Academic literature on the topic 'Konflikter mellan barn'

Titel Konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola Conflicts between children in a multilingual preschool setting Abstrakt Bakgrund: Syftet med undersökningen är att belysa omständigheter kring konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola, konflikternas uppkomst och hantering, förebyggande samt bakomliggande orsaker. Metod: En specialpedagog och tre förskollärare har intervjuats. Undersökningen har utgått från tre frågeställningar som handlar om vilken typ av konflikter uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola, vilken roll spelar språket vid konflikter och hur hanterar och förebygger respondenterna konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen är det sociokulturella perspektivet. Respondenternas svar har analyserats och redovisats utifrån en hermeneutisk ansats. Resultat: Det resultat som framkommer i analysen av samtliga respondenters svar är att de vanligaste vardagskonflikter som uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola uppkommer på grund av brist på språkförståelse och missuppfattningar eftersom barnen inte har ett gemensamt talspråk. Samtliga respondenter anser att det behövs lägga stor vikt vid inlärning av ett gemensamt talspråk för att förebygga konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola. Undersökningen visar även att samtliga respondenter hanterar och förebygger på liknande sätt de konflikter som uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola. Nyckelord Artefakter, flerspråkighet, konflikt, mediering, medling, proximal utvecklingszon, samspel, sociokulturellt perspektiv.

Syftet med denna studie är att belysa hur förskollärare uppfattar att de kan arbeta med konflikthantering samt när och var konflikter mellan barn kan ske och hur dessa konflikter kan komma till uttryck och avslutas. För att få underlag till detta så har en kvalitativ studie genomförts där fyra förskollärare intervjuats. Resultatet visar att förskollärares uppfattning är att barns konflikter vanligtvis uppstår inomhus och när de är trötta. Barn tenderar att leka vidare efter avslutad konflikt och använder sig ofta av en insisterande strategi i deras konflikter. Barns konflikter handlar vanligtvis om kontroll över materiella ting och lekidéer. Resultatet visar också vikten av ett medlande och stöttande förhållningssätt från pedagogernas sida.

Inledning: I förskolan sker det konflikter dagligen och det kan vara svårt att veta hur konflikterna kan hanteras och förebyggas. På vissa platser och övergångar i förskolan kan mer konflikter förekomma. Det finns olika metoder för konflikthantering och det är förskollärarens uppgift att hitta strategier för detta. Ibland kan förskollärarna uppleva att de inte vet hur de ska hantera och förebygga konflikter på bästa sätt. Då kan ett samarbete med specialpedagog och vårdnadshavare vara till en fördel. Syfte: Vårt syfte är att undersöka var och när konflikter kan ske i förskolan samt hur yrkesverksamma förskollärare arbetar med konflikter och konflikthantering i förskolan. Metod: Vi har använt oss utav en kvalitativ metod med intervjuer som ansats. Vi har intervjuat 7 yrkesverksamma förskollärare på totalt 5 olika förskolor. Redskapet som har använts under intervjuerna är ljudinspelning och till viss del papper och penna. Resultat: De förskollärare som deltog i studien är medvetna om att det finns de platser där det förekommer mer konflikter än andra. De använder sig av olika metoder för att kunna hantera och lösa konflikterna som sker mellan barn på förskolan. Den vanligaste metoden för förskollärare som framkommit i vår undersökning är att använda verbal kommunikation. Majoriteten av deltagarna använder kommunikation för att samtala om barnens känslor och tankar. Alla deltagare arbetar även med att fördela barnen i mindre grupper för att minska konflikterna. När det gäller att förebygga konflikter visar det sig att det är viktigt att man som förskollärare bekräftar, stödjer och lyssnar på barnen. Resultatet har visat att det är vanligt att ta hjälp av specialpedagog och vårdnadshavare.

BakgrundDet sker dagligen konflikter i förskolan och skolan. Det kan ske konflikter mellan kollegor i arbetslaget men det kan även ske konflikter mellan barnen. Pedagoger måste hantera konflikter på ett reflekterande sätt för att kunna skapa goda möten och en positiv miljö för barnen. Om pedagoger ska kunna hantera konflikter på ett reflekterande sätt måste pedagogerna även ha kunskap och erfarenhet kring konflikter och hur de hanterar konflikterna mellan barnen. När en konflikt uppstår mellan barnen är det viktigt att pedagogerna är lyhörda till alla inblandade barn för att alla barn ska få en chans att tala. Det är även viktigt att pedagogerna ger barnen de metoder och verktyg barnen behöver, för att sedan själva kunna lösa konflikter mellan dem.SyfteSyftet var att undersöka pedagogers tankar kring hantering av konflikter mellan barn förskoleklass.MetodEn kvalitativ studie genom intervjuer har genomförts. Sex pedagoger har intervjuats, alla i förskoleklass.ResultatPedagogerna beskriver i intervjuerna att konflikterna mellan barnen många gånger uppstår på grund av missförstånd i kommunikationen mellan barnen. Pedagogerna uppger även att när en konflikt uppstår mellan barnen avvaktar de, innan de ingriper och hjälper barnen för att komma fram till en lösning på konflikten. Pedagogerna lyssnar in barnen för att se om barnen behöver stöttning från en vuxen.
Program: Lärarutbildningen

Detta arbete handlar om att studera vilka olika strategier som pedagoger i förskolan använder för att lösa konflikter mellan barnen. Syftet har varit att studera hur konflikter mellan barnen uppfattas och hanteras inom och mellan olika personalgrupper på förskolan. För att avgränsa vår undersökning utgick vi från två frågeställningar: • Hur uppfattas och beskrivs konflikter mellan barn i förskolan? • Vilka beskrivningar gör pedagoger av konflikthanterings situationer i förskolan? För att samla in vårt datamaterial har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med 9 pedagoger inom förskoleverksamheten. För att få spridning på svaren har vi utfört intervjuerna på tre olika förskolor och på dessa har vi samtalat både med utbildade förskollärare och barnskötare. Som utgångspunkt har vi använt oss av två teorier, konstruktivismen och den sociokulturella inriktningen. Båda dessa anser vi ligga bra till grund för att genomföra arbetet. I det resultatet som vi har fått fram kan vi dra slutsatser kring att den generella uppfattningen bland de pedagoger som vi har intervjuat, är att kommunikation är viktigt i konfliktsituationer, att barnen får delge sitt perspektiv och lyssna på de andra inblandade parterna. Om en konflikt eskalerar och inte kan lösas mellan barnen så är svaren samstämmiga i att man skall avbryta konflikten. Flera av de tillfrågade svarade även att man arbetade i någon form förebyggande mot konflikter, inte för att de helt skulle försvinna men att man på så sätt skulle förbereda barnen att de kommer möta personer med andra åsikter än de egna.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka konflikter mellan pedagoger och barn. Föreliggande text tar upp vilka faktorer som bidrar till och minimerar konflikter.BakgrundTidigare forskning och relevant litteratur kring olika delar som rör undersökningsområdet tas upp. Delarna är konflikter, stress som kan orsaka konflikter, organisationens betydelse, barns inflytande samt pedagogiskt förhållningssätt.MetodUndersökningen genomfördes på tre olika förskolor i Västsverige med pedagoger som har varierande utbildning och erfarenhet. Semistrukturerade intervjuer användes som metod för att besvara syfte och frågeställningar.Teoretisk ramStudiens teori som vävts samman med syfte och frågeställningar är Bronfenbrenner utvecklingsekologiska teori. En modell utvecklades utifrån hans teori och användes för att koppla till undersökningens område.ResultatI studien framkommer det vilka faktorer som kan bidra till eller minimera konflikter mellan pedagoger och barn. Dessa faktorer är organisation och ledning, pedagogiskt förhållningssätt, förskolans fysiska miljö, familjen samt förskolans styrdokument. Vi nämner även pedagogernas egna tankar om konflikter generellt. Detta resultat diskuteras tillsammans med teori och tidigare forskning. Avslutningsvis diskuteras vår metod samt didaktiska konsekvenser.

Den här studien handlar om vad förskolepedagoger har för synsätt på konflikter som pågår mellan barn i förskolan. I litteraturen tar jag upp perspektiven miljön, pedagogen, barns lek och genus, detta för att få en bakgrund och en förförståelse om hur pedagogerna kan tänka kring ämnet konflikter.

För att kunna få reda på hur pedagoger ser på konflikter som pågår mellan barn i förskolan, har jag gjort intervjuer vid en förskola som jag tidigare har haft kontakt med. Intervjufrågorna var öppna och tolkningsbara, vilket gjorde att intervjuerna fortlöpte som ett samtal. De här intervjuerna har jag sedan transkriberat för att kunna urskilja ett antal nyckelbegrepp och teman. Teman benämns som: Utvecklande och en nödvändighet, Tror mycket på pedagogerna, Pedagogrollen och genus, Genus – fostran hemma och impulsstyrda pojkar – flickor eftertänksamma.

De resultat som jag kommit fram till baseras på dessa teman. Av studien framgår det att informanterna vid denna förskola såg konflikter som något positivt. Ett annat resultat som har varit övergripande för denna studie är pedagoger ska vara kritiska i sin roll eftersom det är de som skapar genus, miljö och klimat.

Det övergripande syftet med den aktuella studien var att undersöka förskollärares beskrivningar av det egna ledarskapet i förhållande till konflikter mellan barn. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen var det sociokulturella perspektivet på lärande, där fokus ligger på begreppen språk, kommunikation, mediering och den proximala utvecklingszonen. Studien var av kvalitativ karaktär där datainsamlingsprocessen bestod av semistrukturerade intervjuer. Ett målinriktat bekvämlighetsurval tillämpades och totalt deltog sju förskollärare som varit legitimerade och verksamma i minst fem år. Det insamlade materialet analyserades genom tematisk analys. I analysen framkom att konflikter är nödvändiga för att barn ska komma vidare i utvecklingen. Konflikter uppstår på grund av olika åsikter och på grund av att barn har svårt att se andras perspektiv. Studiens resultat visade även att förskollärarens ledarskap är situationsanpassat samt kräver olika strategier beroende på situation. Barn kan ibland behöva hjälp att lösa sina konflikter. Det framkom dessutom att olika strategier såsom stöttande, närvarande och inlyssnande ses som fördelaktiga i förskollärares ledarskap när det kommer till konflikter mellan barn.

Att kunna hantera konflikter på ett bra sätt är viktigt eftersom konflikterna är en del av den sociala kompetensen och ett samspel människor emellan. Syftet med studien är att undersöka lärares och fritidslärares erfarenhet av konflikthantering i samband med konflikter bland barn som deltar i skol- och fritidsverksamhet. Undersökningen ska besvara vilken typ av konflikthantering som förekommer i ordinarie skolverksamhet och i fritidsverksamheten på en skola. Detta examensarbete utgår från Robert Thornbergs socialpsykologiska perspektiv. Det är ett perspektiv som innebär att ge en vetenskaplig förståelse och förklaring av gärningar människor utför både när människan är ensam eller tillsammans med andra. Studien baseras på kvalitativ datainsamling med semistrukturerade intervjuer med tre fritidspedagoger och tre ämneslärare vid en skola. Resultatet visar att både fritidspedagogerna och ämneslärarna använder olika typer av konflikthantering beroende på vad för slags konflikt det rör sig om. Resultatet visar också att både fritidspedagogerna och ämneslärarna agerar snabbt och hanterar konflikten på en gång om när det är möjligt. Det betyder att ämneslärarna många gånger behöver göra en bedömning om det är nödvändigt att ta konflikten på en gång eller om konflikten kan vänta med tanke på att konflikter tar tid från ordinarie lektionstid.

BAKGRUND: Konflikter sker dagligen i förskolans värld. Det spelar en avgörande roll för barnen hur pedagogerna hanterar konflikterna. Genom att ge barnen de rätta verktygen till att lösa konflikterna själva så stärks barnens självförtroende och de känner sig trygga i sig själva. Vi lyfter fram olika författares syn på vad konflikter är, hur de uppkommer och hur de kan lösas. Studiens utgångspunkt är Vygotskijs syn på relationen mellan barn och vuxna som innebär att barn lär sig i samspel med andra, samt Johanssons syn på pedagogens perspektiv vid konflikter i förskolan.

SYFTE: Syftet med arbetet är att se hur konfliktlösningen går till ute i två olika förskole-verksamheter och hur samtliga pedagoger i dessa verksamheter agerar i barnens konflikter.

METOD: Vi är nyfikna på att se hur det ser ut i förskoleverksamheterna. För att kunna se det är vår ansats inspirerad av etnografin. Vi har observerat två olika förskolor, där samman-lagt tio pedagoger iakttagits i konfliktsituationer. Det är ingen generell studie utan resultatet är utifrån dessa två förskolor.

RESULTAT: I studien kom det fram att dessa pedagoger hade sex olika tillvägagångssätt att lösa de konflikter som barnen hamnade i. Vilket av tillvägagångssätten som var vanligast skilde på de två förskolorna. Men de två vanligaste sätten var (1) att pedagogen avvaktade i konflikten och barnen fick lösa det själva, och (2) konfliktlösning genom tillsägelser. Andra

II

strategier pedagogerna använde sig av för att lösa konflikterna var diskussion, hot, flytande regler och emotionell vädjan.