Academic literature on the topic 'Kompetensutveckling'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Kompetensutveckling.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Kompetensutveckling"

1

Kirsten, Nils, and Sara Carlbaum. "Kompetensutveckling för professionella lärare?" Pedagogisk forskning i Sverige 25, no. 1 (April 24, 2020): 7–34. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.01.01.

Full text
Abstract:
Begreppet ”kollegialt lärande” som myntades av Skolverket 2011 har fått ett betydande genomslag i svensk skola, både i form av den kompetensutvecklingsmodell genom vilken begreppet initierades (fortsättningsvis kollegialt lärande-modellen) och genom begreppets stora spridning i allmän skoldiskussion. Denna studie undersöker det tidiga formandet av kollegialt lärande-modellen 2011-2012 och belyser de antaganden modellen vilar på. Med utgångspunkt i Bacchis (2009) angreppssätt ”What’s the problem represented to be?” undersöker vi hur de problem som modellen förväntades lösa representeras i texter som omgärdar modellens framväxt. Kollegialt lärande-modellen analyseras även i ett professionsteoretiskt perspektiv, för att därmed utforska de förutsättningar som modellen ger för utveckling och utövning av lärarprofessionalism. Analysen visar att kollegialt lärande-modellen representerades som en lösning på bristfällig matematikundervisning och byggde på antaganden om att lokala aktörer inte förmådde hantera problemen. Myntandet av begreppet ”kollegialt lärande” framstår som ett sätt att framställa kompetensutvecklingsmodellen som underbyggd av forskning, utan att kräva förankring i specifika forskningsbaserade begrepp och modeller. En betoning på likvärdigt genomförande motiverade att modellen gavs ett standardiserat upplägg och innehåll. Denna standardisering möjliggjorde att en professionell kunskapsbas kunde erbjudas, samtidigt som lärargruppers möjligheter att utveckla och utöva professionell autonomi begränsades.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Bennich, Maria. "Kompetensutveckling ur ett styrningsperspektiv — exemplet omsorgen." Tidsskrift for Arbejdsliv 11, no. 3 (September 1, 2009): 062–77. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v11i3.108822.

Full text
Abstract:
Styrningen av en verksamhet kan vara avg ørande f ør om och hur en framtida satsning på kompetensutveckling inom äldreomsorgen kommer att se ut. Parallellt med och som en kritik mot den offentliga och uppifråndrivna strategin f ør kvalitetsutveckling har nya styrprinciper vuxit fram i äldreomsorgen, nämligen brukarstyrning och eget val. Dessa nya styrprinciper kan leda till att kompetensinsatser inte prioriteras. I stället kan det mer handla om att välja rätt personal som är anpasslig och som har de kunskaper som krävs i ett kortsiktigt perspektiv. Artikeln, som är tentativ, vill alltså diskutera betydelsen av olika styrprinciper inom omsorgen och vad de kan betyda f ør personalens kompetens i framtiden. Underlaget bygger på en litteraturgenomgång av forskning i de nordiska länderna och en sammanfattning av erfarenheterna från ett omfattande nationellt program, där avsikten var att kompetensutveckling ska leda till en
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ainalem, Ingrid, Anna Carlsson, Annkristin Jansson, Birgitta Olsson, and Inger Sjödahl. "Kompetensutveckling för distriktssköterskor och barnsjuksköterskor i primärvården." Nordic Journal of Nursing Research 27, no. 3 (September 2007): 45–48. http://dx.doi.org/10.1177/010740830702700310.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Rosvall, Annica, Roland Nilsson, and Ewa Idvall. "Utvärdering av nätbaserat lärande avseende användarvänlighet, innehåll och kompetensutveckling." Nordic Journal of Nursing Research 33, no. 2 (June 2013): 31–33. http://dx.doi.org/10.1177/010740831303300207.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Pennbrant, S. "Vardlararnas erfarenhet av utvecklingssamtal och dess betydelse for deras kompetensutveckling." Nordic Journal of Nursing Research 22, no. 2 (June 1, 2002): 43–47. http://dx.doi.org/10.1177/010740830202200208.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Laursen, Else, Kaety Plos, and Bodil Ivarsson. "Yrkeskunnande och kompetensutveckling i arbetet med vuxna individer med utvecklingsstörning — ett vårdarperspektiv." Nordic Journal of Nursing Research 29, no. 1 (March 2009): 19–23. http://dx.doi.org/10.1177/010740830902900105.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Berggren, Christian, and Staffan Laestadius. "Pyramider eller horisontella nät? Kreativitet, kompetensutveckling och prestationskrav i olika slags industriella produktionssystem." Sociologisk Forskning 30, no. 3 (July 1, 1993): 30–46. http://dx.doi.org/10.37062/sf.30.18642.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Economou, Catarina, and Elin Ennerberg. "Flerspråkighet och transspråkande i lärarprogram för nyanlända lärare – språkbro med förhinder?" Högre utbildning 10, no. 2 (2020): 75. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2211.

Full text
Abstract:
Denna artikel handlar om en universitetsförlagd introduktionsutbildning för nyanlända lärare i Sverige, det så kallade snabbspåret. Den presenterade studien handlar om hur lärarnas flerspråkighet och transspråkande används, betraktas och tas tillvara i en kontext för högre utbildning och kompetensutveckling. Baserat på ett teoretiskt ramverk om transspråkande och olika synsätt på flerspråkighet och språkpolicyer, samlades data in genom intervjuer och observationer med utbildningens deltagare, lärare och handledare. Resultaten visar på att språkfrågan är komplex och flera tendenser visas. Dels ses deltagarnas språkkunskaper i svenska som bristande, dels ses deras flerspråkighet som en tillgång i vissa sammanhang. Transspråkandet visas fylla en viktig funktion i inlärningsprocessen inom kursens ram. Slutsatsen är att alla aktörer i utbildningen behöver få en högre medvetenhet om flerspråkighet och transspråkande så att deltagarnas kompetenser kan tillvaratas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Baumgarten, Maud, and Eva Ellstrøm. "Industriarbetares deltagande i arbetsplatslärande." Tidsskrift for Arbejdsliv 14, no. 1 (March 1, 2012): 9–25. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v14i1.108898.

Full text
Abstract:
I ndustrianställda står idag allt oftare inf ør f ørändringar på arbetsplatsen som ställer krav på utveckling och lärande i arbetet. Ord som mångkunnighet, flexibilitet och f ørändringsvilja har kommit i fokus. I och med att f øretag i allt h øgre grad arbetar under starkt f øränderliga konkurrensf ørhållanden på internationella marknader, beh øver organisationer ställa om och anpassa verksamheten med hänsyn till olika typer av f ørändringar. Inte minst mot denna bakgrund finns inom såväl forskning (t ex Boud & Garrick, 1999; Lorenz & Lundvall, 2006) som policydiskussion (tex. IF Metall, 2010; LO, 2002; SOU 1992:7) sedan länge en stark tilltro till betydelsen av lärande och kompetensutveckling på arbetsplatsen. Att få till stånd sådana lärprocesser ses som viktigt såväl f ør f øretagens som f ør individens utveckling, liksom f ør att skapa hållbara arbeten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Eriksson, Anita, Ann-Katrin Svensson, and Dennis Beach. "Kommunal förvaltning som politisk aktör." Pedagogisk forskning i Sverige 24, no. 2 (June 11, 2019): 5–28. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.02.01.

Full text
Abstract:
Syftet med denna artikel är att bidra med kunskap om vad som sker på kommunal nivå i spåren av en nationell policyrevidering. I artikeln beskrivs hur förvaltningstjänstemän inom kommunala utbildningsförvaltningar har tolkat och arbetat med att implementera 2010 års skollags- och läroplansrevidering med fokus på förtydligandet av förskollärarens ansvar. Mer specifikt fokuseras förvaltningstjänstemäns bedömningar av förskollärares, och i viss mån förskolechefers och annan förskolepersonals, kompetensutvecklingsbehov och vilka utbildningsinsatser som har genomförts som en följd av policyrevideringarna. Av resultatet framgår att satsningar på kompetensutveckling rörande kvalitetssäkring genom pedagogisk dokumentation och utvärdering samt ämneskunskap har prioriterats högre än insatser för att stödja förskollärare i ansvaret för att leda det pedagogiska arbetet. Avslutningsvis diskuteras och problematiseras dels vad förvaltningstjänstemäns olika tolkningar och ageranden kan komma att betyda för förskolläraren som professionell aktör med ett förtydligat kvalitativt ansvar för den pedagogiska verksamhet som arbetslaget gemensamt ska genomföra och dels vad olika tolkningar och utbildningsinsatser kan innebära i ett professionsperspektiv.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Kompetensutveckling"

1

Wassdahl, Mikael. "Kompetensutveckling : kompetensutvecklingen för nivå 2-3 officeren efter 45 års ålder." Thesis, Försvarshögskolan, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-1966.

Full text
Abstract:
This is a study of proficiency development of major/lt colonel officers (level 2-3) within the Swedish armed forces. The study includes officers above the age of 45. The background of this study is a study from January 2000 (written by Björn Osswald). Osswald discovered that proficiency development decreased at the age of 45. Since the profession as an officer today is a lifetime profession, this is a result that the Swedish Armed Forces not can afford. This study has its purpose to find the obstacles for proficiency development from an individual point of view. The following questions will be answered:- what are the limiting factors of proficiency development,- who, according to the individual officer, is responsible of the proficiency development,- is it the will/motivation of the individual or the limitations in the organization that slows or stops the proficiency development,- what types of proficiency development methods are most common and most important according to the individual?The purpose of the study is to find the limitations of proficiency development, experienced by the individual, and thereby try to improve methods for future individual development for officers above 45 years old. Today the officer’s profession is a lifetime profession. It should be in the organizations interest to find the best condition suitable, both for the organization but also for the individual. The approach of this study is primarily hermeneutic scientific view using inductive study method. The study is primarily based on an extensive document and literature research. The empirical data is based on 132 officers, level mentioned above. The response has been 65.9%. The study includes job-rotation, proficiency, proficiency development, methods for proficiency development, responsibility of individual proficiency development and limiting factors. The result shows that the individuals are generally satisfied. Job-rotation is mentioned as the most common and most important method for individual development. The average time in one job is approx not more than 3 years. There are some criticisms of the Armed Forces’ lack of interest in the individual’s proficiency development. It has also shown that lack of time, workload and economy has been the most common limitations for the individual development. An interesting result is that age is shown to be a limitation, with a breaking point at 50-54 years of age. Some of the officers have shown to have an old point of view of proficiency development, it is equalled with rank and methods reach it is to study. One of the most interesting result, is the number of officers who lack of own engagement in their own proficiency development. This result is very interesting. According to Swedish Armed Forces personnel handbook (H Pers 97), it is the individual’s own interest and engagement that is the most important thing when it comes to proficiency development.
Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Nordlander, Jessica, and Jenny-Ann Engstrand. "Kompetensutveckling och motivation : Vad motiverar anställda till kompetensutveckling?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49714.

Full text
Abstract:
Syftet med rapporten är ta reda på vad som motiverar de anställda till kompetensutveckling, genom att titta på teoretisk och praktisk kunskap och motivation i samband med kompetensutveckling. De teoretiska och praktiska perspektivet utgår från begreppen techne, fronesis och episteme. Fokusen i rapporten ligger på inre och yttre motivation och är definierat utifrån Herzberg och Ellströms definition på motivation. Rapporten är av kvalitativ karaktär med intervjuer som undersökningsmetod. Intervjuerna är genomförda på sex medarbetare i en statlig organisation. Resultatet av rapporten visade att de inre faktorerna, som till exempel, den egna personliga utvecklingen gjorde medarbetarna motiverade, medan yttre faktorer som till exempel lön, hade mindre påverkan och att den praktiska kunskapen inom utbildningar är vad som motiverar de anställda mest.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Söderlind, Frida, and Österdahl Michaela. "Strategisk kompetensutveckling : En organisations strategiska förhållningssätt till kompetensutveckling." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30050.

Full text
Abstract:
I denna fallstudie undersöks hur en kompetensbaserad personalstrategi ter sig inom en organisation. Då det är ett brett område har en avgränsning gjorts och det är enbart kompetensutveckling som berörs. Syftet är att skapa förståelse för det strategiska förhållningssättet till kompetensutveckling inom en organisation. Inom ramen för våra forskningsfrågor undersöks också de verktyg och metoder som en organisation använder sig av för att utveckla rätt kompetens samt de hinder och utmaningar som finns. Det har av tidigare forskning framkommit att ett strategiskt förhållningssätt är avgörande för en organisations överlevnad och framgång. Det finns en samstämmighet kring att organisationer vid valet av kompetensutvecklingsinsatser behöver utgå från verksamhetens behov, kundkrav och framtida mål för att bli gynnsamma. Syftet för insatserna blir därmed avgörande och en central del i det strategiska förhållningssättet till kompetensutveckling. Studien utgår från en fenomenologisk ansats och insamling av data har skett med hjälp av sju semi-strukturerade intervjuer med öppna frågor som utgått från tydliga teman. Studiens intervjuer har genomförts i en politiskt styrd organisation med cirka 5000 anställda och analysen av dessa intervjuer har skett enligt en femstegsmodell där vi avsett att synliggöra de mest väsentliga beståndsdelarna av fenomenet. Studien har tydliggjort hur organisationens strategiska förhållningssätt ser ut och också tydligt påvisat faktorer som gör det svårt att upprätthålla. De verktyg och metoder organisationen använder sig av är exempelvis webbaserad utbildning, ständiga förbättringar, nätverk, händelsehanteringssystem, en utbildningsplattform samt ett formulär för utbildningsförfrågningar. De hinder och utmaningar som synliggjorts är exempelvis utomstående faktorer, ekonomi, ansvarsfördelning och samverkan. Vår studie har också bidragit till en insikt i hur viktigt det är att noga överväga vilken metod som bör användas vid olika typer av kompetensutvecklingsinsatser. Det är viktigt att inte låta fokus hamna på att genomföra det minst kostsamma, utan låta valet av metod syfta till att ge det mest effektiva lärandet. Det är viktigt att i varje skede göra strategiska avvägningar som inte enbart har sin grund i ekonomiska perspektiv vad gäller besparingar och minskade kostnader. Ett intressant område till vidare forskning ser vi i chefsperspektivet. Vi finner detta intressant då det både genom tidigare forskning och genom vår egen studie tydligt har framgått att chefer har en nyckelroll och det finns därför ett intresse att närmre undersöka den roll som chefer delegeras i kompetensutvecklingsinsatser och vilka möjligheter de har i arbetet med dessa frågor.
In the case study we have examined how a competence-based human resource strategy functions in an organization. Due to the extent of the conceptual area we have made a restriction to solely examine competence development. The purpose of the study is to gain understanding of the strategic human resource development within an organization. We also examine the different tools and methods an organization use in order to develop adequate competence, as well as the different obstacles and challenges that is imposed upon the work. Previous research has found that a strategic approach to human resource development is critical for the survival and success of businesses. Researchers agree that there is a need for development activities to be based on the organization´s needs, customer requirements and future goals in order to be successful. The purpose of the activities is hence a crucial and central part of a strategic approach. The case study is based on a phenomenological approach and the collection of data has been made through seven semi-structured interviews. The interviews were conducted in a politically directed organization with approximately 5000 employees and during the interviews a thematic questionnaire with open-ended questions were used. The analysis of the material was then made through a five-step model, where the goal was to highlight the most significant components of the phenomenon. The study has shown the organization´s strategic approach and has revealed various factors that make it difficult to maintain. The tools and methods that the organization is using in order to develop adequate competence is, for example, a form for education requests, continuous improvements, networks, web based education and an electronic platform for education. The obstacles and challenges that have been made visible are external factors, economic factors, cooperation and distribution of responsibility. The study also shows that it is important to carefully consider which method should be used when investing in different types of competence development activities. It has shown that it is important to make considerations that are not purely based on economic perspectives in terms of reducing costs, but the focus should be aimed at implementing the most effective learning. Both previous research and the case study have shown that managers are given a key role in the work regarding the human resource development. Due to this we find it interesting to further investigate the manager´s perspective. Our suggestion for future research is to examine the managers role and responsibility regarding these questions.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Kellgren, Susanna. "Karaktärsämneslärares kompetensutveckling : En fenomenografiskt studie av karaktärsämneslärares föreställningar om den egna kompetensutvecklingen." Thesis, Linköping University, Department of Behavioural Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-12604.

Full text
Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar karaktärsämneslärare på praktiska program har om den egna kompetensutvecklingen och hur dessa föreställninga kan variera. Undersökningen är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och bygger på semi-strukturerade intervjuer med åtta karaktärsämneslärare från fyra olika gymnasieprogram på samma gymnasieskola. Utifrån intervjuerna har en analys gjorts av intervjumaterialet vilket har resulterat i olika beskrivningskategorier där tre huvudkategorier framstår som de mest centrala: utbildning, den strukturella uppläggningen i program- och kursutbud samt praktiska meriteringar. Inom dessa tre huvudkategorier finns det ett flertal underkategorier dels utifrån de kompetensutvecklingsmöjligheter som är befintliga i dag och dels de som är önskvärda. Resultatet visar att intervjuade karaktärsämneslärarna vill se fler möjligheter till kompetensutveckling inom respektive huvudkategori t.ex. genom studiecirkeln som inlärningsmetod, genom att ändra en del strukturer inom programmen och kurserna vilket skulle bidra till fler undervisningsmöjligheter samt genom olika praktiska meriteringar, som företagande, vilket skulle utveckla lärarnas praktiska kompetens. Utifrån dessa resultat ges ett förslag på hur en ny kompetensutvecklingsstrategi, den fenomenografiska kompetensutvecklingsstrategin, skulle kunna utformas för att tillgodose karaktärsämneslärarnas önskemål i frågan om kompetensutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Nytén, Frida. "Konsekvenser av kompetensutveckling: Tillvaratas de nya kompetenserna och tjänar företaget på kompetensutvecklingen?" Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8048.

Full text
Abstract:

Idag investerar företag mycket i kompetensutveckling eftersom det anses viktigt för att hantera den föränderliga omvärlden. Syftet är att undersöka kompetensutvecklingens konsekvenser på Ericsson Test Environment. Den grundläggande frågeställningen är om kompetenser tillvaratas, i bemärkelse att de anställda får förändrade arbetsuppgifter, och om företaget tjänar på kompetensutvecklingen, i bemärkelse att det leder till arbetstrivsel. Detta har undersökts genom en enkätundersökning till alla anställda. Korrelationsberäkningar utfördes samt regressionsanalyser för att studera hur mycket faktorerna som antogs påverka predicerade dessa konsekvenser. Resultat visade att kompetensutveckling och lärande i arbetet som anses vara informell kompetensutveckling var signifikant relaterat med och predicerade båda konsekvenserna. Detta tyder på att företaget tillvaratar nya kompetenser genom att de anställda får förändrade arbetsuppgifter samt att företaget tjänar på kompetensutvecklingen genom att det leder till arbetstrivsel. Eftersom dessa samband bara gäller informell kompetensutveckling anses det viktigt för företag att satsa på kompetensutveckling i arbetet snarare än kurser och liknande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Alic, Emira. "Lärande och kompetensutveckling i arbetslivet : förskollärares syn på kompetensutveckling." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1210.

Full text
Abstract:

Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare har för uppfattningar om kompetensutveckling. Detta är viktigt eftersom verksamhetens kvalitet är i hög utsträckning beroende av pedagogernas kompetens. Frågeställningarna i min undersökning är: hur ser pedagogerna på sin egen kompetensutveckling samt vilka möjligheter upplever pedagogerna att de har att utveckla sin kompetens? Jag har valt att göra en kvalitativ studie med intervju som forskningsmetod. I bearbetning och tolkning av resultatet har jag använt mig av två metoder för intervjuanalys - meningskoncentrering och meningskategorisering. Min analys och tolkning av förskollärarnas berättelser visar att det finns ett samband mellan hur förskollärarna uppfattade begreppet kompetens med vilka lärandeformer de själva prioriterar och lyfter fram som viktiga för kompetensutveckling. Min studie visar också att förskollärarna känner sig ganska nöjda med de möjligheter för kompetensutveckling som finns på deras arbetsplatser. Men det är viktigt att poängtera att de bedömde möjligheterna till formell kompetensutveckling högre än möjligheterna till informell kompetensutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Gingdal, Chanette. "Kompetensutveckling inom IKT Skolutvecklares uppfattning av kompetensutveckling inom IKT." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-21806.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Akoi, Avesta, and Egana Francisca Andersson. "En kvalitativ intervjustudie om kompetensutveckling : Linjechefers upplevelser av kompetensutveckling." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-183248.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka linjechefers upplevelser av kompetensutveckling i sin yrkesroll. Studien utfördes på en stor global organisation i ett av huvudkontoren i centrala Stockholm. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer där en tematisk analys tillämpades som analysmetod. Ur resultatet framkom att organisationen tillhandahåller goda möjligheter till kompetensutveckling men att kompetensutvecklingsaktiviteter försummas på grund av tidsbrist. Samtliga linjechefer upplevde att kompetensutveckling snarare sker kontinuerligt i det dagliga arbetet genom arbetsplatslärande. Resultatet visade vidare att ett fåtal linjechefer upplevde icke-formella kompetensutvecklingsaktiviteter som betydelsefulla, där samtliga däremot ansåg digitala utbildningar som minst betydelsefulla. Linjechefernas upplevelser sattes i relation till isbergsmodellen som illustrerar synliga, delvis dolda och dolda aspekter av kompetensutveckling. Det behov av kompetensutveckling som linjecheferna fann i sin roll är att klassrumsutbildningar borde riktas mot deras specifika arbetsområden, men även vara bättre anpassade för organisationens arbetssätt. I rollen som linjechef upplevdes även ett behov av stöd från närmaste chef genom tätare återkoppling. Vidare diskuterades om kompetensutveckling ansågs vara individens eller organisationens ansvar. Slutligen redogjordes det för betydelsen av linjechefernas upplevelser som trädde fram ur det dolda och huruvida kompetensutvecklingen fyller linjechefernas behov i yrkesrollen.
The purpose of the study is to examine line managers’ experiences of competence development in their professional role, within a large global organization in one of the head offices in central Stockholm. The empirical material was collected through qualitative semi-structured interviews where a thematic analysis was used as the method of analysis. The result showed that the organization provides good opportunities for competence development, but that competence development activities are neglected due to lack of time. All line managers’ described competence development as continuous in daily work through workplace learning. The result further showed that a few line managers’ perceive non-formal competence development activities as significant, on the other hand all considered digital education as the least important. The line managers' experiences were understood through the iceberg model that illustrates visible, partially hidden and hidden aspects of competence development. The need for competence development line managers’ perceived in their professional role is that classroom training should be customized to their specific work areas and also better adapted to the organization's working methods. In addition, the line manager’s also perceived a need for support from their immediate manager through closer feedback. Furthermore, it was discussed whether competence development is considered to be the responsibility of the individual or the organization. Finally, the significance of the line managers' experiences that emerged from the hidden and whether the competence development fulfils the needs of the line managers’ in the professional role is explained.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Åhs, Daniel, and Emma Nyman. "Vad kan kompetensutveckling ge? : - upplevelser av kompetensutveckling på individnivå." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och sociologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177974.

Full text
Abstract:
Det upplevs bristande forskning om kompetensutvecklingens effekter, specifikt de effekter som sker på individnivå (Ellström & Kock, 2008; Jönsson & Schölin, 2013). Därför är syftet med den här studien att få en fördjupad förståelse för hur individen upplever vad kompetensutveckling kan ge. Studien utfördes på ett stort företag som tillämpar ett brett kompetensutvecklingsutbud för sina anställda med både kravsatta och frivilliga kompetensutvecklingsmöjligheter. Därför är studiens andra syfte att tolka och förstå individens upplevelse om vad kompetensutvecklingen kan ge utifrån tankar om tvingande eller frivillig kompetensutveckling. För att nå kunskap och insikt kring ämnet antar studien därför en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod. Sammanfattningsvis upplevde intervjupersonerna att kompetensutveckling bidrog med en identifikation med företaget, förändrad identitet, personliga inställningar, kontroll, gemenskap, välmående, en attraktionskraft och karriärmöjlighet. Upplevelserna kring vad kompetensutveckling kan ge förändrades inte om kompetensutvecklingsaktiviteten var tvingande eller frivillig. Intervjupersonernas upplevelser var att företagets ledarstil genomsyrades av öppenhet och medbestämmande och att de tydliggjorde sina motiv för utbildningarna och därmed var en anledning till varför dessa inte upplevdes som ett krav.

Ledning och strategiskt personalarbete (LOSP) 3, 30 hp

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Dunér, Åsa, and Johanna Mattsson. "Kompetensutveckling ur ett hälsoperspektiv – att möjliggöra framgångsrik kompetensutveckling i kommuner." Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3702.

Full text
Abstract:

Vi är pedagoger och är därmed intresserade av lärande. Syftet med vår uppsats är att få en insikt och förståelse kring hur kompetensutvecklare i kommuner praktiskt arbetar med kompetensutveckling samt deras tankar kring det. Vi undersöker om de har något hälsoperspektiv på kompetensutveckling samt hur de ser på vuxnas lärande. Uppsatsen bygger på åtta intervjuer med nio personer som jobbar med kompetensutveckling i kommunal verksamhet. I slutdiskussionen knyter vi ihop intervjupersonernas praktik och tankar kring de teoretiskt förankrade möjliggörare som vi på förhand definierat; att ha ett hälsoperspektiv på kompetensutveckling genom att se till hela människan i inlärningssituationen samt att ha kunskaper om vuxnas lärande. Att förankra fysiska aktiviteter och rörelser i lärande och därmed kompetensutveckling tror vi skulle kunna vara ett nytt sätt att arbeta såväl med kompetensutveckling som med organisationens välmående. Detta är en av de sex möjliggörare för framgångsrik kompetensutveckling som växte fram ur empirin. Vår uppsats är relevant för alla som är intresserade av lärande och hälsa främst i att det är en aktuell empirisk undersökning om kompetensutveckling och att den gör avstamp i ett aktuellt ämne både för forskning och arbetsliv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Kompetensutveckling"

1

Ellström, Per-Erik. Kompetensutveckling i offentlig verksamhet. [Stockholm]: Civildepartementet, 1993.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Europakompetensgruppen, Sweden. Statsförvaltningens Europakompetens: Om behovet av kompetensutveckling hos myndigheterna inför integrationen : rapport. [Stockholm]: Finansdepartementet, 1992.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Nick, Bontis, ed. World Congress on Intellectual Capital Readings. Four Corners, VT: KMCI Press, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Ett didaktiskt långtidsprogram för kompetensutveckling i svenska på gymnasiet. Lund, Sweden: Lund University, 2014.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Sweden. Statsforvaltningens Europakompetens: Om behovet av kompetensutveckling hos myndigheterna infor integrationen : Rapport. Allmanna forlaget, Kundtjanst [distributor, 1992.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Bontis, Nick. World Congress on Intellectual Capital Readings. Taylor & Francis Group, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Bontis, Nick. World Congress on Intellectual Capital Readings. Taylor & Francis Group, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Bontis, Nick. World Congress on Intellectual Capital Readings. Taylor & Francis Group, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Bontis, Nick. World Congress on Intellectual Capital Readings. Taylor & Francis Group, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Universitet och högskolor i den fortsatta kompetensutvecklingen. [Stockholm]: Utbildningsdepartementet, 1994.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Kompetensutveckling"

1

Wogensen, Lotta. Möjligheternas bibliotek : lärande i det livslånga biblioteket. Malmö University, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/maulib/2021/11.

Full text
Abstract:
Bibliotek från olika sektorer – om det så är skol-, folk-, sjukhus- eller högskolebibliotek – vilar på en gemensam värdegrund där demokratisk kunskapsdelning och fri åsiktsbildning är centrala värden. Trots det sker det sällan kompetensöverföring och utbyte mellan personal i de olika sektorerna. Genom medel för kompetensutveckling från Region Skåne har åtta bibliotekarier från olika bibliotekssektorer haft möjlighet att lära känna varandras verksamheter och målgrupper. Projektet Möjligheternas bibliotek undersöker hur bibliotekarier genom ett ökat samarbete och en fördjupad kunskap om andra typer av bibliotek, kan underlätta medborgarnas tillgång till bibliotek genom det livslånga lärandet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography