Academic literature on the topic 'Kompetenta barnet'

Denna studie analyserar hur framställningen av det sexåriga barnet har förändrats genom historien, beroende på hur samhället har hanterat frågor om skolplikt, sexåringens skolmognad och skolstart. Policydokument från 1940-talet fram till 2017 har analyserats med hjälp av begreppen subjektifiering och kvalificering. Policydiskurser formulerar mening och sanningar om barnet men ger också en indikation på vad som är problemen och hur dessa problem ska lösas. Policydiskurser innehåller också ekonomiska argument och formulerar den roll som utbildningspelar i att förbereda barn och unga för framtida utbildning och arbetsliv. Vi svarar på frågorna: vem är sexåringen i policydokumenten och vad ska sexåringen kvalificeras för genom utbildning? Resultaten visar att det sker en förskjutning från beskrivningar av den omogna sexåringen till den presterande och skolpliktiga eleven. I början av tidsperioden formuleras diskurser om det omogna och problematiska barnet som inte förväntats klara av att passera nålsögat för att bli insläppt i skolan. Runt millennieskiftet sker dock ett diskursivt brott då barnets förutsättningar hamnar i förgrunden. Problemet kom då istället att handla om hur skolan ska anpassas till det kompetenta barnets individuella förutsättningar. Perioden är dock kort, och en bit in på 2010-talet är det återigen den skolpliktiga, presterande och mätbara eleven som förväntas anpassa sig till statens krav. Denna förskjutning kan sättas i en global kontext som framhäver konkurrens, kunskapseffektivitet och ekonomiska incitament för skolarisering.

Studien syftar till att bidra med en fördjupad förståelse av hur barns växtblindhet kan förebyggas genom en närstudie av hur barn uppfattar och använder en skogsträdgård. Det teoretiska ramverket utgår från barndomsforskning och dess antagande om det aktiva, sociala och kompetenta barnet. Studien omfattar 28 barn, varav majoriteten är 9 år, som medverkat via samtalspromenader med fotografering. Gibsons begrepp affordances har använts som analysverktyg. Analysen tar avstamp i de fotograferade företeelser som barnen anser är betydelsefulla, minnesvärda och speciella i skogsträdgården. Studiens resultat visar att växterna inklusive träd och buskar är framträdande företeelser genom de sinnliga, estetiska och emotionella affordances som de enligt barnens beskrivningar erbjuder. Denna studie indikerar att skogsträdgårdens miljö och skogsträdgårdspedagogernas edagogiska arbetssätt i olika miniprojekt med växter kan förebygga barns växtblindhet. Studiens slutsats är att det är dags att planera för att plantera i barns närliggande utomhusmiljö.

Denna artikel diskuterar hur begreppen barnperspektiv och barns perspektiv definieras i nordisk forskning, och hur barns aktörskap framkommer i dessa texter. Tillämpningen av närliggande begrepp, som barns röster, inflytande och kompetens, belyses också. Artikelns utgångspunkt är att barnet föds som aktör: Barn, liksom vuxna, påverkar ständigt andra, direkt genom sina handlingar och indirekt som kroppar som befinner sig i andras närvaro eller tanke. Barn, liksom vuxna, är kompetenta och handlingskraftiga likaväl som sårbara och beroende av sina relationer. Artikeln lyfter fram vikten av att studera barns påverkan på vuxna och samhället som ett betydelsefullt kunskapstillskott. Den visar att forskningstexter som definierar begreppen barnperspektiv och barns perspektiv ofta positionerar barn som passiva, och som helt beroende av vuxenvärldens tolkningar och förståelse. Barns aktörskap belyses i mindre grad. Artikeln ger förslaget att barns aktörskap analyseras som två delar: barns inflytande och barns påverkan. Barns inflytande används för att undersöka barns reella inflytande på beslut och handlingar i sociala situationer, och barns påverkan för att studera barns direkta och indirekta påverkan på andra och den värld som omger dem.

I denne artikkelen skal jeg gi et kritisk blikk på «det kompetente barnet» hva gjelder sosiale og biologiske prosesser i fedme og vektregulering hos barn. Innledningsvis presenteres biologiske og sosiale årsaker til utvikling av fedme, og hvorfor disse ikke kan forstås som separate prosesser. Vi skal deretter se hvordan forståelsen av «det kompetente barnet» innen pediatrisk fedmebehandling påvirkes av kulturelle forståelser av barn, barndom, «familie» og barns helse, og at barn i dag ikke får optimal innsikt i sin lidelse og behandling. Dette fører til at barn med fedme både forstås, og antagelig forstår seg selv, som ikke-kompetente i forhold til sin lidelse.

I centrum för denna artikel finner vi fyra fyraåriga barn inbegripna i en aktivitet som inte är omedelbart styrd av vuxna, och där ett anslutande barn nekas tillträde till den aktivitet som tre av dem redan har initierat. Artikelns syfte är att belysa den komplexitet som präglar barnens strävan att upprätthålla, respektive utmana, en aktivitets exklusivitet inom ramen för en övergripande institutionskontext präglad av normer för god lek och inkluderande ideal. Fokus i analysen ligger på hur barnen, som kompetenta sociala och kulturella aktörer, ramar in och (re)kontextualiserar den pågående aktiviteten och dess relationer. Av artikeln framgår att barnen, som gränsöverskridande tricksters, navigerar såväl utanför som mellan och inom flera samordnade och samtidiga inramningar, kontextualiseringar och normer i en politisk handling som både utgör ett motstånd mot, och reproducerar den institutionella sociala ordningen. Artikeln bygger på videoetnografiskt fältarbete på en svensk förskola.

AbstractThe article draws on recent research into emergent literacy and metacognition, and charts a developmental trajectory from early concept books to picturebooks aimed at children and young teenagers. Methodologically, the study is a research synthesis, where the aim is to systematize current research findings and offer an overview of different types of picturebooks, and how they build literary and metacognitive competence. My thesis is that picturebooks are crucial in that process. The analysis focuses on the metacognitive affordances that can be found in picturebooks directed at different age groups/competence levels. Both the verbal and visual dimensions of the text are analyzed with the help of picturebook and comic book theory (iconotext, sequentiality). The results show that early concept books are surprisingly abstract; they stimulate the child’s aesthetic-affective response by using clear colours and easily discernible shapes. In the next stage, things (nouns) from the child’s close environment are represented. Naming and identifying are crucial activities at this stage. Verb-oriented concept books follow; these typically focus on simple actions from the child’s lifeworld, such as getting dressed, or eating. Next, we find narrative picturebooks, in which the fundamentals of story, plot, and characterization are introduced. Finally, the potential for advanced storytelling is explored with regard to symbolism, irony, and character development.Keywords: picturebooks, early concept books, metacognition, iconotext, narrative picturebooksBilderbokens berättelser: Ett metakognitivt perspektiv på bilderböckerSammanfattningDen här artikeln bygger på nyare forskning om literacyutveckling och metacognition, och kartlägger utvecklingslinjer från tidiga begreppsböcker riktade till spädbarn till bilderböcker som vänder sig till barn och tonåringar. Metodologiskt är arbetet ett forskningssyntes, där målet är att systematisera forskningsrön, erbjuda en ålders- och/eller utvecklingsindelad bilderboksöversikt, samt påvisa hur dessa böcker kan bygga litterär och metakognitiv kompetens. Min tes är att bilderböcker spelar en avgörande roll i den processen. Analysen sätter fokus på de metakognitiva meningserbjudanden som kan återfinnas i olika bilderböcker. Såväl bild och skrift analyseras med hjälp av bilderboks- och serieteori. Resultaten visar att tidiga begreppsböcker är förvånansvärt abstrakta; de syftar främst till at stimulera barnets estetisk-affektiva respons genom användande av klara primärfärger och tydliga kontraster. I nästa skede återges saker och ting (substantiv) från barnets närmiljö. Verb-orienterade bilderböcker följer; dessa visar framför allt aktiviteter som barnet kan känna igen, som att äta, klä sig, eller gå och lägga sig. I nästa steg återfinns berättande bilderböcker. Där hittar vi berättandets grundbegrepp såsom handling, karaktär, konflikt. Till sist, i de mest sofistikerade bilderböckerna hittar vi symbolik, ironi, fördjupad karaktärsteckning och komplex tematik.Nyckelord: bilderböcker, begreppsböcker, metakognition, ikonotext, bilderboksnarrativ

Denne artikkelen undersøker ontologiske og epistemologiske posisjoner som har hatt en ikke ubetydelig innflytelse på teoretisk perspektivering og metodiske overveielser i barne- og barndomsforskning, spesielt de siste 30 årene. Artikkelen er basert på en tematisk lesning av 4445 sammendrag av artikler publisert i fire tidsskrift (tre internasjonale og ett nordisk) i årgangene 2015, 2016 og 2017, og drøfter fire tema som gikk igjen i dette materialet. Disse temaene konfronteres med og utfordres av forskningslitteratur innen det tverrfaglige forskningsfeltet Childhood Studies med den hensikt å bedre kunne reflektere over og stille spørsmål ved perspektiver en som forsker kan ta for gitt. Temaene er barns stemmer, det kompetente barn, forholdet mellom struktur og aktør og sosial konstruksjonisme. Artikkelen gir innsyn i sentrale posisjoner og kontroverser og viser hvordan begreper som lett blir tatt for gitt, på ingen måte er tydelige eller nøytrale, men ofte både tvetydige og normative. Det argumenteres i artikkelen at dette er en utfordring for forskningsfeltets teoriutvikling.

Syftet är att analysera undervisning i förskolan. Analyserna utgår från kvalitetsbedömningar med Early Childhood Environment Rating Scale-3 (ECERS-3) (Harms, Clifford och Cryer 2014). Hög kvalitet i förskolan främjar barns lärande inom läroplanens målområden. Artikelns teoretiska ram utgörs av interaktionistiska och ekologiska teorier som innebär att individer och miljö konstruerar varandra i ett dynamiskt och ömsesidigt samspel (Bronfenbrenner 1979, 1986; Bruner 1996; Vygotsky 1986). Undervisning i förskolan definieras i texten som kommunikativ, interaktiv och relationell och behöver förstås i en samhällelig kontext. Kvalitetsbedömningar har genomförts i 153 svenska förskolor med ECERS-3. Resultaten visar att förskolans kvalitet varierar. Låg kvalitet bedöms på aktiviteter som kräver vuxnas engagemang, interaktion och kommunikation med barnen i form av undervisning. Det indikerar att förskollärares kompetens bildar en skärningspunkt för undervisningens kvalitet. Ytterligare forskning behövs för att utveckla förskolans undervisning och didaktik, vilket gynnar såväl barngruppen som enskilda barn och bidrar till en kompetenshöjning hos förskollärarna.

This study aims to determine the effect of the whole language approach to the ability to read and write in English in early stages of children aged 5-6 years in one of the kindergartens in the Yogyakarta Special Region. The population in this study were 43 children who were in the age range of 5-6 years in the kindergarten. Twenty-nine participants were included in the experimental class subjects as well as the control class with posttest only control group design. Observation is a way to record data in research on early reading and writing ability. The results of Multivariate Anal- ysis of Covariance (Manova) to the data shows that 1) there is a difference in ability between the application of the whole language approach and the conventional approach to the ability to read the beginning of English; 2) there is a difference in ability between applying a whole language approach and a conventional approach to writing English beginning skills; 3) there is a difference in ability between the whole language approach and the conventional approach to the ability to read and write the beginning in English Keywords: Whole language approach, Early reading, Early writing, Early childhood Reference Abdurrahman, M. (2003). Pendidikan bagi Anak Berkesulitan Belajar. Jakarta: Rineka Cipta. Aisyah, S., Yarmi, G., & Bintoro, T. (2018). Pendekatan Whole Language dalam Pengembangan Kemampuan Membaca Permulaan Siswa Sekolah Dasar. Prosiding Seminar Nasional Pendidikan, 160–163. Alhaddad, A. S. (2014). Joedanian Literacy Education Should Whole Language be Implemented? European Scientific Journal, 10(8). Aulina, C. N., & Rezania, V. (2013). Metode Whole Language untuk Pembelajaran Bahasa Pada Anak TK. Pendidikan Usia Dini. Austring, B. D., & Sørensen, M. (2012). A Scandinavian View on the Aesthetics as a Learning Media. Journal of Modern Education Review, 2(2), 90–101. Cahyani, H., Courcy, M. de, & Barnett, J. (2018). Teachers’ code-switching in bilingual classrooms: exploring pedagogical and sociocultural functions. International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, 21(4), 465–479. Cahyani, W. A. (2019). Pengembangan Model Pembelajaran Membaca pada Anak Usia Dini. Universitas Negeri Yogyakarta. CCSU NEWS. (2019). World’s Most Literate Nations Ranked. In WORLD’S MOST LITERATE NATIONS RANKED. Chodidjah, I. (2007). Teacher training for low proficiency level primary English language teachers: How it is working in Indonesia. In British Council (Ed.) Primary Innovations: A Collection of Papers, 87–94. Crystal, D. (2003). The Cambridge Encyclopedia of the English Language (second Edi). Cambridge: Cambridge University Press. Dhieni, N., Fridani, L., Muis, A., & Yarmi, G. (2014). Metode Perkembangan Bahasa. Universitas Terbuka, 1(155.4), 1–28. Dixon, J., & Sumon, T. (1996). Whole Language: An Integrated Approach to Reading and Writing. Action-Learning Manuals for Adult Literacy, 4. Doman, G. (1985). Ajaklah Balita Anda Belajar Meembaca. Bandung: CV. Yrama Widya. Fat, N. (2015). Ranking Minat Baca Pelajar Indonesia. In Minat Baca Indonesia. Flores, N. (2013). Undoing Truth in Language Teaching: Toward a Paradigm of Linguistic Aesthetics. Working Papers in Educational Linguistics (WPEL), 28(2). Folkmann, M. N. (2010). Evaluating aesthetics in design: A phenomenological approach. The MIT Press, 26(1), 40–53. Froese, V. (1991). Whole Language Practice and Theory. Boston: Allyn and Bacon.Gagne, R. M., & Briggs, L. J. (1996). Principle of Instructional Design. New York: Richard and Winston.Gardner, H. (2013). Multiple Intelegences : The Theory in ractice a Reader. New York: Basic. Goodman, K. (1986). What‟s whole in whole language. Portsmouth: NH: Heinemann. Goodman, K. S. (1986). What’s Whole in Whole Language? A Parent/Teacher Guide to Children’s Learning. Heinemann Educational Books, Inc: 70 Court St., Portsmouth, NH 03801. Hammerby, H. (1982). Synthesis in Second Language Teaching. Blane: Second Language. Hardinansyah, V. (2017). Analisis Kebutuhan pada Pengajaran Bahasa Inggris di PG-PAUD. Jurnal Pendidikan Dan Pembelajaran Anak Usia Dini, 4(2), 92–102. Jamaris, M. (2006). Perkembangan dan Pengembangan Anak Usia Dini Taman Kanak-kanak. Jakarta: Gramedia Widiasarana. Krashen, S. D. (1981). Second Language Acquisition and Second Language Learning (Wesley Longman Ltd, ed.). Addison. Krashen, S., Long, M. H., & Scarcella, R. (1979). Accounting for child-adult differences in second language rate and attainment. TESOL Quarterly, 13, 573-82. Ling-Ying, & Huang. (2014). Learning to Read with the Whole Language Approach: The Teacher’s View. Canadian Center of Science and Education : English Language Teaching, 5(7). Ling, P. (2012). The “Whole Language” Theory and Its Application to the Teaching of English Reading. Journal of Canadian Center of Science and Education, 5(3). Maulidia, C. R., Fadillah, & Miranda, D. (2019). Pengaruh Pendekatan Whole Language Terhadap Kemampuan Membaca 5-6 Tahun di TK Mawar Khatulistiwa. Program Studi Pendidikan Guru PAUD FKIP Untan Pontianak, 8(7). Mayuni, I., & Akhadiah, S. (2016). Whole Language-Based English Reading Materials. International Journal of Applied Linguistics & English Literature, 5(3). Meha, N., & Roshonah, A. F. (2014). Implementasi Whole Language Approach sebagai Pengembangan Model Pembelajaran Berbahasa Awal Anak Usia 5-6 Tahun di PAUD Non Formal. Jurnal Pendidikan, 15(1), 68–82. Moats, L. (2007). Whole language high jinks: How to Tell When “Scientifically-Based Reading Instruction” Isn’t. Washington: Thomas B. Fordham Institute. Montessori, D. M. (1991). The discovery of the Child. New York: Ballatine Books.Morrow, L. M. (1993). Literacy Development in the Early Years. United States of America: Allyn & Bacon.Munandar, A. (2013). Pemakaian Bahasa Jawa Dalam Situasi Kontak Bahasa di Daerah Istimewa Yogyakarta. Jurnal Sastra Inggris, 25(1), 92–102. Musfiroh, T. (2009). Menumbuhkembangkan Baca-Tulis Anak Usia Dini. Yogyakarta: Grasindo. Nirwana. (2015). Peningkatan Kemampuan Membaca Cepat Melalui Pendekatan Whole Language pada Siswa Kelas VI SD Negeri 246 Bulu-Bulu Kecamatan Tonra Kabupaten Bone. Jurnal Onoma: Pendidikan, Bahasa, Dan Sastra, 1(1), 79-94., 1(1), 79–94. Novitasari, D. R. (2010). Pembangunan Media Pembelajaran Bahasa Inggris Untuk Siswa Kelas 1 Pada Sekolah Dasar Negeri 15 Sragen. Sentra Penelitian Engineering Dan Edukas, Volume 2 N. Oladele, A. O., & Oladele, I. T. (2016). Effectiveness of Collaborative Strategic Reading and Whole Language Approach on Reading Comprehension Performance of Children with Learning Disabilities in Oyo State Nigeria Adetoun. International Journal on Language, Literature and Culture in Education, 3(1), 1–24. Olusegun, B. S. (2015). Constructivism Learning Theory: A Paradigm for Teaching and Learning. Journal of Research & Method in Education, 5(6), 66–70. Ortega, L. (2009). Understanding Second Language Acquisition. New York: Routledge.Otto, B. (2015). Perkembangan Bahasa Pada Anak Usia DIni (third Edit). Jakarta: Prenadamedia. Papalia, D., Old, S., & Feldman, R. (2008). Human Development (Psikologi Perkembangan). Jakarta: Kencana. Papalia, Old, & Feldman. (2009). Human Development (Psikologi Perkembangan (Kesembilan). Jakarta: Kencana. Pellini, A. PISA worldwide ranking; Indonesia’s PISA results show need to use education resources more efficiently. , (2016). Phakiti, A. (2014). Experimental Research Methods in Language Learning. London: Bloomsbury Academic. Rahim, F. (2015). Pengajaran Bahasa di Sekolah Dasar. Jakarta: PT Bumi Aksara. Routman, R. (2014). Read, write, lead: Breakthrough strategies for schoolwide literacy success. Sadtono, E. (2007). A concise history of TEFL in Indonesia. English Education in Asia: History and Policies, 205–234. Sani, R.A. (2013). Inovasi Pembelajaran. Jakarta: Bumi Aksara.Sani, Ridwan A. (2013). Inovasi Pembelajaran. Jakarta: PT Bumi Aksara. Santrock, J. W. (2016). Children (Thirteenth). New York: McGraw-Hill Education. Saracho, O. N. (2017). Literacy and language: new developments in research, theory, and practice. Early Childhood Development and Care, 3(4), 187. https://doi.org/10.1080/03004430.2017.1282235 Semiawan, C. R. (1983). Memupuk Bakat dan Minat Kreativitas Siswa Sekolah Menengah. Jakarta: Gramedia Pustaka Utama. Sikki, E. A. A., Rahman, A., Hamra, A., & Noni, N. (2013). The Competence of Primary School English Teachers in Indonesia. Journal of Education and Practice, 4(11), 139–146. Siskandar. (2009). Kurikulum Berbasis Kompetensi. Jakarta: Fasilitator. Solchan, T. W., Mulyati, Y., Syarif, M., Yunus, M., Werdiningsih, E., Pramuki, B. E., & Setiawati, L. (2008). Pendidikan Bahasa Indonesia di SD. Jakarta. Jakarta: Universitas Terbuka. Solehudin, O. (2007). Model Pembelajaran Membaca Reading Workshop: Studi Kuasi Eksperimen di SD Muhammadiyah VII Bandung (Doctoral dissertation, Universitas Pendidikan Indonesia). Universitas Pendidikan Indonesia. Suparno, S., & Yunus, M. (2007). Keterampilan Dasar Menulis. Jakarta: Universitas Terbuka. Susanto, A. (2011). Perkembangan Anak Usia Dini Pengantar dalam Berbagai Aspeknya. Jakarta: Kencana Prenada Media Group. Suyanto, K. K. E. (2010). Teaching English as foreign language to young learners. Jakarta: State University of Malang. Tarigan, D. (2001). Pendidikan Bahasa dan sastra Indonesia Kelas Rendah. Jakarta: Universitas Terbuka. Trask, R. L., & Trask, R. L. (1996). Historical linguistics. New York: Oxford University Press. Ur, P. (1996). A course in Language Teaching. Practice and Theory. Cambridge: Cambridge. University Press. Williams, A. L., McLeod, S., & McCauley, R. J. (2010). Interventions for Speech Sound Disorders in Children. Brookes Publishing Company.: PO Box 10624; Baltimore; MD 21285. Wright, P., Wallance, J., & McCAarthy, J. (2008). Aesthetics and experience-centered design. ACM Transactions on Computer-Human Interaction (TOCHI), 15(4), 18.

Denna studie har som syfte att undersöka hur pedagoger styr barnen under en samling, men även att undersöka hur och vad som blir föremål för deras styrningsingripande. Vi kommer att titta på vilka tekniker pedagogerna väljer att använder sig av. Med studien vill vi få en förståelse för hur pedagogerna bemöter barn under samling för att hjälpa dem utvecklas.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi använt oss utav observationer med fältanteckningar samt samtalsintervjuer med ljudinspelningar som transkriberats. I denna studie har inte barngruppen varit det intressanta utan vårt fokus har varit på pedagogerna, och hur de möter styrnings situationer i samlingen, men även vad de själva har för bild av det.Den insamlade empirin analyserade vi med hjälp utav Foucaults teorier om makt och styrning. Vi har även använt oss av teorier om vad det kompetenta barnet är.Resultatet från analysen visar på att pedagogerna arbetar mot ett gemensamt mål, en utveckling av det kompetenta barnet. Ett mål som de arbetar mot med hjälp av olika styrningstekniker, som rutiner, normalisering, övervakning och en makt som är av god sort.

Talet om det kompetenta barnet är vanligt förekommande i svensk förskola och har i tidigare studier beskrivits som “sunt förnuft” (Bjervås, 2011) och en tvingande idé (Kampmann, 2004). Föreliggande studie ämnar till att undersöka hur förskollärare beskriver det kompetenta barnet i fokusgruppssamtal förskollärare emellan om det kompetenta barnet. Studien ämnar även att se på vilket sätt olika syn på kunskap framträder i diskursen om det kompetenta barnet. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och analyserar utifrån ett diskursanalytiskt angrepp med hjälp av Foucaults (1980) begrepp sanningsregim samt makt och kunskap. Diskursens grundläggande antagande är dess allmängiltighet och betraktas av förskollärarna som självklar. Genom begreppet spänningar som uppstår mellan sanningsregimer synliggörs normer som därmed möjliggör diskursen om det inkompetenta barnet. Dessa spänningar utgörs av oberoende, individuella rättigheter och kollektiva skyldigheter samt hur kunskap förhåller sig till dagens barn och framtidens vuxna. Resultatet av analysen visar att makten och kunskapen tillfaller förskolläraren. I studiens diskussion bekräftas att diskursen om det kompetenta barnet upprätthåller normer som konstruerar ett ideal för förskolebarnet men resulterar även i ett ideal för förskolläraren. Relationen mellan diskursen om det kompetenta barnet och det inkompetenta barnet kan därmed förstås som krav och möjligheter och genom att vara medveten om diskurserna som ett diskursivt nätverk kan makten och kunskapen även tillfalla barnen.

In this essay, we have investigated the concept of the “competent child”. Our dilemma is grounded in the fact that we adults have different opinions regarding what a “competent child” is. By this we, Audrey and Nada, mean that the term “competens” means different things depending on the context in which it occurs. Using Montessori pedagogy and Reggio Emilia educational philosophy, we have analyzed how adults view children's “skills”. We have investigated how the concept of the “competent child” can be explained by the concepts of influence and participation. By using two different stories we have highlighted the dilemma we have experienced regarding what a “competent child” is. Throughout our investigation of these stories we have used two different perspectives regarding how adults view children. The first story is about Frank, and raises the issue of how teachers' approach to preschool children can differ. The second story about Erik, looks at how a parent’s stress can negatively affect an everyday situation and result in a conflict with their child. These different approaches and opinions on children's skills can cause conflicts between adults. When such conflicts arise, they become problematic for us educators. With this essay, our goal is to understand why these conflicts occur and the reasons for our different views on what a “competent child” is. We have used the following questions as the starting point for our investigation: What is meant by the term "The competent child"? What is a competent child in practice? How is a child's development and self-image affected by their teachers and parents views of their skills? Our goal is to explore various aspects of how our adult world affects children and the possible consequences our actions can have on them. In this essay we have used the method of writing and reflection over two stories which are taken from our practical experience within preschool and working with children. We have reflected over the dilemma in our stories and pondered over which skills or knowledge are seen as crucial in today's society for children to possess, if they are to be seen as competent.
I denna essä har vi undersökt innebörden av begreppet ”det kompetenta barnet”. Vårt dilemma var att vi vuxna har flera olika synsätt på hur ett ”kompetent barn” är. Med detta menar vi, Audrey och Nada, att begreppet betyder olika saker beroende på i vilket sammanhang det uppträder. Med hjälp av Montessoripedagogik och Reggio Emilias pedagogiska filosofi har vi analyserat vuxnas synsätt på barns ”kompetens”. Vi har också undersökt hur begreppet ”det kompetenta barnet” kan förklaras genom begreppen inflytande och delaktighet. Vi har gestaltat två olika berättelser som belyser de dilemman vi har upplevt omkring hur begreppet ”det kompetent barn” används. Vi har introducerat två olika perspektiv på barnen utifrån vuxnas synsätt. Den första berättelsen om Frank, lyfter pedagogernas synsätt på förskolebarn. Den andra berättelsen om Erik lyfter en förälders synsätt på sitt barn. Det finns flera olika synsätt på barns ”kompetens” som kan orsaka motsättningar mellan vuxna i samhället. När sådana motsättningar uppstår blir det problematiskt för oss pedagoger. Med denna essä försöker vi förstå varför dessa motsättningar uppstår och vilka olika synsätt på det kompetenta barnet som finns. Vi har utgått från följande frågeställningar: Vad innebär begreppet ”Det kompetenta barnet”? Vad innebär ”det kompetenta barnet” i praktiken? Hur påverkas barnens utveckling och självbild av pedagogernas och föräldrarnas syn på kompetens? Vårt mål är att undersöka olika aspekter av hur vår vuxna värld påverkar barnen och de möjliga konsekvenser vårt handlande kan ha. I vår C-uppsats använde vi skrivande och reflektion som metod med utgångspunkt i våra två egna berättelser för att genomföra undersökningen. Vi reflekterade kring vårt dilemma för att kunna fundera över vilken typ av kompetens som har en avgörande betydelse i dagens samhälle om de kunskaper barn besitter för att ses som kompetenta.

Introduktion: att lyssna på barnens idéer och tankar för att komma fram till gemensamma mål innebär att alla kan känna delaktighet i det som sker. Pedagoger bör inte använda den makt som de har på ett negativt sätt utan vända den till att skapa demokratiska och delaktiga beslut. Det är viktigt att ta reda på hur mycket barnen kan förstå begreppen som inflytande, demokrati samt delaktighet. Skapa vardagliga situationer där barnen får en förståelse för orden demokrati, inflytande och delaktighet. Syftet: med vår studie är att undersöka hur barns inflytande och delaktighet påverkar deras vardag och att undersöka om barn har insikt om sin delaktighet i de sammanhang där beslut tas. Metod: ett mindre antal barn från två olika Reggio Emilia inspirerade förskolor, placerade i en av stadsdelarna till en storstad, deltog i studien. Vi använde oss av observations schema och intervju med stöd av fyra frågor. Resultatet: visar att pedagogerna behöver ändra sitt förhållningssätt för att sträva efter uppmuntran där barn medverkar till påverkan och inflytande. Delaktigheten och inflytande bör vara större än vad denna undersökning kunde visa. Pedagogerna borde arbeta mer med att förtydliga barnens delaktighet genom att dokumentera och synliggöra barnens processer, se det kompetenta barnet och föra diskussioner.

Syftet med denna studie är att undersöka om pedagoger formar innemiljön på förskolan 1-3 år för att stimulera det kompetenta barnet. Vi vill titta på hur innemiljön ser ut på förskolor idag, vilket material det finns på avdelningarna, hur det är placerat och hur höga möblerna är. Vi vill även ta reda på om pedagogerna ser de små barnen som kompetenta och hur de tänker kring innemiljön i förhållande till det kompetenta barnet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har använt oss av observationer och intervjuer. Studien genomfördes på fem olika småbarnsavdelningar inom samma kommun. Besöken på förskolorna inleddes med en observation av innemiljön. Därefter gjordes en intervju med en förskollärare från den avdelningen. Resultat: Det fanns både likheter och olikheter mellan de olika förskolorna och mellan pedagogerna. Vilket material som fanns på förskolorna var tämligen lika. Något som skiljde sig åt mer mellan de olika förskolorna var barnens tillgänglighet till materialet. Även pedagogernas barnsyn och syn på det kompetenta barnet var olika. Pedagogernas syn på vad ett kompetent barn är varierade, vilket man till stor del kunde se genom hur avdelningarna var utformade.

 

Purpose: The purpose with this study is to investigate how preschool teachers understand the concept the competent child and in what ways this understanding affects their role in children’s learning.

Question at issue: What perspective on children do the contributing educationalists have? How do they define a competent child? Do such children exist and if so, are they always competent in all situations? What is the educationalists perspective on learning and knowledge? What is the preschool teacher’s view of their role as educationalists? What do they consider as their most important tasks?

Method: To execute this study I have made a qualitative research based on interviews with eight teachers from four different preschools.

Main theories: I have built the theoretical part of this study based on four different perspectives on the concept the competent child according to the philosophies of Dion Summer, Jesper Juul and Reggio Emalia. I also describe different theories about learning, knowledge and educationalists as well as the preschools role in the development of child according to different well-known scientists and researchers.

Summarized conclusion: The study shows that the interviewed preschool teachers chose to interpret the concept the competent child in three ways. The individual choice affects their expectations of the child and as such the way that they treat it. This shows that it´s important for all preschool teachers to constantly reflect on how they see and treat the children since this shapes them as they grow.

 

Uppsatsen undersöker hur samtal om omsorg och lärande fördelas under förskolans hämtningssituation. Syftet är att analysera hur det kan förstås konstruera barn och barndom. Lärande och omsorg ses som separerade begrepp för att synliggöra omsorg i en övrigt dominant diskurs om lärande. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktivistisk och delvis kopplad till barndomsforskning. För att uppnå syftet har hämtningar observerats på två kommunala förskolor under fyra eftermiddagar i Stockholm under mars-april 2013. Uppsatsen bygger på en etnografisk ansats och insamlat material tolkas utifrån en hermeneutisk tolkningsram. Samtalen under observerade hämtningar handlar övervägande om omsorg varav endast fyra samtal berör lärande. De fyra samtalen om lärande handlar om flickor. När barnens kön skrevs ut även gällande samtal om omsorg, exponerades fler aspekter av hur kön konstrueras under observerade hämtningssituationer. Observationerna visar på en tendens där samtal om omsorg gällande pojkars mat och sömnrutiner beskrivs mer ingående än flickors. När det gäller kläder, som en del av omsorg, förväntas flickor ta ansvar för sina kläder men inte pojkar. Detta åskådliggör en tendens i observerade hämtningssituationer där pojkar i högre grad konstrueras som beroende av omsorg medan flickor istället konstrueras som kompetenta och ansvarstagande.
This essay is an attempt to investigate how conversations about learning and care are distributed in the pick-up situation in preschool. The intention is to analyse how that could be understood in constructing children and childhood. Education and care are in the text separated concepts to clarify aspects of care in an otherwise dominant discourse of learning. The theoretical viewpoint is based on social constructivism and partly on childhood studies. To reach the purpose of this essay, observations where done during four afternoons at two public preschools in Stockholm March- April 2013. This essay is based on an ethnographic approach, and understood from a hermeneutic view. The conclusion and result from the observations is that conversations during observed pick-up situations are mainly about care. Only four conversation concerns learning, these four conversations are about girls. When the children’s gender was written out in conversations about care as well, it exposed other aspects of how gender is constructed in observed pick-up situations. The observations reveals a tendency whereas conversations about care, understood as routines connected to eating and sleeping, are described more in detail about boys. When it comes to clothes, as an aspect of care, girls are expected to take responsibility over their clothes, but never boys. This elucidates how boys are more likely to be constructed as depending on care, whereas girls are constructed as reasonable and learning in observed pick-up situations.

Syftet med studien var att undersöka begreppet Det kompetenta barnet. Genom att undersöka toddlares förmågor och kompetenser i ett undersökande arbetssätt, ville jag se vilka kompetenser som barnen visar och hur det kan förhålla sig till bilden av det kompetenta barnet. Jag ville undersöka på vilka sätt barnen kommunicerade med varandra i undersökandet. Med fenomenen flyta och sjunka, som ämnesinnehåll i barnens undersökande, ville jag se hur barnen använder sig av de olika materialen och hur de uttrycker sig kring fenomenen. Jag ville även i denna studie undersöka vilka miljöerbjudanden och invitationer till handling som utemiljön erbjuder barnen i undersökandet. Det är en observationsstudie som vilar på en barndomssociologisk ansats. Studien baseras på videoobservationer och fältanteckningar där jag var med som deltagande observatör av barnens undersökande. Resultatet visar att barnen i undersökningen kommunicerar genom imitation där kroppsspråk, ögonkontakt, miner, röst och kroppsrörelser används i samspelen och kommunikationen mellan barnen. Barnen visade förmåga till intentionella handlingar där de visade handlingar om den andres väl och förmåga till att lära andra. Upprepning, observation och uthållighet var utmärkande drag i deras handlingar i undersökandet där utemiljön erbjöd material till fortsatt undersökande och gav inbjudan till handling utifrån miljön.

SammanfattningBegreppet ”det kompetenta barnet” är vanligt förekommande inom svensk förskola och detta uttryck utgår från vad pedagogerna har för syn på barn i dagens förskola. Pedagogerna har en viktig roll i att lyfta fram barnens kompetenser och i att förstå barnens perspektiv, vilket påvisas både i förskolans styrdokument och i aktuell forskning. Utifrån synen på ”det kompetenta barnet” ska barns möjligheter till inflytande stärkas i den dagliga verksamheten, för att höja den pedagogiska kvalitén i förskolan. Tidigare och aktuell forskning visar att det finns både möjligheter och svårigheter med barns inflytande, vilket medför att pedagogerna kontinuerligt behöver diskutera och reflektera över sitt förhållningssätt och sin barnsyn.SyfteSyftet med studien är att undersöka barns inflytande i förskolan och ta reda på vilken syn barn och pedagoger har på det kompetenta barnet i frågan om barns möjligheter att utöva inflytande i förskolan.MetodVi har använt oss av en kvalitativ metod med intervju som redskap. Vi har intervjuat två pedagoger och utfört en gruppintervju med barn. Vid intervjuerna använde vi oss av halvstrukturerade frågor, där frågorna vidareutvecklades efter individens svar.ResultatResultatdelen visar att pedagogernas förhållningssätt är grunden till vilka möjligheter barnen har till inflytande över verksamheten. De intervjuade pedagogerna som deltog i vår studie menar att barn kan mer än vad pedagogerna tror och att det är viktigt att tro på ”det kompetenta barnet”. Resultatet visar att barnen delvis var medvetna om sitt inflytande och pedagogerna lyfter fram vikten av synliggöra deras inflytande och hjälpa barnen att sätta ord på sina tankar och idéer. Pedagogerna betonar att ta vara på de vardagliga samtalen med barnen för att kunna utmana och utveckla verksamheten och dess miljö.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn och barns behov konstrueras i förskolan. Studien syftar till att synliggöra diskurser och konstruktioner kring barns behov både generellt men också utifrån social bakgrund. Det material som samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare har analyserats och därifrån diskuterats utifrån de teman eller mönster som uppkommit. Genom en tematisk analys har materialet bearbetats med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Studiens resultat visar att barns behov konstrueras utifrån barn i behov av stöd, barns behov utifrån ålder samt barns behov av svenska språk, med fokus på icke-svenskspråkiga barn i socioekonomiskt utsatta områden. Resultaten visar också diskurser av institutionalisering och att dessa implementeras i förskolan som därmed bidrar till en konstruktion av en viss typ av ’idealbarn’ eller ’normbarn’. Resultaten visade även på att förskollärarna hade en tilltro till verksamhetens förmåga att möta alla barns behov samtidigt som de beskrev en känsla av otillräcklighet. Detta gällde framförallt de barn som framställdes som normalfungerande utan större behov av extra stöd. Dessa normbarn beskrevs ha andra behov än de icke-normativa barnen, framförallt behov av utforskande vilket tolkades som en konstruktion kring det kompetenta och nyfikna barnet. Förskollärarna uttryckte behov av kompetensutveckling för att möta barnens behov så att de kan nå måluppfyllelserna. Förskollärarna visade också en viss osäkerhet i att möta de icke-normativa barnens behov.