-42701.

Full text

Abstract:

Vår uppsats var av den kvantitativa sorten och undersökningen har genomförts med hjälp av ett experiment, med medkommande enkät. Uppsatsen fokuserar på horisontell könssegregering, med detta menar vi hur olika yrkesbranscher är dominerade av ett kön. Män inom förskoleverksamheten är en minoritet, kvinnor som bilmekaniker är också en minoritet. Självklart är det inte 100 procent av ett kön på någon av dessa arbetsplatser, och det är den extrema minoriteten inom olika yrkesbranscher vi ville undersöka. Eftersom det är en samhällsdebatt som pågår om jämställdhet är vi intresserad av att studera hur kunder eller tjänstekonsumenter reagerar på detta förhållande, vi ville se hur konsumenter upplever kompetensen hos arbetstagare som utgör en könsminoritet i det yrke de återfinns inom. Genom ett sådant förhållande avsågs att vi fick en samhällsbild som speglar fördomar mot olika yrkesroller, men också en genuin åsikt som avsågs påverka vårt resultat. Fördomarna var för oss inte centralt i uppsatsen, vi var medvetna om att det kan komma olika åsikter om problemet, där en del troligtvis kan vara formulerade av fördomar och förutfattade meningar. Men vi upplevde att det också endast var en åsikt. Resultatet påvisade att konsumenters upplevelser av kompetens hos könsminoriteter inte är så jämlik som man kan tro. Dessutom visar de att skillnader mellan manliga och kvinnliga könsminoriteter existerar, skillnaderna var dock inte helt konsekventa och kan utmynnas både positivt och negativt. Våra analyser läggs fram på ett spekulativt sätt. Genom att lägga upp analysen på ett sådant sätt får vi möjligheten att göra ett ställningstagande i våra avslutande slutsatser. Vi upplever att ämnet är aktuellt och värdefullt att diskutera. Främst för att vi kanske kan lägga lite ljus på den horisontella arbetsmarknaden, och dess könssegregering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Tall, Zara. "Kompetenser för det pedagogiska ledarskapet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20169.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Arnbom, Camilla. "Att lokalisera kompetenser på flexkontoret :." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-15302.

Full text

Abstract:

To find competencies on a workplace with flex office structure. Companies today, 2012 are facing new opportunities and challenges. Information technology develops, competition is bigger today than ever, increased environmental requirements will be added and new patterns of life and values are occurring. This means that people who work in offices feel strong pressure of conversion, which is something that people experience differently. Therefore it is essential how the working environment is designed in an office. Working in an office means a lot of information processing and we can see large changes taking place. The ability to work efficiently, flexible and to be able to lead and plan a company’s resources efficient is essential. The flex office was developed in the beginning of 1992 and was meant to be an office independent of space and time, and an office where all information and working material is gathered in a common database. At a flex office there are no given working places instead the employees chooses their working station for the day. A problem for the employees in flex office environment is to find the competencies they need. The purpose of this thesis is to develop a design proposal that solves the customer's information design problem in finding competencies at the workplace. Theoretical data has been gathered through studies of literature. Empirical data has been gathered through interviews, observation and a questionnaire. These data have then formed the basis for the design proposal which is created with help from Michanek and Breilers design model. To find the competencies, different working environments have been created and also a workplace location system. The design proposal divides the working environment in three different activity environments. These are made to help form the workplace location system; in order to include the needs from the target group as well as it gives the opportunities to find the working competencies through good information design. The workplace location system gives the employee the opportunity to find other competencies at the office by explicit showing the status and localization of the employee.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Samuelsson, Josefin, and Sandra Hedlund. "Barns socioemotionella utveckling : Förskollärarnas kompetenser." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25103.

Full text

Abstract:

Syftet med vår undersökning var att ta reda på vilka kompetenser förskollärare besitter om barns socioemotionella utveckling samt hur förskollärare arbetar för att främja denna utveckling. För att kunna svara på syftet har tre frågeställningar formats: Vilken syn har förskollärare på barns socioemotionella utveckling? Vad besitter förskollärare för kompetenser om barns socioemotionella utveckling? samt Vilka metoder använder förskollärare för att stötta barn i deras socioemotionella utveckling? I studien deltog fem förskollärare från tre olika förskolor i en kommun i Västra Götalands län. En kvalitativ metod med ostrukturerade intervjuer användes där intervjufrågor formades för att besvara syfte och frågeställningar. Resultatet visar att förskollärarna i denna studie har en gemensam uppfattning på att den socioemotionella utvecklingen ligger till grund för barns fortsatta utveckling. Kompetenserna förskollärarna beskriver att de besitter om barns socioemotionella utveckling är hur de kan bemöta barn, vilka strategier som kan gynna denna utveckling samt hur de kan gå tillväga för att samtala om känslor. I resultatet framkommer det att förskollärarna använder sig av olika metoder för att hjälpa barn i denna utveckling. De belyser att de ska vara närvarande förskollärare, använda sig av lågaffektivt bemötande, sätta ord på känslor samt observera barn för att se deras behov och mönster.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Merhi, Nabil. "Att utveckla lärares digitala kompetenser." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33632.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Pettersson, Martin. "Competence management in Swedish companies : Design & Implementation." Thesis, KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-142639.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Vestling, Marie. "Digital kompetens i lärarutbildningen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-15159.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att belysa hur lärosäten arbetar med att föra in digitala lärresurser som en integrerad del i den nya lärarutbildningen, enligt den Digitala agenda som lades fram av regeringen 2011. Studien undersöker hur både lärarutbildare och lärarstudenter får kompetenshöjning i digitala lärresurser. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie genomförts genom telefonintervjuer med åtta personer med inblick i lärosätenas strategier och tankar kring digitaliseringen av den nya lärarutbildningen. Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet och en strävan hos lärosätena att höja den digitala kompetensen hos både lärarstudenter och lärarutbildare men det finns en tröghet i progressionen både organisationsmässigt och personalmässigt. Slutsatsen är att det krävs en tydlig strategi och styrning i digitaliseringsarbetet och samtidigt lägga stor vikt vid att bygga upp en medvetenhet om de digitala lärresursernas möjligheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Lange, Lena. "Läroböcker och litterär kompetens." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3950.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är att undersöka och synliggöra huruvida litterär kompetens enligt litteraturvetaren Örjan Torells modell, gynnas av arbetsuppgifterna i ett antal läroböcker riktade mot grundskolans senare del. Resultatet visar att tolkningstrategiernas tyngdpunkt ligger på "textinriktningen", d.v.s. på att fästa elevernas uppmärksamhet på textens innehåll och form.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Kompetenssi'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles