Relevant bibliographies by topics / Kompetensutveckling / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Kompetensutveckling.

Dissertations / Theses on the topic 'Kompetensutveckling'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 27 February 2023

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Kompetensutveckling.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Wassdahl, Mikael. "Kompetensutveckling : kompetensutvecklingen för nivå 2-3 officeren efter 45 års ålder." Thesis, Försvarshögskolan, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-1966.

Full text
Abstract:
This is a study of proficiency development of major/lt colonel officers (level 2-3) within the Swedish armed forces. The study includes officers above the age of 45. The background of this study is a study from January 2000 (written by Björn Osswald). Osswald discovered that proficiency development decreased at the age of 45. Since the profession as an officer today is a lifetime profession, this is a result that the Swedish Armed Forces not can afford. This study has its purpose to find the obstacles for proficiency development from an individual point of view. The following questions will be answered:- what are the limiting factors of proficiency development,- who, according to the individual officer, is responsible of the proficiency development,- is it the will/motivation of the individual or the limitations in the organization that slows or stops the proficiency development,- what types of proficiency development methods are most common and most important according to the individual?The purpose of the study is to find the limitations of proficiency development, experienced by the individual, and thereby try to improve methods for future individual development for officers above 45 years old. Today the officer’s profession is a lifetime profession. It should be in the organizations interest to find the best condition suitable, both for the organization but also for the individual. The approach of this study is primarily hermeneutic scientific view using inductive study method. The study is primarily based on an extensive document and literature research. The empirical data is based on 132 officers, level mentioned above. The response has been 65.9%. The study includes job-rotation, proficiency, proficiency development, methods for proficiency development, responsibility of individual proficiency development and limiting factors. The result shows that the individuals are generally satisfied. Job-rotation is mentioned as the most common and most important method for individual development. The average time in one job is approx not more than 3 years. There are some criticisms of the Armed Forces’ lack of interest in the individual’s proficiency development. It has also shown that lack of time, workload and economy has been the most common limitations for the individual development. An interesting result is that age is shown to be a limitation, with a breaking point at 50-54 years of age. Some of the officers have shown to have an old point of view of proficiency development, it is equalled with rank and methods reach it is to study. One of the most interesting result, is the number of officers who lack of own engagement in their own proficiency development. This result is very interesting. According to Swedish Armed Forces personnel handbook (H Pers 97), it is the individual’s own interest and engagement that is the most important thing when it comes to proficiency development.
Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Nordlander, Jessica, and Jenny-Ann Engstrand. "Kompetensutveckling och motivation : Vad motiverar anställda till kompetensutveckling?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49714.

Full text
Abstract:
Syftet med rapporten är ta reda på vad som motiverar de anställda till kompetensutveckling, genom att titta på teoretisk och praktisk kunskap och motivation i samband med kompetensutveckling. De teoretiska och praktiska perspektivet utgår från begreppen techne, fronesis och episteme. Fokusen i rapporten ligger på inre och yttre motivation och är definierat utifrån Herzberg och Ellströms definition på motivation. Rapporten är av kvalitativ karaktär med intervjuer som undersökningsmetod. Intervjuerna är genomförda på sex medarbetare i en statlig organisation. Resultatet av rapporten visade att de inre faktorerna, som till exempel, den egna personliga utvecklingen gjorde medarbetarna motiverade, medan yttre faktorer som till exempel lön, hade mindre påverkan och att den praktiska kunskapen inom utbildningar är vad som motiverar de anställda mest.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Söderlind, Frida, and Österdahl Michaela. "Strategisk kompetensutveckling : En organisations strategiska förhållningssätt till kompetensutveckling." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30050.

Full text
Abstract:
I denna fallstudie undersöks hur en kompetensbaserad personalstrategi ter sig inom en organisation. Då det är ett brett område har en avgränsning gjorts och det är enbart kompetensutveckling som berörs. Syftet är att skapa förståelse för det strategiska förhållningssättet till kompetensutveckling inom en organisation. Inom ramen för våra forskningsfrågor undersöks också de verktyg och metoder som en organisation använder sig av för att utveckla rätt kompetens samt de hinder och utmaningar som finns. Det har av tidigare forskning framkommit att ett strategiskt förhållningssätt är avgörande för en organisations överlevnad och framgång. Det finns en samstämmighet kring att organisationer vid valet av kompetensutvecklingsinsatser behöver utgå från verksamhetens behov, kundkrav och framtida mål för att bli gynnsamma. Syftet för insatserna blir därmed avgörande och en central del i det strategiska förhållningssättet till kompetensutveckling. Studien utgår från en fenomenologisk ansats och insamling av data har skett med hjälp av sju semi-strukturerade intervjuer med öppna frågor som utgått från tydliga teman. Studiens intervjuer har genomförts i en politiskt styrd organisation med cirka 5000 anställda och analysen av dessa intervjuer har skett enligt en femstegsmodell där vi avsett att synliggöra de mest väsentliga beståndsdelarna av fenomenet. Studien har tydliggjort hur organisationens strategiska förhållningssätt ser ut och också tydligt påvisat faktorer som gör det svårt att upprätthålla. De verktyg och metoder organisationen använder sig av är exempelvis webbaserad utbildning, ständiga förbättringar, nätverk, händelsehanteringssystem, en utbildningsplattform samt ett formulär för utbildningsförfrågningar. De hinder och utmaningar som synliggjorts är exempelvis utomstående faktorer, ekonomi, ansvarsfördelning och samverkan. Vår studie har också bidragit till en insikt i hur viktigt det är att noga överväga vilken metod som bör användas vid olika typer av kompetensutvecklingsinsatser. Det är viktigt att inte låta fokus hamna på att genomföra det minst kostsamma, utan låta valet av metod syfta till att ge det mest effektiva lärandet. Det är viktigt att i varje skede göra strategiska avvägningar som inte enbart har sin grund i ekonomiska perspektiv vad gäller besparingar och minskade kostnader. Ett intressant område till vidare forskning ser vi i chefsperspektivet. Vi finner detta intressant då det både genom tidigare forskning och genom vår egen studie tydligt har framgått att chefer har en nyckelroll och det finns därför ett intresse att närmre undersöka den roll som chefer delegeras i kompetensutvecklingsinsatser och vilka möjligheter de har i arbetet med dessa frågor.
In the case study we have examined how a competence-based human resource strategy functions in an organization. Due to the extent of the conceptual area we have made a restriction to solely examine competence development. The purpose of the study is to gain understanding of the strategic human resource development within an organization. We also examine the different tools and methods an organization use in order to develop adequate competence, as well as the different obstacles and challenges that is imposed upon the work. Previous research has found that a strategic approach to human resource development is critical for the survival and success of businesses. Researchers agree that there is a need for development activities to be based on the organization´s needs, customer requirements and future goals in order to be successful. The purpose of the activities is hence a crucial and central part of a strategic approach. The case study is based on a phenomenological approach and the collection of data has been made through seven semi-structured interviews. The interviews were conducted in a politically directed organization with approximately 5000 employees and during the interviews a thematic questionnaire with open-ended questions were used. The analysis of the material was then made through a five-step model, where the goal was to highlight the most significant components of the phenomenon. The study has shown the organization´s strategic approach and has revealed various factors that make it difficult to maintain. The tools and methods that the organization is using in order to develop adequate competence is, for example, a form for education requests, continuous improvements, networks, web based education and an electronic platform for education. The obstacles and challenges that have been made visible are external factors, economic factors, cooperation and distribution of responsibility. The study also shows that it is important to carefully consider which method should be used when investing in different types of competence development activities. It has shown that it is important to make considerations that are not purely based on economic perspectives in terms of reducing costs, but the focus should be aimed at implementing the most effective learning. Both previous research and the case study have shown that managers are given a key role in the work regarding the human resource development. Due to this we find it interesting to further investigate the manager´s perspective. Our suggestion for future research is to examine the managers role and responsibility regarding these questions.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Kellgren, Susanna. "Karaktärsämneslärares kompetensutveckling : En fenomenografiskt studie av karaktärsämneslärares föreställningar om den egna kompetensutvecklingen." Thesis, Linköping University, Department of Behavioural Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-12604.

Full text
Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar karaktärsämneslärare på praktiska program har om den egna kompetensutvecklingen och hur dessa föreställninga kan variera. Undersökningen är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och bygger på semi-strukturerade intervjuer med åtta karaktärsämneslärare från fyra olika gymnasieprogram på samma gymnasieskola. Utifrån intervjuerna har en analys gjorts av intervjumaterialet vilket har resulterat i olika beskrivningskategorier där tre huvudkategorier framstår som de mest centrala: utbildning, den strukturella uppläggningen i program- och kursutbud samt praktiska meriteringar. Inom dessa tre huvudkategorier finns det ett flertal underkategorier dels utifrån de kompetensutvecklingsmöjligheter som är befintliga i dag och dels de som är önskvärda. Resultatet visar att intervjuade karaktärsämneslärarna vill se fler möjligheter till kompetensutveckling inom respektive huvudkategori t.ex. genom studiecirkeln som inlärningsmetod, genom att ändra en del strukturer inom programmen och kurserna vilket skulle bidra till fler undervisningsmöjligheter samt genom olika praktiska meriteringar, som företagande, vilket skulle utveckla lärarnas praktiska kompetens. Utifrån dessa resultat ges ett förslag på hur en ny kompetensutvecklingsstrategi, den fenomenografiska kompetensutvecklingsstrategin, skulle kunna utformas för att tillgodose karaktärsämneslärarnas önskemål i frågan om kompetensutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Nytén, Frida. "Konsekvenser av kompetensutveckling: Tillvaratas de nya kompetenserna och tjänar företaget på kompetensutvecklingen?" Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8048.

Full text
Abstract:

Idag investerar företag mycket i kompetensutveckling eftersom det anses viktigt för att hantera den föränderliga omvärlden. Syftet är att undersöka kompetensutvecklingens konsekvenser på Ericsson Test Environment. Den grundläggande frågeställningen är om kompetenser tillvaratas, i bemärkelse att de anställda får förändrade arbetsuppgifter, och om företaget tjänar på kompetensutvecklingen, i bemärkelse att det leder till arbetstrivsel. Detta har undersökts genom en enkätundersökning till alla anställda. Korrelationsberäkningar utfördes samt regressionsanalyser för att studera hur mycket faktorerna som antogs påverka predicerade dessa konsekvenser. Resultat visade att kompetensutveckling och lärande i arbetet som anses vara informell kompetensutveckling var signifikant relaterat med och predicerade båda konsekvenserna. Detta tyder på att företaget tillvaratar nya kompetenser genom att de anställda får förändrade arbetsuppgifter samt att företaget tjänar på kompetensutvecklingen genom att det leder till arbetstrivsel. Eftersom dessa samband bara gäller informell kompetensutveckling anses det viktigt för företag att satsa på kompetensutveckling i arbetet snarare än kurser och liknande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Alic, Emira. "Lärande och kompetensutveckling i arbetslivet : förskollärares syn på kompetensutveckling." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1210.

Full text
Abstract:

Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare har för uppfattningar om kompetensutveckling. Detta är viktigt eftersom verksamhetens kvalitet är i hög utsträckning beroende av pedagogernas kompetens. Frågeställningarna i min undersökning är: hur ser pedagogerna på sin egen kompetensutveckling samt vilka möjligheter upplever pedagogerna att de har att utveckla sin kompetens? Jag har valt att göra en kvalitativ studie med intervju som forskningsmetod. I bearbetning och tolkning av resultatet har jag använt mig av två metoder för intervjuanalys - meningskoncentrering och meningskategorisering. Min analys och tolkning av förskollärarnas berättelser visar att det finns ett samband mellan hur förskollärarna uppfattade begreppet kompetens med vilka lärandeformer de själva prioriterar och lyfter fram som viktiga för kompetensutveckling. Min studie visar också att förskollärarna känner sig ganska nöjda med de möjligheter för kompetensutveckling som finns på deras arbetsplatser. Men det är viktigt att poängtera att de bedömde möjligheterna till formell kompetensutveckling högre än möjligheterna till informell kompetensutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Gingdal, Chanette. "Kompetensutveckling inom IKT Skolutvecklares uppfattning av kompetensutveckling inom IKT." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-21806.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Akoi, Avesta, and Egana Francisca Andersson. "En kvalitativ intervjustudie om kompetensutveckling : Linjechefers upplevelser av kompetensutveckling." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-183248.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka linjechefers upplevelser av kompetensutveckling i sin yrkesroll. Studien utfördes på en stor global organisation i ett av huvudkontoren i centrala Stockholm. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer där en tematisk analys tillämpades som analysmetod. Ur resultatet framkom att organisationen tillhandahåller goda möjligheter till kompetensutveckling men att kompetensutvecklingsaktiviteter försummas på grund av tidsbrist. Samtliga linjechefer upplevde att kompetensutveckling snarare sker kontinuerligt i det dagliga arbetet genom arbetsplatslärande. Resultatet visade vidare att ett fåtal linjechefer upplevde icke-formella kompetensutvecklingsaktiviteter som betydelsefulla, där samtliga däremot ansåg digitala utbildningar som minst betydelsefulla. Linjechefernas upplevelser sattes i relation till isbergsmodellen som illustrerar synliga, delvis dolda och dolda aspekter av kompetensutveckling. Det behov av kompetensutveckling som linjecheferna fann i sin roll är att klassrumsutbildningar borde riktas mot deras specifika arbetsområden, men även vara bättre anpassade för organisationens arbetssätt. I rollen som linjechef upplevdes även ett behov av stöd från närmaste chef genom tätare återkoppling. Vidare diskuterades om kompetensutveckling ansågs vara individens eller organisationens ansvar. Slutligen redogjordes det för betydelsen av linjechefernas upplevelser som trädde fram ur det dolda och huruvida kompetensutvecklingen fyller linjechefernas behov i yrkesrollen.
The purpose of the study is to examine line managers’ experiences of competence development in their professional role, within a large global organization in one of the head offices in central Stockholm. The empirical material was collected through qualitative semi-structured interviews where a thematic analysis was used as the method of analysis. The result showed that the organization provides good opportunities for competence development, but that competence development activities are neglected due to lack of time. All line managers’ described competence development as continuous in daily work through workplace learning. The result further showed that a few line managers’ perceive non-formal competence development activities as significant, on the other hand all considered digital education as the least important. The line managers' experiences were understood through the iceberg model that illustrates visible, partially hidden and hidden aspects of competence development. The need for competence development line managers’ perceived in their professional role is that classroom training should be customized to their specific work areas and also better adapted to the organization's working methods. In addition, the line manager’s also perceived a need for support from their immediate manager through closer feedback. Furthermore, it was discussed whether competence development is considered to be the responsibility of the individual or the organization. Finally, the significance of the line managers' experiences that emerged from the hidden and whether the competence development fulfils the needs of the line managers’ in the professional role is explained.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Åhs, Daniel, and Emma Nyman. "Vad kan kompetensutveckling ge? : - upplevelser av kompetensutveckling på individnivå." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och sociologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177974.

Full text
Abstract:
Det upplevs bristande forskning om kompetensutvecklingens effekter, specifikt de effekter som sker på individnivå (Ellström & Kock, 2008; Jönsson & Schölin, 2013). Därför är syftet med den här studien att få en fördjupad förståelse för hur individen upplever vad kompetensutveckling kan ge. Studien utfördes på ett stort företag som tillämpar ett brett kompetensutvecklingsutbud för sina anställda med både kravsatta och frivilliga kompetensutvecklingsmöjligheter. Därför är studiens andra syfte att tolka och förstå individens upplevelse om vad kompetensutvecklingen kan ge utifrån tankar om tvingande eller frivillig kompetensutveckling. För att nå kunskap och insikt kring ämnet antar studien därför en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod. Sammanfattningsvis upplevde intervjupersonerna att kompetensutveckling bidrog med en identifikation med företaget, förändrad identitet, personliga inställningar, kontroll, gemenskap, välmående, en attraktionskraft och karriärmöjlighet. Upplevelserna kring vad kompetensutveckling kan ge förändrades inte om kompetensutvecklingsaktiviteten var tvingande eller frivillig. Intervjupersonernas upplevelser var att företagets ledarstil genomsyrades av öppenhet och medbestämmande och att de tydliggjorde sina motiv för utbildningarna och därmed var en anledning till varför dessa inte upplevdes som ett krav.

Ledning och strategiskt personalarbete (LOSP) 3, 30 hp

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Dunér, Åsa, and Johanna Mattsson. "Kompetensutveckling ur ett hälsoperspektiv – att möjliggöra framgångsrik kompetensutveckling i kommuner." Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3702.

Full text
Abstract:

Vi är pedagoger och är därmed intresserade av lärande. Syftet med vår uppsats är att få en insikt och förståelse kring hur kompetensutvecklare i kommuner praktiskt arbetar med kompetensutveckling samt deras tankar kring det. Vi undersöker om de har något hälsoperspektiv på kompetensutveckling samt hur de ser på vuxnas lärande. Uppsatsen bygger på åtta intervjuer med nio personer som jobbar med kompetensutveckling i kommunal verksamhet. I slutdiskussionen knyter vi ihop intervjupersonernas praktik och tankar kring de teoretiskt förankrade möjliggörare som vi på förhand definierat; att ha ett hälsoperspektiv på kompetensutveckling genom att se till hela människan i inlärningssituationen samt att ha kunskaper om vuxnas lärande. Att förankra fysiska aktiviteter och rörelser i lärande och därmed kompetensutveckling tror vi skulle kunna vara ett nytt sätt att arbeta såväl med kompetensutveckling som med organisationens välmående. Detta är en av de sex möjliggörare för framgångsrik kompetensutveckling som växte fram ur empirin. Vår uppsats är relevant för alla som är intresserade av lärande och hälsa främst i att det är en aktuell empirisk undersökning om kompetensutveckling och att den gör avstamp i ett aktuellt ämne både för forskning och arbetsliv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Larsson, Theresa, and Emma Nilsson. "Kompetensutveckling : en fallstudie om olika synsätt på planering av kompetensutveckling." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-2560.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Rindebratt, Vincent, and Robin Lundkvist. "Kompetensutveckling från ett sociokulturellt triangeldrama : En studie om förskollärares kompetensutveckling." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-246162.

Full text
Abstract:
Swedish pre-school teachers are in the middle of a debate regarding a form of general school competence that today is criticized by mass media. The training and skill development that is used today is an important tool in the development of the organization as well as the people that work in them. This study aims to explain how this training actually is performed and the opinions of the pre-school teachers that actually finish the training. Previous research in this area has primarily been focused at the types of methods that exists from an executive standpoint. This study, instead, aims to shift that focus to the individual worker. As the theoretical background we both apply a general sociocultural perspective as defined by Leontiev, which is supplemented by a motivational and emotional perspective from Illeris three dimensions of learning. The study is based on semi-structured interviews from seven respondents in the public sector. The data that is presented is to be viewed as having qualitative potential, and should be read with that in mind. The results from the study points at several problematic areas where pre-school teachers claim the training to be of lackluster standards. One common theme that can be noticed from most respondents is that different workgroups experience different problems and different advantages. Despite this there are two main areas that heavily affects some situations - the leadership and the degree of individual adaptation.
Svenska förskollärare befinner sig mitt i en debatt kring skolkompetens som idag kritiseras av massmedier. Kompetensutvecklingen som bedrivs existerar idag som ett kraftfullt verktyg för att förbättra såväl organisationen som de människor som arbetar där. Studien ämnar belysa hur denna kompetensutveckling faktiskt går till och vilka åsikter förskollärare har kring den. Tidigare forskning i ämnet fokuserar främst på vilka typer av metoder för kompetensutveckling som existerar ur ett chefsperspektiv. Vi ämnar istället att skifta detta fokus till den individuella arbetstagaren. Som teoretisk bakgrund applicerar vi dels ett allmänt sociokulturellt perspektiv som definierat av Leontiev, vilket kompletteras med ett drivkrafts- och emotionsperspektiv från Illeris tre dimensioner av lärande. Studien är utförd via semistrukturerade intervjuer om sju respondenter i den offentliga sektorn. Den data som presenteras anser vi ha kvalitativ potential och bör därmed tolkas med det som bakgrund. Resultatet pekar på olika problemområden där förskollärare anser kompetensutvecklingen vara bristfällig, men ett gemensamt tema via samtliga respondenter är att olika arbetsgrupper upplever olika problem och olika fördelar. Trots detta existerar det två huvudsakliga faktorer som kraftigt påverkar samtliga situationer, ledarskapet och graden av individuell anpassning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Ekman, Mikael. "Kompetensutveckling inom äldreomsorgen : kvalitativ studie av undersköterskors upplevelser av kompetensutveckling." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-16749.

Full text
Abstract:
Kompetensutveckling är i dag ofta en naturlig del av arbetslivet. Kompetensbehoven förändras över tid. En persons yrkesliv spänner ofta över ett antal decennier. Den grundutbildning i form av formell utbildning som kvalificerat för en anställning inom organisationen kommer inte att täcka de nya behov av kompetens som uppstår i yrkeslivet. Studien utgår ifrån en grupp undersköterskor inom äldreomsorg i en mindre kommun. Deras upplevelser och uppfattningar om kompetensutveckling ligger till grund för studien. Kompetensutveckling blir för dem ett sätt att möta den utveckling de möter i yrket. Den kommunala vuxenutbildningen får då en funktion av att organisera utbildningar. Undersköterskornas upplevelser av kompetensutveckling belyses hur de påverkas på ett personligt plan och hur förståelsen för arbetet förändras, och när undersköterskorna upplever att de lär. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på situerat lärande enligt Lave &Wenger (1991). Det empiriska materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman & Granheim (2012). Ett hermeneutiskt perspektiv har tillämpats vid tolkningen av resultatet (Hartman 2004).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Petersson, Magnus. "Kompetensutveckling & yrkeskunnande." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för teknik, TEK, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-22095.

Full text
Abstract:
Denna intervjustudie försöker ge en inblick i hur yrkeslärare inom transportutbildningen tänker om kompetensutveckling och vad de kan göra för att behålla sitt kunnande från yrkesbranschen. Resultatet visar på att de är ganska nöjda med den kompetensutveckling de får, men saknar en större kontakt med branschen. Det framkom också att skolans ekonomi ofta får styra vid val av utbildning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Lindmark, Rebecka. "Kompetensutveckling i mediebranschen." Thesis, Malmö högskola, Teknik och samhälle, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20593.

Full text
Abstract:
Rapporten tar sin utgångspunkt i samhällets förändring. Genom att samhället och därmedförutsättningar för företag och organisationer inom mediebranschen förändras krävs också enförändring och utveckling av kompetensen.Därför har metoder och modeller för kompetensanalys kartlagts och en kompetensanalys hargenomförts på ett filmproduktionsbolag av yrkeskategorierna produktionsledare samt producenter.Kompetensanalysen har genomförts i intervjuform och enkätform. Genom att ställa liknande frågori två olika undersökningsformer vid två olika tillfällen kring vilken kompetens som krävs för yrketidag, den kompetens som respondenterna tror att yrket kommer att kräva i framtiden samt vilkenkompetens de således kommer att behöva utveckla eller skaffa sig, kan en delad uppfattningurskiljas mellan resultaten från de båda undersökningsformerna och tillfällena.En slutsats är således att den egenvärderande modell av kompetensanalys som använts inte ger ettstabilt underlag för kommande satsningar på kompetensutveckling eftersom resultatet varierar övertid. Genom att i kompetensanalysen ta faktorer som omvärldens och ledningens strategiskaperspektiv i beaktande skulle resultatet kunna bli mer tillförlitligt.
The report is based on the phenomenon social change. Changes in society and the businesses sectorcauses change in surrounding organizations as well. To collaborate with the changing environment,changes in competence and development of skills are also necessary. Therefore methods andmodels for resource analyses are identified and a resource analysis has been carried out on a filmproduction company. The analysis is covering the professions production managers and producers.The competence analysis has been performed through interviews and questionnaire forms.By asking similar questions in two different survey forms at two different times about competencesrequired for the profession today, the skills that the respondents believe that the profession willrequire in the future and what skills they will therefore need to develop or acquire, a shared opinionis distinguished between the results from the two survey methods and occasions.One conclusion is therefore that the model of competence analysis that is based on individualvaluation does not provide a stable basis for future investment in skills development programsbecause the results vary over time. By consider factors for example the environmental context andthe strategic managements perspective in a competence analysis the result maybe could be morereliable.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Olsson, Kelly. "Kompetensutveckling bland ekonomilärare." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31009.

Full text
Abstract:
Ekonomilärarnas kompetensutveckling är ett examensarbete och en C-uppsats på 15 högskolepoäng på lärarhögskolan i Malmö. Det som föranlett arbetet är Olssons funderingar kring hur civilekonomer, som tidigare arbetat i näringslivet, fortsätter att kompetensutveckla sig i näringslivsfrågor och ekonomi när de blir gymnasielärare. Uppsatsens syfte är att få en djupare förståelse för hur ekonomilärarna utvecklar sina ekonomiska kunskaper för att ge eleverna en aktuell ekonomisk utbildning som förbereder eleverna för framtida studier och arbete i ett föränderligt samhälle. Uppsatsen belyser följande frågor: Vilken syn har ekonomilärarna vid en gymnasieskola på sin kompetensutveckling? Hur kompetensutvecklar ekonomilärarna sig? Vilka kompetensutvecklingsbehov finns? Vad har kompetensutveckling för betydelse för ekonomilärarna? Uppsatsens undersökning utgår från enskilda intervjuer med ekonomilärare och deras syn på kompetensutveckling. Resultatet av intervjuerna visar att de intervjuade lärarna anser att de har den formella kompetens som krävs för att genomföra sina arbetsuppgifter, men den reella kompetensen behöver däremot en konstant förnyelse, eftersom förändringar ständigt pågår i samhället och skolväsendet, och nya krav hela tiden ställs när det gäller globalisering och informationsteknologi. Behovet av kompetensutveckling är individuellt, och lärarna anser att de själva får ta hela ansvaret för sin kompetensutveckling. Organiserad fortbildning, läsning av facklitteratur, praktik och nätverk är betydelsefullt för lärarnas kompetensutveckling. En del kompetensutveckling har sin grund i lärarens vilja att bekosta denna själv. En del lärare får kompetensutveckling som sidoeffekt av att driva egna företag. Förutom ämnesfördjupning leder kompetensutveckling till ökad trivsel, självförtroende och professionell tillfredsställelse, vilket gynnar elevens möjligheter till måluppfyllelse och bättre studieresultat.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Ivarsson, Siri. "Erfarenhetsutbyten som kompetensutveckling?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35411.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats är att analysera den kompetensutveckling som erbjuds till studievägledare på ett universitet. Genom detta analyseras även vilka möjligheter till att lära av varandra som studievägledarna får genom denna kompetensutveckling.För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer med studievägledare. Dessa ingår i en grupp som arbetar med att planera kompetensutveckling för sin yrkesgrupp. Intervjuerna genomfördes på respondenternas respektive arbetsplats. För att analysera vårt empiriska material har vi använt oss av i huvudsak professor Roger Säljös sociokulturella teori. Analysen bygger till viss del även på professor Per-Erik Ellströms lärandebegrepp, informellt och formellt lärande samt erfarenhetslärande. Resultatet visar på att kompetensutvecklingen som erbjuds studievägledarna ses av våra respondenter som två beståndsdelar. Den ena delen handlar om utbildning och information som studievägledarna får ta del av genom informationsbrev och föreläsningar. Den andra delen innebär att studievägledarna får mötas i ett gemensamt forum. Därigenom ser respondenterna en möjlighet för studievägledarna att utbyta erfarenheter och lära av varandra.Analysen visar att den kompetensutveckling som respondenterna upplever som viktigast främst består av ett informellt lärande som de menar uppstår i interaktionen vägledarna emellan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Hogbring, Christopher. "Kompetensutveckling inom vården." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-46840.

Full text
Abstract:
Uppsatsens syfte var att undersöka hur chefer och medarbetare i den offentliga vården ser på kompetensutveckling och lärandeprocesser och hur de arbetar med kompetensutveckling. I en kvalitativ studie intervjuades två chefer och två medarbetare på en större vårdinrättning. Den teoretiska ramen var Ellströms beskrivning av lärande som reproduktivt och utvecklingsinriktat. Resultatet visade att informanterna gav en positiv bild av hur de ser på kompetensutveckling och att de aktivt arbetar med kompetensutveckling i den dagliga verksamheten. Både cheferna och medarbetarna beskrev att möjligheten till kompetensutveckling är god och att de själva har delaktighet i sin kompetensutveckling och i vilken utsträckning de vill ta del av densamma. Vårdinrättningen kombinerar ett reproduktivt förhållningssätt med ett lärande som är mer utvecklingsinriktat.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Roos, Holmborg Martina, and Caroline Berkelind. "Talet om kompetensutveckling : en diskursanalytisk uppsats om den kommunalanställde tjänstemannens kompetensutveckling." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-272226.

Full text
Abstract:
I och med kunskapssamhällets framväxt har kunskap fått en förändrad betydelse och kompetensutveckling ses som viktigt för att möta de krav som finns på arbetstagare i dagens arbetsliv. Då arbetstagaren är kompetensutvecklingens målgrupp har ett arbetstagarperspektiv valts för uppsatsen. Syftet är att undersöka förutsättningar för kommunalanställda tjänstemäns arbetssituation som uttrycks sätta ramarna för kompetensutveckling samt för rollerna arbetstagare och chef. Detta görs genom att undersöka följande frågeställningar; Vad konstrueras som syftet med kompetensutveckling? Vilken arbetstagarroll och vilken chefsroll konstrueras i talet om kompetensutveckling? För att besvara frågeställningarna används diskursanalys som teori och metod. Diskursteori är det diskursanalytiska perspektiv som ligger till grund för uppsatsen och moment, element, ekvivalenskedjor och subjektpositioner är de teoretiska begrepp som valts ut. Intervjuer med kommunalanställda tjänstemän utan chefsansvar utgör det material som ligger till grund för analysen. Denna har gjorts med hjälp av de diskursanalytiska verktygen artikulation och interpellation. Analysen av det insamlade materialet visar att politisk styrning och tid är förutsättningar som påverkar den kommunalanställde tjänstemannens arbetssituation. Kompetensutveckling beskrivs ha flera syften, dessa kan kopplas till den gemensamma nämnaren att göra ett bättre jobb. Två arbetstagarroller återfinns i materialet, den första uttrycks ha svårt att få överblick över arbetssituationen och avgöra vad som i slutändan är relevant kompetensutveckling för dem. Den andra arbetstagarrollen skildras som mer självständig och beskrivs därmed vara den som kan avgöra vilken kompetensutveckling som är av relevans. I förhållande till båda arbetstagarrollerna beskrivs chefsrollen vara den som tar det avgörande beslutet ifall arbetstagaren ska ta tid till och delta i något kompetensutvecklande eller inte.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Berndt, Erika. "Kompetensutveckling : Utveckling genom tillämpning." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-393.

Full text
Abstract:

Studiens syfte var att belysa akademikers syn på hur kompetensutvecklingen bäst tas tillvara på arbetsplatsen. Jag valde en kvalitativ ansats där jag genomförde fem intervjuer med akademiker från branscherna privat tjänsteföretag, privat produktionsföretag, idéburen organisation, stat och kommun. Resultatet visar att det oftast är chefen som fattar det formella beslutet om kompetensutvecklingsinsatser, även om det i den här studien har visat sig att det är i personalgruppen den första diskussionen om behovet av kompetensutveckling tas. Det är chefen som känner till vilken kompetens medarbetarna har, kollegorna har däremot mycket dålig kunskap om vad de övriga på arbetsplatsen besitter för kompetens. Delaktighet, främst genom information, uppges vara mycket viktigt för att motivera medarbetarna att göra sitt bästa. Att kompetensen nyttjas och synliggörs är en mycket viktig faktor för om respondenterna väljer att stanna kvar på en arbetsplats eller inte. Däremot anser några respondenter att det inte alltid är önskvärt att all kompetens tas tillvara. Ibland kan det vara skönt med rutinarbete. Företag och organisationer anses behöva satsa mer på implementering av nya kunskaper i arbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Collin, Isabelle, and Daniel Ericsson. "Projektledarens betydelse för kompetensutveckling." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-81626.

Full text
Abstract:
Projektorganisationer är en allt mer förekommande typ av organisation där det dagliga arbetet utförs nästan uteslutande i flera, temporära projekt som byter av varandra. I projekten finner vi projektdeltagarna och projektledaren. En del funktioner är inte i projektform utan finns där på permanent basis i organisationen. En problematik som återfinns i projektorganisationer är att det råder intressekonflikter mellan projektens mer kortsiktiga och den permanenta organisationens mer långsiktiga mål. Syftet med denna studie är att utforska projektledarens betydelse förkompetensutveckling av projektdeltagarna i en organisationskontext dominerad av projekt. Genom att göra detta kan projektledarens betydelse för ett mer långsiktigt arbete med kompetens också synliggöras. I denna kvalitativa fallstudie, som genomförts på Saab Aeronautics i Linköping, har vår datainsamling skett via personliga intervjuer samt dokumentgranskning. Denna data bearbetades genom en abduktiv analysansats. Vi finner att det inte finns en stor direkt intressekonflikt mellan de olika aktörerna på de olika nivåerna i organisationen. Det är snarare så att de samarbetar tätt och ansvarsområden flyter in i varandra. Att bara se tillprojektets ”bästa” är inte heller attraktivt för projektledarens framtida anställningsbarhet. Däremot finner vi att projektledaren kan begränsas i sin roll på grund av ramar som sätts upp av en organisation. Dessa ramar är bland annat bedömningskriterier för vad som anses vara ett lyckat projekt. I och med detta ser vi att det kan förekomma mer indirekta intressekonflikter, vilket vi i uppsatsens avslutande del diskuterar närmare. Avslutningsvis mynnar diskussionen ut i reflektioner och förslag kring hur dessa indirekta intressekonflikter skulle kunna hanteras för att organisationen ska nå ihållande konkurrenskraft.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Vidén, Kim. "Kompetensutveckling, engagemang och flexibilitet." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69602.

Full text
Abstract:
Organizations are becoming increasingly challenged in terms of increasing competition and workers' demands on their workplace. The demands are, among other things, that employees seek organizations with similar values ​​as themselves, and that the flexibility of working conditions is an increasingly important part of the labour market and this puts demands on organizations. Over the last few years, it has been found that staff is an organization's most valuable resource, and this should be focused on more, one way of appreciating its staff is through competence development. Competence development can be seen as a reward and can act both as a contributing factor to the sense of appreciation of employees and also benefits the productivity and efficiency of the business. Engagement has a major influence on the results of competence development and this relationship is the focus of this essay. This essay is completed with a qualitative method and eight semi-structured interviews have been conducted. The purpose of the paper is to investigate the relationship between competence development and engagement in a municipal activity. The selection consists of eight first-line managers in disability care, which are employed in the same municipality and work in the same working group. The result has been analysed using qualitative content analysis, previous research and theories related to engagement and competence development. The result shows three factors that are of the greatest importance in the influence of the participants' degree of engagement and these are, surroundings, appreciation and flexibility. The result could be interpreted as the organization is having development potential within what could be focused on according to this result is to chart the participants' basic internal engagement and to adapt it to what kind of skills development is offered that the results of the education should be as good as possible. These factors are consistent with previous research but also indicate new approaches. The analysis aroused a curiosity about gender and it would therefore be interesting to approach the area in perspective about gender in further research.
Organisationer får i dagsläget allt högre krav på sig i och med den ökande konkurrensen och arbetstagarens krav på sin arbetsplats. Kraven ligger bland annat i att arbetstagare söker sig till organisationer med liknande värderingar som dem själva samt att flexibiliteten kring arbetsförhållanden är en allt större del av arbetsmarknaden som inger krav på organisationer och arbetstagare.Det har de senaste åren ofta konstaterats att personalen är en organisations viktigaste resurs och detta bör fokuseras på mer, ett sätt att värdera sin personal är genom kompetensutveckling. Kompetensutvecklingen kan ses som en belöning och kan fungera både som en bidragande faktor till känslan avuppskattning hos de anställda och gynnar även verksamhetens produktivitet och effektivitet. Engagemang har stor påverkan på hur kompetensutvecklingen resulterar och denna relation står ifokus i denna uppsats. Denna uppsats är genomförd med en kvalitativ metod och åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts. Syftet med uppsatsen är att undersöka relationen mellan kompetensutveckling och engagemang i en kommunal verksamhet.Urvalet utgörs av åtta första linjes chefer inom funktionhinderomsorg som är anställda i en och samma kommun och som arbetar i samma arbetsgrupp.Resultatet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, tidigare forskning samt teorier kopplade till engagemang och kompetensutveckling. Resultatet visar på trefaktorer som är av störst vikt i påverkandet av deltagarnas grad av engagemang. Dessa är, ”omgivning”, ”uppskattning”samt ”flexibilitet”. Resultatet skulle kunna tolkas som att det finns utvecklingspotential inom den undersökta organisationen och det som skulle kunna fokuseras på enligt detta resultat är att kartlägga deltagarnas grundläggande inre engagemang och anpassa detta till vilken slags kompetensutveckling som erbjuds för att resultaten från utbildningen ska bli så bra som möjligt. Dessa faktorer stämmer överens med tidigare forskning men indikerar också på nya infallsvinklar. Analysen väckte en nyfikenhet kring genus och det skulle därför vara intressant att närma sig området i perspektiv om genus i vidare forskning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Jacobson, Jeanette. "Sjuksköterskan omvårdnadskompetens och kompetensutveckling." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24801.

Full text
Abstract:
Jacobson, J. Sjuksköterskans omvårdnadskompetens och kompetensutveckling. En intervjustudie om första linjens chefers erfarenheter. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2019.Bakgrund. Forskning indikerar att sjuksköterskans omvårdnadskompetens inte alltid tillvaratas. Detta innebär att ett relevant chefs- och ledarskap och att goda strukturer för omvårdnad som ser till sjuksköterskors kompetens och möjlighet till att utvecklas har blivit allt viktigare. I dagsläget saknas dock relevant kunskap om hur chefer erfar sjuksköterskors omvårdnadskompetens och deras möjligheten till kompetensutveckling. Syfte. Studiens syfte var dels att undersöka hur första linjens chefer erfor sjuksköterskors omvårdnadskompetens och kompetensutveckling, samt att undersöka hur deras erfarenhet reflekterades i två av magnetmodellens område: strukturer för personlig utveckling och auktoritet för sjuksköterskor, samt utvecklande ledarskap för sjuksköterskor. Metod. Studien utfördes med en kvalitativ metod. Data samlades in genom intervjuer med första linjens chefer inom Region Skåne. Den transkriberade texten analyserades både deduktivt och induktivt. Resultat. Den induktiva analysen tolkades att kunna förstås utifrån två huvudkategorier; omvårdnad i skuggan av den medicinska vården och kompetensutveckling generellt inte en prioritet. Den deduktiva analysen tolkades att delvis kunna förstås utifrån magnetkriteriet professionell utveckling medan de övriga fyra magnetkriterierna; kvalité på ledarskapet av omvårdnaden, organisationens struktur, medarbetarpolicys och program för kompetensutveckling, synen på omvårdnadens innehåll och betydelse, inte reflekterades lika väl i den transkriberade texten. Resultatet indikerar att omvårdnadskompetens behöver tas tillvara på och utvecklas. Organisatoriska strukturer behöver samtidigt tydliggöras. Slutsats. Första linjen chefer behöver ges förutsättningar att planera, samordna, strukturera och utveckla omvårdnaden. Centrala kärnkompetenser, förändrade arbetssätt och tydliga karriärvägar som främja teamsamarbetet torde kunna underlätta att uppnå en kvalitativ omvårdnad med fokus på ett personcentrerat förhållningssätt. Nyckelord: kompetensutveckling, kvalitativ forskning, magnetmodellen, omvårdnad och omvårdnadskompetens
Jacobson, J, Nurses nursing skills and competence development. An interview study about first levels managers experiences. Degree project in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019.Background. Research indicates that the nurse's nursing skills are not always utilized. This means that relevant management and leadership and that good nursing structures that look for nursing skills and the opportunity to develop have become increasingly important. At present, however, relevant knowledge is lacking about how managers experience nursing skills in nursing and their ability to develop skills. Purpose. The purpose of the study was partly to examine how the first-line managers are in charge of nursing skills and competence development, and to investigate how their experience was reflected in two of the magnetic model's area: structures for personal development and authority for nurses, as well as developing leadership for nurses. Method. The study was performed with a qualitative method. Data was collected through interviews with first-line managers in Region Skåne. The transcribed text was analyzed both deductively and inductively. Results. The inductive analysis was interpreted to be understood from two main categories; nursing in the shadow of medical care and skills development generally not a priority. The deductive analysis was interpreted to be partly understood from the magnetic criterion of professional development while the other four magnetic criteria; quality of the nursing leadership, the organization's structure, employee policies and programs for competence development, the view of the content and importance of nursing, were not reflected equally well in the transcribed text. The result indicates that nursing skills need to be utilized and developed. At the same time, organizational structures need to be clarified. Conclusion. First line managers need to be given the conditions to plan, coordinate, structure and develop the nursing care. Central core competencies, changed working methods and clear career paths that promote team collaboration should be able to facilitate a qualitative nursing with a focus on a person-centered approach.Keywords: competence development, magnet model, nurses nursing skills, nursing, qualitative research
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Aho, Anna-Carin, and Annica Rosvall. "Kompetensutveckling via e-learning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26349.

Full text
Abstract:
Den snabba kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården kräver att sjuksköterskans kompetens ständigt utvecklas för att tillgodose patientsäkerheten. Sjuksköterskans kompetensutveckling sker alltmer via e-learning, elektroniskt lärande, som är ett relativt nytt inlärningssätt. E-learning innebär att lärandet sker med hjälp av datorer via nätverk. Syftet med studien var att genom en sammanställning av aktuell vetenskaplig litteratur undersöka vilken inställning till och vilka upplevelser sjuksköterskan har av e-learning i samband med kompetensutveckling. Sökningar i fyra databaser, Cinahl, ERIC, PubMed och The Cochrane Library, resulterade i tio vetenskapliga artiklar som kritiskt granskades och analyserades. Resultatet av sammanställning och granskning av artiklarna visar att sjuksköterskor med svaga datorkunskaper hade svårt att anpassa sig till e-learning. Stöd från kurskamrater och lärare upplevdes som väldigt viktigt, dock saknade många ansikte-mot-ansikte kontakten. E-learning upplevdes som ett flexibelt inlärningssätt som krävde självdisciplin. För att kunna tillgodogöra sig utbildning via e-learning krävs basala datorkunskaper och resurser i form av tid, tillgång till dator samt mänsklig och teknisk support.
The fast development of knowledge within the healthcare section demands that the nurse continuously develop their competence in order to provide the patient’s safety. The nurse’s competence development is more and more done through e-learning, electronic learning, which is a relatively new form of learning. E-learning means that learning is done with the help of computers through networks. The purpose of the study was to investigate the nurse’s attitude to and experience of e-learning connected to competence development, by summarizing current scientific literature. Searching in four databases, Cinahl, ERIC, PubMed and The Cochrane Library resulted in ten scientific articles which were critically examined and analyzed. The result of the summarizing and examining of the articles show that nurses with weak computer skills found it difficult to adjust to e-learning. Support from classmates and teachers were experienced to be very important, but many missed the face-to-face contact. E-learning was experienced to be a flexible way of learning, which demanded self-discipline. In order to utilize education through e-learning basic computer skills and resources as time, computer access and human and technical support are needed.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Heissler, Simon, and Rosa Wiik. "Sjuksköterskans kompetensutveckling - en litteraturstudie." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25399.

Full text
Abstract:
För att kunna möta kraven som ställs på dagens hälso- och sjukvård krävs det i sjuksköterskans yrkesroll ett kontinuerligt lärande genom kompetensutveckling. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanfatta forskningsresultat angående sjuksköterskans kompetensutveckling. Resultatet visade att sjuksköterskor som genomgått kompetensutveckling kände sig trygga, kompetenta och nöjda i sin yrkesroll. Sjuksköterskans kompetensutveckling gynnade även arbetsgivaren genom att personalen blir engagerad och nöjd och därmed stannade längre på respektive arbetsplats och inom yrket. Faktorer som hindrar sjuksköterskans kompetensutveckling måste analyseras och strategier för kompetensutveckling måste skapas för att kunna säkerställa att kunskapsnivån inom sjuksköterskeyrket håller jämna steg med hälso- och sjukvårdens utveckling.
The registered nurse has to take part of continuing education through competence development in order to cope with the new demands in the healthcare section. The purpose of this literature review was to summarize the findings of studies on the subject of competence development for registered nurses. The result showed that nurses that take part of competence development felt secure and competent and were satisfied with their profession. For the employer the benefit of competence development for the nurses lied in the higher extent of devoted, satisfied personnel that stay longer at their positions and in employment. There were however factors that could disturb the continuing education of the registered nurse and these should be analyzed. There should also be put up a strategy for competence development for postgraduate nurses in order to maintain the level of knowledge that is necessary for keeping up with the demands of the healthcare profession of today. Keywords: competence, competence development, education, nurse, postgraduate
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Finne, Desirée, and Isabella Roman. "Coaching - lärande och kompetensutveckling." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22197.

Full text
Abstract:
Syftet är att utifrån ett lärandeperspektiv studera följderna av coaching i en organisation. De teoretiska utgångspunkterna är coaching samt Knud Illeris teori om lärande. Coaching har sitt ursprung inom såväl psykologin som filosofin. Illeris teori om lärande utgår från de tre dimensionerna: kognitiv, psykodynamisk och social/samhällelig, vilka ständigt är förenade. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där empirin baseras på intervjuer. Intervjumaterialet har analyserats utifrån frågeställningarna samt utifrån den valda teorin om lärande. I resultatet framkommer att Företaget AB använt sig av individuell coaching, teamcoaching samt gruppcoaching. Dessutom har samtliga i personalen genomgått en kommunikationsutbildning, vilken ledningen ser som en gruppcoaching. Det framkom att undersökningsföretaget valt coaching när det handlat om att den enskilde individen skulle komma till insikt, när man önskade en förändring av individens ledaregenskaper, eller för att hantera organisatoriska förändringar. De strategiska målen utgjorde grunden för företagets målsättning, medan individerna initialt saknade målsättning. Det undersökta företaget saknar utarbetade rutiner för att bedöma effekterna av coaching, men coachingen har gett effekter inom både arbetsliv och privatliv. Slutsatsen är att coaching kan ligga till grund för lärandet, vilket i sin tur kan ligga till grund för individens förståelse. Denna förståelse kan därefter eventuellt leda till kompetensutveckling. Två viktiga aspekter som framkommit är tidsaspekten och förändringsaspekten. Det framkommer att individen genom coaching kan förberedas för att bättre hantera förändringar samt att coachingen kan leda till förändrade tankemönster. Det är den förändrade förståelsen som ligger till grund för det fortsatta lärandet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Erica, Lindfors, and Hyltingö Isabella. "Transformativt lärande och kompetensutveckling." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65668.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Svensson, Maria, Johanna Claar, and Isabell Thorman. "Kan kompetensutveckling leda till överflödig kunskap? : en empirisk undersökning av ett företags kompetensutveckling." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-17047.

Full text
Abstract:
Uppsatsens syfte är att granska lärande i arbetslivet genom kompetensutveckling. Undersökningen fokuserar på att se huruvida ett företag arbetar med kompetensutveckling utifrån behovet som råder samt hur den nya kunskapen kommer till användning inom företaget. Genom en intervju och en enkät har följande frågeställningar besvarats: Vilken typ av lärande förekommer i företaget? Hur organiseras kompetensutveckling?Samt hur beskriver medarbetarna sin kunskapsanvändning från en kompetensutveckling? I resultatet framgår att företaget använder sig av både formellt och informellt lärande men med fokus på det informella lärandet. Företaget organiserar kompetensutveckling genom att inventera vilken kunskap som finns. Medarbetarna har det största ansvaret för sin egen kompetensutveckling och måste själv driva kompetensutvecklingsprocessen men det finns visst stöd från ledningen. Från den specifika kursen som undersökts har majoriteten av respondenterna fått användning av sina kunskaper från kursen i sitt arbete. Slutsatsen är att företaget har ett välutvecklat arbetssätt vid kompetensutveckling. Dock bör företaget arbeta mer med utvärdering av medarbetarnas kunskapsanvändning från en kompetensutveckling. Vi anser att utvärderingen då hade kunnat användas till att utveckla nuvarande kompetensutvecklingar och ligga till grund för framtida kompetensutvecklingar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Pettersson, Jessica, and Alexandra Trubarac. "Förskollärares kompetensutveckling : En kvalitativ studie om hur förskollärare uppfattar sina möjligheter till kompetensutveckling." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-19061.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Enligt de politiska dokument som förskollärare har att förhålla sig till idag så ökar kraven på den personliga kompetensen och kompetensutvecklingen. Ett sätt att möta dessa krav är att ge förskollärare möjlighet till att ta del av kompetensutvecklande aktiviteter så som föreläsningar, kurser och diskussionsgrupper. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar sin möjlighet till kompetensutveckling. Detta är viktigt då man för att kunna möta kraven i läroplanen behöver en bred kompetens. För att kunna säkerställa att alla barn får samma möjligheter och för att öka statusen på förskolläraryrket är det viktigt att förskollärare får de möjligheter som krävs för kompetensutveckling. För att besvara våra frågeställningar valde vi att utföra datorstödda intervjuer med elva förskollärare för att på så sätt få ta del av deras uppfattningar av möjligheter, hinder och ansvar för kompetensutveckling. Vi har i vår undersökning sett att förskollärarnas uppfattning är att möjligheten till kompetensutveckling är god. De ser dock ekonomi och i viss mån tid som hinder för kompetensutveckling. Ansvaret för kompetensutvecklingen ligger hos förskolechefen men de uppfattar även att de själva har ett ansvar för att kompetensutveckling ska äga rum.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Ragnås, Daniela, and Johan Säisä. "Hur bistår traineeprogram till kompetensutveckling? : En kvalitativ studie inom kompetensutveckling vid Scanias traineeprogram." Thesis, KTH, Industriell produktion, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-55359.

Full text
Abstract:
Antalet traineeprogram har under de senaste åren ökat kraftigt i Sverige och allt fler företag erbjuder denna typ av anställning. Traineeprogrammen anses ha ett gott anseende bland Sveriges studenter och dessa riktar sig främst till nyutexaminerade civilingenjörer eller civilekonomer. Programmen kan ses som en förberedande utbildning inför de kommande arbetsuppgifterna och pågår under 18 – 24 månader. Traineen får under denna tid chansen att lära känna företaget, genomgå praktikperioder på olika avdelningar och detta varvas med presentationer av företagets rutiner och kultur. Söktrycket till programmen är ofta högt och stora resurser läggs på de utvalda kandidaterna. Frågan som uppstår är då om denna stora satsning kan löna sig i form av ökad kompetens hos traineen efter avslutat traineeprogram? Syftet med denna studie är att undersöka hur traineeprogram bistår till kompetensutveckling på Scania och undersöka vilka de mest centrala, bidragande faktorerna är.För att kunna besvara denna frågeställning samlades information in genom en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen bestod av intervjuer med fyra tidigare Scania-traineer varav den fjärde genomgår sin utbildning nu. Den kvantitativa undersökningen bestod av en enkät med 28 st frågor som gick ut till 28 st tidigare trainees på Scania.Genom att analysera resultatet av den empiriska delen kan slutsatsen dras att Scanias traineeprogram är en kombination av informellt och ickeformellt lärande. Hela programmet är planerat och strukturerat, de fyra praktikperioderna schemaläggs i ett tidigt skede och på respektive praktikplats blir traineen tilldelad en handledare. Handledarens huvuduppgift är att vägleda och utveckla traineen, detta sker i form av feedback och tillhandahållandet av relevanta arbetsuppgifter. För att traineen skall kunna lösa och förstå respektive uppgift sker ett utbyte av information mellan denne och övriga medarbetare.Allt detta leder till att traineen efter avslutat program har utvecklat en större förståelse för företagets struktur och dess arbetsprocesser. Denna förståelse hjälper traineen att lättare fatta ett beslut i arbetsvardagen.Under programmets gång har traineen även utökat sitt kontaktnät på företaget, vilket vi tror är en bidragande faktor till att så många tidigare traineer väljer att stanna på företaget. Detta kan vara en bidragande faktor till att traineeprogrammet är lönsamt då kompetensen stannar inom företagets väggar.
During the last years, the quantity of different trainee programs to be found at Swedish corporations has increased exponentially. This trend apparently hasn’t stopped since more and more companies are offering this kind of employment. Most of these programs aim at recruiting newly examined graduate engineers and graduate economists. Trainee programs can be seen as a preparation for the upcoming work tasks. They are normally between 18 – 24 months, during which the trainees participate in lectures, study visits and internships. During this time the trainee is apprehending knowledge about different work areas as well as the company culture and values during the period. Since trainee programs are very popular, there are lots of candidates applying for the positions but only few who get selected. Huge resources are then invested in these few chosen candidates. The question that arises is that can this really be an advantageous investment and will this pay off in terms of a trainee having developed his or her competence? Therefore the question this study researches is: How do trainee programs assist in competence development?The purpose of this study is to research whether Scanias trainee program assist in competence development and if so, what the contributing determinants are. To be able to answer this question data was gathered through a qualitative and a quantitative study at Scania. The qualitative study, consisting of the interviews, was performed with four trainees from Scania, where one of them is currently undergoing the trainee program. The quantitative study consisted of a questionnaire formed by 28 questions and were handed out to 28 former trainees.Having analyzed the results from the empiric studies a conclusion has been made that the trainee program is a combination of both non-formal and informal learning. The trainee program is both planned and structured, consisting of four internships which are scheduled at an early stage. During the internships the trainee is provided a tutor who is responsible for guiding and developing the trainee. This development is achieved through feedback and by providing relevant tasks. In the process of solving the tasks handed, the trainee is communicating with co-workers and the tutor, thus informal learning is taking place. By the end of the trainee program the trainee has developed a greater understanding of the company’s structure and means of working. This understanding is assisting the trainee when taking actions and making decisions in average day work. The trainee has also broadened its network at the company during the program. We believe this is one determinant why so many former trainees decide to stay at the company. Because many trainees stay at the company, this can be one factor indicating that the trainee program is profitable since the competence remains at the company.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

von, Thun Ing, and Emma Vestman. "Förskollärares digitala kompetensutveckling : En studie om förskollärares uppfattningar och erfarenheter av digital kompetensutveckling." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37748.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att öka kunskapen om förskollärares digitala kompetensutveckling. I bakgrunden beskrivs vikten och behovet av förskollärares digitala kompetensutveckling och vad adekvat digital kompetens innebär för förskollärare. Därefter presenteras ett antal tidigare studier om faktorer som påverkar förskollärare/lärares kompetensutveckling i olika länder, inklusive Sverige. Bakgrunden och tidigare forskning visar att det finns en brist på kvalitativa forskningsstudier om förskollärares digitala kompetensutveckling i Sverige, trots att det finns ett stort behov av att utveckla förskollärares digitala kompetens här och nu. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta förskollärare om deras förhållningssätt och erfarenheter av digital kompetensutveckling. Innehållsanalys har använts under bearbetnings- och analysprocessen. Sedan har studiens resultat analyserats och diskuterats med hjälp av sociokulturell teori. Resultatet av vår studie visar att förskollärarnas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av digital kompetensutveckling varierar. Förskollärarna skiljer sig åt i sin autonomi i relation till digital kompetensutveckling. Olika utvecklingsmodell framkom i alla de erfarenheter av digital kompetensutveckling som de åtta förskollärarna beskrev. Ett viktigt resultat visar att det kollegiala lärandet spelar en viktig roll för förskollärarnas digitala kompetensutveckling. Dessutom finns det möjligheter och utmaningar i de digitala kompetensutvecklingsprocesserna. Resultatet visar att förskollärarna använder olika strategier för att hantera dem. Resultatet visar även att det är viktigt att rektorer och förskollärare strävar efter att skapa dialog för att utveckla en gemensam förståelse om digital kompetensutveckling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Gustafsson, Martin, and Ludvig Carlsson. "Inhyrd personals möjlighet till kompetensutveckling." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19721.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Rosenberg, Maria. "Pedagogers kompetensutveckling - Förutsättningar och begränsningar." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28547.

Full text
Abstract:
Studien inriktar sig på ämnet kompetensutveckling för pedagoger i grundskolans tidigare år. Syftet är att undersöka hur intresset för kompetensutveckling visar sig vara i undersökningsgruppen och vilka förutsättningar eller begränsningar det är som påverkar. Ett andra syfte är också att bilda mig en uppfattning om hur regeringens satsning på Lärarlyftet har slagit igenom i den aktuella kommunen. Undersökningen bygger både på en enkätundersökning som besvarats av 23 pedagoger i grundskolans tidigare år och på sex kvalitativa intervjuer, två rektorer och fyra pedagoger. Frågeställningarna jag har utgått ifrån är följande: Vilken kompetensutveckling är det som efterfrågas av pedagogerna och vad är det som erbjuds? Hur ser pedagoger och rektorer på varandras ansvar för pedagogernas kompetensutveckling? Vilka faktorer inverkar på pedagogernas möjlighet att påverka sin kompetensutveckling? Vilka möjligheter ser respondenterna med regeringens satsning Lärarlyftet? Resultatet av undersökningen visar att pedagogiska diskussioner är betydelsefulla och önskvärda. Vidare framgår att pedagogerna tycker de har stor möjlighet att påverka den individuella kompetensutvecklingen men däremot inte den kollektiva. Pedagogernas och rektorernas gemensamma ansvar poängteras liksom möjligheter och negativa påverkansfaktorer. Regeringens satsning Lärarlyftet visar sig inte alls ha fått något genomslag bland respondenterna. Nyckelord: Kompetensutveckling, Lärarlyftet, pedagoger
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Doina, Härdig (Bochis). "ScrumMaster certifiering - kompetensutveckling eller modefluga." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20933.

Full text
Abstract:
I detta arbete undersöks vilka motiv ScrumMasters har att certifiera sig.Ytterligare är målet att få en inblick i hur nyfunna kunskaperna omsätts iarbetslivet, samt om certifieringen handlar om kompetensutveckling ellermode. Studien har en kvalitativ forskningsmetod. Den empiriskainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med personersom har genomfört ScrumMaster certifieringen. För att komma fram till ettsvar på frågeställningen gjordes intervjuer med sju ScrumMaster och enenkät där två av tre svarade. Resultatet från dessa intervjuer visar attrespondenterna har en blandad syn på ScrumMaster certifieringen.
This work examines the motives ScrumMasters have to get certified. Further,the goal is to get an insight into how newfound skills are used in theworkplace and if certification is all about skills or fashion. The study has aqualitative research method. Empirical data collection occurred throughsemi-structured interviews with people who have good ScrumMastercertification skills. To find the answer to the question, interviews wereconducted with seven ScrumMasters and questionnaire in which two out ofthe three responded. The results from these interviews show that therespondents have a mixed view on ScrumMaster Certification.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Helgesson, Charlotte. "Rektorers föreställningar gällande lärares kompetensutveckling." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73133.

Full text
Abstract:
I läroplanen framgår att rektor har ett särskilt ansvar för att lärare ska få den kompetensutveckling som krävs för att de ska kunna utföra sitt uppdrag på ett professionellt sätt. Detta får givetvis konsekvenser för rektors arbete. Syftet med studien är att studera rektors föreställningar och strategier gällande lärares kompetensutveckling. Frågeställningarna berör de föreställningar som framträder när rektorer beskriver lärares kompetensutveckling och vilka strategier har rektor för att verkställa lärares kompetensutveckling? Diskursanalys har använts som teoretisk och metodologisk utgångspunkt. Sex intervjuer av rektorer i grundskolan har genomförts vilket också varit en totalundersökning för en kommunal huvudman. Resultatet visar att rektors föreställningar centreras kring att utveckla undervisningen i klassrummet, skolans kultur och kollegialt lärande.  För att få till en skolkultur som tar sig an kollegialt lärande behöver rektor använda sig av strategier exempelvis genom att lobba för att motivera lärarna till aktuell kompetensutveckling, men också genom att modellera och leva som man lär. Studien visar en tendens till att rektorer placerar lärares kompetensutveckling inom skolutvecklingsdiskursen. Detta får följder som att rektor behöver få till en skolkultur som möjliggör kollegialt lärande för skolutveckling.
The curriculum in Sweden states that the principal has a special responsibility for ensuring that teachers receive the competence development required for them to be able to carry out their assignment in a professional manner. This of course has consequences for the principal’s work. The purpose of the study is to study the principal's conceptions and strategies regarding teacher competence development. The questions are which perceptions emerge when principals describe teachers' competence development and which strategies does the principal have to implement teacher competence development? Discourse analysis has been used as a theoretical and methodological framework. Six interviews of principals in compulsory school have been conducted, which has also been a total survey for a municipality. The result shows that the principal's conceptions are centred on developing the teaching in the classroom, the school's culture and professional learning. In order to get a school culture that takes on collegial collaboration, the principal needs to use strategies, for example by lobbying to motivate the teachers to upcoming competence development, but also by modelling and practice what is preached. The study suggests that principals recognize teacher competence development as part of a school development discourse. Consequently, a school culture allowing professional learning, needs to be established.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Nordin, Andersson Clara, and Amanda Lundstedt. "Ledarskap för medarbetares kompetensutveckling : En kvalitativ studie om hur ledare kan stimulera medarbetares vilja till kompetensutveckling." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70371.

Full text
Abstract:
Studien syftar till att undersöka hur ledare arbetar för att påverka medarbetare till att vilja kompetensutvecklas samt vilka organisatoriska villkor som ledare uppfattar styr kompetensutvecklingsinsatser. En kvalitativ forskningsstrategi har tillämpats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Till studien har sex ledare med personalansvar intervjuats. Resultatet visade att ledarna uppfattar att det krävs en balans mellan vad medarbetaren har för behov och vad företaget kan erbjuda gällande kompetensutveckling. Respondenterna framhöll att kompetensutveckling måste förhållas till organisatoriska villkor som ekonomi, relevans och krav. Resultatet problematiserades utifrån teoretiska utgångspunkter. De teoretiska utgångspunkterna utgörs av Bass beskrivning av transformativt och transaktionellt ledarskap samt tekniskt-rationell och institutionell strategi för kompetensutveckling. Dessa två strategier är inhämtade från tidigare forskning. Utifrån respondenternas uttalanden blir slutsatsen att ledares förhållningssätt kan påverka medarbetares inställning till kompetensutveckling. Ledare kan använda kommunikation, tillåtande klimat och delegering av ansvar som åtgärder för att stimulera medarbetarna till att vilja kompetensutvecklas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Trovik, Lisa. "Kompetensutveckling för lärare i kommunal grundskola : En kvalitativ studie om lärmiljö, strategier och effekter gällande kompetensutveckling." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-364572.

Full text
Abstract:
Läraryrket diskuteras på bred front i dagens svenska samhälle. Att skapa attraktivitet och goda förutsättningar för läraryrket är en viktig framtidsfråga då behoven av behöriga lärare kommer att öka under den kommande 15-årsperioden. En rad olika parametrar påverkar läraryrkets förutsättningar. En av dem avser kompetensutveckling för lärare vilket fokuseras i denna uppsats. Studien syftar till att beskriva och skapa kunskap om vilken kompetensutveckling som genomförs för lärare i tre kommunala grundskolor, vilka strategier som ligger bakom den kompetensutveckling som genomförs, hur lärmiljön ser ut där kompetensutvecklingen genomförs samt vad den kompetensutveckling som genomförs leder till för såväl individ som organisation. Intervjuer med tre rektorer och fyra lärare genomfördes och en tematisk analys med ett deduktivt angreppssätt nyttjades för att bearbeta intervjumaterialet. För att analysera materialet användes en teoretisk referensram i form av en analysmodell som behandlar faktorerna lärmiljö, strategier för kompetensutveckling och effekter av kompetensutveckling. Resultat ifrån studien visade på att det gällande lärmiljön fanns såväl främjande som begränsande faktorer som påverkade lärares deltagande i kompetensutveckling. Indikationer fanns om att det primärt var arbetsplatsens inre faktorer såsom individernas egen drivkraft, en stödjande ledning och den vardagliga arbetsorganisationen som påverkade vilken kompetensutveckling som lärarna deltog i. En negativ inre påverkansfaktor som framkom var det hårda tryck och stressade arbetssituation som informanterna gav uttryck för.  Bristande tid bekräftades även av att informanterna som deltog i längre eller mer omfattande kompetensutvecklingsinsatser till stor del gjorde detta på sin fritid. Den strategi som nyttjades för kontinuerlig kompetensutveckling för hela lärargruppen var informellt lärande som var nära sammankopplat med skolornas organisationsstruktur. Detta till skillnad från det mer formella lärandet som primärt var initierat av enskilda individer. Olika former av behovsanalys gällande kompetensutveckling framkom i studien, dock med en större betoning på strategier som relaterade till behov ”här och nu” och i mindre omfattning strategier som baserades på mer långsiktiga verksamhetsinriktade behovsanalyser.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Berzelius, Jonny, and Anna Pettersson. "Huvudet på spiken! : Kompetensutveckling inom byggsektorn." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-306.

Full text
Abstract:

Undersökningen tar avstamp i SOU 2002:115. Här påvisas behovet av kompetensutveckling inom byggsektorn. Ett problem är om aktörerna definierar kompetensutveckling olika vid samarbete i frågan. En teoretisk bakgrund beskriver forskningsområdet. Frågeställningar utifrån syfte och problem är: Hur definierar de olika aktörerna i vår undersökning kompetensutveckling? Vad anser aktörerna vara viktiga aspekter på kompetensutveckling? Hur arbetar man inom byggsektorn med kompetensutveckling? Undersökningen bygger på intervjuer och har en kvalitativ ansatts där förståelse söks. Urvalet, sju respondenter från olika aktörer sker med ändamålsurval. Begränsningar görs geografiskt och storleksmässigt pga. tidsram och ekonomi. Analys görs med hjälp av en modell, Lund & Sundberg (2004), för en djupare förståelse av sammanhang och skillnader. Resultat och diskussion visar skillnader och likheter i de olika aktörernas uppfattning av kompetensutveckling. En bild av hur det arbetas med kompetensutveckling inom det begränsade området för vår undersökning ges. Diskussionen ger även förslag på vidare forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Nauclèr, Katharina, and Jessica Nordmark. "Kompetensutveckling hos revisorer fram till auktorisation." Thesis, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12074.

Full text
Abstract:
Ungefär 50% av de revisorer som avlägger revisors- och högre revisorsexamen blir godkända, vilket ledde till att syftet med uppsatsen var att undersöka hur kompetensen byggs upp hos revisorer från högskole-/universitetsexamen fram till högre revisorsexamen. Därigenom var förhoppningen att kunna hitta faktorer som påverkar kompetensen för att bidra till att revisorer klarar revisors- och högre revisorsexamen. I uppsatsens teoriavsnitt behandlas olika kompetensutvecklingsfaktorer nämligen utbildning, socialisationsprocess, mentorskap, uppdragsfördelning, feedback och plats samt även faktorer som en individ besitter nämligen kön, etnicitet och ålder. Storleken på revisionsbyråer finns också med som en faktor som kan påverka revisorers kompetensutveckling. En auktoriserad revisors kompetens kan bestå av kunskaper, färdigheter, förmågor och nätverk. Undersökningen genomfördes genom 17 kvalitativa intervjuer samt kompletterande information om hur många som blir godkända på revisors- och högre revisorsexamen av Revisorsnämnden. I analysen jämfördes kompetensutvecklingsmodellen som utvecklades i teoriavsnittet med de kompetensutvecklingsmodeller som fanns i de undersökta revisionsbyråerna. Kompetensutvecklingsmodellen visade sig i stora drag stämma överens med hur revisionsbyråerna utvecklar kompetensen hos sina revisorer, vilket innebär att faktorerna som beskrevs i teoriavsnittet påverkar revisorers kompetens på olika sätt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Hansson, Mats. "Kompetensutveckling : Försvarsmaktens interna kompetensöverföring och kompetensbevaring." Thesis, Försvarshögskolan, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-1923.

Full text
Abstract:
Kompetens är ett nyckelord för framtida konkurrens och effektivitet. Att sakna kompetens och att bli av med kompetens, innebär ett hot mot organisationens verksamhet, och kan i värsta fall handla om överlevnad eller icke överlevnad.Hur gör då Försvarsmaktens organisationer för att möta dessa hot, och vilka metoder och verktyg används? Är Försvarsmakten ledande i sin verksamhet för att möta dessa problem eller har näringslivet mer sofistikerade metoder för att möta hoten. Kompetensöverföring och kompetensbevaring har blivit nyckelord för att möta hoten, men metoder för att lösa dessa problem saknas. Framtiden står för dörren, och kompetensen flyr med lätta vingslag.
Competence is the future keyword for competition and efficiency. Missing competence and loosing competence is a threat against the organization activity, and in worst case it can be a question of survival. How are the Swedish Defense different organizations’ meeting these threats, and witch methods and tools are available? Is the Swedish Defense a leading organization to meet this problems and threats, or is the civil trade and industrial life a more competent actor? Competence preserving and competence transfer has become keyword for meeting this threats, but methods for solving the problems are missing. The future is knocking on the door and the competence is leaving on wings.
Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Carlsson, Erica. "Kompetensutveckling : en kvantitativ undersökning bland sektionschefer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-71215.

Full text
Abstract:
Denna studie har som syfte att undersöka vilken kompetensutvecklingsektionschefer inom vård och omsorg får i förhållande till enorganisationsförändring. För att få svar på frågeställningen använde sigdenna studien av en kvantitativ metod. En webenkät utformades medmätbara variabler som tagits fram från tidigare forskning inom området. Ettbekvämlighetsurval gjordes i denna studie för att få ett större omfång avrespondenter. Enkäten skickades ut till 195 sektionschefer i 4 kommuner iSverige och av dessa svarade 65 respondenter. Man kan dra slutsatsernautifrån de svar som kommit in från respondenterna att de i förhållande tillen organisationsförändring ansåg att de får kompetensutveckling inomekonomi, arbetsmiljö och kommunikation om de behöver det.Sektionscheferna i studien ansåg att de fick utbildning, upplevde att de fickstöd och kände sig kompetenta i sitt ledarskap.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Kjellkvist, Linda. "Lärare lär tillsammans : Kompetensutveckling i verksamheten." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-199819.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Johansson, Amanda. "Upplevelsen av praktisk erfarenhet som kompetensutveckling." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-5003.

Full text
Abstract:
Utbildning och livslångt lärande är idag aktuella begrepp i samhället och det finns en självklarhet i att skaffa sig en formell yrkesutbildning. Dock finns än i dag arbeten som kräver fysiska handlingar och praktiska erfarenheter. Yrken där individer tillsatt sig kunskap genom att arbeta, inte genom att studera. Badmästare är en sådan yrkesgrupp, där flertalet anställda saknar formell utbildning. Genom en fenomenologisk forskningsansats undersöks på vilka sätt en praktisk yrkesgrupp upplever kompetensutveckling och möjligheten att utvecklas i arbetet. Syftet var att utöka kunskapen om kompetensutveckling och genom forskningsansatsen bidra med ny kunskap, betydelsefull för pedagogiken i arbetslivet. Sex respondenter deltog och intervjuades. I resultatet beskrev badmästarna kompetensutvecklings som en påfyllning av kunskap och ett sätt att lära sig mer om yrket. Kompetensutveckling upplevdes genom utbildningar, i samtal med kollegor och i det egna utförandet av arbetet. Badmästarna upplevde att möjligheten till utveckling i arbetet överlag är stor, då arbetet innehållet många områden, där det alltid finns behov av utveckling. I tolkningen sattes fenomenet i relation till lärande, där kopplingar mellan upplevelsen av kompetensutveckling och vuxnas lärande kunde dras.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Skarman, Jesper, and Victor Chicinas. "Motivation till kompetensutveckling ur ett medarbetarperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60023.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie har varit att studera medarbetares motivation till att genomgå kompetensutveckling genom att identifiera möjliga bidragande faktorer. I studien har fem semistrukturerade intervjuer utförts och en intervjuguide har använts som undersökningsinstrument. Problemformuleringen har behandlat faktorer som utifrån ett medarbetarperspektiv påverkar individens motivation till att ta del av kompetensutveckling. I studien presenterades tidigare forskning genom utvalda vetenskapliga artiklar samt teori inom ämnesområdet. Det huvudsakliga resultatet som framkommit var att flertalet faktorer så som exempelvis ledarskap, belöning och tillgång till information tillsammans påverkade medarbetares motivation till att genomgå kompetensutveckling. Resultatet diskuterades i förhållande till tidigare forskning och teori. Slutsatsen var att medarbetare motiverades av flertalet varierande faktorer men att faktorer som exempelvis ledarskap påvisades vara mer framträdande än andra.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Boskovic, Jovo. "Lärares kompetensutveckling, ett långsiktigt systematiskt arbete?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27637.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie var att kartlägga olika former av kompetensutveckling för gymnasielärare på en lokal nivå. Huvudforskningsfråga som belyses är: Hur bedrivs och upplevs systematiskt arbete rörande kompetensutveckling för lärare i ett par undersökta skolor?Forskningsgenomgången visar att det råder en stor enighet om att tillgång till kompetenta lärare är en grundläggande förutsättning för en önskad skolutveckling och utveckling av undervisning. Lärarprofessionen balanserar dock ständigt mellan olika intressen och krav och får därmed svårigheter med att hävda rätten att göra egna professionella avgörande. Flera forskare påpekar nödvändigheten att skapa en gemensam kärna i yrkeskunnande samt formulera ett gemensamt yrkesspråk för att kunna utvecklas i sin lärarroll.Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Totalt genomfördes sju intervjuer, tre med representanter för kompetensutvecklingsinstanser utanför skola (Malmö högskola och Malmö stad) och fyra med representanter på två olika gymnasieprogram i Malmö, en yrkes- och en högskoleförberedande.Undersökningen visar att mognadsgraden gällande kompetensutveckling inom kommunen och på skolorna har blivit högre. Kompetensutveckling tas på allvar och skolorna försöker arbeta systematiskt med detta i den mån de kan göra det enskilt. Bland positiva trender kan lyftas fram att lärares isolation håller på och bryts och att det satsas framgångsrikt på lärarnas egen utvecklingskapacitet. Alla lärare är dock inte med på den här förändringsresan vilket skapar en polarisering i kollegiet. Skolan är vidare beroende av externa parter som sätter mål och utformar olika kompetensutvecklingssatsningar. Mängden mål som sätts på olika nivåer är omfattande och inte synkroniserad. Kompetensutvecklingssatsningar är inte sammanhängande och konkurrerar med varandra om lärarnas engagemang.Så även om det finns en hel del positiva trender går det inte att påstå att kompetensutveckling för lärare bedrivs systematiskt i sin helhet. Att förvandla läraryrket till en mer samarbetsbenägen och kollegial profession i syftet att förbättra elevernas lärande och välmående kräver en gemensam kraftsamling från alla berörda parter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Ankarstrand, Christin, and Lohman Johanna Egenor. "Kompetensutveckling för ökad innovationsförmåga i småföretag." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24499.

Full text
Abstract:
De senaste åren kan vi se ett ökat intresse för lärande i organisationer och kompetensutveckling. Detta menar många forskare och beslutsfattare är en väsentlig del för produktivitet, konkurrenskraft och innovation. ( Kock, Gill & Ellström, 2008) Innovationer är vanligtvis en frukt av flera olika personers kreativa förmåga, deras samarbete, erfarenheter och kompletterande kunskaper (Leonard & Swap, 1999). 96,3% av företagen i Sverige är småföretag (www.scb.se). Småföretag och entreprenörer ses som särskilt viktiga för sysselsättning och tillväxt i näringslivet. Trots många initiativ, saknas lösningar i samhället som är väl anpassade till deras speciella behov och förutsättningar. (http://www.regeringen.se). Denna examensuppsats är en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer som syftar till att undersöka ett kompetensutvecklingsprojekt för småföretagare, vilket syftar till att stödja småföretagares utveckling genom att möjliggöra samverkan och kompetensutveckling. Hansson (2005) beskriver kompetensutveckling som ett mål att förse kompetens till företaget. Dalin (1997) och Hansson (2005) beskriver samverkan som en aspekt av kompetens. För att småföretag ska kunna frodas bör de utveckla externa relationer med andra aktörer som har förmågan att stötta företaget i dess företagsutvecklande. Ska småföretagare kunna flytta sina positioner mot ökad framgång och lönsamhet krävs externa resurser. (Street & Ann-Frances, 2007) Under intervjuerna framkommer respondenternas upplevelser av samverkan under projektets gång och upplevelsen av möjlighet till kommande samverkan som delad. Några av respondenterna uttrycker att samverkan har till viss del stärkt de band som redan funnits genom att mötet har gett en större inblick i de andra företagens verksamhet. Enligt hälften av respondenterna upplevs de för företaget specifika kompetensutvecklingsaktiviteterna som företaget varit i behov av som det viktigaste bidraget till verksamheten.
Over the last couple of years an increased interest of learning in organizations and competence development has been noticed. Many researchers and decitionmakers are of the opinion that this is an important part of productivity, competitiveness and innovation. (Kock, Gill & Ellström, 2008) Innovations are usually the fruit of several individuals creative ability, their cooperation, experiences and their additional knowledge (Leonard & Swap, 1999). 96.3% of the companies in Sweden are small business.(www.scb.se) Small business and entrepreneurs are seen as especially importance of employment and the growth of the economy in spite of many initiatives there is a lack of solutions in the society that are well adjusted to the specific needs and prerequisites (http://www.regeringen.se). This essay is a qualitative study consisting of semi structured interviews with the purpose of exanimating a project of competence development with the aim of supporting small business development through enabling interaction and competence development. Hansson (2005) describes competence development as an objective for providing. Dalin (1997) and Hansson (2005) describe interaction as an aspect of competence. On order for small business to be able to thrive external relations with other businesses with the ability to support the company in its development should be developed. In order for small businesses to be more successful and profitable external resources are needed. (Street & Ann-Frances, 2007) During the interviews it was revealed that the respondents experiences of interaction during the course of the project and the experience of the possibilities for future interaction was parted. Some of the respondents expresses that the interaction to some extent has strengthened existing bonds of interaction by enlarged insight in the other companies business. According to half of the respondents the specific activities of competence development witch the respondent was in need of is experienced as the most important contribution to the business.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Knutsson, Gösta. "Kompetensutveckling : En studie hur informationen av värde för strategisk kompetensutveckling i småföretag fungerar inom Växtkraft Mål 3." Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4295.

Full text
Abstract:

Lissabonstrategin har som politiskt mål att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi 2010. EU:s regeringschefer enades om detta i Lissabon Mars 2000. Ett av huvudmålen i strategin är att utveckla företagens kompetens för att lättare kunna möta den globala konkurrensen. EU ger genom sin socialfond bidrag till detta genom Växtkraft Mål 3 som innebär att företag kan ansöka om bidrag till sin kompetensutveckling. Sveriges regering har gett den Svenska Europeiska Socialfonden (ESF) i uppdrag att administrera detta samt att stimulera små och medelstora företag i deras kompetensutveckling.

Syftet med studien är att undersöka hur ESF-Råden informerar de mindre och medelstora företagen om strategisk kompetensutveckling och värdet av denna. Jag har intervjuat två ESF kontor som täcker sex län i södra Sverige samt ett näringslivskontor inom ett av länen. Studien visar att informationen till företagen begränsas till att informera om hur ansökningsprocessen går till. En process som ofta upplevs så komplicerad att företagen avstår från att söka. I teoridelen framkommer det att samspelet mellan utbildningsanordnare/konsulter och företag inte helt fungerar. Huvudresultatet visar att det föreligger ett pedagogiskt problem i informationen mellan stat och de mindre företagen när det gäller vikten av strategisk kompetensplanering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Jarnvall, Hedvig, and Terese Svedlund. "Kompetensutveckling : En studie av en organisation inom rekryteringsbranschens strategier för kompetensutveckling samt upplevda effekter av dessa insatser." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-221251.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Tengberg, Fredrika, and Stefanie Forsman. "Effektiv kompetensutveckling : En undersökning av hur olika perspektiv på lärande påverkar effekterna av kompetensutveckling under Training Days." Thesis, Högskolan Väst, Avd för företagsekonomi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-6746.

Full text
Abstract:
Två gånger per år genomförs kompetensinvesteringar för ingenjörer på GKN Aerospace Sweden AB. Konceptet går under benämningen Training Days. Syftet med investeringen är att höja kompetensen bland de ca 400 ingenjörerna. I anslutning till utbildningsdagarna genomförs en enkätundersökning för att se till deltagarnas åsikter om Training Days. Problemet är att det aldrig undersökt vilken inställning och synsätt medarbetarna har till lärande och utveckling och om de olika perspektiven i sådana fall påverkar effekterna av investeringarna. Den kvalitativa fallstudien syftar till att undersöka om ingenjörernas perspektiv på lärande och kompetens påverkar organisationens utveckling. Materialet har insamlats med kvalitativa intervjuer som analyserats i förhållande till teori och aktuell forskning. Dessutom har det undersökts om det finns ett gemensamt perspektiv på kompetensutveckling som kan utveckla Training Days och effekterna av utbildningsdagarna. Fallstudien kan ses som ett kompletterande verktyg till GKN:s interna enkät. Teorin menar att det är viktigt att skapa ett systemtänkande och att individer behöver se till sitt eget personliga mästerskap för att få en helhetsförståelse, och därigenom höja den individuella och gemensamma kompetensen. Majoriteten av respondenterna i studien anser att de inte får någon praktisk kompetens genom utbildningsdagarna, de menar snarare att konceptet bidrar till nya infallsvinklar. Resultatet av denna studie bygger på tolkning av det insamlade empiriska materialet, med stöd av teorin visar att det finns både olika synsätt och inställning till lärande och utveckling bland ingenjörerna vilket påverkar utvecklingsprocessen. På GKN finns alla förutsättningar för att lyckas med kompetensutveckling, men när inställning till lärande och utveckling är individuell påverkar det alla led i lärandeprocessen
Twice a year GKN Aerospace Sweden AB implements skills investment for their engineers. The concept is known as Training Days. The purpose of investment is to improve the skills of about 400 engineers. Adjacent to the Training Days there is a implemented survey to see what the engineers think about the concept. The problem is that the survey doesn't examine the attitude and the approach employees have about learning and development, and on the various perspectives, in such cases the affect of the impact of the investments. This qualitative case study aims to examine the engineer's perspective on learning and skills, and it´s effect on the organization's development. The material has been collected by qualitative interviews, analyzed in relation to theory and current research. Moreover, it has been investigated whether there is a common perspective on skills that can develop Training Days and the effects of training days. The case study can be seen as a complementary tool to GKN's internal poll. The theory says that it is important to create a systems approach and that the individuals need to make their own personal "championship", to get an overall understanding, and thereby raising individual and collective skills. The majority of the respondents in this study believe that they do not receive any practical skills through Training Days. They mean rather that the concept contributes to new approaches. The results of this study are based on the interpretation of the collected empirical material, supported by theory. The outcome shows that there are both different approaches and attitudes to learning and development among the engineers, which affects the development process. GKN have all prerequisites for the skills development to succeed. But the approach to learning and development is individual, so it affects all elements in the learning process
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Hallberg, Lina, and Mikaela Vikström. "Kompetensutveckling som konkurrensmedel : En kvalitativ intervjustudie med fokus på förskollärarstudenters och förskollärares uppfattning av kompetensutveckling som konkurrensmedel." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30061.

Full text
Abstract:
Studiens syfte handlar om huruvida kompetensutveckling kan fungera som konkurrensmedel när en kommun har för avsikt att attrahera och behålla förskollärare. Bakgrunden inleds med vilka kompetenshöjande insatser kommunen arbetat med för att bli en attraktiv arbetsgivare. Det efterföljs av en teoretisk beskrivning om hur kompetensutveckling kan fungera som konkurrensmedel samt skolan som attraktiv arbetsgivare. Metoden som användes vid insamlandet av data var semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen inspirerades av fenomenologin och styrde sedan arbetet med insamlandet av data samt val av analysmetod. Då urvalet innefattade två grupper; förskollärare och förskollärarstudenter skapades en intervjuguide för respektive grupp som utformades efter studiens syfte och frågeställningar. I studiens resultat framkommer samtliga intervjupersoners upplevelse av att kompetensutveckling är något positivt. Förskollärarna såg det som en avgörande faktor vid val av arbetsgivare medan förskollärarstudenterna värderade exempelvis lön som en faktor av större betydelse. I resultatet lyfts andra övergripande faktorer som exempelvis arbetsklimat, stöd från chef och storlek på barngrupper vilka även styr intervjupersonernas val av arbetsgivare. Det lyfts också möjliga kommunspecifika utvecklingsområden samt generellt för förskolor.
The purpose of the study is to explore whether competence development can serve as a competitive advantage when a municipality intends to attract and retain preschool teachers. The theoretical background begins with which competence enhancements the municipality has worked with to become an attractive employer. Then follows a theoretical description of how competence development can serve as a means of competition and schools as attractive employers. The method used in the collection of data were semi-structured interviews. The research approach was inspired by phenomenology and functioned as a guideline during the work with the collection of data and choice of method of analysis. Since the selection of participants for the study consisted of two groups; preschool teachers and preschool teacher students, an interview guide for each group was created that was shaped by the study's purpose and questions. The result presents the interviewees' experiences of competence development as a positive thing. The preschool teachers expressed it to be a deciding factor in their choice of employer while the preschool teacher students stated that salary is a factor of major importance. The result also presents other general factors that are of great importance; work environment, support from managers and size of child groups which all also affect the interviewees' choice of employer. Other potential areas to further develop for the municipality and its kindergartens are also brought up.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography