Academic literature on the topic 'Konfessionella friskolor'

Syftet med den här uppsatsen har varit att genom kvalitativ metod undersöka vilka argumentsom förekommer i dagstidningars - Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet - debattartiklaroch insändare om konfessionella friskolor i relation till och i en diskussion om skollagen och värdegrunden i läroplanerna. Jag har utifrån detta syfte genomfört en litteraturöversikt, somintroducerat och orienterat mig i det som tidigare har skrivits inom ämnesområdet. Jag harutgått ifrån två frågeställningar som jag har sökt svar på i min undersökning: vilka argumentförekommer i debattartiklarna och insändarna och hur förhåller sig argumenten idebattartiklarna och insändarna till skollagen och värdegrunden i läroplanerna? Jag harkommit fram till att valfriheten, det vill säga föräldrarnas och barnens rätt till att välja skola,har stor betydelse som argument för konfessionella friskolor. Föräldrarnas och barnensrättigheter kan dock bli motstridiga i förhållande till internationella konventioner, nationellalagar och värdegrunden i skolan. Även granskningen av, insynen i och lagstiftningen kring dekonfessionella friskolorna friskolor förekommer som delar i debatten. Argumenten kringsegregation, integration och ett mångkulturellt samhälle inkluderar många olika aspekter föroch emot konfessionella friskolor och är betydande inslag i den aktuella värdegrunden iläroplanerna. Den sekulära staten, demokrati, mångfald och icke-konfessionell undervisningär andra argument som också illustrerar innehållet i debattartiklarna och insändarna idagstidningarna och som berör, problematiserar och klarlägger förhållandena mellan dessaargument, skollagen och värdegrunden.

Frågan om de konfessionella friskolorna aktualiseras med jämna mellanrum i den svenska samhällsdebatten. Trots ämnets betydelse och aktualitet har forskningen ännu varit sporadisk och huvudsakligen inriktad på att skildra konfessionella friskolor som enskilda fenomen. Mot bakgrund av några teorier inom den allmänna religionspedagogiken studeras i den här uppsatsen de sex gymnasieskolor som idag (januari 2008) finns i Sverige och som har tillstånd från Skolverket att verka med en konfessionell inriktning. Metoden är kvalitativ och indelad i två mindre undersökningar. I den första beskrivs samtliga sex skolor med hjälp av ett källstudium. Handlingar som legat till grund för skolornas godkännande av Skolverket samt skolornas hemsidor har här varit det viktigaste källmaterialet. I den andra undersökningen har två av skolorna besökts, lärare och elever har intervjuats och en lektion i helklass på varje skola har analyserats utifrån den övergripande frågan om vilka konsekvenser som en konfessionell inriktning leder till i praktiken. Det är en viktig iakttagelse i arbetet att de undersökta skolorna är mycket olika varandra på väsentliga områden och att det sätt som de skiljer sig från kommunala skolor och andra friskolor, med allmän inriktning, inte är särskilt påfallande om man håller sig till konkreta punkter. En viktig orsak till detta är att de konfessionella skolorna strävar efter att göra en tydlig gränsdragning mellan de konfessionella inslagen och den ordinära undervisningen. Samtidigt visar såväl källstudiet som skolbesöken att det är vanligt att skolorna använder kristna uttryckssätt för att uttrycka värderingar som i stort sett är desamma som de värderingar som det allmänna skolväsendet tar ställning för i de grundläggande styrdokumenten. Dessutom visar undersökningen att skolorna inte ägnar särskilt mycket reflektion åt vilka konsekvenser deras konfessionella inriktning leder till i det dagliga arbetet. Den undervisning som bedrivs i de undersökta skolorna har visat sig ha goda förutsättningar för att hantera viktiga delar av den problematik kring sekulär undervisning som har påtalats av röster inom den nutida religionspedagogiken. Goda kunskaper på religionens område har också visat sig kunna leda till det som med Olga Dysthes terminologi kallas för "dialogiska klassrum". Mot den här bakgrunden är det uppsatsens viktigaste slutsats att en pedagogisk specialkompetens behöver utvecklas, så att den positiva potential som finns inom olika religioner kan belysas med hjälp av en vetenskap som förmår ta tillvara denna och samtidigt sätta in dessa erfarenheter i den övergripande diskussionen om vilka värderingar som ska prägla samhället. Vikten av fortsatt forskning på det här området understryks inte minst av det faktum att Sverige ständigt blir mer mångkulturellt.

The religious landscape in Sweden has changed in recent years as a result of secularization processes, individualization, and migration. This has led to religion occupying new places in society and one such place is media. The visibility of religion in the media creates space for debate about what role religion should play in different context, which in this thesis applies to school. Since 2018, there has been a debate in the media regarding the being or non-being of independent confessional schools. This bachelor thesis aims to examine the arguments that appear in the criticism versus the defense of independent confessional schools in debate articles in Sweden. Debate articles from the Swedish newspapers Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet and Expressen are examined with qualitative text analysis. The result shows that the most common arguments among those who want to ban independent confessional schools are: religious indoctrination, segregation, and extremism. From the other side of the debate are the ones who defend independent confessional schools and the most common arguments from this side are: freedom of religion, corresponds to the Swedish curriculum, and integration. Further, an additional aim is to analyze how the debate can be understood using the theoretical concepts of narrative, institutional and cultural transformation processes in mediatization theory. The analysis shows that there are signs of these transformation processes in the debate articles. Many of the debate articles on the ban side are structured according to media logics where one perspective is set against another to provoke reactions from the readers, which expresses the narrative transformation process. The institutional transformation process is reflected in how actors from different institutions communicate in the debate, where political actors control the debate and religious actors adapt accordingly. The cultural transformation process is made visible by seeing how the debate relates to the surrounding society which is characterized by secular norms on one hand and increased religious diversity on the other.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur konfessionella friskolor framställs i tre olika nyhetsmedier med fokus på argumentationen. Genom en kvalitativ metod har jag genomfört en medieanalys av argumentationen som förs i debatten angående de konfessionella friskolorna från artiklar och inslag ur Dagens Nyheter, Sveriges Radio och

Sveriges Television. Jag har därefter relaterat argumenten till värdegrunden vi har i läroplanen Lpo 94. För att göra undersökningen har jag utgått från följande frågeställningar: Med vilka argument framställs konfessionella friskolor i Sveriges tre största nyhetsmedier? Hur relaterar dessa argument till värdegrunden? Jag har totalt analyserat 15 olika artiklar och inslag och med stöd från bland annat två olika offentliga statliga utredningar har jag fått fram

ett resultat. Viktiga argument för debattörerna har bland annat varit: Valfriheten att kunna välja skola, integration och segregation och även argument som religionsfrihet har förekommit frekvent i mitt insamlade material. Även argument som att regler ska skärpas och tillståndsprövningen ska bli hårdare nämns av en del debattörer. Vidare så har jag alltså relaterat dessa argument till Värdegrunden i Lpo 94 och funnit kopplingspunkter till

debattörernas argument. Det jag även har funnit är en del tvetydiga begrepp och paradoxer i värdegrunden som kan tolkas på olika sätt utifrån debattörens argumentation och uppfattning. Detta har gjort att det emellanåt kan ses som en tävlan bland debattörerna om att skapa sitt

argument till ens egna, det vill säga om man tycker olika i frågan om de konfessionella friskolorna så kan ändå olika argument kopplas till värdegrunden på flera sätt. Det har visat sig i min undersökning att det heller inte är någon för och mot argumentation som råder i mediedebatten angående de konfessionella friskolorna utan vi ser tre linjer där man antingen är förespråkare av dessa friskolor eller motståndare till dem, i det tredje alternativet så ser man det som en målkonflikt där man i sakfrågan är positiv till konfessionella friskolor men man vill ha tydligare regler, hårdare prövning och täta inspektioner.

Denna uppsats studerar med ett jämförande perspektiv hur religion gestaltas i kommunala skolor respektive fristående skolor med konfessionell inriktning. Huvudsakligt fokus är att undersöka hur yrkesverksamma lärare i dessa skolformer bemöter nationella, pedagogiska direktiv om elevers formande av egna identiteter samt krav på saklighet och allsidighet inom ramen för religionsundervisning. Kvalitativa forskningsintervjuer har använts för insamling av empiriskt material. Med hermeneutisk tolkningsmetod har materialet sedan analyserats. Uppsatsen presenterar ett resultat där religionsundervisning inom respektive undersökt skolform generellt förmedlar objektiva innehåll för att i så stor utsträckning som möjligt ge elever eget tolkningsutrymme i anslutning till dessa. I viss grad uppträder emellertid även religionsundervisning som på subjektiva grunder tar sig an religion. Med teoretisk utgångspunkt i principen om religionsfrihet förefaller ensidigt och tendentiöst underlag för undervisning kunna styra elevernas religionsförståelser och individuella identitetsskapanden i en avgränsad riktning. Materialet påvisar därutöver en korrelation mellan lärares egna religiösa livsåskådningar och deras intentioner med undervisning och fostran generellt.

Den här uppsatsen handlar om religiösa friskolor i Sverige och den ska genomföras enligt en viss teori och modeller skrivna av Maria Klasson Sundin, teologisk kandidat och doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet. Uppsatsens syfte var att förbereda och framställa en plan för en djupare studie av religiösa friskolor. I uppsatsen användes flera filosofiska perspektiv på religionsfrihet, mångkulturalism och religion som ideologiskt styrmedel. Regeringsmakten och Skolverkets skrifter samt debattartiklar analyserades enligt Sundins modeller. Slutligen fördes en diskussion om en lämplig metod för att genomföra huvudstudien, detta för att få fram ämnets komplexa karaktär.

This study has investigated how the Swedish Christian Democratic Party (KDS) argued for the right of private actors to operate tax-funded schools outside of the public sector – charter schools. The hypothesis of this study was that KDS were openly positive to such a reform and saw it as a chance to run state-funded confessional schools.The study examined political texts produced by the party during a ten-year period, ranging from 1984 to 1994. The study’s methodological approach was one of a qualitative textual analysis, aided by a theoretical framework adapted from Samuel Moyn’s thesis in his book Christian Human Rights.The study concluded that there is empirical support to the thesis, and that KDS were very positive to a reform of the public school system in order to enable publicly funded private schools. There is less evidence to conclude that KDS intended for these schools to be confessional, although this study proposes that there is evidence to suggest as much.

Syftet med föreliggande studie är att genom en kritisk textanalys studera beslutsdokumentförfattade av Skolinspektionen efter tillsynsärenden vid tre kristna konfessionella friskolor.Den kritiska textanalysen görs med hjälp av Norman Faircloughs analysverktyg transitivitetoch modalitet och resultaten av textanalyserna diskuteras utifrån Fabrettis definition av detpostsekulära samhället. Resultatet synliggör de olika tolkningar som Skolinspektionen gjortav skollagen och Skolverkets föreskrifter, och visar på att de regler och föreskrifter som ges iskollagen och i läroplanerna inte erbjuder rektorer och huvudmän tillräckligt tydliga direktivkring hur skollagen ska tolkas i fråga om både distinktionen undervisning/utbildning ochkonfessionella inslag inom ramen för skolans verksamhet.

Föräldrar har enligt europakonventionen rätt att välja en utbildning åt sina barn som är i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa eller filosofiska övertygelse, vilket är grunden för waldorfskolor och konfessionella friskolor i Sverige. Trots att undervisningen i sådana skolor enligt skollagen ska vara ickekonfessionell har dessa skolor ibland anklagats för att bedriva religiös indoktrinering. Inom biologiämnet finns dessutom en del innehåll, såsom evolutionsteori, som kan upplevas stå i motsättning mot vissa religiösa föreställningar om livets ursprung. I denna studie jämfördes därför resultat på nationella prov i biologi mellan waldorfskolor, skolor med religiös anknytning och övriga skolor, för att undersöka om det fanns anledning att anta att dessa motsättningar påverkar elevernas biologikunskaper negativt. Data över nationella provresultat i biologi, från Skolverkets registerdatabas, analyserades med hjälp av en variansanalys. Waldorfskolor hade något bättre resultat på nationella prov i biologi jämfört med övriga skolor, medan skolor med religiös anknytning varken hade bättre eller sämre resultat jämfört med waldorfskolor eller övriga skolor. Att potentiella motsättningar mellan biologiämnets kursplan och vissa religiösa inriktningar skulle påverka elevernas kunskaper i biologi negativt ger denna studie därmed inget stöd för.

This study deals with religious independent schools and its impact on society. The purpose of this essay has been to examine what various teachers from both religious independent schools and public schools have for perception of religious independent schools. The questions highlighted in the study is the teachers´ general view to religious independent schools, teachers´ perception of the Education Act " a denominational education, but a non- denominational teaching", and what teachers believe to be segregated or inclusive. The study has consisted of five qualitative interviews with different teachers, where three of them work at religious independent schools, while the other two teachers work in public schools. The study shows that there are prominent differences of approach to religious independent schools. Teachers who work at religious independent schools avert criticism of religious independent schools and argue that teaching in religious independent schools do not differ appreciably from the public schools. Instead can religious independent schools serve as a good alternative to the public school. While teachers from public schools sharply criticizes the religious independent schools and argue that these are not for everyone, but only for a specific group which can result segregation of society.