To see the other types of publications on this topic, follow the link: Kompetenta barn.
Journal articles on the topic 'Kompetenta barn'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 20 journal articles for your research on the topic 'Kompetenta barn.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse journal articles on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Edenroth Cato, Fanny. "Kompetenta flickor med förmågor." Socialvetenskaplig tidskrift 27, no. 1 (December 21, 2020): 51–69. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.1.3412.
Full textAbstract:
Den här studien analyserar tolv barnböcker som är tänkta att upplysa både barn och vuxna om barns erfarenheter av att ha en neuropsykiatrisk diagnos eller att vara högkänslig. Utifrån en poststrukturalistisk ansats och problematisering av några barndomssociologiska begrepp, undersöks här subjektsformering av känsliga flickor och funktionsvarierade barndomar. I böckerna är funktionsvariationer främst gestaltade som förmågor. Samtidigt handlar berättelserna om hur man ska hantera de utmaningar som barnens socialt problematiska beteenden och lidanden medför. Barn förstås både som kompetenta och sårbara aktörer – subjekt i varande och blivande. Analysen visar att ett idealt medborgerligt barnsubjekt produceras i böckerna. Denna typ av kompetenta och medgörliga barnfigur deltar i de beslut som fattas kring hennes kropp och liv. Hon uppvisar ett självreflexivt förhållningssätt och en positiv inställning till de insatser som ofta åtföljer en diagnos, som att bekänna den och engagera sig i terapi. Genom identifikationsprocessen blir flickorna subjekt som hanterar sina beteenden och känslor på diagnosens premisser och därigenom omdefinierar sig själva.
2
Bergnehr, Disa. "Barnperspektiv, barns perspektiv och barns aktörskap – en begreppsdiskussion." Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk 5 (2019): 49. http://dx.doi.org/10.23865/ntpk.v5.1373.
Full textAbstract:
Denna artikel diskuterar hur begreppen barnperspektiv och barns perspektiv definieras i nordisk forskning, och hur barns aktörskap framkommer i dessa texter. Tillämpningen av närliggande begrepp, som barns röster, inflytande och kompetens, belyses också. Artikelns utgångspunkt är att barnet föds som aktör: Barn, liksom vuxna, påverkar ständigt andra, direkt genom sina handlingar och indirekt som kroppar som befinner sig i andras närvaro eller tanke. Barn, liksom vuxna, är kompetenta och handlingskraftiga likaväl som sårbara och beroende av sina relationer. Artikeln lyfter fram vikten av att studera barns påverkan på vuxna och samhället som ett betydelsefullt kunskapstillskott. Den visar att forskningstexter som definierar begreppen barnperspektiv och barns perspektiv ofta positionerar barn som passiva, och som helt beroende av vuxenvärldens tolkningar och förståelse. Barns aktörskap belyses i mindre grad. Artikeln ger förslaget att barns aktörskap analyseras som två delar: barns inflytande och barns påverkan. Barns inflytande används för att undersöka barns reella inflytande på beslut och handlingar i sociala situationer, och barns påverkan för att studera barns direkta och indirekta påverkan på andra och den värld som omger dem.
3
Hammarsten, Maria. "”Det viktigaste är att växterna får leva och sånt”: en studie om att förebygga barns växtblindhet." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 3 (October 28, 2020): 37–49. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i3.3810.
Full textAbstract:
Studien syftar till att bidra med en fördjupad förståelse av hur barns växtblindhet kan förebyggas genom en närstudie av hur barn uppfattar och använder en skogsträdgård. Det teoretiska ramverket utgår från barndomsforskning och dess antagande om det aktiva, sociala och kompetenta barnet. Studien omfattar 28 barn, varav majoriteten är 9 år, som medverkat via samtalspromenader med fotografering. Gibsons begrepp affordances har använts som analysverktyg. Analysen tar avstamp i de fotograferade företeelser som barnen anser är betydelsefulla, minnesvärda och speciella i skogsträdgården. Studiens resultat visar att växterna inklusive träd och buskar är framträdande företeelser genom de sinnliga, estetiska och emotionella affordances som de enligt barnens beskrivningar erbjuder. Denna studie indikerar att skogsträdgårdens miljö och skogsträdgårdspedagogernas edagogiska arbetssätt i olika miniprojekt med växter kan förebygga barns växtblindhet. Studiens slutsats är att det är dags att planera för att plantera i barns närliggande utomhusmiljö.
4
Bartholdsson, Åsa, and Mari Kronlund. "”Du måste ha en röd spade”: Tricksters, minipolitik och sociala relationer i förskolan." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 1 (May 7, 2020): 11–21. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i1.3575.
Full textAbstract:
I centrum för denna artikel finner vi fyra fyraåriga barn inbegripna i en aktivitet som inte är omedelbart styrd av vuxna, och där ett anslutande barn nekas tillträde till den aktivitet som tre av dem redan har initierat. Artikelns syfte är att belysa den komplexitet som präglar barnens strävan att upprätthålla, respektive utmana, en aktivitets exklusivitet inom ramen för en övergripande institutionskontext präglad av normer för god lek och inkluderande ideal. Fokus i analysen ligger på hur barnen, som kompetenta sociala och kulturella aktörer, ramar in och (re)kontextualiserar den pågående aktiviteten och dess relationer. Av artikeln framgår att barnen, som gränsöverskridande tricksters, navigerar såväl utanför som mellan och inom flera samordnade och samtidiga inramningar, kontextualiseringar och normer i en politisk handling som både utgör ett motstånd mot, och reproducerar den institutionella sociala ordningen. Artikeln bygger på videoetnografiskt fältarbete på en svensk förskola.
5
Ackesjö, Helena, and Sven Persson. "Från den omogna sexåringen till den skolpliktiga förskoleklasseleven – en dokumentanalys av sexåringen i det svenska utbildningslandskapet från 1940-tal till idag." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 1 (May 7, 2020): 71–87. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i1.3579.
Full textAbstract:
Denna studie analyserar hur framställningen av det sexåriga barnet har förändrats genom historien, beroende på hur samhället har hanterat frågor om skolplikt, sexåringens skolmognad och skolstart. Policydokument från 1940-talet fram till 2017 har analyserats med hjälp av begreppen subjektifiering och kvalificering. Policydiskurser formulerar mening och sanningar om barnet men ger också en indikation på vad som är problemen och hur dessa problem ska lösas. Policydiskurser innehåller också ekonomiska argument och formulerar den roll som utbildningspelar i att förbereda barn och unga för framtida utbildning och arbetsliv. Vi svarar på frågorna: vem är sexåringen i policydokumenten och vad ska sexåringen kvalificeras för genom utbildning? Resultaten visar att det sker en förskjutning från beskrivningar av den omogna sexåringen till den presterande och skolpliktiga eleven. I början av tidsperioden formuleras diskurser om det omogna och problematiska barnet som inte förväntats klara av att passera nålsögat för att bli insläppt i skolan. Runt millennieskiftet sker dock ett diskursivt brott då barnets förutsättningar hamnar i förgrunden. Problemet kom då istället att handla om hur skolan ska anpassas till det kompetenta barnets individuella förutsättningar. Perioden är dock kort, och en bit in på 2010-talet är det återigen den skolpliktiga, presterande och mätbara eleven som förväntas anpassa sig till statens krav. Denna förskjutning kan sättas i en global kontext som framhäver konkurrens, kunskapseffektivitet och ekonomiska incitament för skolarisering.
6
Ersfjord, Ellen Margrete Iveland. "Sosiale og biologiske prosesser i fedme og vektregulering hos barn: Et kritisk blikk på «det kompetente barnet»." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 37, no. 1 (March 29, 2019): 95–109. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v37i1.3015.
Full textAbstract:
I denne artikkelen skal jeg gi et kritisk blikk på «det kompetente barnet» hva gjelder sosiale og biologiske prosesser i fedme og vektregulering hos barn. Innledningsvis presenteres biologiske og sosiale årsaker til utvikling av fedme, og hvorfor disse ikke kan forstås som separate prosesser. Vi skal deretter se hvordan forståelsen av «det kompetente barnet» innen pediatrisk fedmebehandling påvirkes av kulturelle forståelser av barn, barndom, «familie» og barns helse, og at barn i dag ikke får optimal innsikt i sin lidelse og behandling. Dette fører til at barn med fedme både forstås, og antagelig forstår seg selv, som ikke-kompetente i forhold til sin lidelse.
7
Tingstad, Vebjørg. "Hvordan forstår vi barn og barndom?" Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk 5 (2019): 96. http://dx.doi.org/10.23865/ntpk.v5.1512.
Full textAbstract:
Denne artikkelen undersøker ontologiske og epistemologiske posisjoner som har hatt en ikke ubetydelig innflytelse på teoretisk perspektivering og metodiske overveielser i barne- og barndomsforskning, spesielt de siste 30 årene. Artikkelen er basert på en tematisk lesning av 4445 sammendrag av artikler publisert i fire tidsskrift (tre internasjonale og ett nordisk) i årgangene 2015, 2016 og 2017, og drøfter fire tema som gikk igjen i dette materialet. Disse temaene konfronteres med og utfordres av forskningslitteratur innen det tverrfaglige forskningsfeltet Childhood Studies med den hensikt å bedre kunne reflektere over og stille spørsmål ved perspektiver en som forsker kan ta for gitt. Temaene er barns stemmer, det kompetente barn, forholdet mellom struktur og aktør og sosial konstruksjonisme. Artikkelen gir innsyn i sentrale posisjoner og kontroverser og viser hvordan begreper som lett blir tatt for gitt, på ingen måte er tydelige eller nøytrale, men ofte både tvetydige og normative. Det argumenteres i artikkelen at dette er en utfordring for forskningsfeltets teoriutvikling.
8
Sandbæk, Mona. "Barn i hjelpeapparatet – kompetente og sårbare aktører." Nordisk sosialt arbeid 24, no. 02 (May 20, 2004): 98–109. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3037-2004-02-02.
Full text
9
Forsler, Ingrid, Michael Forsman, and Jenny Magnusson. "Utanför den svarta lådan: Ett utvecklingsarbete om medie- och informationskunnighet i lärarutbildningen på Södertörns högskola." Högre utbildning 10, no. 1 (2020): 108. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.1861.
Full textAbstract:
Landets lärarutbildningar har problem med att förbereda framtidens lärare för den alltmer digitaliserade skolan. Digital kompetens är redan en integrerad del i skolornas verksamhet men lärarstudenter, skolor, lärarfack, politiker, teknikföretag och andra pekar på att landets lärarutbildningar släpar efter. Vår uppkopplade samtid behöver också satsningar på medie- och informationskunnighet (MIK). I den här artikeln beskriver och reflekterar tre lärarutbildare från Södertörns högskola över sitt arbete med MIK som inom ramen för en pågående satsning i lärarutbildningen används som samlingsterm för tre förmågor som både lärarstudenter och lärarutbildare bör nå: digital kompetens, mediekunnighet och informationskunnighet. Målsättningen med att implementera dessa tre förmågor och begrepp på lärarutbildningen har varit att kombinera konkret tillämpning och kritisk reflektion för att på så sätt skapa förutsättningar för att utbilda medie- och teknikmedvetna lärare för den digitaliserade skolan och det medialiserade samhället. I artikeln diskuteras organisatoriska och praktiska utmaningar med ett sådant utvecklingsarbete samt vikten av samverkan, erfarenhetsutbyte och kontinuitet. En slutsats är att det är viktigt att tänka på digitala medier inte bara i termer av verktyg utan också som miljöer inom vilka lärarutbildningen ska utbilda digitalt kompetenta lärare för framtiden och samtidigt behålla sin autonomi visavi starka externa ekonomiska, politiska och pedagogiska krafter.
10
Williams, Pia, and Sonja Sheridan. "Förskollärarkompetens – Skärningspunkt i undervisningens kvalitet." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 127–46. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2901.
Full textAbstract:
Syftet är att analysera undervisning i förskolan. Analyserna utgår från kvalitetsbedömningar med Early Childhood Environment Rating Scale-3 (ECERS-3) (Harms, Clifford och Cryer 2014). Hög kvalitet i förskolan främjar barns lärande inom läroplanens målområden. Artikelns teoretiska ram utgörs av interaktionistiska och ekologiska teorier som innebär att individer och miljö konstruerar varandra i ett dynamiskt och ömsesidigt samspel (Bronfenbrenner 1979, 1986; Bruner 1996; Vygotsky 1986). Undervisning i förskolan definieras i texten som kommunikativ, interaktiv och relationell och behöver förstås i en samhällelig kontext. Kvalitetsbedömningar har genomförts i 153 svenska förskolor med ECERS-3. Resultaten visar att förskolans kvalitet varierar. Låg kvalitet bedöms på aktiviteter som kräver vuxnas engagemang, interaktion och kommunikation med barnen i form av undervisning. Det indikerar att förskollärares kompetens bildar en skärningspunkt för undervisningens kvalitet. Ytterligare forskning behövs för att utveckla förskolans undervisning och didaktik, vilket gynnar såväl barngruppen som enskilda barn och bidrar till en kompetenshöjning hos förskollärarna.
11
Thulin, Susanne, and Agneta Jonsson. "Undervisning i förskolan – Om möjligheter att integrera förskolans bildningsideal med nya uppdrag." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 95–108. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2899.
Full textAbstract:
Syftet med denna artikel är att mot bakgrund av förskolans bildningsideal och betydelsen av att göra bruk av barns perspektiv bidra till diskussionen om undervisningsbegreppets innebörd i ett förskoleperspektiv. Forskningsfrågan är hur undervisning i förskolan kan förstås i såväl spontant uppkomna som planerade undervisningssituationer, då barns perspektiv beaktas i relation till lärandets innehåll. Med utgångspunkt i empiri synliggörs och diskuteras didaktiska förhållningssätt som rör förskollärarens roll i relation till barns perspektiv och aktuellt objekt för lärande. Förskollärare i Sverige har som uppdrag att hantera såväl spontant uppkomna som planerade lek- och lärandetillfällen där barns erfarenheter och kunnande integreras, stöds och utmanas i ett undervisande syfte. Diskussionen belyser beaktande av barns perspektiv som en utgångspunkt för undervisningsbegreppets definition samt väcker frågor kring utveckling och förändring av såväl förskollärares kompetens som förskolans verksamhet. Artikeln avslutas med reflektioner kring den svenska förskolans bildningstradition relaterat till nya uppdrag och möjliga vägar.
12
Nordentoft, Helle Merete, and Karen Louise Møller. "”Vi ved godt, at det bare er på ’note-plan´” - Studerendes digitale læringsstrategier i peer feedback via Screencast." Tidsskriftet Læring og Medier (LOM) 13, no. 23 (December 8, 2020): 17. http://dx.doi.org/10.7146/lom.v13i23.122012.
Full textAbstract:
Screencast er et digitalt format, som giver mulighed for at give tekstnær peer feedback via lyd og billede. Der er forskningsmæssigt belæg for, at det kvalificerer underviserens feedback (Killingback, Ahmed, & Williams, 2019), men det er ikke undersøgt, hvilke digitale læringsstrategier de studerende bruger i anvendelsen af formatet i deres peer feedback. I næranalyser af 10 autentiske screencasts undersøger vi, hvilke digitale læringsstrategier studerende bruger i balancen mellem at give kritisk og anerkendende peer feedback. Med afsæt i Bakhtins dialogbegreb (Bakhtin, 1981) og Goffmans facework teori (Goffman, 1972) identificerer vi tre læringsstrategier i deres dialoger med teksten og den modtager, de forestiller sig. Strategierne viser, hvordan de studerende forhandler deres relation og akademiske faglighed multimodalt gennem fx ord og brug af kropssprog. I deres dialog balancerer de mellem at fremstå som en kompetent akademiker og loyal medstuderende. Brug af feedback på screencast kan udvikle deres faglige, digitale samt arbejdsrettede kompetencer.
13
Ma'arif, Amrulloh Khoirul, and Ahmad Bashori. "Mu’awwiqātu Ta’līmi al-Lughah al-Arabiyah fī Mu’assasati Al-Azhar al-Dauriyah bi Pare Kediri Jawi al-Syarqiyyah." Lughotuna: Jurnal Pendidikan Bahasa Arab 1, no. 1 (June 1, 2020): 19–34. http://dx.doi.org/10.46552/ljpba.v1i1.5.
Full textAbstract:
Penelitian ini bertujuan untuk mengungkapkan hambatan pengajaran bahasa Arab kepada orang dewasa di Yayasan Al-Azhar di Bari Kediri Jawa Timur dan solusinya. Jenis penelitian ini adalah studi kasus dengan menggunakan observasi dan wawancara serta dokumen untuk mengumpulkan data. Kesimpulan dari penelitian ini adalah bahwa hambatan dalam mengajar bahasa Arab kepada orang dewasa adalah: Pengalaman belajar pertama untuk peserta pembelajaran bervariasi, sehingga kompetensi dalam hal pengetahuan tentang bahasa Arab berbeda. Waktu belajar kedua sangat ketat. Yang ketiga adalah pemahaman dan pengalaman guru tidak sama. Keempat ada beberapa materi pendidikan yang belum terdaftar, kelima beberapa ruang kelas kurang nyaman, keenam sistem evaluasi masih terkonsentrasi di lembaga. Jumlah kata kosakata ketujuh untuk banyak hafal. Solusi yang diusulkan untuk mengatasi kendala-kendala ini adalah: yang pertama adalah menggunakan teknik yang dapat dilakukan kelompok dalam pembelajaran, yang kedua meningkatkan waktu belajar, yang ketiga guru mempelajari perbandingan atau melakukan pertukaran antara guru, mendaftar keempat mata pelajaran, yang kelima tidak membuat proses belajar di kelas selalu, keenam melibatkan Siswa dalam merencanakan dan mengimplementasikan kalender
14
Sundmark, Björn. "The Visual, the Verbal, and the Very Young: A Metacognitive Approach to Picturebooks." Acta Didactica Norge 12, no. 2 (May 29, 2018): 12. http://dx.doi.org/10.5617/adno.5642.
Full textAbstract:
AbstractThe article draws on recent research into emergent literacy and metacognition, and charts a developmental trajectory from early concept books to picturebooks aimed at children and young teenagers. Methodologically, the study is a research synthesis, where the aim is to systematize current research findings and offer an overview of different types of picturebooks, and how they build literary and metacognitive competence. My thesis is that picturebooks are crucial in that process. The analysis focuses on the metacognitive affordances that can be found in picturebooks directed at different age groups/competence levels. Both the verbal and visual dimensions of the text are analyzed with the help of picturebook and comic book theory (iconotext, sequentiality). The results show that early concept books are surprisingly abstract; they stimulate the child’s aesthetic-affective response by using clear colours and easily discernible shapes. In the next stage, things (nouns) from the child’s close environment are represented. Naming and identifying are crucial activities at this stage. Verb-oriented concept books follow; these typically focus on simple actions from the child’s lifeworld, such as getting dressed, or eating. Next, we find narrative picturebooks, in which the fundamentals of story, plot, and characterization are introduced. Finally, the potential for advanced storytelling is explored with regard to symbolism, irony, and character development.Keywords: picturebooks, early concept books, metacognition, iconotext, narrative picturebooksBilderbokens berättelser: Ett metakognitivt perspektiv på bilderböckerSammanfattningDen här artikeln bygger på nyare forskning om literacyutveckling och metacognition, och kartlägger utvecklingslinjer från tidiga begreppsböcker riktade till spädbarn till bilderböcker som vänder sig till barn och tonåringar. Metodologiskt är arbetet ett forskningssyntes, där målet är att systematisera forskningsrön, erbjuda en ålders- och/eller utvecklingsindelad bilderboksöversikt, samt påvisa hur dessa böcker kan bygga litterär och metakognitiv kompetens. Min tes är att bilderböcker spelar en avgörande roll i den processen. Analysen sätter fokus på de metakognitiva meningserbjudanden som kan återfinnas i olika bilderböcker. Såväl bild och skrift analyseras med hjälp av bilderboks- och serieteori. Resultaten visar att tidiga begreppsböcker är förvånansvärt abstrakta; de syftar främst till at stimulera barnets estetisk-affektiva respons genom användande av klara primärfärger och tydliga kontraster. I nästa skede återges saker och ting (substantiv) från barnets närmiljö. Verb-orienterade bilderböcker följer; dessa visar framför allt aktiviteter som barnet kan känna igen, som att äta, klä sig, eller gå och lägga sig. I nästa steg återfinns berättande bilderböcker. Där hittar vi berättandets grundbegrepp såsom handling, karaktär, konflikt. Till sist, i de mest sofistikerade bilderböckerna hittar vi symbolik, ironi, fördjupad karaktärsteckning och komplex tematik.Nyckelord: bilderböcker, begreppsböcker, metakognition, ikonotext, bilderboksnarrativ
15
Olsson, Åsa. "Finns det några kompetenta barn här? Pedagogers gemensamma föreställningar om barn i pedagogisk dokumentation." Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 18, no. 1 (February 26, 2019). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.3089.
Full textAbstract:
Syftet med artikeln är att belysa pedagogers gemensamma föreställningar om kompetenta barn, så som de kommer till uttryck i pedagogisk dokumentation. I ett projekt med målsättningen att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan, utformades en arbetsmodell för pedagogisk dokumentation. Ett femtiotal pedagoger vid 18 förskoleavdelningar deltog i projektet. Inom projektet genererades empiriskt material bestående av skriftlig pedagogisk dokumentation samt fokusgruppssamtal med dokumentationen som utgångspunkt. Analys av empirin genomfördes med social representationsteori som ansats, i en strävan efter att fånga pedagogers gemensamma föreställningar om kompetenta barn. Resultatet visar att föreställningar om kompetenta barn kan kategoriseras som essentiella, relationella och ideologiska, och att de olika kategorierna med underkategorier kan kopplas till skilda teorier och synsätt på barn och barns lärande.
Nyckelord: Kompetenta barn, pedagogisk dokumentation, förskola, pedagogers gemensamma föreställningar
16
Albinsson, Anders. "Förskolebarn löser problem med matematiska handlingar i legoleken." Venue 8, no. 2 (May 17, 2018). http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1874.
Full textAbstract:
Det behövs matematisk kompetent förskolepersonal som är närvarande och deltagande i barns lekaktiviteter som kan stötta och utveckla barns problemlösande. Förskolepersonal som kan synliggöra vad, hur och varför barn använder matematik för problemlösning så barn blir medvetna om sina matematiska handlingar.
17
Tingstad, Vebjørn. "Barn, barndom og kultur." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 33, no. 3-4 (March 2, 2020). http://dx.doi.org/10.5324/barn.v33i3.3464.
Full textAbstract:
Med utgangspunkt i spørsmålet om hvordan vi kan definere barnekulturforskningen som etinterdisiplinært vitenskapelig emne, drøfter denne artikkelen tvetydigheten som har preget og fortsatthar et visst fotfeste som et ontologisk og epistemologisk kjennetegn i flere av de fagområdene ogdisiplinene som har stått nært barnekulturforskningen eller ansett seg som en del av den. Ved hjelp avakademiske tekster fra ulike disipliner, de fleste fra samfunnsvitenskapelige fag, argumenterer artikkelen for en mer dynamisk teoretisering av barn og barndom, der en utfordrer polariserte forestillingerom barnet som kompetent eller inkompetent, barndom som et snevert pedagogisk-psykologisk prosjekt, og ideen om å se barns verden som atskilt fra og uavhengig av voksnes. Artikkelen konkluderermed en oppfordring til oss som mener oss hørende hjemme i den interdisiplinære barnekulturforskningen om å se kritisk på tvetydigheter i vår måte å teoretisere barndom på.
18
Rahmadani, Fitri, Fauziyah Harahap, and Syahmi Edi. "Analisis Kompetensi Guru Biologi SMA Se-Kabupaten Batu Bara." Jurnal Pendidikan Biologi 5, no. 3 (August 1, 2016). http://dx.doi.org/10.24114/jpb.v5i3.4315.
Full textAbstract:
The objective of this research was to observe the pedagogic, professional, personal, and social competence of high school biology teachers in Batu Bara district. The population in this research were all of biology teacher in high school of Batu Bara district as many 22 people. Samples were taken by purposive sampling with a sample of 22 teachers, 90 students from 9 schools were each taken 10 students, 3 lecturers as validator expert. This research was conducted by using descriptive qualitative. Data were collected using questionnaire of observation, test comprehension, student assessment, teacher and student questionnaires. The results showed that pedagogic competence was appropriate, with the highest result in the mastery of the learning (4,85±0,357) and pre-learning (4,32±0,862) but still in appropriate criteria, from the test given to teachers on average 57,72 % of teachers can answer the test given by the highest score successfully answered 39 questions with 78% comprehension level of the lowest value just answer 11 questions with a level of comprehension 22%.In the professional competence of the teaching materials scored significantly higher values (116.05 ± 6.973) and the lowest value (38.91 ± 3.350) suggesting that teacher professional attitude towards the teaching materials they provide.The results of a questionnaire assessment of teachers and students questionnaire also showed the results of personal competence and social competence biology teacher in Batu Bara District was very well.At the personal competence, the average value of the total aspects of the assesment (77.68 ± 5.867) and assessment of students with an average value (89.77 ± 4.350), and on the social competence, the mean value of the total aspects of the assessment (85.09 ± 3.829 ) on the teacher questionnaire, as well as the mean value (87.53 ± 3.706) in the student questionnaire.This study has implications for the importance of sustainable development for high school biology teachers in Batu Bara district.
19
"Barn så unge som fire år med type 1 diabetes forstod og var kompetente når det gjaldt håndtering av sin tilstand." Sykepleien Forskning 2, no. 1 (2007): 10–11. http://dx.doi.org/10.4220/sykepleienf.2007.0069.
Full text
20
Sjöberg, Maria Fredriksson, and Elisabet Lindgren Eneflo. "«Man blir lite osäker på om man gör rätt» – En studie om pedagogers arbete med flerspråkighet i förskolan." Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 18, no. 1 (June 28, 2019). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.3080.
Full textAbstract:
Sammanfattning: Hur pedagoger i förskolan samtalar om sitt arbete med barns modersmål och vad som fokuseras i samtalen presenteras och diskuteras i denna artikel. Artikelns resultat bygger på en analys av samtal som hållits i tre arbetslag samt i en fokusgrupp där samtliga arbetslag ingått, totalt består deltagarna av två barnskötare och sex förskollärare. Utgångspunkterna är att flerspråkighet är att betrakta som en kompetens och en tillgång samt att pedagoger i förskolan har en betydelsefull roll för barns möjligheter att utveckla sin flerspråkighet. Teoretiskt och metodologiskt vilar studien på en retorisk ansats inom vilken Billigs begrepp ideologiska dilemman har använts som analysverktyg. I analysen framträdde fyra innehållsteman där både strategier i arbetet med barns flerspråkighet stod i fokus samtidigt som dilemman och osäkerheter med desamma framträdde. Studien visar ett komplext arbete där pedagoger, förutom det rent språkliga, ställs att hantera frågor som exempelvis likvärdighet, politik och kulturella uttryck.Nyckelord: Förskola, flerspråkighet, fokusgrupp, ideologiska dilemman, modersmål