Dissertations / Theses on the topic 'Konkurs och Big 4'

Gasellföretag har en snabb tillväxt under en kort tidsperiod men trots en snabb tillväxt försätts en del av företagen i konkurs efter att de erhållit utmärkelsen till gasellföretag. Tidigare forskning tyder på att revisorer som arbetar på en Big 4 revisionsbyrå är mer träffsäkra vid utgivandet av revisonsberättelser än de revisorer som arbetar på andra revisionsbyråer. Tidigare forskning visar också på att auktoriserade revisorer är mer träffsäkra vid utgivandet av revisionsberättelser än godkända revisorer. Syftet med arbetet är att kartlägga och förklara revisorns träffsäkerhet av den sista revisionsberättelsen i gasellföretag som försatts i konkurs. Vidare vill vi analysera vilken typ av revisor som är mest träffsäker vid utgivandet av en oren sista revisionsberättelsen till gasellföretag som försätts i konkurs. Genom en deduktiv ansats kommer vi testa befintliga teorier för att sedan antingen förkasta eller acceptera hypoteser och genom en kvantitativ metod kommer vi samla in sekundärdata till undersökningen. Vårt resultat visar att revisorns träffsäkerhet vid utgivandet av revisionsberättelser inte beror på vilken revisionsbyrå denne arbetar på eller vilken examensnivå revisorn uppnått. Det som istället kan ha betydelse för om ett konkursdrabbat gasellföretags sista revisionsberättelse blir ren eller oren är företagets soliditet.

Revisorerna upprätthåller en viktig funktion som oberoende bedömare av ekonomisk information som regleras genom lagar och förordningar. I dagens samhälle är det viktigt för företag att upprätta pålitliga årsredovisningar för sina intressenter. Det är ett komplext uppdrag för revisorer att göra en adekvat bedömning av företagets fortsatta drift om going concern-varningar skall utfärdads som inte får leda till felbedömningar. Detta eftersom effekterna av sådana medför stora konsekvenser för både företagen och revisionsbyråerna. Utfärdandet av going concern-varningar kan i sin tur resultera i så väl stora intäktsbortfall för revisionsföretagen som negativa signaler till företagets intressenter som kan medföra stora konsekvenser. Exempel på åtgärder är att företaget byter ut sina revisorer eller att företaget begärs i konkurs, det vill säga att den självuppfyllande profetian går i uppfyllelse. Uppsatsens syfte är att visa om det finns ett samband mellan de förlorade revisionsarvodena vid utfärdandet av en första going concern-varning av svenska revisorer. Dessutom skall uppsatsen visa om det existerar ett samband mellan utfärdandet av going concern-varningar och sannolikheten för konkurs för de reviderade företagen.  Uppsatsen tillämpar en kvantitativ metod för att förklara sambanden. Detta sker genom att en testgrupp på 169 företag har selekterats som erhållit en första going concern-varning för bokslutsåret 2009. Testgruppen har jämförts med en kontrollgrupp på 169 företag som är lika finansiellt stressade men inte erhållit en going concern-varning. För att bevisa huruvida något samband existerar tillämpas statistiska beräkningar. Uppsatsens resultat fastställer att ett samband existerar mellan utfärdandet av en första going concern-varning och revisorsbyte. Ju längre ett revisorsuppdrag har pågått desto mindre är sannolikheten för att en going concern-varning skall utfärdas. Däremot visar undersökningen att det inte finns något samband mellan utfärdandet av going concern-varningar och företagskonkurser vilket också tyder på att det inte finns stöd för den självuppfyllande profetians existens.
The auditors maintain an essential roll as an independent authority for control of financial information governed by rules and regulations. In the modern society it’s crucial for the companies to present correct information within annual reports for the stakeholders. It’s a complex task for the auditors to make an adequate judgment of the companies ongoing business if an audit modified opinion should be issued which may not lead to any misjudgements. As the results of such a misjudgement will have huge consequences for both client and auditor. Issuing a going concern modified audit opinion may result in large loss of revenues for the auditors as well as negative information to the stakeholders of the company which may lead to serious consequences for the business of the company. As example on measures taken by the company is to replace their auditors or that the company files for bankruptcy, which means that the self-fulfilling prophecy is accomplished. The purpose of this paper is to show if it exists a correlation between the losses of auditors revenues when issuing a first going concern modified audit opinion by Swedish auditors. In addition this paper will prove if it exists a correlation between issuing a going concern modified audit opinion and the probability of bankruptcy for the revised company. This paper applies a quantitative method to explain the correlations. This analysis is made by the selection of a test group of 169 companies which have received a first going concern modified audit opinion during the financial year of 2009. The test group has been compared by a control group of 169 companies which are financial distressed but have not received a going concern modified audit opinion. To prove whether if it exist any correlations statistical calculations is applied. The results of this paper determine the existence of a correlation between issuing a first going concern modified audit opinion and audit switch. The longer the audit tenure has lasted the lesser is the probability that a going concern modified audit opinion to be issued. However this paper finds no evidence of any correlation between issuing of a going concern modified audit opinion and company bankruptcy which reject the existence of self-fulfilling prophecy.

De uppgifter som revisorn presenterar i sin revisionsberättelse bör intressenter och företag ha förtroende för. Revisorn ska vara en oberoende länk mellan intressenter och företag. Läsaren förväntar sig finna eventuella ekonomiska problem i årsredovisningen. Detta är dock inte alltid fallet. Det är viktigt att revisorerna kan göra en pålitlig bedömning över företagets möjligheter till fortsatt drift. Beslut om going concern-varning måste grunda sig på oberoende och god kunskap om företagets situation. En felaktig going concern-varning kan orsaka problem och intäktsbortfall för både företaget och revisionsbyrån. Intressenterna kan förlora förtroendet för företaget och företaget kan i sin tur byta revisor. Studien fokuserar på huruvida revisorerna kan vara sparsamma med att utge going concern-varning för att inte riskera att förlora företaget som klient och därmed förlora revisionsintäkter. Därför undersöker studien om det finns ett samband mellan förlorade revisionsarvoden och utfärdandet av en första going concern-varning bland svenska företag. Studien vill också visa ifall en going concern- varning ökar sannolikheten för konkurs den s.k. självuppfyllande profetian. Ett bidrag till tidigare forskning är att studien beaktar revisionsuppdragets längd i förhållande till going concern-varning. Från databasen Affärsdata har 432 företag selekterats ut från bokslutsåret 2009. Av dessa hade 216 erhållit en going concern- varning. Denna testgrupp har sedan jämförts med en kontrollgrupp med samma antal som varit finansiellt stressade men inte erhållit någon varning. Studien har använt SPSS som statistiskt program för att kunna göra önskade beräkningar. Studiens resultat visar at det finns ett samband mellan en första going concern-varning och revisorbyte. Studien visar också att längden på revisionsuppdraget påverkar benägenheten att ge en going concern-varning. Däremot finner undersökningen inte något belägg för den s.k. självuppfyllande profetian.
The information that the auditor provides in their audit report should be valid in the eyes of the stakeholders of the company. The auditor should be the independent link between the company and its stakeholders. When reading the audit report, one expects to find all the possible economic problems identified in it, however this is not always the case. It is crucial that the audit of a company’s going concern is reliable. Decisions regarding going concern-modified opinions should be independent and be based on valid information regarding the company’s economic situation. One faulty going concern-modified opinion can set off a whole range of issues and revenue loss for both the company and the audit firm. Consequently stakeholders can lose their trust in the company resulting in a change of audit firm. This thesis is focused on whether or not auditors might be reluctant to hand out going concern-modified opinions in fear of losing a client and the revenue associated with it. Therefore, the thesis investigates whether or not there is a relationship between lost revenue and the first instance of issuing a going concern-modified opinion for Swedish companies. This thesis is also investigating whether the issuance of a going concern-modified opinion will increase the possibility of the company going bankrupt, the so-called self-fulfilling prophecy. A contribution to the previous research regarding the going concern issue is the consideration of audit tenure. We have used 432 companies with fiscal year 2009 extracted from the database Affärsdata. Out of this selection, 216 had been issued a going concern-modified opinion. This test group is then compared to the control group with the same number of companies that were identified as financially distressed but without receiving a going concern- modified opinion. The thesis has used the statistical program SPSS to complete the calculations needed to complete the analysis. The result shows a positive relationship between the first going concern-modified opinion and the change of audit firms. The period of time the auditing requires also effects the predisposition to issue a going concern-modified opinion. However the study was unable to find any statistical evidence for the so-called self-fulfilling prophecy.

Syfte: Tidigare studier har visat att objektiviteten hos revisorer tenderar att brista i större utsträckning i små revisionsfirmor än i större revisionsfirmor. Det finns samtidigt forskning som fastställer att den etiska kulturen i en organisation har en stor inverkan på de enskilda individernas etiska handlande. Studier visar även att organisationskulturen kan skilja sig mellan stora och små organisationer. Vi har utifrån tidigare forskning valt att undersöka om den etiska affärskulturen skiljer sig åt i små och stora revisionsfirmor och om en starkare etisk affärskultur är relaterad till en starkare objektivitet hos revisorer. Metod: Vi har valt att använda oss av en kvantitativ enkätundersökning i vår studie, eftersom vi önskat identifiera ett samband mellan revisionsfirmors storlek och dess etiska affärskultur och om den i sin tur har en påverkan på revisorers objektivitet. Studien har genomförts med hjälp av Ardichvili, Jondle och Mitchells (2013) enkät för att mäta den etiska affärskulturen samt ett etablerat test för att mäta objektiviteten hos revisorer som bland andra Bamber och Iyer (2007) har använt sig av. Enkäten har skickats ut till godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. Insamlad data har analyserats och redovisas med hjälp av statistiska metoder. Resultat: Studien visar på en något starkare etisk affärskultur i de revisionsfirmor som inte är en av de fyra största i Sverige. Resultatet kan dock inte generaliseras till den större populationen på grund av en låg svarsfrekvens. Inget signifikant samband hittades mellan graden av den etiska affärskulturen och revisorernas objektivitet. Förslag till fortsatt forskning: En kvalitativ studie med djupgående intervjuer eller observationer skulle kunna ge en mer nyanserad bild av skillnaderna i den etiska affärskulturen hos revisionsfirmorna. Uppsatsens bidrag: Studier av den etiska affärskulturen i stora och små revisionsfirmor och dess påverkan på revisorers objektivitet har oss veterligen inte behandlats tidigare. En validering av den etiska affärskulturen i små och stora revisionsfirmor kan ge uppmärksamhet till svagheter i kulturen och därmed indikatorer på vad som kan förbättras ur ett etiskt perspektiv.
Aim: Previous studies have shown that the objectivity of the auditors tend to be weaker in small audit firms than in larger audit firms. Research indicates that the ethical culture of an organization has a large impact on individuals' ethical conduct. Studies also show that organizational culture may differ to some extent between large and small organizations. Based on the previous research we have chosen to examine if the ethical business culture differ in large and small audit firms and if a stronger ethical business culture is related to a higher objectivity of the auditors. Method: We have chosen to use a quantitative questionnaire survey method in the study. We wanted to investigate if there is a correlation between the size of audit firms and their ethical business culture and the degree of objectivity of the auditors. The study was conducted using Ardichvili, Jondle and Mitchell’s (2013) questionnaire to measure the ethical business culture and an established test earlier used by Bamber and Iyer (2007) to measure the objectivity of the auditors’. The questionnaire was sent to approved and certified public auditors in Sweden. The collected data were analyzed and reported using statistical methods. Result: The study shows a slightly stronger ethical business culture in the non Big 4-firms than the Big 4-firms in Sweden. The result can not be generalized to the larger population due to a low response rate. No significant associations were found between the degree of ethical business culture and auditor objectivity. Suggestions for future research: A qualitative study using interviews or observations could provide a more nuanced picture of the differences in business culture of auditing firms. Contribution of the thesis: Studies of ethical business culture in large and small audit firms and it’s impact on auditors’ objectivity has to our knowledge not been researched before. A validation of the ethical business culture in small and large audit firms can give attention to weaknesses in culture and thus indicators of what can be improved from an ethical perspective.

Dagens revisionsbransch är stöpt ur företagsskandaler och har under drygt hundra år utvecklats. Många revisionsbyråer har kommit och gått och det samma gäller reglering kring yrket. ISQC 1 är en standard som började gälla i Sverige under 2009 och som ställer krav på att revisionsbyråerna har kvalitetskontrollsystem. Men hur ser egentligen efterlevnaden av denna standard ut i olika revisionsbyråer? I studien tittar vi närmare på två grupper, Big 4 och smårevisionsbyråer. Syftet med studien är att undersöka och jämföra kvalitetskontrollerna i revisionsprocessen hos revisionsbyråer av olika storlek. För att kunna genomföra detta tittar vi i uppsatsen närmare på likheter och skillnader i byråernas kvalitetskontrollsystem. Detta för att analysera om några eventuella samband finns i termer av kvalitetskontroll mellan de olika byråerna beroende på deras storlek samt försöka förklara vad dessa samband kan bero på. Studien utförs med en induktiv ansats och har subjektiva förtecken. Forskningen bedrivs på ett kvalitativt sätt med hjälp av ett intervjuförfarande av två revisorer från Big 4 och fem revisorer från små byråer som utgör uppsatsens empiri. Det görs också en kompletterande studie av samtliga ur Big 4:s “transparency reports”, vilket är ett dokument där respektive byrå beskrivit sina system för kvalitetssäkring. För ökad förståelse görs en dataanalys på samtliga intervjuer, indelade i en mönsterkodning per grupp. Uppsatsen innefattar även en referensram med tidigare forskning kring olika delar inom ISQC 1 och revisionskvalitet samt kring det teoretiska perspektivet vilket är utifrån den institutionella teorin med inriktning på tvingande-, mimetisk och normativ isomorfismer. I studiens analys och slutsatser framgår att Big 4 har ett egenutvecklat större digitalt system, medan små revisionsbyråer istället har enklare lösningar som policys och kvalitetshandböcker för att uppfylla kraven i ISQC 1. Big 4 har tydliga befattningar avseende ansvar, medan små byråer har mer decentraliserad struktur kring ledningsansvar för kvalitet. Något som är gemensamt för båda grupperna är dock att den påskrivande revisorn har huvudansvaret vid pågående uppdrag. Yrkesetiska krav är något som båda grupper följer, men där Big 4 även interagerar egna etiska värderingar utöver de krav som ställs på IESBA. Oberoendet är något som är otroligt viktigt för samtliga revisorer och som genomsyrar hela deras arbete. Accepterandet av nya kunder är den del som skiljer sig mellan grupperna i denna kategori då Big 4:s acceptans sköts centralt i Stockholm, medan små revisionsbyråer gör det lokalt. Vid bibehållandet av kundrelationer sker det dock lokalt både hos Big 4 och små revisionsbyråer. Big 4 och små revisionsbyråer har liknande krav vid anställande av ny personal och även vid vidareutbildning av befintlig. Hur uppdragen utförs är också likt mellan grupperna då båda har revisionsprogram att följa, även om dessa är inköpta av små revisionsbyråer och egenutvecklade av Big 4. Stora skillnader finns mellan Big 4 och små revisionsbyråer vid övervakning då Big 4 har godkända interna kontroller, varför FAR och RI inte behöver kontrollera enskilda revisorer, medan små revisionsbyråers revisorer blir individuellt kontrollerade av FAR eller RI. Oavsett omfattning på byråns kvalitetskontrollsystem eller storleken på revisionsbyrån uppnås ändå kraven i ISQC 1.

Ett flertal företagsskandaler har uppstått under åren där revisorns tillförlitlighet och förtroende har ifrågasatts. Dessa skandaler medförde ett stort problem för revisionen då intressenterna normalt litar på att revisionsberättelserna är korrekta. Informationen i revisionsberättelsen ska hjälpa intressenterna att känna sig mer säkra på företagets ekonomiska situation. Det är därför viktigt att informationen som ges i revisionsberättelsen är värdefull och användbar för företagets intressenter. I den här studien var syftet att kartlägga hur stor andel orena revisionsberättelser som förekommer i svenska aktiebolag som har gått i konkurs totalt och per revisionsbyrå. Vidare var syftet att beskriva och kategorisera olika typer av anmärkningar som förekommer i de orena revisionsberättelserna samt vilka som var mest förekommande totalt och per revisionsbyrå. För att se eventuella samband mellan den orena revisionsberättelsen med dess anmärkningar använde vi faktorn storlek på revisionsbyrå. Vi gjorde detta genom att samla in uppgifter utifrån en lista över alla aktiebolag i Sverige som har gått i konkurs mellan januari och augusti 2010. Resultatet visade att andelen orena revisionsberättelser totalt uppgick till 66 % och att det fanns skillnader mellan olika revisionsbyråer. ”Big four” revisionsbyråerna utfärdade 63 % orena revisionsberättelser medan de mindre revisionsbyråerna utfärdade 67 % orena revisionsberättelser. Den mest förekommande anmärkningen var att aktiekapitalet är förbrukat till mer än hälften och de därefter mest förekommande anmärkningarna var att årsredovisningen har lämnats in för sent samt anmärkning om skatter och avgifter. De mest förekommande anmärkningarna skiljde sig mellan olika revisionsbyråer, både när jämförelser gjordes mellan ”big four” och de mindre revisionsbyråerna och enskilda byråer inom dessa kategorier. Störst skillnader mellan ”big four” och de mindre revisionsbyråerna var anmärkning om ”going concern” och anmärkning om att årsredovisningen lämnats in för sent. ”Big four” revisionsbyråer gav oftare en ”going concern” varning och de mindre revisionsbyråerna anmärkte oftare om för sent inlämnad årsredovisning.

Syfte: Större revisionsbolag har länge inom redovisningslitteraturen associerats med bättre revisionskvalitet jämfört med mindre revisionsbolag. På senare tid har frågan lyfts om större revisionsbolags höga revisionsarvoden beror på högre revisionskvalitet eller marknadsmakt. Denna studie bidrar med nya empiriska underlag inom jämförelsestudier mellan större och mindre revisionsbolag, där revisionsarvodet används som proxy för revisionskvalitet. Vidare tar denna studie, till skillnad från tidigare studier, även hänsyn till revisionskvalitet inom olika riskmiljöer.   Metod: Studien har använt sig av en kvantitativ metod med ett positivistiskt förhållningssätt genom arbetet. En deduktiv forskningsansats har tillämpats där tidigare forskning har legat som grund till studiens framförda hypoteser. Insamling av finansiella sekundärdata för totalt 2518 företag har utförts via databasen Thomson Reuters Datastream.   Resultat & slutsats: Studiens resultat påvisar signifikanta skillnader i revisionskvalitet mellan större och mindre revisionsbolag i studiens olika riskmiljöer. För studiens europeiska länder är förhållandet mellan större och mindre revisionsbolag likvärdiga medan de amerikanska revisionsbolagen skiljer sig signifikant revisionskvalitetsmässigt.   Förslag till fortsatt forskning: Studien har genomförts utan hänsyn tagen till kvalitativa faktorer som kan komma att påverka revisionskvalitet, vilket öppnar ett utrymme för komparativa studier med en kvalitativ inriktning. Det finns även möjlighet att utöka antalet börsmarknader för respektive land eller utvidga antalet länder i olika riskmiljöer.   Uppsatsens bidrag: Studien lämnar två bidrag till redovisningslitteraturen i form av nya empiriska bevis inom revisionskvalitet mellan större och mindre revisionsbolag samt unik forskning kring revisionskvalitetsstudier mellan riskmiljöer. Vidare lämnar studiens resultat incitament åt praktiker att granska revisionsmarknaden för eget vinstintresse samt svarar på normgivares funderingar kring marknadsbalansen mellan större och mindre revisionsbolag.
Aim: Big audit firms have long been associated with higher audit quality, compared to smaller audit firms. Recent studies suggest that the higher audit fees from bigger audit firm is affected by market misuse rather than better audit quality. This study provides new empirical evidence between the comparison of big vs small audit firm, where audit fees are used as proxy for audit quality. Furthermore, this study investigates different litigation environment that could affect audit quality.   Method: This study uses an quantitative based method with an positivist, deductive approach, were earlier studies have had an impact on our hypotheses. Financial information from 2518 companies has been collected from Thomson Reuters Datastream.   Result & Conclusions: This study's result provides significant differences of audit quality between big and small audit firms in different risk environments. For this study, the audit quality relationship between big and small audit firms are equivalent for the European countries while audit quality between big and small audit firms in the US differ significantly.   Contribution of the thesis: This study leaves two contributions to the extent audit literature, in terms of empirical evidence of audit quality between big and small audit firms and unique research results of audit quality in different litigation environments. Furthermore, the results of this study creates incentives for practitioners to review the audit market for self interests and answer legal setters concerns about unbalanced audit markets.   Suggestions for future research: The study has been carried out without consideration of qualitative factors that may affect audit quality. It’s opening a space for comparative studies with an qualitative approach. It is also possible to expand the number of stock exchanges for a country or expand the number of countries in different risk environments.

Ett företags intressenter behöver kunna lägga stor tillit i företagets finansiella rapporter. Därför är det betydelsefullt att det finns en neutral part som revisorer för att säkerställa riktigheten i dessa finansiella rapporter. Lågkvalitativa revisioner kan leda till skadliga konsekvenser för intressenterna eftersom de inte kommer att kunna ta rätt beslut som baseras på dessa finansiella rapporter. Oegentligheter i reviderade årsredovisningar kan också få allvarliga konsekvenser för den ansvariga revisionsbyrån som riskerar ett skamfilat rykte, skadat varumärke och i längden minskade intäkter genom klientbortfall. Vikten av hög revisionskvalitet är grundläggande i företagsekonomin, men en stor faktor till osäkerhet kring begreppet revisionskvalitet finns i hur man mäter och definierar det. Denna studie undersöker hur olika variabler påverkar revisorers benägenhet att utfärda fortsatt drift-anmärkningar, där fortsatt drift-anmärkningar används som en proxy på revisionskvalitet. En fortsatt drift-anmärkning ska utfärdas av revisorn om denne tror att det finns risk för att ifrågasätta ett företags fortsatta drift. En revision som innehåller en fortsatt drift-anmärkning över ett företag som sedan går i konkurs inom tolv månader från revisionstillfället, anses vara av hög kvalitet. Revisionskvalitet har varit och är fortfarande en viktig fråga i flera tidigare studier om revision. Dessa studier har identifierat flera faktorer, både revisorsspecifika och klientspecifika, som kan påverka revisionskvaliteten. Till de faktorer som kan härledas till revisorn finns revisorns kön och revisionsbyråns storlek. Till faktorerna som kan härledas till klienten finns företagets storlek och olika finansiella mått på företagets ekonomiska ställning. Tidigare studier indikerar att dessa faktorer är viktiga för revisorns förmåga att utfärda korrekta revisioner rörande fortsatt drift. I denna studie ser vi närmare på dessa faktorer och deras inverkan på revisionskvaliteten i en svensk kontext. Studien genomfördes med en kvantitativ forskningsmetod och ett deduktivt synsätt där årsredovisningar och revisionsberättelser från 282 konkursinledda onoterade aktiebolag under perioden 2013–2017 undersöktes för att undersöka eventuella samband mellan studiens variabler och revisionskvalitet. Resultatet visar att revisorns kön, klientens soliditet och klientens kassalikviditet har en signifikant inverkan på utfärdandet av fortsatt drift-anmärkningar och därmed revisionskvaliteten. Vårt resultat ger dock inget stöd för påståendet att revisionsbyråns storlek, klientens storlek eller klientens räntabilitet påverkar revisionskvaliteten.

Revisorer har idag till uppgift att granska och uttala sig kring ett företags ekonomi, dess redovisning och, i Sverige, företagets förvaltning. Revision handlar delvis om att förstå det granskade företaget och dess verksamhet. Höga krav ställs på revisorns kompetens och oberoende, delvis för att intressenter ska kunna fatta viktiga beslut efter en korrekt utförd revision. Uppsatsen studerar huruvida det finns olika faktorer som har en inverkan på kvalitetsskillnader mellan små och stora revisionsbyråer. Vi vill med studiens syfte kartlägga och analysera huruvida revisionsbyråns storlek påverkas dess revisionskvalitet. Vi försöker i denna studie besvara vårt syfte utifrån två olika delstudier. Uppsatsens första delstudie består av en grundlig litteraturgenomgång där vi presenterar, för uppsatsen, relevant forskning. Efter en genomgripande litteraturgenomgång fann vi fem faktorer som vi valde att bygga vidare vår uppsats på. Dessa faktorer var upptäcka brister, rapportering av brister, klientportfölj, rykte och kontorsstorlek. Slutsatsen i delstudie 1 visar att faktorerna torde ha en betydande inverkan på revisionskvalitet och att de stora byråerna har lättare, än de mindre byråerna, att åstadkomma en revision av hög kvalitet. Några exempel på detta är att mycket kompetens på plats torde öka chansen att upptäcka brister i revisionen och att de stora byråernas rykte kan vara gynnsam för byråns klientselektion. Därefter följer delstudie 2 som är en fördjupning av uppsatsens delstudie 1. I denna del utförde vi en intervjustudie där 13 revisor intervjuades från både små och stora revisionsbyråer. Detta gjorde vi för att få en klarare bild över hur revisionskvalitet uppfattas av dagens revisorer och huruvida de ser någon skillnad mellan byråstorlekarna. Vi lade även till komfortfrågor under dessa intervjuer då vi ansåg det vara av stort intresse att tillföra den individuella revisorn och dennes upplevda komfort och huruvida detta kunde ha en inverkan på revisionens uppnådda kvalitet. Intervjustudiens resultat visade inga specifika mönster på att revisionskvaliteten skulle vara högre hos någon av de respektive byråstorlekarna. Vi fann istället den individuella revisorn och dennes komfort som den mest betydande faktorn för revisionskvalitet. Vårt kunskapsbidrag blir således utifrån denna studie att revisionskvaliteten inte torde skilja sig åt mellan byråstorlekarna. Vår analys åskådliggör däremot att den individuella revisorns engagemang och komfort är den avgörande faktorn till huruvida skillnader inom revisionskvalitet uppstår mellan byråer.
Today auditor´s task is to review and express their opinion on a company's finances, their accounts and, in Sweden, the company's management. Audit is partly about understanding the audited company and its operations. There are high demands on the auditor's competence and independence, partly because stakeholders should be able to make important decisions for a proper and thorough audit. The research involves studying whether there are different factors that have an impact on the quality differences between small and large accounting firms. We found the subject interesting and wanted to identify and analyze whether the auditing firm's size affected its audit quality. In this study we tried to answer our purpose from two different studies. The first sub-study consists of a thorough literature review where we present, for this essay, relevant research. After a thorough literature review, we found five factors that we chose to build our essay on. These factors included the identification of gaps, the shortcomings Report, Client Portfolio, Reputation and Office Size. The conclusion of this study shows that these factors have a significant impact on audit quality, and that the larger firms, from these factors, have it easier to achieve higher quality audits. Some examples are that more expertise in the office should increase the chance of detecting deficiencies in the audit, and that the great reputation of the agencies can be beneficial to the Agency's client selection. Then follows substudy 2, which is a deepening of the essay’s substudy 1. In this part we carried out an interview study, in which 13 auditors were interviewed from both small and large accounting firms. We did this in order to get a clearer picture of how audit quality is perceived by today's accountants, and whether they see any difference between the firm sizes. We also added comfort issues during these interviews because we considered it to be of great interest to supply the individual auditor and their perceived comfort, and whether this could have an impact on audit quality. The results of the interviews showed that no specific pattern on audit quality would be higher in any of the respective firm sizes. Interestingly, we instead found the individual auditor and his comfort as the most significant factor for audit quality. Our knowledge contribution is thus, based on this study, that audit quality is not higher in any particular firm when it comes to agency size. Our analysis illustrates, however, that the individual auditor's engagement and comfort are the deciding factors to whether differences in audit quality arises between agencies.

I denna utredning har vi undersökt hur beroendeproblematiken påverkat regler och professionalism inom revisorsyrket på de större revisionsbyråerna. Vi har genom teori och intervjuer sökt klargöra yrkesattribut, samband, risker och förebyggande åtgärder mot den enskilde revisorn, samt dennes revisionsbyrås beroende gentemot klient. Vi har från respondenterna stött på överensstämmande uppgifter gällande hot såsom ekonomiskt beroende, alltför informella kundrelationer, tilltagande konkurrens och tung arbetsbörda, vilken riskerar att gå ut över revisionsarbetets oberoende. De förebyggande åtgärderna som revisionsbyråerna använder sig av för att stävja beroendehot är lagarbete, utbildning, avgränsade arbetsuppgifter, kontrollfunktioner. Vi har kommit fram till att den analytiska förmågan hos revisorn är viktig i sammanhanget och kan komma att få utökad betydelse i förlängningen. Vi har sedan ställt frågan hur de stora revisionsbyråernas utökade konsultverksamhet har påverkat branschens fokus på lönsamhet. Vi ser en fortsatt expansion av konsulttjänsternas lönsamhet som en andel av branschens aggregerade intäkter. Teoretiker, yrkesmän och lagstiftare arbetar konsekvent med att utforma ett praktiskt regelverk, vilket bland annat omfattar den oberoendeproblematik som vi har behandlat. Ett stort problem är att behålla jämvikt mellan lönsamhet och oberoende i en bransch som är så pass föränderlig.

Vid tidigare gjorda studier har fokus riktats på personalomsättningen i revisionsbranschens största byråer vilket visat på en hög omsättning över tid. Tidigare forskning har undersökt huruvida revisorer lämnat byrån för en annan byrå eller för en annan bransch.   Syftet med den här studien är att få en fördjupad och nyanserad bild varför revisorn väljer att arbeta på en mindre revisionsbyrå. Frågeställningen är därför varför auktoriserade revisorer söker sig till små revisionsbyråer och vad som får revisorn att stanna kvar på den mindre byrån. Studien bygger på att försöka finna de faktorer som avgör att revisorn söker sig till den lilla byrån men också vad som gör att revisorn väljer att stanna kvar på den lilla byrån. Genomgång av tidigare litteratur inom forskningsområdet gällande revisionsprofessionen har genererat följande begrepp och termer; arbetsglädje och tillfredställelse, organisationskultur och motivation. De aktuella begreppen omsluts därefter av underfaktorer, som mynnar ut i studiens undersökningsmodell. För att kunna utforska och sammanställa modellen har en kvalitativ datainsamlingsmetod, i form av intervjuer genomförts.   Resultatet tyder på att flera faktorer inverkar vid val av byrå och har betydelse för att revisorn ska stanna kvar på den lilla revisionsbyrån. Vi kan också påvisa att några av faktorerna som belysts i tidigare litteratur inte bekräftas i vår studie och därmed ifrågasätts. Slutsatsen som kan dras av följande studie är att vissa faktorer som undersökningsmodellen resulterat i är av mer signifikant betydelse för val av den lilla revisionsbyrån varav de tydligast framträdande anledningarna är jämnare arbetsbelastning, bättre relationer på arbetsplatsen och en bättre balans mellan privat- och arbetsliv.

Studiens syfte har varit att analysera och jämföra utvecklingen samt harmoniseringen av hållbarhetsrapportering av The Big 4 i Sverige och Storbritannien under fyra löpande år (2016–2019). Denna studie genomfördes eftersom hålbarhetsrapportering blir allt mer väsentlig och revisionsföretagen har den kunskap som krävs om ämnet. Därför blir det relevant att analysera The Big 4:s egna hållbarhetsredovisningar. EU har skapat ett nytt EU-direktiv år 2014 i syfte att främja hållbarhetsrapporteringen och dess harmonisering på regional nivå. EU-direktivet har påverkat Sveriges och Storbritanniens nationella lagar om redovisning. Med hjälp av innehållsanalys av årsredovisningar, separata hållbarhetsrapporter och information på The Big 4:s hemsidor har empirin till studien tagits fram. För att kunna tolka den insamlade empirin har institutionella teorin, intressentteorin, legitimitetsteorin och konceptualisering om harmonisering använts. Med hjälp av detta har vi kommit fram till tre olika resultat. Det första resultatet är att The Big 4 använder olika presentationsform i respektive land. Det andra resultatet är att innehållet i The Big 4:s hållbarhetsrapporter skiljer sig mellan de två länderna. Det tredje och sista resultatet är att alla företag som tillhör The Big 4 i Sverige och Storbritannien ingår i FNGC samarbetet.
The purpose of the study was to analyze and compare the development and harmonization of the sustainability reporting of The Big 4 in Sweden and the UK over four consecutive years (2016–2019). This study was done because of sustainability reporting is becoming increasingly important and auditing companies have the knowledge required on the subject. Therefore, it becomes relevant to analyze The Big 4s sustainability reports. The EU has created a new EU-directive in 2014 to promote sustainability reporting and its harmonization at a regional level. The EU-directive has affected Sweden's and the UK's national accounting laws. Using content analysis of annual reports, separate sustainability reports and information published on The Big 4s websites, the empirical data for the study has been developed. To be able to interpret the empirical data collected, institutional theory, stakeholder theory, legitimacy theory and conceptualization of non-financial reporting harmonization have been used. With this we have come to three different results. The first result is that The Big 4 uses different presentation form in each country. The second result is that the contents of The Big 4:s sustainability reports differ between the two countries. The third and final result is that all companies belonging to The Big 4 in Sweden and the UK are part of the FNGC collaboration.

Ju fler servrar, med olika konfigurationer och olika system, som blir medlemmar i ett nätverk, desto svårare och osmidigare blir det att övervaka nätverksmiljön. Men om man använder sig av ett övervakningssystem, som tar emot information från flera servrar, blir det lättare att få en överblick om hur allt fungerar och samtidigt som det går snabbare att få information om felmeddelanden, som man sedan kan åtgärda. I detta dokument tar vi upp olika typer av övervakningssystem som finns ute på marknaden idag, våren 2008. Bland dessa hittar vi t.ex. SCOM 2007, BigBrother, Nagios och Mon. Vi har inte begränsat oss till ett specifikt operativsystem, utan vi tar upp övervakningssystem som passar till Windows och/eller Linux/Unix. Utifrån den information vi hittat om varje övervakningssystem och de kriterier som Valderas Consulting AB vill att systemen ska uppfylla, har vi valt ut tre stycken övervakningssystem som vi tycker passar bäst. Dessa system har vi sen, ett och ett, testat i ett litet nätverk där vi utsätter det för en del scenarior som kan hända ute på företag som t.ex. trasig anslutning, för full hårddisk och kraschat operativsystem. De tre övervakningssystem vi tyckte höjde sig över mängden var SCOM 2007, Big Brother 4 och Nagios. Efter att ha testat vart och ett av dessa tre tycker vi att Nagios är det klart bästa. Det är användarvänligt i installationen, konfigurationen samt i övervakningen. En annan stor fördel med Nagios är att det är gratis, dvs. open source. Om ens datormiljö enbart innehåller Windows-datorer och en domän, passar SCOM 2007 bäst, då Nagios måste installeras på en Linux/Unix-dator. Big Brother 4 var bra det med, men faller bort pga. att det inte är gratis, färre testmöjligheter på nätverket och fungerade inte helt bra med att övervaka Linux/Unixdatorer.
The more servers you install in your network, which utilize different types of configurations and operative systems, the harder it gets to monitor the entire network. But if you use a monitoring system to monitor the network it will get much simpler. The monitoring system gathers information from all of your hosts and servers on your network and warns you if something is wrong or not working properly. In this document we will describe many of the monitoring systems that are out on the market today, spring 2008. Among these monitoring systems are: SCOM, BigBrother, Nagios, and Mon. We have not focused on a single operating system, but rather we have gathered information about monitoring systems that can be installed on Windows and/or Linux/Unix environments. From the information, which we have gathered about each monitoring system, and the criteria that Valderas Consulting AB gave us, we have focused on three monitoring systems that seem to be the best. We have installed these systems, one at a time, on a server that’s part of a small network, and run several tests, such as failure to the network and an operating system crash, to see how each system handles these failures in a real life environment. We thought that SCOM 2007, Big Brother 4, and Nagios were the best amongst the systems we looked at. After testing each one of them, we think that Nagios is the best. It is userfriendly regarding installation, configuration, and monitoring. One big advantage with Nagios is that it is free of charge, open source. If you have a computer-environment that contain computers with Windows, and you only have one domain, then SCOM 2007 is the system for you to choose, because Nagios only works if it is installed on a computer with Linux/Unix. Big Brother 4 was also ok, but it had some issues. It is not free of charge, and it did not have as many tests, to run on the network-units, as Nagios. We also had some problem, with Big Brother 4, regarding monitoring computers with Linux/Unix.

Bakgrunden till denna studie är att en förändring i svensk normgivning skett. Bokföringsnämnden publicerade år 2008 det förenklade regelverket K2, som företag inom kategorin mindre företag sedan dess haft möjlighet att tillämpa. År 2012 publicerade Bokföringsnämnden det nya och kompletterande principbaserade regelverket K3 som börjar gälla 1 januari 2014. Cirka 90 % av Sveriges företag tillhör kategorin mindre företag och är således aktuella för valet mellan K2 och K3. Studien fokuserar på redovisningsprofessioners påverkan på valet. Studiens syfte är att förklara huruvida nyttjandet, eller icke-nyttjandet, av revisionsbyrå och/eller redovisningsbyrå påverkar valet mellan K2 och K3. Studien har en deduktiv ansats och använder institutionell teori och agentteori för att förklara påverkan på redovisningsvalet. Studien innefattar en kvantitativ metod och telefonintervjuer med 211 företag har genomförts. Intervjuerna har kompletterats med insamlad sekundärdata från Affärsdata. Studien visar att många företag ännu inte har gjort sitt val av redovisningsregelverk. Företag som granskas av någon Big 4-byrå vet i större utsträckning, jämfört med företag som granskas av övrig revisionsbyrå, vilket regelverk de kommer tillämpa 2014. Således påverkar dessa byråer företags redovisningsval. Studien visar att företag som anlitar redovisningsbyrå, i större utsträckning, inte har börjat tillämpa K2, i jämförelse med företag som ej anlitar redovisningsbyrå. Den troliga förklaringen till detta är att företag med redovisningsbyrå inte vet vilket regelverk de tillämpar.

Nyckelord: Revision, revisorers oberoende, fortsatt drift, Big 4, konsulttjänster och klientstorlek. Bakgrund: Under 2000-talet har den finansiella revisionen genomgått en rad förändringar. Detta till följd av ett antal händelser såsom Enronskandalen som kom att ifrågasätta revisorers oberoende ytterligare. Syfte: Studiens syfte är att undersöka huruvida en revisors oberoende påverkas av variabler som revisionsbyråns storlek (Big 4), konsulttjänster och klientstorlek. Metod: Utifrån en deduktiv ansats har vi använt en kvantitativ metod genom att analysera sekundärdata som vi hämtat från Affärsdatas databas. Urvalet bestod av årsredovisningar och dess tillhörande revisionsberättelser som studerats utifrån kriterierna: svenska aktiebolag som inlett konkurs under april, maj och december 2010. Studiens kvantitativa data har jämförts med tidigare forskning inom revisionsområdet, denna forskning bottnar i teorier kring agentteori och revision som försäkran. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att Big 4 anmärker i något större utsträckning än övriga revisionsbyråer kring fortsatt drift. Studien fann ett signifikant samband mellan Big 4 och konsulttjänster, företag som nyttjar revisionstjänster från Big 4 nyttjar konsulttjänster i högre utsträckning än företag som har annan revisionsbyrå. Klientstorlek har enbart en påverkan på företagens benägenhet att köpa konsulttjänster, det vill säga förekomsten av att även köpa konsulttjänster utöver revisionen ökar i takt med företagens storlek, om än inte signifikant. Sammanfattningsvis kan klargöras att ingen av de undersökta variablerna har någon signifikant inverkan på anmärkning kring fortsatt drift, varken enskilt eller tillsammans. Detta resultat gör att den rimligaste tolkningen blir att revisorerna förblir oberoende trots påverkan utifrån. Det mesta talar för att valet av revisionsbyrå, vilka tjänster som nyttjats eller vilket företag man representerar inte påverkar revisorns oberoende vilket visar på att revisorn tycks klara av sin uppgift som en tredje oberoende part.
Background: During the early 2000s the financial audit went through a series of changes. The cause of these changes were several, one of these reasons were the Enron scandal which arouse the question about the importance of auditor independence once again.  Purpose: The purpose of the study is to examine whether variables as Big 4, advisory services or client size has any influence on auditor independence. Method: From a deductive point of view a quantitative method has been used as we analyzed data collected from the database Affärsdata. The data were collected from annual reports and audit reports which were analyzed based on the following criteria: Swedish limited companies with a started bankruptcy process during April, May or December in the year 2010. The data of the study have been compared with previous research in the audit field which deals with the theories agency theory and audit as an affirmation. Results and conclusion: The results of the study shows that Big 4 firms tend to issue going concern opinions in a slightly higher extent than other audit firms. There is a significant association between Big 4 and advisory services. Companies who use audit services provided by a Big 4 firm also use their advisory services to a higher extent than those who use audit services from other audit firms. Client size does only show an association, even though it is not statistically significant, between those companies who use both audit and advisory services, in other words, the tendency of using both audit and advisory services increase with company size. None of the investigated variables had any significant affect on the tendency to issue a going concern opinion, neither individually nor together. The most reasonable explanation to these results comes down to the fact that the Swedish auditors are independent due to the variables we studied. Based on this we conclude that the choice of audit firm, weather companies use advisory services or not, or who you are, does not affect the auditor’s independence which indicates that auditors cope with the independence issues quite well.

Bakgrund: Utvecklingen av revisorsprofessionen kan härledas ända till 1895. En utveckling som grundas i professionalitet men som på senare år blivit allt mer kommersialiserad. Revisionsbyråernas ägare benämns som partners och likt andra organisationstyper har ägarna en stor påverkan på organisationen. Partners skiljer sig dock från många andra ägare i stora företag med sin aktiva närvaro i det dagliga arbetet. Positionen som partner innebär bl.a. makt, status och finansiella fördelar. Incitamenten med partnerskapet bör variera beroende på partnerandel, vilket kan tänkas leda till en dominans av antingen professionell eller kommersiell logik. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om partnerandelen påverkar revisionskvalitén inom de fyra största revisionsbyråerna i Sverige. Metod: För att undersöka studiens syfte har en hypotes skapats utifrån agentteorin samt kommersiell och professionell logik. Studien utförs med hjälp av en tvärsnittsdesign och en deduktiv ansats. Studien har utförts på ett urval som består av de fyra största revisionsbyråerna i Sverige och deras klienter på Stockholmsbörsens tre största listor för år 2012 och 2018. Slutsatser: Studien kan från analys och diskussion komma till en slutsats att partnerandelen har en påverkan på revisionskvalitén. Med studien kan det utläsas att auktoriserade revisorer per partner har en positiv relation till revisionskvalitén
Background: The development of the auditor profession originates from 1895. However, the development that is based on professionalism has in recent years become increasingly commercialized. The audit firm’s owners are called partners and like other types of organizations, the owners have a big impact on the organization. However, partners differ from other owners with their presence in the daily business. The position as a partner comes with power, status and financial advantages, which may lead to a dominance of either professional or commercial logic. Purpose: The purpose of the study is to explore whether the partner share affects the quality of auditing within the four biggest audit firms in Sweden. Method: To fulfill the purpose of the study, a hypothesis has been formulated with agency theory and commercial and professional logics. This study uses a crosssectional design with a deductive approach. The selection of data includes the four biggest audit firms in Sweden and their clients on the three biggest lists in the Swedish stock market during 2012 and 2018. Conclusions: The study can conclude from analysis and discussion that the partner share has an impact on audit quality. The study shows that authorized auditors per partner have a positive relationship to audit quality

The most common way for small companies in Sweden to finance themselves is through loans from various credit institutions. In recent years, financial crises have affected the regulation of credit and, above all, the limited credit management has affected smaller companies, as they are considered to be a greater risk for creditors. Since the audit obligation was abolished in Sweden in 2010, only 30 percent of the companies are required by law to have an auditor. In addition, 80 percent of all start-ups choose not to hire an auditor. Earlier research suggests that auditing can be an important factor in reducing the risk and thereby the interest cost on lending to small businesses, as an auditor can contribute to ensuring the reliability of the company's financial reports. In addition, previous studies describe that companies that hires auditors who work at a large and well-known audit firm, known as the Big Four auditor, or who have a higher education level, receive a lower interest cost. Since there are no previous quantitative studies based on the Swedish context, this study aims to test and explain whether there is a link between the voluntary audit and the company's interest costs in Sweden. Furthermore, the study aims to test and explain whether the relationship is dependent on the type of auditor that is hired. Through a literature study, three hypotheses are formulated, which are tested in this study using statistical tests. The tests are based on 327 randomly selected companies' annual reports and each hypothesis is tested separately to be able to fulfill the purpose of the study. The result shows that there is a significant correlation between the use of an auditor and a company's interest costs. However, the study does not strengthen previous research on whether a Big Four auditor or an authorized auditor lowers the interest cost of a company. The conclusion of the study is therefore that companies in Sweden that are not required to be audited should hire an auditor to obtain lower costs for borrowed capital, but which type of auditor the company hires is less important.
Det vanligaste sättet för mindre företag i Sverige att finansiera sig på är genom lån från olika kreditinstitut. De senaste årtionden har olika finansiella kriser påverkat regleringen kring kreditgivning och främst har den åtstramade kredithanteringen drabbat mindre företag eftersom dessa anses utgöra en större risk för kreditgivarna. Sedan revisionsplikten avskaffades i Sverige år 2010, är det endast 30 procent av de svenska aktiebolagen som enligt lag måste ha en revisor. Dessutom väljer 80 procent av alla nystartade företag att inte anlita någon revisor. Tidigare forskning menar att revision kan vara en viktig faktor för att risken och därmed räntekostnaden vid kreditgivning till små företag ska minska, eftersom en revisor kan bidra med att säkerställa tillförlitligheten i företagets finansiella rapporter. Dessutom beskrivs i tidigare studier att företag som anlitar revisorer som arbetar på en stor och välkänd revisionsbyrå, så kallade Big Four-revisorer, eller som har en högre utbildningsnivå, erhåller en lägre räntekostnad. Då det inte finns tidigare kvantitativa studier som baseras på en svensk kontext syftar denna studie till att testa och förklara huruvida det finns ett samband mellan den frivilliga revisionen och företagets kostnader för lånat kapital i Sverige. Vidare syftar studien till att testa och förklara om sambandet är beroende av vilken typ av revisor som anlitas. Genom en litteraturstudie formuleras tre hypoteser, vilka testas med hjälp av ett flertal statistiska tester. Testerna utgår från 327 slumpmässigt utvalda företags årsredovisningar och varje hypotes testas var för sig för att kunna uppfylla studiens syfte. Resultatet visar att det finns ett signifikant samband mellan anlitandet av en revisor och ett företags kostnader för lånat kapital. Däremot stärker inte studien tidigare forskning angående huruvida anlitandet av en Big Four-revisor eller en auktoriserad revisor sänker räntekostnaden i ett företag. Slutsatsen för studien är därför att icke-revisionspliktiga aktiebolag i Sverige bör anlita en revisor för att erhålla lägre kostnader för lånat kapital, men vilken typ av revisor företaget anlitar är av mindre betydelse.

Cyber-Physical System (CPS) or Digital-Twin approach are becoming popular in industry 4.0 revolution. CPS not only allow to view the online status of equipment, but also allow to predict the health of tool. Based on the real time sensor data, it aims to detect anomalies in the industrial operation and prefigure future failure, which lead it towards smart maintenance. CPS can contribute to sustainable environment as well as sustainable production, due to its real-time analysis on production. In this thesis, we analyzed the behavior of a tool of Ringvalsverk 4, at Ovako with its twin model (known as Digital-Twin) over a series of data. Initially, the data contained unwanted signals which is then cleaned in the data processing phase, and only before production signal is used to identify the tool’s model. Matlab’s system identification toolbox is used for identifying the system model, the identified model is also validated and analyzed in term of stability, which is then used in CPS. The Digital-Twin model is then used and its output being analyzed together with tool’s output to detect when its start deviate from normal behavior.