Log in

Relevant bibliographies by topics / Kompressionsbehandling

Contents

Journal articles
Dissertations / Theses
Book chapters

Academic literature on the topic 'Kompressionsbehandling'

Author: Grafiati

Published: 4 June 2021

Last updated: 9 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Kompressionsbehandling.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Kompressionsbehandling"

1

Zimmermann, Gerd W. "Kompressionsbehandlung hat viele Facetten." MMW - Fortschritte der Medizin 163, no. 3 (2021): 35–36. http://dx.doi.org/10.1007/s15006-021-9633-0.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Wuppermann, Th. "Das postthrombotische Syndrom." Hämostaseologie 18, no. 01 (1998): 37–40. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1655327.

Full text

Abstract:

ZusammenfassungDie häufige periphere Gefäßerkrankung postthrombotisches Syndrom leidet einerseits unter der verbreiteten Mißachtung seit langem bewährter Regeln, besonders bei der Kompressionsbehandlung. Andererseits sind die beträchtlichen Fortschritte der letzten 10 Jahre im Verständnis der Pathophysiologie, in der Diagnostik und der Therapie vielfach unbekannt geblieben.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Jünger, M., and Anke Steins. "Physical Therapy in Patients with Chronic Venous Insufficiency." Phlebologie 29, no. 02 (2000): 48–53. http://dx.doi.org/10.1055/s-0037-1617326.

Full text

Abstract:

ZusammenfassungWenn Maßnahmen der physikalischen Therapie wie rezeptpflichtige Kompressionsstrümpfe und ein angeleitetes ambulantes Gefäßtraining in einem frühen Stadium begonnen werden, können die Beschwerden des Patienten gelindert, die Gelenkbeweglichkeit und venöse Drainage verbessert und behindernde Stauungserkrankungen wie die Dermatolipofasziitis und das Ulcus cruris vermieden werden. Hat eine chronische venöse Stauung einmal zu einer Atrophie der Gelenkkapsel, Sprunggelenksversteifung und Muskelatrophie des Unterschenkels geführt, sind teure Therapiemaßnahmen einschließlich einer profe

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Hach-Wunderle. "Venous thrombosis during pregnancy." Vasa 32, no. 2 (2003): 61–68. http://dx.doi.org/10.1024/0301-1526.32.2.61.

Full text

Abstract:

Die Lungenembolie zählt zu den führenden Todesursachen in Schwangerschaft und Wochenbett. Ursächlich liegt meistens eine Thrombose der tiefen Bein- und Beckenvenen zugrunde. Dank der modernen bildgebenden Untersuchungsmethoden lässt sich die Diagnose heute frühzeitig und zuverlässig stellen. Spezielle hämostaseologische Tests decken in einigen Fällen angeborene oder erworbene Defekte auf. Damit gelingt eine erste Einschätzung des individuellen Thromboserisikos. Hinsichtlich der medikamentösen Therapie kommt der körpergewichtsadaptierten Antikoagulation mit Heparin die größte Bedeutung zu. Die

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Umbehr, M. "Chirurgische Sanierung verbessert Outcome von venösen Bein-Ulzera verglichen mit alleiniger Kompressionsbehandlung." Praxis 96, no. 47 (2007): 1872–73. http://dx.doi.org/10.1024/1661-8157.96.47.1872.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Loew, A., and H. Riess. "Behandlung der tiefen Venenthrombose." Hämostaseologie 20, no. 01 (2000): 65–69. http://dx.doi.org/10.1055/s-0037-1619470.

Full text

Abstract:

ZusammenfassungVon den verschiedenen, zur Behandlung der tiefen Venenthrombose zur Verfügung stehenden Optionen, stellt die akute Antikoagulanzientherapie mit Heparinen, insbesondere niedermolekularen Heparinen, gefolgt von der frühzeitig überlappend eingeleiteten oralen Antikoagulation, das Standardvorgehen dar. Thrombolyse, Thrombektomie und Implantation von Kavaschirmfiltern kommen nur bei wenigen Patienten sinnvoll in Betracht. Während somit die medikamentöse Therapie mit Heparinen und Cumarinen die medikamentöse Standardbehandlung darstellt, sind begleitende Therapiemaßnahmen, wie die Not

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Klein, Tobias, Wera Wendenburg, Thomas M. Boemers, and Nicos Marathovouniotis. "Thermische Handverletzungen im Kindesalter." Handchirurgie · Mikrochirurgie · Plastische Chirurgie 51, no. 05 (2019): 356–61. http://dx.doi.org/10.1055/a-0991-0135.

Full text

Abstract:

ZusammenfassungEin gleichbleibend hoher Anteil an thermischen Verletzungen im Kindesalter betrifft die Hände von Säuglingen und Kleinkindern, wobei Verbrühungen und Kontaktverbrennungen die häufigsten Unfallursachen darstellen. Während der Großteil der thermischen Handverletzungen im Kindesalter unter konservativen Maßnahmen abheilt, führen tiefergradige Verletzungen oft zu Narbenkontrakturen und narbigen Syndaktylien mit wesentlichen funktionellen Einschränkungen der kindlichen Hand. Daher sollte bei thermischen Handverletzungen immer ein differenziertes Vorgehen in Abhängigkeit vom Verletzun

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Hefele, J., and H. E. Gerlach. "Auswirkungen der Kompressionstherapie auf die dynamische Kraft der Beinmuskulatur." Phlebologie 36, no. 02 (2007): 63–67. http://dx.doi.org/10.1055/s-0037-1622169.

Full text

Abstract:

Zusammenfassung Ziel: Die Kompressionstherapie führt zu einer Abnahme des Beinvolumens. Wir prüften die Frage, ob dies mit einer Abnahme der Muskelkraft verbunden sei. Probanden, Methoden: 83 Beine von Patienten mit Venenproblemen C3–4wurden einer achtwöchigen Behandlung mit medizinischen Kompressionsstrümpfen (20-30 mmHg) unterzogen. 17 davon führten gleichzeitig ein tägliches Zehenstandstraining durch. 27 Beine von Patienten mit C0–2 dienten als Kontrollgruppe, wobei 7 davon das gleiche Trainingsprogramm absolvierten. Die dynamische Kraft der Unterschenkelmuskulatur wurde mit dem Cybex 6000

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Piso, U., P. Schäfer, Chr Gutenbrunner, and A. Gehrke. "Manuelle Lymphdrainage mit anschließender Kompressionsbehandlung im Gesichts-Halsbereich bei steroidinduziertem cushingoiden Vollmondgesicht unter laufender Kortisontherapie einer Polymyositis. Fallvorstellung." Physikalische Medizin, Rehabilitationsmedizin, Kurortmedizin 08, no. 05 (1998): 192–95. http://dx.doi.org/10.1055/s-2008-1061844.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Breddin, H. K. "Therapie der tiefen Beinvenenthrombose." Hämostaseologie 21, no. 03 (2001): 111–17. http://dx.doi.org/10.1055/s-0037-1619513.

Full text

Abstract:

ZusammenfassungNeben der Kompressionsbehandlung ist die Antikoagulation die wichtigste Maßnahme bei der Behandlung akuter tiefer Beinvenenthrombosen. Niedermolekulare Heparine (NMH) sind in der Behandlung der tiefen Beinvenenthrombose genauso wirksam oder etwas wirksamer als unfraktioniertes Heparin (UFH). Inzwischen haben sich die NMH in der Behandlung der tiefen Beinvenenthrombose weitgehend durchgesetzt. Diskutiert wird allerdings noch über den Wirkmechanismus, die optimale Dosis und die optimale Therapiedauer. Zunehmend häufiger werden Patienten mit tiefer Beinvenenthrombose schon nach kur

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Kompressionsbehandling"

1

Johansson, Jenny, and Helena Sundén. "Kompressionsbehandling - att få patienten motiverad." Thesis, University of Skövde, School of Life Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-3738.

Full text

Abstract:

<p>Forskning visar att den viktigaste behandlingen för att förebygga och läka venösa bensår är att minska ödem med kompressionsbehandling. Det saknas evidensbaserat informationsmaterial att lämna till patienten som komplement till den muntliga informationen.</p><p><em>Syftet var att granska den litteratur som finns gällande bensårs påverkan på livskvaliteten och hur god compliance till kompressionsbehandling uppnås samt sammanställa ett underlag för en kort evidensbaserad informationsbroschyr till patienter om kompressionsbehandling. <em> </em></em></p><p> </p><p>Metod:Studien gjordes som en s

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Ek, Katrin. "Kompressionsbehandling vid venösa bensår - en litteraturstudie." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-9339.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Venösa bensår är ett vanligt förekommande problem som sjuksköterskor dagligen kommer i kontakt med. Venösa bensår har en tydlig påverkan på patientens livskvalitet på grund av smärta och nedsatt rörlighet. Orsakar stort lidande för patienten, kostnader för sjukvården och leder till stort vårdbehov. Under många år har kompressionsbehandling varit det sätt man vanligast behandlat venösa bensår. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva uppfattningen av kompressionsbehandling vid venösa bensår. Metod: En litteraturstudie har genomförts baserad på vetenskapliga studier frå

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Fäldt, Catarina, Cecilia Olofsson, and Åsa Nyman. "Bensår Faktorer som påverkar patientens följsamhet till kompressionsbehandling." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-16576.

Full text

Abstract:

Bensår är en kronisk sjukdom och ger ofta underbensödem vilket gör att såren blir svårläkta. Den viktigaste behandlingsmetoden för att undvika ödem är kompressionsbandage. Många av de patienter som drabbas av bensår tycker att sårläkningsprocessen är svår att acceptera och de har därför problem med att fullfölja kompressionsbehandlingen. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som hade betydelse för patientens följsamhet vid kompressionsbehandling av bensår. Arbetet har gjorts som en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att om distriktssköterskan ser patient

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Andersson, Amanda, and Isabella Nilsson. "Kompressionsbehandling vid venös insufficiens : Faktorer av betydelse för följsamhet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-41343.

Full text

Abstract:

Kompressionsbehandling är den basala behandlingen vid venös insufficiens och venösa bensår. Att leva med venösa bensår påverkar patienters välbefinnande och det dagliga livet. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnad vid venös insufficiens och venösa bensår att på olika sätt främja sårläkning genom samarbete med patienten. Enligt studier är patienters följsamhet till kompressionsbehandling bristfällig, vilket kan leda till uppkomst eller recidiv av bensår och förlängd läkningstid. Syftet med studien var att belysa faktorer av betydelse för följsamhet vid kompressionsbehandling hos patient

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Hultman, Anna-Karin, and Ylva Sjöberg. "Kompressionsbehandling vid venösa bensår samt faktorer av betydelse för behandlingen." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-24273.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Axelsson, Fanny, and Anna Kronholm. "Kan jag det här? Distriktssköterskors erfarenhet av sin kompetens och kompetensutveckling gällande kompressionsbehandling av venösa bensår." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-99006.

Full text

Abstract:

Bakgrund: I takt med att Sveriges befolkning blir äldre ökar behovet av vård och kompressionsbehandling. För att kunna ge en optimal sårvård behöver distriktssköterskan ha kompetens inom venös insufficiens, sårläkningsprocessen, sårläkningshämmande faktorer, cirkulationsbedömning och kompressionsbehandling. Vid behandling av venösa bensår ska distriktssköterskor arbeta patientsäkert och ta ansvar för sina handlingar. Syfte: Beskriva hur distriktssköterskor erfar sin kompetens och behovet av kompetensutveckling gällande kompressionsbehandling av venösa bensår. Metod: En kvalitativ metod med ind

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Andersson, Madeleine, and Catrine Forslund. "Faktorer som påverkar patientens följsamhet tillkompressionsbehandling av venösa bensår – Enlitteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29443.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Förekomsten av venösa bensår hos den vuxna befolkningen i EU-länderna uppskattas vara mellan 490 000 upp till 1,3 miljoner personer. Den viktigaste behandlingen för att förebygga recidiverande bensår är kompressionsstrumpor. Hos de patienter som inte använder kompressionsstrumpor har risken att få recidiv beräknats vara 100% och hos de som använder strumporna 16%. Patientens livskvalitet påverkas av att det oftast krävs lång vårdtid och behandling av bensåret och att det vanligtvis är ett återkommande problem. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar patientens följsamhet till kom

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Aljaderi, Jacob, and Georgios Nakos. "Effekten av två olika kompressionslindor vid läkning av venösa bensår." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-443117.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Bakgrund: Venösa bensår är ett globalt vanligt förekommande fenomen, 1–2 % av jordens befolkning anses vara drabbade. Bensår skapar stort lidande för patientens fysiska och psykiska hälsa. Två vanliga förekommande problem är smärta och isolering. Det finns flera metoder för att läka venösa bensår där flerlagers-kompressionslinda anses vara en av det bästa metoderna. Att läka bensår skulle kunna minska patientlidandet. Syfte: Att sammanställa och jämföra läkningseffekten av två- och fyra-lagerskompressionslindning hos patienter med venösa bensår. Metod: En deskriptiv desi

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Frestadius, Victoria, and Agneta Olsson. "Faktorer av betydelse för patientens följsamhet till kompressionsbehandlilng vid venösa bensår." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-21471.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Kompressionsbehandling"

1

"2.4 Kompressionsbehandlung." In Kompendium der Lymphangiologie, edited by Renato Kasseroller and Erich Brenner. Georg Thieme Verlag, 2015. http://dx.doi.org/10.1055/b-0034-102337.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

"1.3 Therapeutische Effekte der Kompressionsbehandlung synovialer Gelenke." In Physiotherapie für alle Körpersysteme, edited by Frans van den Berg. Georg Thieme Verlag, 2016. http://dx.doi.org/10.1055/b-0036-134851.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!