Academic literature on the topic 'Konkurs och Big 4'

Gasellföretag har en snabb tillväxt under en kort tidsperiod men trots en snabb tillväxt försätts en del av företagen i konkurs efter att de erhållit utmärkelsen till gasellföretag. Tidigare forskning tyder på att revisorer som arbetar på en Big 4 revisionsbyrå är mer träffsäkra vid utgivandet av revisonsberättelser än de revisorer som arbetar på andra revisionsbyråer. Tidigare forskning visar också på att auktoriserade revisorer är mer träffsäkra vid utgivandet av revisionsberättelser än godkända revisorer. Syftet med arbetet är att kartlägga och förklara revisorns träffsäkerhet av den sista revisionsberättelsen i gasellföretag som försatts i konkurs. Vidare vill vi analysera vilken typ av revisor som är mest träffsäker vid utgivandet av en oren sista revisionsberättelsen till gasellföretag som försätts i konkurs. Genom en deduktiv ansats kommer vi testa befintliga teorier för att sedan antingen förkasta eller acceptera hypoteser och genom en kvantitativ metod kommer vi samla in sekundärdata till undersökningen. Vårt resultat visar att revisorns träffsäkerhet vid utgivandet av revisionsberättelser inte beror på vilken revisionsbyrå denne arbetar på eller vilken examensnivå revisorn uppnått. Det som istället kan ha betydelse för om ett konkursdrabbat gasellföretags sista revisionsberättelse blir ren eller oren är företagets soliditet.

Revisorerna upprätthåller en viktig funktion som oberoende bedömare av ekonomisk information som regleras genom lagar och förordningar. I dagens samhälle är det viktigt för företag att upprätta pålitliga årsredovisningar för sina intressenter. Det är ett komplext uppdrag för revisorer att göra en adekvat bedömning av företagets fortsatta drift om going concern-varningar skall utfärdads som inte får leda till felbedömningar. Detta eftersom effekterna av sådana medför stora konsekvenser för både företagen och revisionsbyråerna. Utfärdandet av going concern-varningar kan i sin tur resultera i så väl stora intäktsbortfall för revisionsföretagen som negativa signaler till företagets intressenter som kan medföra stora konsekvenser. Exempel på åtgärder är att företaget byter ut sina revisorer eller att företaget begärs i konkurs, det vill säga att den självuppfyllande profetian går i uppfyllelse. Uppsatsens syfte är att visa om det finns ett samband mellan de förlorade revisionsarvodena vid utfärdandet av en första going concern-varning av svenska revisorer. Dessutom skall uppsatsen visa om det existerar ett samband mellan utfärdandet av going concern-varningar och sannolikheten för konkurs för de reviderade företagen.  Uppsatsen tillämpar en kvantitativ metod för att förklara sambanden. Detta sker genom att en testgrupp på 169 företag har selekterats som erhållit en första going concern-varning för bokslutsåret 2009. Testgruppen har jämförts med en kontrollgrupp på 169 företag som är lika finansiellt stressade men inte erhållit en going concern-varning. För att bevisa huruvida något samband existerar tillämpas statistiska beräkningar. Uppsatsens resultat fastställer att ett samband existerar mellan utfärdandet av en första going concern-varning och revisorsbyte. Ju längre ett revisorsuppdrag har pågått desto mindre är sannolikheten för att en going concern-varning skall utfärdas. Däremot visar undersökningen att det inte finns något samband mellan utfärdandet av going concern-varningar och företagskonkurser vilket också tyder på att det inte finns stöd för den självuppfyllande profetians existens.
The auditors maintain an essential roll as an independent authority for control of financial information governed by rules and regulations. In the modern society it’s crucial for the companies to present correct information within annual reports for the stakeholders. It’s a complex task for the auditors to make an adequate judgment of the companies ongoing business if an audit modified opinion should be issued which may not lead to any misjudgements. As the results of such a misjudgement will have huge consequences for both client and auditor. Issuing a going concern modified audit opinion may result in large loss of revenues for the auditors as well as negative information to the stakeholders of the company which may lead to serious consequences for the business of the company. As example on measures taken by the company is to replace their auditors or that the company files for bankruptcy, which means that the self-fulfilling prophecy is accomplished. The purpose of this paper is to show if it exists a correlation between the losses of auditors revenues when issuing a first going concern modified audit opinion by Swedish auditors. In addition this paper will prove if it exists a correlation between issuing a going concern modified audit opinion and the probability of bankruptcy for the revised company. This paper applies a quantitative method to explain the correlations. This analysis is made by the selection of a test group of 169 companies which have received a first going concern modified audit opinion during the financial year of 2009. The test group has been compared by a control group of 169 companies which are financial distressed but have not received a going concern modified audit opinion. To prove whether if it exist any correlations statistical calculations is applied. The results of this paper determine the existence of a correlation between issuing a first going concern modified audit opinion and audit switch. The longer the audit tenure has lasted the lesser is the probability that a going concern modified audit opinion to be issued. However this paper finds no evidence of any correlation between issuing of a going concern modified audit opinion and company bankruptcy which reject the existence of self-fulfilling prophecy.

De uppgifter som revisorn presenterar i sin revisionsberättelse bör intressenter och företag ha förtroende för. Revisorn ska vara en oberoende länk mellan intressenter och företag. Läsaren förväntar sig finna eventuella ekonomiska problem i årsredovisningen. Detta är dock inte alltid fallet. Det är viktigt att revisorerna kan göra en pålitlig bedömning över företagets möjligheter till fortsatt drift. Beslut om going concern-varning måste grunda sig på oberoende och god kunskap om företagets situation. En felaktig going concern-varning kan orsaka problem och intäktsbortfall för både företaget och revisionsbyrån. Intressenterna kan förlora förtroendet för företaget och företaget kan i sin tur byta revisor. Studien fokuserar på huruvida revisorerna kan vara sparsamma med att utge going concern-varning för att inte riskera att förlora företaget som klient och därmed förlora revisionsintäkter. Därför undersöker studien om det finns ett samband mellan förlorade revisionsarvoden och utfärdandet av en första going concern-varning bland svenska företag. Studien vill också visa ifall en going concern- varning ökar sannolikheten för konkurs den s.k. självuppfyllande profetian. Ett bidrag till tidigare forskning är att studien beaktar revisionsuppdragets längd i förhållande till going concern-varning. Från databasen Affärsdata har 432 företag selekterats ut från bokslutsåret 2009. Av dessa hade 216 erhållit en going concern- varning. Denna testgrupp har sedan jämförts med en kontrollgrupp med samma antal som varit finansiellt stressade men inte erhållit någon varning. Studien har använt SPSS som statistiskt program för att kunna göra önskade beräkningar. Studiens resultat visar at det finns ett samband mellan en första going concern-varning och revisorbyte. Studien visar också att längden på revisionsuppdraget påverkar benägenheten att ge en going concern-varning. Däremot finner undersökningen inte något belägg för den s.k. självuppfyllande profetian.
The information that the auditor provides in their audit report should be valid in the eyes of the stakeholders of the company. The auditor should be the independent link between the company and its stakeholders. When reading the audit report, one expects to find all the possible economic problems identified in it, however this is not always the case. It is crucial that the audit of a company’s going concern is reliable. Decisions regarding going concern-modified opinions should be independent and be based on valid information regarding the company’s economic situation. One faulty going concern-modified opinion can set off a whole range of issues and revenue loss for both the company and the audit firm. Consequently stakeholders can lose their trust in the company resulting in a change of audit firm. This thesis is focused on whether or not auditors might be reluctant to hand out going concern-modified opinions in fear of losing a client and the revenue associated with it. Therefore, the thesis investigates whether or not there is a relationship between lost revenue and the first instance of issuing a going concern-modified opinion for Swedish companies. This thesis is also investigating whether the issuance of a going concern-modified opinion will increase the possibility of the company going bankrupt, the so-called self-fulfilling prophecy. A contribution to the previous research regarding the going concern issue is the consideration of audit tenure. We have used 432 companies with fiscal year 2009 extracted from the database Affärsdata. Out of this selection, 216 had been issued a going concern-modified opinion. This test group is then compared to the control group with the same number of companies that were identified as financially distressed but without receiving a going concern- modified opinion. The thesis has used the statistical program SPSS to complete the calculations needed to complete the analysis. The result shows a positive relationship between the first going concern-modified opinion and the change of audit firms. The period of time the auditing requires also effects the predisposition to issue a going concern-modified opinion. However the study was unable to find any statistical evidence for the so-called self-fulfilling prophecy.

Syfte: Tidigare studier har visat att objektiviteten hos revisorer tenderar att brista i större utsträckning i små revisionsfirmor än i större revisionsfirmor. Det finns samtidigt forskning som fastställer att den etiska kulturen i en organisation har en stor inverkan på de enskilda individernas etiska handlande. Studier visar även att organisationskulturen kan skilja sig mellan stora och små organisationer. Vi har utifrån tidigare forskning valt att undersöka om den etiska affärskulturen skiljer sig åt i små och stora revisionsfirmor och om en starkare etisk affärskultur är relaterad till en starkare objektivitet hos revisorer. Metod: Vi har valt att använda oss av en kvantitativ enkätundersökning i vår studie, eftersom vi önskat identifiera ett samband mellan revisionsfirmors storlek och dess etiska affärskultur och om den i sin tur har en påverkan på revisorers objektivitet. Studien har genomförts med hjälp av Ardichvili, Jondle och Mitchells (2013) enkät för att mäta den etiska affärskulturen samt ett etablerat test för att mäta objektiviteten hos revisorer som bland andra Bamber och Iyer (2007) har använt sig av. Enkäten har skickats ut till godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. Insamlad data har analyserats och redovisas med hjälp av statistiska metoder. Resultat: Studien visar på en något starkare etisk affärskultur i de revisionsfirmor som inte är en av de fyra största i Sverige. Resultatet kan dock inte generaliseras till den större populationen på grund av en låg svarsfrekvens. Inget signifikant samband hittades mellan graden av den etiska affärskulturen och revisorernas objektivitet. Förslag till fortsatt forskning: En kvalitativ studie med djupgående intervjuer eller observationer skulle kunna ge en mer nyanserad bild av skillnaderna i den etiska affärskulturen hos revisionsfirmorna. Uppsatsens bidrag: Studier av den etiska affärskulturen i stora och små revisionsfirmor och dess påverkan på revisorers objektivitet har oss veterligen inte behandlats tidigare. En validering av den etiska affärskulturen i små och stora revisionsfirmor kan ge uppmärksamhet till svagheter i kulturen och därmed indikatorer på vad som kan förbättras ur ett etiskt perspektiv.
Aim: Previous studies have shown that the objectivity of the auditors tend to be weaker in small audit firms than in larger audit firms. Research indicates that the ethical culture of an organization has a large impact on individuals' ethical conduct. Studies also show that organizational culture may differ to some extent between large and small organizations. Based on the previous research we have chosen to examine if the ethical business culture differ in large and small audit firms and if a stronger ethical business culture is related to a higher objectivity of the auditors. Method: We have chosen to use a quantitative questionnaire survey method in the study. We wanted to investigate if there is a correlation between the size of audit firms and their ethical business culture and the degree of objectivity of the auditors. The study was conducted using Ardichvili, Jondle and Mitchell’s (2013) questionnaire to measure the ethical business culture and an established test earlier used by Bamber and Iyer (2007) to measure the objectivity of the auditors’. The questionnaire was sent to approved and certified public auditors in Sweden. The collected data were analyzed and reported using statistical methods. Result: The study shows a slightly stronger ethical business culture in the non Big 4-firms than the Big 4-firms in Sweden. The result can not be generalized to the larger population due to a low response rate. No significant associations were found between the degree of ethical business culture and auditor objectivity. Suggestions for future research: A qualitative study using interviews or observations could provide a more nuanced picture of the differences in business culture of auditing firms. Contribution of the thesis: Studies of ethical business culture in large and small audit firms and it’s impact on auditors’ objectivity has to our knowledge not been researched before. A validation of the ethical business culture in small and large audit firms can give attention to weaknesses in culture and thus indicators of what can be improved from an ethical perspective.

Dagens revisionsbransch är stöpt ur företagsskandaler och har under drygt hundra år utvecklats. Många revisionsbyråer har kommit och gått och det samma gäller reglering kring yrket. ISQC 1 är en standard som började gälla i Sverige under 2009 och som ställer krav på att revisionsbyråerna har kvalitetskontrollsystem. Men hur ser egentligen efterlevnaden av denna standard ut i olika revisionsbyråer? I studien tittar vi närmare på två grupper, Big 4 och smårevisionsbyråer. Syftet med studien är att undersöka och jämföra kvalitetskontrollerna i revisionsprocessen hos revisionsbyråer av olika storlek. För att kunna genomföra detta tittar vi i uppsatsen närmare på likheter och skillnader i byråernas kvalitetskontrollsystem. Detta för att analysera om några eventuella samband finns i termer av kvalitetskontroll mellan de olika byråerna beroende på deras storlek samt försöka förklara vad dessa samband kan bero på. Studien utförs med en induktiv ansats och har subjektiva förtecken. Forskningen bedrivs på ett kvalitativt sätt med hjälp av ett intervjuförfarande av två revisorer från Big 4 och fem revisorer från små byråer som utgör uppsatsens empiri. Det görs också en kompletterande studie av samtliga ur Big 4:s “transparency reports”, vilket är ett dokument där respektive byrå beskrivit sina system för kvalitetssäkring. För ökad förståelse görs en dataanalys på samtliga intervjuer, indelade i en mönsterkodning per grupp. Uppsatsen innefattar även en referensram med tidigare forskning kring olika delar inom ISQC 1 och revisionskvalitet samt kring det teoretiska perspektivet vilket är utifrån den institutionella teorin med inriktning på tvingande-, mimetisk och normativ isomorfismer. I studiens analys och slutsatser framgår att Big 4 har ett egenutvecklat större digitalt system, medan små revisionsbyråer istället har enklare lösningar som policys och kvalitetshandböcker för att uppfylla kraven i ISQC 1. Big 4 har tydliga befattningar avseende ansvar, medan små byråer har mer decentraliserad struktur kring ledningsansvar för kvalitet. Något som är gemensamt för båda grupperna är dock att den påskrivande revisorn har huvudansvaret vid pågående uppdrag. Yrkesetiska krav är något som båda grupper följer, men där Big 4 även interagerar egna etiska värderingar utöver de krav som ställs på IESBA. Oberoendet är något som är otroligt viktigt för samtliga revisorer och som genomsyrar hela deras arbete. Accepterandet av nya kunder är den del som skiljer sig mellan grupperna i denna kategori då Big 4:s acceptans sköts centralt i Stockholm, medan små revisionsbyråer gör det lokalt. Vid bibehållandet av kundrelationer sker det dock lokalt både hos Big 4 och små revisionsbyråer. Big 4 och små revisionsbyråer har liknande krav vid anställande av ny personal och även vid vidareutbildning av befintlig. Hur uppdragen utförs är också likt mellan grupperna då båda har revisionsprogram att följa, även om dessa är inköpta av små revisionsbyråer och egenutvecklade av Big 4. Stora skillnader finns mellan Big 4 och små revisionsbyråer vid övervakning då Big 4 har godkända interna kontroller, varför FAR och RI inte behöver kontrollera enskilda revisorer, medan små revisionsbyråers revisorer blir individuellt kontrollerade av FAR eller RI. Oavsett omfattning på byråns kvalitetskontrollsystem eller storleken på revisionsbyrån uppnås ändå kraven i ISQC 1.

Ett flertal företagsskandaler har uppstått under åren där revisorns tillförlitlighet och förtroende har ifrågasatts. Dessa skandaler medförde ett stort problem för revisionen då intressenterna normalt litar på att revisionsberättelserna är korrekta. Informationen i revisionsberättelsen ska hjälpa intressenterna att känna sig mer säkra på företagets ekonomiska situation. Det är därför viktigt att informationen som ges i revisionsberättelsen är värdefull och användbar för företagets intressenter. I den här studien var syftet att kartlägga hur stor andel orena revisionsberättelser som förekommer i svenska aktiebolag som har gått i konkurs totalt och per revisionsbyrå. Vidare var syftet att beskriva och kategorisera olika typer av anmärkningar som förekommer i de orena revisionsberättelserna samt vilka som var mest förekommande totalt och per revisionsbyrå. För att se eventuella samband mellan den orena revisionsberättelsen med dess anmärkningar använde vi faktorn storlek på revisionsbyrå. Vi gjorde detta genom att samla in uppgifter utifrån en lista över alla aktiebolag i Sverige som har gått i konkurs mellan januari och augusti 2010. Resultatet visade att andelen orena revisionsberättelser totalt uppgick till 66 % och att det fanns skillnader mellan olika revisionsbyråer. ”Big four” revisionsbyråerna utfärdade 63 % orena revisionsberättelser medan de mindre revisionsbyråerna utfärdade 67 % orena revisionsberättelser. Den mest förekommande anmärkningen var att aktiekapitalet är förbrukat till mer än hälften och de därefter mest förekommande anmärkningarna var att årsredovisningen har lämnats in för sent samt anmärkning om skatter och avgifter. De mest förekommande anmärkningarna skiljde sig mellan olika revisionsbyråer, både när jämförelser gjordes mellan ”big four” och de mindre revisionsbyråerna och enskilda byråer inom dessa kategorier. Störst skillnader mellan ”big four” och de mindre revisionsbyråerna var anmärkning om ”going concern” och anmärkning om att årsredovisningen lämnats in för sent. ”Big four” revisionsbyråer gav oftare en ”going concern” varning och de mindre revisionsbyråerna anmärkte oftare om för sent inlämnad årsredovisning.

Syfte: Större revisionsbolag har länge inom redovisningslitteraturen associerats med bättre revisionskvalitet jämfört med mindre revisionsbolag. På senare tid har frågan lyfts om större revisionsbolags höga revisionsarvoden beror på högre revisionskvalitet eller marknadsmakt. Denna studie bidrar med nya empiriska underlag inom jämförelsestudier mellan större och mindre revisionsbolag, där revisionsarvodet används som proxy för revisionskvalitet. Vidare tar denna studie, till skillnad från tidigare studier, även hänsyn till revisionskvalitet inom olika riskmiljöer.   Metod: Studien har använt sig av en kvantitativ metod med ett positivistiskt förhållningssätt genom arbetet. En deduktiv forskningsansats har tillämpats där tidigare forskning har legat som grund till studiens framförda hypoteser. Insamling av finansiella sekundärdata för totalt 2518 företag har utförts via databasen Thomson Reuters Datastream.   Resultat & slutsats: Studiens resultat påvisar signifikanta skillnader i revisionskvalitet mellan större och mindre revisionsbolag i studiens olika riskmiljöer. För studiens europeiska länder är förhållandet mellan större och mindre revisionsbolag likvärdiga medan de amerikanska revisionsbolagen skiljer sig signifikant revisionskvalitetsmässigt.   Förslag till fortsatt forskning: Studien har genomförts utan hänsyn tagen till kvalitativa faktorer som kan komma att påverka revisionskvalitet, vilket öppnar ett utrymme för komparativa studier med en kvalitativ inriktning. Det finns även möjlighet att utöka antalet börsmarknader för respektive land eller utvidga antalet länder i olika riskmiljöer.   Uppsatsens bidrag: Studien lämnar två bidrag till redovisningslitteraturen i form av nya empiriska bevis inom revisionskvalitet mellan större och mindre revisionsbolag samt unik forskning kring revisionskvalitetsstudier mellan riskmiljöer. Vidare lämnar studiens resultat incitament åt praktiker att granska revisionsmarknaden för eget vinstintresse samt svarar på normgivares funderingar kring marknadsbalansen mellan större och mindre revisionsbolag.
Aim: Big audit firms have long been associated with higher audit quality, compared to smaller audit firms. Recent studies suggest that the higher audit fees from bigger audit firm is affected by market misuse rather than better audit quality. This study provides new empirical evidence between the comparison of big vs small audit firm, where audit fees are used as proxy for audit quality. Furthermore, this study investigates different litigation environment that could affect audit quality.   Method: This study uses an quantitative based method with an positivist, deductive approach, were earlier studies have had an impact on our hypotheses. Financial information from 2518 companies has been collected from Thomson Reuters Datastream.   Result & Conclusions: This study's result provides significant differences of audit quality between big and small audit firms in different risk environments. For this study, the audit quality relationship between big and small audit firms are equivalent for the European countries while audit quality between big and small audit firms in the US differ significantly.   Contribution of the thesis: This study leaves two contributions to the extent audit literature, in terms of empirical evidence of audit quality between big and small audit firms and unique research results of audit quality in different litigation environments. Furthermore, the results of this study creates incentives for practitioners to review the audit market for self interests and answer legal setters concerns about unbalanced audit markets.   Suggestions for future research: The study has been carried out without consideration of qualitative factors that may affect audit quality. It’s opening a space for comparative studies with an qualitative approach. It is also possible to expand the number of stock exchanges for a country or expand the number of countries in different risk environments.

Ett företags intressenter behöver kunna lägga stor tillit i företagets finansiella rapporter. Därför är det betydelsefullt att det finns en neutral part som revisorer för att säkerställa riktigheten i dessa finansiella rapporter. Lågkvalitativa revisioner kan leda till skadliga konsekvenser för intressenterna eftersom de inte kommer att kunna ta rätt beslut som baseras på dessa finansiella rapporter. Oegentligheter i reviderade årsredovisningar kan också få allvarliga konsekvenser för den ansvariga revisionsbyrån som riskerar ett skamfilat rykte, skadat varumärke och i längden minskade intäkter genom klientbortfall. Vikten av hög revisionskvalitet är grundläggande i företagsekonomin, men en stor faktor till osäkerhet kring begreppet revisionskvalitet finns i hur man mäter och definierar det. Denna studie undersöker hur olika variabler påverkar revisorers benägenhet att utfärda fortsatt drift-anmärkningar, där fortsatt drift-anmärkningar används som en proxy på revisionskvalitet. En fortsatt drift-anmärkning ska utfärdas av revisorn om denne tror att det finns risk för att ifrågasätta ett företags fortsatta drift. En revision som innehåller en fortsatt drift-anmärkning över ett företag som sedan går i konkurs inom tolv månader från revisionstillfället, anses vara av hög kvalitet. Revisionskvalitet har varit och är fortfarande en viktig fråga i flera tidigare studier om revision. Dessa studier har identifierat flera faktorer, både revisorsspecifika och klientspecifika, som kan påverka revisionskvaliteten. Till de faktorer som kan härledas till revisorn finns revisorns kön och revisionsbyråns storlek. Till faktorerna som kan härledas till klienten finns företagets storlek och olika finansiella mått på företagets ekonomiska ställning. Tidigare studier indikerar att dessa faktorer är viktiga för revisorns förmåga att utfärda korrekta revisioner rörande fortsatt drift. I denna studie ser vi närmare på dessa faktorer och deras inverkan på revisionskvaliteten i en svensk kontext. Studien genomfördes med en kvantitativ forskningsmetod och ett deduktivt synsätt där årsredovisningar och revisionsberättelser från 282 konkursinledda onoterade aktiebolag under perioden 2013–2017 undersöktes för att undersöka eventuella samband mellan studiens variabler och revisionskvalitet. Resultatet visar att revisorns kön, klientens soliditet och klientens kassalikviditet har en signifikant inverkan på utfärdandet av fortsatt drift-anmärkningar och därmed revisionskvaliteten. Vårt resultat ger dock inget stöd för påståendet att revisionsbyråns storlek, klientens storlek eller klientens räntabilitet påverkar revisionskvaliteten.

Revisorer har idag till uppgift att granska och uttala sig kring ett företags ekonomi, dess redovisning och, i Sverige, företagets förvaltning. Revision handlar delvis om att förstå det granskade företaget och dess verksamhet. Höga krav ställs på revisorns kompetens och oberoende, delvis för att intressenter ska kunna fatta viktiga beslut efter en korrekt utförd revision. Uppsatsen studerar huruvida det finns olika faktorer som har en inverkan på kvalitetsskillnader mellan små och stora revisionsbyråer. Vi vill med studiens syfte kartlägga och analysera huruvida revisionsbyråns storlek påverkas dess revisionskvalitet. Vi försöker i denna studie besvara vårt syfte utifrån två olika delstudier. Uppsatsens första delstudie består av en grundlig litteraturgenomgång där vi presenterar, för uppsatsen, relevant forskning. Efter en genomgripande litteraturgenomgång fann vi fem faktorer som vi valde att bygga vidare vår uppsats på. Dessa faktorer var upptäcka brister, rapportering av brister, klientportfölj, rykte och kontorsstorlek. Slutsatsen i delstudie 1 visar att faktorerna torde ha en betydande inverkan på revisionskvalitet och att de stora byråerna har lättare, än de mindre byråerna, att åstadkomma en revision av hög kvalitet. Några exempel på detta är att mycket kompetens på plats torde öka chansen att upptäcka brister i revisionen och att de stora byråernas rykte kan vara gynnsam för byråns klientselektion. Därefter följer delstudie 2 som är en fördjupning av uppsatsens delstudie 1. I denna del utförde vi en intervjustudie där 13 revisor intervjuades från både små och stora revisionsbyråer. Detta gjorde vi för att få en klarare bild över hur revisionskvalitet uppfattas av dagens revisorer och huruvida de ser någon skillnad mellan byråstorlekarna. Vi lade även till komfortfrågor under dessa intervjuer då vi ansåg det vara av stort intresse att tillföra den individuella revisorn och dennes upplevda komfort och huruvida detta kunde ha en inverkan på revisionens uppnådda kvalitet. Intervjustudiens resultat visade inga specifika mönster på att revisionskvaliteten skulle vara högre hos någon av de respektive byråstorlekarna. Vi fann istället den individuella revisorn och dennes komfort som den mest betydande faktorn för revisionskvalitet. Vårt kunskapsbidrag blir således utifrån denna studie att revisionskvaliteten inte torde skilja sig åt mellan byråstorlekarna. Vår analys åskådliggör däremot att den individuella revisorns engagemang och komfort är den avgörande faktorn till huruvida skillnader inom revisionskvalitet uppstår mellan byråer.
Today auditor´s task is to review and express their opinion on a company's finances, their accounts and, in Sweden, the company's management. Audit is partly about understanding the audited company and its operations. There are high demands on the auditor's competence and independence, partly because stakeholders should be able to make important decisions for a proper and thorough audit. The research involves studying whether there are different factors that have an impact on the quality differences between small and large accounting firms. We found the subject interesting and wanted to identify and analyze whether the auditing firm's size affected its audit quality. In this study we tried to answer our purpose from two different studies. The first sub-study consists of a thorough literature review where we present, for this essay, relevant research. After a thorough literature review, we found five factors that we chose to build our essay on. These factors included the identification of gaps, the shortcomings Report, Client Portfolio, Reputation and Office Size. The conclusion of this study shows that these factors have a significant impact on audit quality, and that the larger firms, from these factors, have it easier to achieve higher quality audits. Some examples are that more expertise in the office should increase the chance of detecting deficiencies in the audit, and that the great reputation of the agencies can be beneficial to the Agency's client selection. Then follows substudy 2, which is a deepening of the essay’s substudy 1. In this part we carried out an interview study, in which 13 auditors were interviewed from both small and large accounting firms. We did this in order to get a clearer picture of how audit quality is perceived by today's accountants, and whether they see any difference between the firm sizes. We also added comfort issues during these interviews because we considered it to be of great interest to supply the individual auditor and their perceived comfort, and whether this could have an impact on audit quality. The results of the interviews showed that no specific pattern on audit quality would be higher in any of the respective firm sizes. Interestingly, we instead found the individual auditor and his comfort as the most significant factor for audit quality. Our knowledge contribution is thus, based on this study, that audit quality is not higher in any particular firm when it comes to agency size. Our analysis illustrates, however, that the individual auditor's engagement and comfort are the deciding factors to whether differences in audit quality arises between agencies.