To see the other types of publications on this topic, follow the link: Könsmaktsordning.
Dissertations / Theses on the topic 'Könsmaktsordning'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Könsmaktsordning.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Nilsson, Johanna, and Cecilia Sjöberg. "Det var tydligt att hon ville : Genus och könsmaktsordning i våldtäktsrapportering." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35970.
Full text
2
Folcker, Emelie. "Kvinnor, kriminalitet och könsmaktsordning : En kvalitativ studie om återanpassningsarbete på Färingsöanstalten ur ett genusperspektiv." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4154.
Full textAbstract:
This thesis explore women’s needs when reentering society after having served a sentence at the female prison Färingsö, outside Stockholm and whether those needs are being met in the reentry strategies that are being provided. Parallel to this the thesis also examines if there, based on nonconformity and gender theories, is a socially constructed representation of women maintained in the rehabilitation work. The method of this thesis applied semi-structured interviews and used snowball sampling to expand the network of informants to obtain the data necessary. Totally five interviews were carried out. Previous research has shown that women in prison have much more complex problems than men and that there is a need for reentry strategies that take gender in account. The results showed that in terms of being able to reenter back in society, women needed help to structure a previously chaotic life. This by getting individual counseling, housing, employment, adequate rehabilitation programs, education and being able to build a network outside the prison, as this could function as a safety net when being released and reentering back into society. The women also pointed out that there is a need for better information and more individual planning, especially in relation to the release from prison. In regards to the question whether there is socially constructed representation of women held in the reentry strategies this could mainly be seen in the work women get to do in prison, such as knitting, sewing and packing baby-bags. This correlates with a normative femininity where the woman is seen as a person with high moral and a nurturing nature. The result also showed that women in prison act in response to societal normative messages about how a woman should be.
3
Nolervik, Mikaela, and Beatrice Hansson. "Mäns våld mot kvinnor : Det ideella arbetet och den rådande könsmaktsordningen." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för socialt arbete, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-19512.
Full textAbstract:
Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som länge har ökat och ännu fortsätter att öka, sett till statistiken. I dagsläget ligger mycket ansvar på ideella frivilligorganisationers bord. Men det krävs mera resurser för att organisationernas arbete skall kunna fungera så bra som möjligt, så att de kan bistå med hjälp till alla kvinnor oavsett bakgrund. Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka hur de ideella organisationernas arbete med våldsutsatta kvinnor fungerar, med mer ansvar och utan tillräckliga resurser. Vi försöker också ta reda på hur saker påverkas av den rådande könsmaktsordning som finns i samhället samt hur det ser ut med attityder kring våldsutsatta kvinnor. Vi utförde två längre, semistrukturerade intervjuer med kvinnor som arbetar med våldsutsatta kvinnor vid två olika organisationer i Östersund för att få bland annat få information kring hur de ser på det ansvar de har samt de resurser de har att röra sig med i sitt arbete. Vi har valt att utföra vår studie ur ett könsmaktsperspektiv där vi har använt oss av teorier och begrepp som rör könsmaktsystemet och härskartekniker.
4
Einarsson, Terese, and Higran Saghir. ""Gubb-berget", HR:s största hinder för inflytande i ledningen? : En kvalitativ studie av kvinnliga HR-chefers inflytande i ledningsarbete och organisation." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-225713.
Full textAbstract:
HR-området har på senare år genomgått en förändring som inneburit en ökad strategisk och värdeskapande roll, vilket ökar betydelsen av HR:s plats i ledningsarbete. Samtidigt som detta skett har vikten av fler kvinnor i ledningsarbete och styrelser blivit ett allt mer omdiskuterat ämne i dagens samhälle och i media. Då HR är en kvinnodominerad profession innebär deras plats i ledningar för det mesta att en kvinnlig chef träder in i en oftast mansdominerad ledningsgrupp. Detta tar HR och kvinnorna ett steg närmare makten. Men hur stort inflytande har dessa kvinnor i ledningen egentligen? Syftet med denna studie har varit att undersöka ledningsplatsens betydelse för upplevt inflytande i organisationen. Studien har undersökt ifall kvinnliga HR-chefer anser att en plats iorganisationens ledning är en förutsättning för inflytande, samt hur eventuella könsmaktsordningar påverkar deras upplevelse av den egna auktoriteten i ledningen. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga HR-chefer inom arbetslivets olika sektorer. För att få förståelse för de kvinnliga HR-chefernas inflytande i ledningsgruppenanvänds teorier kring makt och könsmaktsordningar som teoretisk begreppsram. Studiens resultat visar att ledningsarbete upplevs som en viktig förutsättning för möjligheten till inflytande i organisationen. Resultatet visar att ledningsarbetet underlättar för att lära känna verksamheten och skapa interna relationer, vilket även det beskrivs som viktiga förutsättningar för inflytande enligt studiens respondenter. De anger även att VD:ns stöd är viktigt för att förmedla HR:arbetets betydelse. Studien visar att könsmaktsordningar inom ledningsgruppen kan försvåra möjligheten till inflytande och utgöra ett hinder för de kvinnliga HR-cheferna. Övriga hinder som identifierats är begränsad ekonomi och en generell HR-omognad inom organisationen.
5
Ericsson, Karlsson Jenny Natalie. "Att kommunicera och praktisera jämställdhet : En studie av förskollärares kunskaper om genus och praktiskt jämställdhetsarbete i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14041.
Full textAbstract:
Syftet med undersökningen var att belysa några förskollärares kunskaper om genus samt i vilket utsträckning deras genusmedvetenhet avspeglades i förskolans praktiska arbete med jämställdhet. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur jämställdhetsinriktat arbete kommunicerades till föräldrarna. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Metoden vi valde var semistrukturerade intervjuer där åtta personer ställde upp för en personlig intervju som sedan transkriberats och analyserats. Vårt resultat visade att det fanns ett intresse kring genus och jämställdhet men att arbetet gällande detta inte genomsyrades i verksamheten. De flesta uttryckte att de ville få större kunskap kring ämnet. Slutsatsen vi har kommit fram till är att det finns ett genuint och positivt intresse hos förskollärarna men att det tycks krävas ytterligare bearbetning av nuvarande kunskap för att kunna driva ett fortgående arbete med genus och jämställdhet
6
Skålén, Sofia. "Uppfattningar om jämställdhet på en gymnasieskola." Thesis, Karlstad University, Division for Culture and Communication, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73.
Full textAbstract:
<p>Inom gymnasieskolan läggs allt större vikt vid jämställdhet. Uppsatsens syfte är att undersöka elevers uppfattningar om jämställdhetsarbete inom gymnasieskolan. För att besvara syftet gjordes kvalitativa intervjuer med 14 elever (sju pojkar och sju flickor) vid en stor gymnasie-skola i Sverige. Därutöver intervjuades ordföranden för elevernas jämställdhetsgrupp samt en av skolans två s.k. jämställdhetspedagoger. Resultatet av intervjuerna visade att den ojäm-ställdhet, som präglar dagens samhälle, i viss mån återfinns inom gymnasieskolan men att eleverna är relativt omedvetna om detta. Analysen visar att könsmaktsordningen som genom-syrar samhället återfinns i skolan. Könsmaktsordningen reproduceras både av lärare och ele-ver men de flesta är inte medvetna om dess existens och att de bidrar till dess reproduktion. Analysen visar dock även på tendenser att vissa flickor utmanar ordningen genom att ta för sig mer och kräva mer uppmärksamhet än tidigare.</p>
7
Ihlberg, Sofie. "Ledarskap : en studie om upplevda attityder och erfarenheter kring manligt respektive kvinnligt ledarskap." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för arbetsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13610.
Full textAbstract:
Syftet med studien och denna uppsats är att undersöka och förklara vilka attityder och erfarenheter ledare i våra organisationer möter i sin yrkesroll. Tanken är även att undersöka, förklara och tydliggöra om det kan uppfattas någon skillnad mellan manliga och kvinnliga chefer i organisationen. För att lyckas med detta har arbetet byggt upp utifrån följande frågeställningar: - Upplever respondenterna att de blir bemötta och behandlade på olika sätt av manliga kontra kvinnliga kollegor och anställda? - Har män och kvinnor samma möjligheter till befordringar, utbildningar, karriär- och utvecklings möjligheter? - Vad betyder chefsrollen för individen, skiljer det sig åt beroende på kön? - Är det lika svårt för män och kvinnor att finna balans i livet med en ledarskapsroll på arbetet? Denna studie, precis som annan forskning kommer fram till att det inte skiljer så mycket mellan manliga och kvinnliga ledare på de flesta punkter. Det är ett fåtal områden som utskiljer sig, för mig var det främst när det kommer till att finna balansen mellan arbetsliv och familjeliv. Är det kanske så att kvinnorna i ledande positioner anpassar sig till de förutsättningar som är, det vill säga lägger bort sina kvinnliga sidor och axlar de mer mansdominerade dragen, för att kunna lyckas i sin ledarroll?
8
Bajrami, Maida, and Ulrika Andersson. "Sexköpslagen- hinder eller möjlighet?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26505.
Full textAbstract:
Vårt syfte i denna studie har varit att undersöka och belysa diskurser om sexköp och sexköpslagen med fokus på den manliga sexköpares perspektiv. Utifrån vår studie har vi kommit fram till att diskurser om sexköp och sexköpslagen som finns på de arenor där sexköpare befinner sig skiljer sig i viss utsträckning av de diskurser som är allmänt accepterade i samhället. Vi har funnit att det finns en stor samstämmighet hos de flesta av de män vi har kommit i kontakt med när det gäller sexköpslagens fortsatta existens. Det stora flertalet har en negativ inställning till lagen och anser att den borde slopas. Utifrån de manliga sexköparnas resonemang är lagen orättvis eftersom den slår hårt mot vanliga män och dessutom inte gör någon skillnad mellan dessa och de kriminella ligor som i huvudsak ägnar sig åt trafficking. De flesta anser att detta är en modern form av slavhandel och kan inte tänka sig att köpa sex av några andra än självständiga och frivilliga kvinnor. Att köpa sexuella tjänster av kvinnor som är tvingade anses vara moraliskt förkastligt. De upplever inte heller sig själva som kriminella och menar att polisen borde lägga alla sina resurser på att upplösa de kriminella ligor i samhället som handlar med kvinnor. Lagen upplevs dessutom som absurd då den bara kriminaliserar den ena parten. Men även om samstämmigheten är stor har vi upptäckt stora skillnader i språkbruket mellan de manliga sexköparna på internetforumen och i intervjuerna. De förstnämnda har ett mer sexualiserat språk vilket troligtvis beror på att de har befunnit sig på så kallade heta arenor där anonymiteten gör att ett sådant kan användas. Respondenterna har dessutom ett mer städat språk i intervjusituationen eftersom denna är forskningspräglad och därför inte kan ses som en lika fri arena. Åsikterna är dock desamma.Det finns en stor rädsla för att bli tagen av polisen och bli registrerad av myndigheter som inte har någon verklighetsförankring. Enbart ett fåtal sexköpare döms enligt lagen och även i propositionen finns en tendens att se lagen mer som avskräckande och normgivande. Detta märks varken i internetintervjuerna eller på internetforumen där ingen av de vi har haft kontakt med har slutat eller minskat sina sexköp. Inte heller i intervjun med de professionella socialarbetarna kan detta verifieras utan de menar att enbart lagen inte har varit någon anledning för deras klienter att upphöra med köpen. Det finns ett stort förakt bland de manliga sexköparna för den svenska lagstiftningen som de menar utövar överförmynderi. Männen ställer sig även kritiska till lagen eftersom de menar att den slår hårt mot de sexsäljande kvinnorna, särskilt de som är mest utsatta i gatuprostitutionen. Detta beror främst på att handeln mer än tidigare tvingas i det fördolda och att anonymiteten mellan köpare och säljare har blivit större. En vanlig åsikt är också att människohandeln med prostitution som syfte efter det att lagen trädde i kraft ha ökat. Männen ser dock inte som någon anledning att sluta köpa, eftersom de inte uppfattar sig som orsak till de ökade riskerna. Ett påtagligt avståndstagande från det ”ovanliga” finns även bland männen då konsekvenserna av sexköpslagen kommer i fråga. Här utvecklas diskurser där de manliga sexköparna uttrycker enhetligt att införandet av lagen har haft negativ inverkan för enbart de kvinnliga sexsäljarna på så sätt att de blivit mer utsatta för våld. Emellertid är männen eniga om att det är några andra ”farliga” män som utsätter dessa kvinnor för risker, inte de själva. Återigen skapas en uppenbar uppdelning i ”vi” som är normala män som köper vanligt mjuksex och ”de” farliga och våldsamma. Vidare har vi upptäckt att det finns stora likheter i hur männen och den svenska prostitutionspolicyn definierar sexualitet. Den rådande expertdiskursen om den goda sexualiteten verkar ha slagit igenom även när det gäller män som begår en brottslig handling genom att köpa sex. Samma terminologi används för att beskriva sexköp, det vill säga den ska ske mellan två ansvarsfulla vuxna människor och det handlar om vanlig sex utan några konstigheter. Det finns också en vilja att förändra bilden av den patologiserade sexköparen till förmån för den vanlige mannen. Begreppet vanligt är ständigt närvarande i diskussionerna. På så sätt distanserar sig männen från att vara avvikande och identifierar sig med det som betraktas som ”normalt”. Att passa in i normen blir i detta sammanhang väldigt viktigt. Sexköpet handlar då om normal sexualitet där såväl den kvinnliga sexsäljaren som den manliga sexköparen njuter på samma sätt. Emellertid likställs sexköpet som vilken handelsvara som helst. Enligt de manliga sexköparnas perspektiv blir det likvärdigt att köpa någon annans kropp och att köpa hårklippning. Detta problematiseras inte vidare i diskussionerna, utan förblir en aspekt av sexualiteten.<br>Syftet med denna studie är att undersöka vilka diskurser som finns kring sexköp och sexköpslagen. Våra frågeställningar är: Hur sexköpare resonerar kring sexköp och sexköpslagen, dels genom deras individuella resonemang och dels genom diskussioner sinsemellan? Vilka erfarenheter och tankar har professionella av hur sexköpares handlingsmönster och förhållningssätt påverkats av sexköpslagen? Uppmärksamhet har riktats mot den manlige sexköparen. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört internetintervjuer med sju män som har erfarenhet av att köpa sex. Vi har även gjort en kvalitativ intervju med två socialarbetare som arbetar med män som upplever att de har problem med sin sexualitet. Dessutom har vi närvarat på två Internetforum där sexköp och sexköpslagen diskuteras. Delar av denna diskussion använder vi i analysen. Våra teoretiska verktyg kommer huvudsakligen att utgöras av socialkonstruktivism och diskursanalys. Vi har kommit fram till att sexköpare betraktar sig själva som vanliga män och att de vill komma bort från samhällets syn på dem som patologiserade. Det finns en samstämmig uppfattning om att sexköpslagen bör avskaffas och att samhället istället bör lägga mer resurser på att bekämpa trafficking. Dessutom uttrycks en stor irritation över samhällets överförmynderi. De flesta männen framhäver att de endast vill köpa sex av självständiga, frivilliga kvinnor och inte av någon som har blivit tvingad. En vanlig åsikt är att lagen har gjort sexhandeln mer riskfylld för kvinnorna, särskilt de som säljer sig på gatan, men detta är ingen orsak som får männen att vilja sluta köpa sex. Detta förefaller emellertid inte påverka männens benägenhet att köpa sex. I vår studie har vi slutligen funnit likheter mellan de sexköpande männens syn på sexualitet och den syn på sexualitet som presenteras i den svenska prostitutionspolicyn.
9
Lindgren, Sabrina, and Kristine Meidell. "Flickornas knivar är fina, men vad är pojkarnas knivar? : - en jämförande textanalys om genus i historieläromedel." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446458.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka hur genus skildras i historieläromedel inom området forntiden för årskurs 1-3 samt stormaktstiden för årskurs 4-6. Studien syftade även till att belysa om de valda läromedlen knyter an till läroplanens avsnitt om skolans uppdrag gällande kritisk granskning av könsnormer. Därför utformades studiens forskningsfrågor enligt följande: 1. På vilka sätt skildras kvinnor och män i text, i två historieläromedel utifrån Lgr11 inom området forntiden för årskurs 1-3 och två historieläromedel utifrån Lgr11 inom området stormaktstiden för årskurs 4-6? 2. Uppmanar läromedlen till reflektion om könsnormer? Den teoretiska utgångspunkten för studien var genus, där begrepp som bl.a. könsmaktsordning, genuskontrakt och tillskrivet kön tas upp. Metoden som användes var en kvalitativ textanalys och analysmodellen bestod av ett schema konstruerat efter inspiration från Maria Nikolajevas schema gällande egenskaper som tillhör de olika könen, med tillägg efter inspiration från Eva Magnusson. Det empiriska materialet för studien var två läromedel för årskurserna 1-3, där avsnitten om forntiden analyserades, samt två läromedel för årskurs 4-6 där avsnittet om stormaktstiden analyserades. Resultatet presenterades med citat ur läromedlen samt i ett schema konstruerat efter inspiration från Kristina Boréus. Studiens resultat visade att männen i läromedlen framställs i hög grad med sådant som anses vara maskulina sysselsättningar och egenskaper och framställs i få fall med vad som anses vara feminina sysselsättningar och egenskaper. Kvinnorna i läromedlen presenteras främst med vad som anses vara kvinnliga sysselsättningar och egenskaper, men i större utsträckning än männen framställs de med sysselsättningar och egenskaper som anses tillhöra det motsatta könet. Resultatet visade också att samtliga läromedel innefattade reflektioner och/eller uppmaningar till reflektioner om könsnormer. Reflektionerna i läromedlen för årskurs 1-3 fanns till större del i lärarböckerna medan uppmaningarna om reflektioner i läromedlen för årskurs 4-6 var jämnare utspridda mellan grundbok, arbetsbok och lärarbok. Nyckelord: Kvalitativ textanalys, Genus, Könsmaktsordning, Historieläromedel, Jämställdhet
10
Gustafsson, Emma. "Kvinna och chef inom Polismyndigheten i Hallands län." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2554.
Full textAbstract:
<p>Sammanfattning</p><p>Ett mål inom svenskt polisväsende är att skapa en jämnare könsfördelning med avseende på chefsfunktioner inom</p><p>operativ verksamhet. Mot bakgrund i detta startade Polismyndigheten i Hallands län under hösten 2007 ett</p><p>strategiskt långsiktigt utvecklings- och ledarskapsprojekt.</p><p>Syftet med denna undersökning är tvådelat, där ett praktiskt och ett abstrakt teoretiskt syfte har sammanfogats.</p><p>Det praktiska syftet avser på att utvärdera utvecklings- och ledarskapsprojektet ”Att vara chef i operativ</p><p>verksamhet”. Det teoretiska syftet är att undersöka om det finns några genus- och könsrelaterade föreställningar,</p><p>normer och värderingar inom Polismyndigheten i Hallands län som har en negativ inverkan på kvinnors</p><p>möjligheter att söka sig till chefstjänster.</p><p>Undersökningens empiriska material har samlats in genom en enkätundersökning och analyserats med teorier om</p><p>utvärdering och genus- och könsmaktsordning. De resultat som framkommit visar att projektet var ett</p><p>framgångsrikt utvecklings- och ledarskapsprojekt. Ur ett genus- och könsmaktsteoretiskt perspektiv kan det</p><p>fastställas att det förekommer genus- och könsrelaterade föreställningar, normer och värderingar inom</p><p>Polismyndigheten i Hallands län. Detta är dock inte den bakomliggande förklaringen till den låga andelen</p><p>kvinnliga chefer. Denna låga andel beror på civila, praktiska respektive personliga omständigheter.</p><p>Nyckelord: Polismyndigheten, operativ verksamhet, kvinnlig chef, ledarskap, genus- och könsmaktsordning.</p>
11
Helén, Lina. "Våldtog och våldtogs under livesändning : En diskursanalytisk studie om diskursen kring sexualbrott på diskussionsforumet Flashback." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-333178.
Full text
12
Berggren, Carin, and Monika Keynemo. "Gör genuskunskaper skillnad? Om relationen mellan vägledares kunskapsnivå och delaktighet i reproduktionen av en könsuppdelad utbildnings- och arbetsmarknad." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35424.
Full textAbstract:
Syftet med vårt examensarbete har varit att diskutera relationen mellan nivån på kunskaper om genus och studie- och yrkesvägledares delaktighet i reproduktionen av en könsuppdelad utbildnings- och arbetsmarknad. Den tidigare forskning som vi utgår ifrån är SOU 2004:43, forskning om jämställd vägledning och examensarbeten på C- och D-nivå. Vårt arbete bygger på tre genusteoretiska perspektiv. Vi har använt oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkätundersökning, kvalitativa intervjuer samt informantintervjuer. Vi fann skillnader i synsätt mellan vägledarna i resultatet av vår enkät. Vägledarna utan genuskunskaper på högskolenivå beskrev i stor utsträckning aktiviteter för att bryta könsstrukturer. Vägledarna med genuskunskaper på högskolenivå fokuserades istället på att beskriva en medvetenhet hos sig själva. Även de kvalitativa intervjuerna med vägledare med genuskunskaper på högskolenivå visade tydligt på en medvetenhet som enligt vägledarna leder till ett förändrat förhållningssätt, så att de försöker bemöta elever inte utifrån kön, utan som individer och därmed förmedlar fler valalternativ. De vägledare som har genuskunskaper på högskolenivå säger sig ändå inte alltid arbeta så aktivt för jämställdhet som de skulle vilja. Tankar om sega strukturer och svårigheter att förändra traditionella mönster är ständigt återkommande i enkät- och intervjusvaren. Vi konstaterade också genom informantintervjuer med tre programansvariga att det inte ingår någon särskild genusvetenskaplig kurs på Studie- och yrkesvägledarprogrammen, men att avsikten är att genusperspektivet skall genomsyra alla kurser. Vi drar slutsatsen att genuskunskaper gör skillnad och att det är av största vikt att utrusta vägledarna med sådana kunskaper i sin utbildning så att de i sin framtida roll kan främja jämställdhet som är ett sedan länge uppsatt, men inte uppnått mål.<br>Does knowledge of gender affect the way career guidance is performed?
13
Dansdotter, Nyström Anna, and Frida Pålsson. "Könsmaktsordningens verklighet : - En studie om könsmaktsordningens påverkan i en mansdominerad organisation." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104287.
Full textAbstract:
Although gender power order is a recognized phenomenon in our society, little research has illustrated the detailed expressions to expose its impact. It’s often regarded to have an abstract meaning, something we aim to concretize in this study. Our issue is to identify expressions of gender power order in a male dominated organisation and the purpose sets to define the impact those expressions have on the organisation and its employees. To approach this subject we adopt an emancipatory approach on gender power order, with gender equality as the desirable end state. A case study to get insight and reach understanding of employees experiences was conducted using mixed methods. To get a credible overview of the current state our respondents are selected equally based on gender and hierarchical positions. Data sources include a survey and semi structured interviews concerning our three main themes; organisational power, gender power and organisational culture power. We can conclude that gender power order permeates the organisation vertically as well as horizontally. The result of the study presents seven expressions that we interpreted in our empirical analysis. The mapped expressions can due to the complexity of gender power order both consciously and unconsciously be perceived and maintained by the employees. The fact that gender power order has its impact on the organisational environment impedes the purpose of equality work. To raise awareness of the organisation’s hidden reality should therefore be the starting point for moving forward towards men and womens equal rights, obligations and possibilities.
14
Hemlin, Malin. "Vem får representera Gud? : En bildanalys av läromedel inom religionskunskap." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37465.
Full textAbstract:
Uppsatsens syfte är att synliggöra genusaspekter i ett valt läromedel för gymnasieskolan, boken En människa, tusen världar av Robert Tuveson. Gleerups, 2015. Metoden är bildanalys ur ett genusperspektiv som identifierar och analyserar visuella representationer av kön. I studiens avgränsning ingår endast bilder från de fem världsreligionerna för att begränsa analysmaterialets omfång. Utifrån frågeställningarna analyseras visuella representationer i de valda kapitlen, för att urskilja vilka genus som förekommer och huruvida könsmaktsordningen bryts eller befästs. Tidigare forskning visar att bilder i läromedel ofta inte korrelerar med tillhörande text som det är tänkt och att det näst intill aldrig samtalas kring bilderna i läromedlen i utbildningssyfte. Bilders didaktiska syfte ifrågasätts därför av flera forskare då bilderna för det mesta inte lyckas med att vara neutrala utan befäster värderingar. Eftersom bilder består av en mängd tolkningsbara symboler som sätts samman till en helhet har W. J. T Mitchells bildtolkningsteori tillämpats som bildanalysmetod i studien. Den innebär att betydelser av bildens delar lyfts fram för helhetstolkningen och mottagarens perception av det betraktade. Mot bakgrund av detta analyserades de valda materialet och den utförda analysen visade att de olika könen representeras i lika stor utsträckning i de visuella representationerna. Däremot var bilder av män överrepresenterade i situationer som är knutna till religionsutövning och kvinnor oftast förekommer i situationer som rör hushållssysslor, omsorger och i poserande porträtt. Således befästs den rådande könsmaktsordning vilket kan ha betydelse för hur religionsutövning uppfattas och som även går emot skolans värdegrund som ska verka för jämställdhet mellan män och kvinnor.
15
Kernen, Caroline, and Medbo Tova Kurkiala. "Utrymme i det offentliga rummet - med könet som insats : En kvantitativ innehållsanalys av talutrymmet i Debatt." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-90596.
Full textAbstract:
I följande uppsats studeras hur talutrymmet i tid är fördelat mellan kvinnor och män i SVT:s Debatt. Programmet är ett forum för åsiktsyttringar från både makthavare och vanligt folk och har upp till 700 000 tittare. Sveriges Television är ett public service-bolag som har ett avtal med staten om att göra demokratisk tv vilket gör frågan om hur de lyckas med könsfördelningen intressant. Vi utgår i huvudsak från feministiska teorier, men även från teorier om offentlighet och mediernas makt. Vår tes är att den fysiska representationen av kvinnor och män är ungefär jämnt fördelad i Debatt, men att kvinnor får mindre talutrymme och blir avbrutna i större utsträckning än män. Syftet med vår forskning är att belysa detta och de maktstrukturer som ligger till grund för fenomenet. Frågeställningarna som vi utgår från är följande: Stämmer talrepresentationen överens med hur den fysiska representationen ser ut i programmet Debatt när det kommer till kön? Hur är taltiden fördelad mellan kvinnor och män? Skiljer sig sättet åt som en deltagare får eller blir av med ordet, beroende på om det är en kvinna eller man? I vilken roll representeras kvinnor respektive män i programmet? Vad får det för konsekvenser för talutrymmet? Finns det patriarkala mönster i hur talutrymmet fördelas i Debatt? Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöktes elva program från Debatts vår- och höstsäsong 2012, samt deltagarlistor som framställts av SVT. Resultaten visar, precis som vår tes indikerar, att det finns skillnader i könsfördelningen när det kommer till talutrymme. Den fysiska könsfördelningen mellan deltagarna i programmen som undersökts var jämn. Taltiden skiljer sig däremot åt; 38.9 procent av gångerna någon talar i Debatt så är det en kvinna, i resterande 61.1 procent av fallen är det en man. När det kommer till avbrott ser vi en stor skillnad, kvinnor tenderar att inte avbryta män medan de själva avbryts av både män och kvinnor, vilket resulterar i att män får tala till punkt i större utsträckning, och kvinnor oftare avbryts. Vi kan se tydliga patriarkala strukturer då den grupp som får komma till tals oftast är män i övre medelåldern, de pratar en tredjedel av gångerna någon talar i programmet. Med våra teorier i ryggen drar vi slutsatsen att detta får allvarliga konsekvenser för demokratin, då kvinnor inte får en fullvärdig representation i ett av Sveriges mest uppmärksammade forum för debatt.
16
Ersholt, Nina. ""Jag vill inte ha någon särbehandling" : En studie av kvinnor i traditionellt manliga miljöer." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-539.
Full textAbstract:
Studien har undersökt hur det går till när genusroller bildas genom genusrelationer. Fem kvinnor i manliga arenor intervjuades genom fallstudier. Kvinnorna framstod som starka individer som strävade efter jämställdhet i sina handlingar, det kan ses som ett motstånd mot genusrelationer som devalverar kvinnor. Ibland är relationerna komplexa och motsägelsefulla, då osynliga normer påverkar individer omedvetet. De kännetecknas av både en kontinuitet och fragmentering. Relationerna påverkas av mäns makt i samhället. Jämställdhet framstår ibland som ett sätt att vara politiskt korrekt. Kvinnorna har mött motstånd och ifrågasättande från män och kvinnor. Kvinnorna i studien har utvecklats och lärt sig att undkomma förtryckande strukturer genom sina genusrelationer. De verkar på det sättet vara mer medvetna om sina behov och styr sina genusrelationer i riktning mot själförverkligande. Trots det visar studien att maktrelationer som underordnar kvinnor ständigt återskapas genom att det finns en könsmaktsordning som värderar kvinnor lägre än män.
17
Nilsson, Linnea. "De osynliggjorda männen. : En analys av svenska statliga dokument rörande mäns våld mot kvinnor." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149292.
Full textAbstract:
Men's violence against women has been a social problem which, through generations, has received various representations in politics. The problems have been defined on the basis of a male norm, which only provides measures for women to increase their gender equality, security and protection. How has this influenced the problematization of violence in society, but above all, how can the formulation of the representation of the problem affect the visibility of underlying causes of violence's reproduction? What perspectives are invisible in the context of other perspectives that may dominate the discourse of violence against women? Maria Wendt Höjer (2002) has studied in her thesis "Rädslans politik" how the violence has been problematized in politics from the 1900s and beyond, and this paper will do an analysis of political document that was produced 2014-2017. With a qualitative content analysis examined committee directives based on what is visualized in the documents and then analyzed with Carol Bacchis (2009) "What is the problem represented to be?"-approach to see what is invisible when it comes to the ruling politicians performance about the cause of men's violence against women. The directives differ because one directive is asking for a national strategy and the other is for a more focused action-policy assignment but can be compared when dealing with the same subject. The comparison, however, shows some dissimilar results in terms of assumptions and what is visible and invisible in the problematization of men's violence against women. The results shows that the ideological starting points for achieving gender equality goals need to be synchronized to get a good problematization about the underlying causes of violence.
18
Fredenman, Ljubomir. "Positivister och konstruktivister på partnerrelaterat våld i relation till könsmaktsordning: En meta-analys på forskning om dysfunktioner i militära familjer ur två vetenskapliga perspektiv." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23519.
Full textAbstract:
Denna C-uppsats är en meta-analys som granskar 20 vetenskapliga artiklar om partnerrelaterat våld, grymheter i krig och könsmaktsordningar i militära familjer. Alla studier är publicerade mellan 1978 och 2011 och behandlar våld i parrelationer, grymheter som begåtts av både manliga och kvinnliga soldater och kausala samband mellan krig, militarism och det civila samhället. Mitt mål är att testa teorin som säger att krig beror på patriarkala köns-strukturer som konstruerar stereotypa maskuliniteter och femininiteter, vilka i sin tur definierar män som starka, aggressiva och känslolösa, medan kvinnor antas vara svaga, sårbara, och vårdande. Genom att undersöka och jämföra variabler i både positivistisk och konstruktivistisk forskning, söker jag likheter och skillnader som kan ge en vidare förståelse för hur detta fenomen är sammansatt.<br>This BA thesis is a meta-analysis that reviews 21 empirical studies on Intimate Partner Violence (IPV) and gender-relations among military families and the environmental structures in where they live and operate. All studies were published between 1978 and 2011 and reported Intimate Partner Violence in both military and civilian families, atrocities committed by both male and female soldiers and causalities on war and violence. My aim is to test the theory that says; war is depending on patriarchal gender-structures, that construct stereotype masculinities and femininities, which define men as strong, aggressive, and unemotional, while women are assumed to be weak, vulnerable, and caring. By examining both positivist and constructivist research, my ambition is to identify differences and similarities in those approaches, which can contribute to a wider understanding on this specific phenomenon.
19
Holm, Tina, and Jensen Hanna Olasdotter. "Samarbete ger stöd och skydd : Studie av fyra svenska myndigheter gällande stöd och skydd till brottsoffer för sexuell människohandel." Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-82.
Full textAbstract:
<p>Handel med kvinnor är idag ett globalt problem och svenska Rikskriminalpolisen uppskattar att 400 – 600 kvinnor faller offer för människohandel i Sverige varje år. Frågan om statens ansvar och skyldighet att skydda brottsoffrens rättigheter är i liten grad omdiskuterad. I Sverige är totalt åtta myndigheter inblandade i arbetet mot människohandel med sexuella ändamål, men vilken typ av stöd och skydd får brottsoffren? I detta arbete har de fyra, av totalt åtta, myndigheter som har direkt kontakt med brottsoffren undersökts. Dessa är Migrationsverket, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten samt Socialtjänsten. En person från vardera myndighet intervjuades med följande frågeställningar i fokus: Hur ser det stöd och skydd ut som dessa myndigheter ger till brottsoffren under rättsprocessen i Sverige? Hur ser stöd och skydd ut till brottsoffren under återvändandeprocessen? Finns några brister och vilka åtgärder behövs i så fall för att förbättra stödet och skyddet? Ett könsmaktsperspektiv och ett globaliseringsperspektiv användes för att analysera inhämtat material. Analysen visar att det stöd och skydd som brottsoffren får från myndigheterna är acceptabelt i relation till befintliga resurser men att det inte är tillräckligt. Samarbetet mellan myndigheterna kunde vara ännu bättre. Samtliga representanter från de fyra myndigheterna efterfrågar ett utökat och mer stabilt samarbete samt fler kontakter med myndigheter och frivilligorganisationer i brottsoffrens hemländer.</p>
20
Gidoff, Andrea. "Positiv särbehandling : En diskursanalys av den politiska debatten rörande åtgärder för att motverka diskriminering." Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-6578.
Full textAbstract:
<p>Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle, där frågor kring genus och etnicitet ligger i fokus. Därigenom har problem uppmärksammats, så som diskriminering, utanförskap och segregation. Genom att kvinnors underordning och invandrares utanförskap framhävs, har politiska riktningar börjat diskutera olika lösningar. Positiv särbehandling är en form av åtgärdsprogram som ansvariga inom olika samhällsarenor kan ta hjälp av för att utjämna löner och inflytande mellan kvinnor och män, invandrare och svenskar. I denna rapport har jag gjort en komparativ diskursanalys av vänsterpartiets respektive folkpartiets syn på positiv särbehandling som idé och metod. Folkpartiet menar att positiv särbehandling inte nödvändigtvis är så positiv då det bygger på samma principer som negativ särbehandling vilken resulterar i diskriminering och utanförskap. Vänsterpartiet däremot ser positiv särbehandling som en möjlig eller till och med nödvändig strategi för att kunna uppnå jämställdhet och jämlikhet på bland annat arbetsplatser och universitet. I diskussionen har jag tagit hjälp av teorier som behandlar positiv särbehandling.</p>
21
Persson, Cecilia. "En aktiv pojke och en hjälpsam flicka : En studie om könsrelaterade normer för beteende för elever inom gymnasiesärskolan och grundsärskolan." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27763.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att belysa vilka normer som finns kring hur en bra elev ska bete sig i gymnasiesärskolan och grundsärskolan och om normerna skiljer sig åt mellan könen. Frågeställningarna som jag använt lyder "Vilka beteendenormer finns det för flickor och pojkar i gymnasiesärskolan och grundsärskolan?" och "Om det finns skillnader mellan könen – hur skiljer de sig åt?" Studien utfördes på både lärare och elever från grundsärskola samt gymnasiesärskolan. Resultatet bygger främst på intervjuer men jag deltog även i elevernas undervisning under en vecka för både observation och för att skapa en trygg miljö för eleverna inför intervjuerna. I intervjufrågorna utgick jag ifrån en studie som gällde grundskolan av Maria Wester och inspirerades av hennes sätt att tematisera frågorna, men jag anpassade intervjufrågorna efter de medverkande. Teorin som användes i analysen var en teori om genus och könsmaktsordning. Genusteorin innebär att normerna för manligt och kvinnligt skiljer sig åt, och könsmaktsordningen syftar på att den manliga nromen är överordnad den kvinnliga. Genom att analysera mitt material mot en genusteori kom jag fram till att beteendenormerna för pojkar och flickor var olika när det gäller att anses som en en duktig elev. Personerna som medverkade i min studie var alla medvetna om att en inte ska behandla personer olika beroende vilket kön de har, dock fanns det här en skillnad mellan könen. Maktfördelning utifrån genusperspektivet visar att pojkar och flickor lägger sin energi på olika saker. Pojkarna beskrivs som duktiga elever när de presterar bra i skoluppgifter medan flickorna beskrivs som duktiga elever när de är en schysst kompis. Flickorna har två förväntningar på sig för att vara duktig elev, första förväntningen är att vara en schysst kompis därefter prestera bra på skoluppgifter. Pojkarna har bara en förväntning på sig och det är att prestera bra på skoluppgifterna. Det resultat som jag fick fram liknade de resultat om könsrelaterade skillnader i beteendenormer som andra forskare kommit fram till i undersökningar i i grund- och gymnasieskolan.
22
Engfors, Maria. "Rättigheter får man inte – de måste man ta! : En analys av Feministiskt initiativs politiska framförande." Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-6707.
Full textAbstract:
<p>Den här uppsatsen behandlar Feministiskt initiativ (Fi) och den politik partiet representerar. Utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt har fem dokument som Fi publicerat under sitt första år, dokument som tjänar syftet att beskriva partiets politik, studerats. Uppsatsen ger således en inblick i den omvärldssyn partiet framför och i de åtgärdsförslag partiet lagt fram för att komma till rätta med rådande könsmaktsordning. Visionen om ett jämställt samhälle blir framträdande i texterna och yttras tillsammans med begrepp som mångfald, solidaritet och kärlek. Analysen uppehåller sig således främst kring dessa centrala begrepp samt hur de skrivs fram och länkas samman i texterna. Dessutom framhålls olika retoriska och lingvistiska drag, samt andra strategiska knep, vilka kan anses ha hjälpt partiet att framföra sina budskap.</p><p>I en textnära analysdel förklaras de studerade dokumenten i diskursanalytiska termer, med fokus på de fyra diskurser som texterna kan sägas vara uppbyggda kring, nämligen: diskursen om det könsmaktsordnade samhället, diskursen om feministisk politik, kvinnokampsdiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Denna kartläggning följs sedan av en mer teoretiskt hållen diskussion där texterna sätts i relation till just genusteori och feministisk politisk teori. Här aktualiseras Yvonne Hirdmans genussystem som förståelsemodell, och gynocentrism och intersektionalitet identifieras som politiska utgångspunkter i jakten på den feministiska utopin.</p>
23
Klecka, Anna. "Förståelsen av hedersrelaterat våld : En litteraturstudie i ljuset av postkoloniala teorier." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1294.
Full textAbstract:
The murders of Pela Atroshi, Sara Abed Ali and Fadime Sahindal, started a debate concerning the underlying motives of honour related violence. This paper aimed to describe and explain in what way honour related violence is perceived in publications by academics, public authorities and voluntary organisations to name a few. Different types of literature were thematically analysed as well as analysed using a model by Lorentzon. The scope of this paper was narrowed down to Swedish conditions and excluded men as victims of honour related crimes. The conclusion suggests a definition of honour related violence as a result of general patriarchy with different features. For example, men’s honour is connected to women’s behaviour and retaining of virginity. The only way to restore a lost honour is to eliminate the woman physically or socially. The use of postcolonial theories in analyzing the definition resulted in an understanding of honour related violence perceived as something different from Swedish culture.
24
Ulfsdotter, Lilja Felicia. "Mänskliga rättigheter eller menskligarättigheter? : Chaupadi-traditionens efterverkningar." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-412204.
Full textAbstract:
Denna uppsats avser att undersöka och kartlägga från ett genusperspektiv hur en könsmaktsordning och patriarkala strukturer påverkar och bidrar till att traditionen chaupadi följs. Det är en tradition där kvinnan antas vara oren och bringar otur kring sin omgivning och bör därför i vissa fall bo i en menshydda under sin menstruation. Detta är olagligt i Nepal och denna uppsats avser därför att undersöka förklaringar till varför traditionen följs trots en lagstiftning som förbjuder praktiken. Uppsatsen utgår ifrån att det finns en rådande könsmaktsordning och patriarkal struktur som påverkar och även har en del i att traditionen, trots lagstiftning, följs. I materialet som presenteras i uppsatsen anses även skam och stigmatisering av både kvinnan och menstruation har en roll i chaupadi och detta undersöks även utifrån ett genusperspektiv.<br>This essay aims to examine and sort out from a gender perspective how a gender order and patriarchal structure effect and contribute to the tradition of chaupadi. Chaupadi is a custom where the women is perceived to be impure and brings misfortunes for her surroundings when menstruating. Because of this she is prompted to stay in a menstrual hut during her period. This custom has been illegal in Nepal since 2005. This essay intends to sort out explanations for why the custom to continue to get practiced even though it has been illegal for 15 years. This study assumes that there is an existing gender order and patriarchal structures that affect and influence the custom and uphold the practice even though there is a law against it. In the material that is presented in the essay, shame and stigma attached to the female menstruating body play a central part in the enforcement, and in the upholding, of the custom. This is also analyzed form a feministic perspective.
25
Jedström, Ida-Lina, and Petrea Svedberg. "Otrygghetens Dimensioner : En sociologisk kvalitativ studie om otrygghet i bostadsorten och offentliga rummet." Thesis, Södertörns högskola, Sociologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43818.
Full textAbstract:
The purpose of the study is to understand different aspects of women's feelings of insecurity when navigating in public areas with a focus on their own place of residence. We highlight some factors that affect the feeling of insecurity, such as environmental factors, previous experiences or the risk of being exposed to xenophobia or sexism. We are also interested in how women handle their insecurity and how insecurity is affected by power structures such as the gender power gap and white privilege. It appears that all of the respondents behave vigilantly towards other people, especially men, when they are in public. This vigilance is expressed in different ways depending on the situation and the positions of the different respondents. The interesting thing is that this vigilance seems to be present regardless of whether the respondents describe themselves as safe or unsafe in public. Another important aspect that is highlighted is how the feeling of security increases when the respondents feel that they can identify with people they meet on the street, as it gives a feeling of inclusion.<br>Studiens utgångspunkt är att förstå olika aspekter av kvinnors känsla av otrygghet när de rör sig i offentliga rummet med fokus på den egna bostadsorten. I vår studie lyfter vi in några faktorer som har påverkan på otrygghetskänslan, såsom miljömässiga faktorer, tidigare erfarenheter eller risken att bli utsatt för främlingsfientlighet eller sexism. Vi har vidare intresserat oss för hur kvinnor hanterar sin otrygghet och hur otryggheten påverkas av maktstrukturer som könsmaktsordningen och vithetsnormen. Det framkommer att samtliga av respondenterna bär på en vaksamhet gentemot andra människor, i synnerhet män, när de rör sig i det offentliga rummet. Denna vaksamhet uttrycker sig på olika sätt beroende på situation och de olika respondenternas positioner. Det intressanta är att denna vaksamhet verkar finnas närvarande oavsett om respondenterna beskriver sig själva som trygga eller otrygga i det offentliga rummet. En annan viktig aspekt som lyfts fram är hur trygghetskänslan ökar när respondenterna upplever att de kan identifiera sig med personer som de möter på gatan, då det ger en känsla av inkludering.
26
Bjälkebring, Charlotta, and Anneli Fernqvist. "Livssituation och möjligheter : Tio högskoleutbildades berättelser om sin etableringsprocess på arbetsmarknaden." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-5713.
Full textAbstract:
<p>Vi intervjuade tio högskoleutbildade om hur deras livssituation påverkade deras etableringsprocess på arbetsmarknaden och deras syn på sin yrkeskarriär. Särskilt intresse riktades mot deras syn på pendling och flyttning. De frågeställningar vi sökte svar på var: Finns det skillnader i synen på mobilitet det vill säga pendla och flytta som kan kopplas till kön, familjesituation och klassposition? Påverkar dessa skillnader respondenternas etablering på arbetsmarknaden och yrkeskarriär? Finns det social konstruerade maktordningar som direkt eller indirekt påverkar individens handlingsval och upplevda handlingsutrymme? Vi använde begreppet intersektionalitet som en tankemodell för att se hur olika maktordningar samverkar. De teorier vi tolkade undersökningsresultat mot bestod av Bourdieus teori om klassposition, teorin om könsmaktsordningen samt Bourdieus familjebegrepp. Det som skiljde de intervjuade åt var om deras sociala liv inkluderade familj eller inte. I studien framkom att de respondenter som hade familj inte kunde tänka sig att flytta eller pendla längre sträckor för att göra yrkeskarriär oavsett om man var kvinna eller man. Respondenterna tar även upp andra hinder såsom ägande av bostad, barnens skola och sociala nätverk. Klart framgick att det är svårt att förena arbete och karriär när man är småbarnsförälder. De personer med utomnordisk härkomst som vi intervjuat var över lag mer pendlingsbenägna. De ansåg att yrkeskarriären var viktig liksom att arbetet stämde med den utbildning de hade.</p><br>Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet
27
Magnusson, Palmcrantz Therese, and Aljareh Shahed Mazen. "Myten om jämställdhet : En kvalitativ studie om hur det svenska rättsväsendet befäster en ojämlikhet mellan könen." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19070.
Full textAbstract:
The purpose of this paper is to examine the law regarding gross violations of women and its application in the Swedish legal system. We have investigated how the legal system takes into account a holistic perspective of the vulnerable situation of women in the investigation and assessment and the extent to which psychological violence in the form of verbal abuse, threats and harassment attention. We also wanted to find out how the law's design may contribute to difficulties in the implementation and interpretation of it. In this study, we used a qualitative research approach when we decided to conduct an interview with a police officer and a textual analysis of four cases from the district court. Interview questions were semi-structured in order to gain a deeper understanding of the phenomenon. The previous research we have chosen highlights how the law of gross violations of women came about, how gender is created and made visible in the legal system, and the criticism that has been leveled at the act's applicability. In the analysis of the empirical material we have used the four theoretical perspectives, commercial construction and interpretation of the law, social control, gender power structure and suppression techniques.A brief summary of the results we have found is that there is a clear gender power structure in the Swedish legal system that reinforces female subordination. The laws and the legal system standards are created and maintained by the male norm. The construction of the law contribute to difficulties in the application of the law when the methods that can be used when interpreting results in the judicial assessment performed on insufficient grounds due to subjective values.We have also recognized a clear pattern that shows that the justice system does not apply a holistic approach in its analysis of the cases where only the physical violence is considered. When they pay attention to the psychological abuse it´s not considered being sufficient evidence for the men to be convicted of gross violations of women. Court cases show that woman's ability to prove the violence she has been subjected to the basis for the district court's judgment regarding the woman's self-esteem. In summary, the results of this study that there is an incorrect application of the law of gross violations of women that lead to women's situation is questioned and the men are not expected to commit the offense was considered to be the reason for the introduction of this law. This occurs due to psychological violence is not considered in the same way as the physical violence which is the basis for how the self-esteem to be valued.<br>Syftet med detta examensarbete är att undersöka lagen om grov kvinnofridskränkning och dess tillämpning i det svenska rättssystemet. Vi har undersökt hur rättsväsendet beaktar ett helhetsperspektiv av den utsatta kvinnans situation vid utredning och bedömning samt i vilken utsträckning det psykiska våldet i form av verbala kränkningar, hot och ofredande uppmärksammas. Vi ville även ta reda på hur lagens konstruktion kan bidra till svårigheter vid tillämpningen och tolkningen av den. I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ forskningsstrategi då vi valt att genomföra en intervju med en polis och en textanalys av fyra stycken rättsfall från tingsrätten. Intervjufrågorna har varit semistrukturerade för att få en djupare förståelse för fenomenet. Den tidigare forskning vi valt att presentera belyser hur lagen om grov kvinnofridskränkning kom till, hur genus skapas och synliggörs i rättssystemet samt den kritik som har framförts mot lagens tillämplighet. Vid analysen av det empiriska materialet har vi använt oss av fyra stycken teoretiska perspektiv, rättens konstruktion och tolkning av lagen, social kontroll samt könsmaktsordning och härskartekniker. En kort sammanfattning av det resultat vi kommit fram till är att det finns en könsmaktsordning i det svenska rättssystemet som befäster kvinnans underordning vid tillämpningen och tolkningen av lagen. Lagarna och rättssystemets normer skapas och bibehålls utifrån den manliga normen. Lagkonstruktion bidrar till svårigheter vid tillämpningen av lagen då de metoder som kan användas vid tolkningen leder till att rättsväsendets bedömningar utförs på otillräckliga grunder till följd av subjektiva värderingar. Vi har även urskiljt tydliga mönster som visar på att rättsväsendet inte tillämpar ett helhetsperspektiv i sin bedömning av fallen då endast det fysiska våldet beaktas. När de psykiska övergreppen uppmärksammas anses inte bevisen vara tillräckliga för att männen ska kunna dömas för grov kvinnofridskränkning. I rättsfallen synliggörs det att kvinnans möjlighet att bevisa det våld hon blivit utsatt för ligger till grund för tingsrättens bedömning gällande kvinnans självkänsla. Sammanfattningsvis är resultatet av denna studie att det sker en felaktig tillämpning av lagen om grov kvinnofridskränkning som leder till att kvinnornas situation ifrågasätts och männen döms inte till det brott som ansågs vara anledningen till införandet av denna lag. Detta sker till följd av att det psykiska våldet inte beaktas i samma utsträckning som det fysiska våldet vilket ligger till grund för hur självkänslan ska värderas.
28
Sollenby, Richard, and Jens Sohlberg. "Vem är mannen som slår? : En totalundersökning av alla fällande domar när det gäller grov kvinnofridskränkning under 2016." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40645.
Full textAbstract:
The aim in the following essay is to describe the characteristics of the man behind verdicts regarding interpersonal violence (IPV). Which explanations does he have for the violence he has used and how does his life circumstances look like? Furthermore, is there gender bias in the justice system: do the gender of the professionals in court affect the verdict or the size of the damages? The essay is a quantitative study written with positivistic elements and from a perspective of gender order and legal sociology. To answer the essay´s questions an exhaustive survey was completed regarding convictions in Swedish courts classified as IPV during the year 2016. The population consisted of 163 convictions this year, and the loss was one conviction that was not located. Results found in this essay shows that a man who does not use an explanation for his behaviour is liable to pay damages, but lesser amounts than a man who explains his behaviour. Other results show that in cases where the offender was under the influence of alcohol, at least under one of the charges, was convicted to a shorter prison sentence and was liable to less damages. Descriptive data generated from the study shows that more than half of the men was living together with children in their households. Furthermore; solely in half of the convictions was the occupation of the man described. Of these 81 convictions that mentioned occupation were only 29 % of the men in labour and 14,8 % either unemployed or on sick leave at the time of the proceedings.<br>Syftet med föreliggande uppsats är att beskriva karaktäristiken hos mannen som döms för grov kvinnofridskränkning. Vilka förklaringar har han till våldet han utövat och hur ser hans livsomständigheter ut? Dessutom undersöks om de professionellas könstillhörighet i rättssalen påverkar bedömningen och utgången av rättegången när det gäller påföljd och strafflängd. Uppsatsen är en kvantitativ studie skriven med en positivistisk ansats och utifrån ett könsmakts- och rättssociologiskt perspektiv. För att söka svar på frågeställningarna har en totalundersökning genomförts av fällande tingsrättsdomar med rubriceringen grov kvinnofridskränkning under 2016. Populationen bestod av 163 domar detta år, bortfallet bestod i en dom inte gått att lokalisera. Det studien visar är att en man som inte har någon förklaringsmodell får lägre skadestånd och än en man som förklarar våldet. Vidare visar resultat i studien att om gärningsmannen är alkoholpåverkad vid brottshändelser utdöms lägre fängelsestraff och mindre skadeståndssumma. Deskriptiva data i studien visar att över hälften av männen lever med barn i hushållet. Endast i hälften av domarna gick det att utläsa mannens sysselsättning och av dessa 81 domar hade enbart 29 % av männen arbete och 14, 8 % var sjukskriven eller arbetssökande vid tidpunkten för rättegången.
29
Laine, Anna. "Sexualbrottens kontext : Om sexualbrottens skapande och konstruering i riksdagen." Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-9471.
Full textAbstract:
<p>När det sker förändringar på det samhälleliga planet, vad gäller normer och värderingar, måste även de lagar samhället följer utvecklas för att på så sätt bli tillämpbara i den nya samhällsordningen. Den svenska sexualbrottslagen är en lag som tydligt visar den utveckling som såväl det svenska samhället som rättsväsendet genomgått under de senaste seklerna. Lagen i sig påvisar hur normer och värderingar vad gäller kvinnans och mannens sexualitet över tid förändrats, samt hur det kvinnliga könet successivt integrerats i det svenska rättsväsendet som rättsligt subjekt. Då det är i den politiska arenan de svenska lagarna förnyas och omarbetas bygger således denna uppsats på de debatter vilka uppstår i riksdagen under en lagändringsprocess. Syftet med uppsatsen är att belysa hur sexualbrott konstrueras och rekonstrueras i riksdagsdebatter. Uppsatsen vilar på en syn om könets betydelse i samhället, då det är svårt när det talas om sexualbrott att inte ta hänsyn till dess påverkan och betydelse.</p>
30
Fjellman, Johan. "Herr pedagog : En essä om en manlig pedagogs förhållning till generaliseringar i en kvinnodominerad miljö." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19128.
Full textAbstract:
Min essä handlar om de erfarenheter jag har som manlig pedagog i förskolan och hur de har påverkat mig som manlig pedagog inom förskolan och mina självupplevda händelser som påverkat mig i min yrkesroll. Den gemensamma nämnaren i mina upplevda händelser jag beskriver är att jag möter tankar om den manliga pedagogen som en förmedlare av värden som antingen ses som goda, eller som hot. Mitt dilemma handlar om att jag som manlig pedagog får förhålla mig till generaliseringar om män som potentiella pedofiler men också generaliseringar om mannen som normskapande och auktoritär aktör i en kvinnodominerad miljö. Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att problematisera och synliggöra olika perspektiv på manliga pedagoger inom förskolan. Min essä sträcker sig över en tidsperiod från slutet av 1990-talet fram till idag.Uppsatsen är skriven i en vetenskaplig essäform. Den är baserad på mina egna erfarenheter och mina erfarenheters möte med olika teoretiska perspektiv och teorier. Att skriva uppsatsen i formen av en erfarenhetsbaserad vetenskaplig essä har hjälpt mig att låta mina erfarenheter möta teoretiska perspektiv och därigenom se mina egenupplevda händelser ur nya perspektiv. I uppsatsens reflekterande del använder jag mig av flera olika teoretiska perspektiv för att kunna få perspektiv på mitt dilemma och nå min frågeställning. Jag inleder uppsatsens reflekterande del med en historisk beskrivning av mannen i den svenska förskolan. Jag beskriver även pedofildebattens ursprung. Med hjälp av olika forskares tankar kring genus, intersektionalitet, maskulinitet och könsmaktsordning reflekterar jag över mitt och de personers handlande som beskrivs i min inledande berättelse.<br>My essay is about the experiences I have as a male teacher in preschool and how they have influenced me as a male teacher in preschool and my self-experienced events that have influenced me in my professional capacity. The common denominator in my perceived events I describe is that I encounter ideas about the male teacher as a mediator of values that are either seen as good, or as a threat. My dilemma is that I as a male teacher may relate me to generalizations about men as potential pedophiles but also generalizations about men as the norm creation and authoritative actor in a female-dominated environment. The essay's main aim has been to identify the problems and highlight different perspectives of male teachers in preschools. My essay spans a period from the late 1990s to today.The essay is written in a scientific essay form. It is based on my own experience and my experience entities meeting with different theoretical perspectives and theories. Writing the essay in the form of an evidence-based scientific essay has helped me to let my experiences meet theoretical perspective and thereby make my own perceived events from a new perspective. In the essay reflective part, I use several different theoretical perspectives in order to gain perspective on my dilemma and reach my issue. I begin the essay reflective part with a historical description of the man in the Swedish preschool. I also describe pedophile debate origin. Using different researcher’s ideas about gender, intersectionality, masculinity and gender power structure, I reflect on my actions and the persons described in my initial story.
31
Michelsson, Sanna, and Greta McDonough. "När manliga män klär sig kvinnligt : En genusanalys av Åhléns normbrytande modekampanj- kläder som uttryck för kön i relation till rådande kulturella koder." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-138614.
Full textAbstract:
Följande arbete är en studie kring mediers reproduktion av könsstereotypa framställningar inom reklam. Genom att låta tidigare discipliner såsom medie- och kommunikationsvetenskap, genusvetenskap, feminism och sociologi inneha en central roll, ämnar studien komma närmare en förståelse för hur djupt rotade och kulturella koder kring kvinnlighet och manlighet bidrar till en rådande könsmaktsordning. Där normer för kvinnligt och manligt mode anknyts till förgivettagna könsroller, vilka reproduceras och upprätthålls av reklambranschen. Syftet med arbetet är således att undersöka på vilka sätt Åhléns, självuttalat, ifrågasätter dessa könsnormer och utmanar dem genom sin modekampanj ”Bryt klädmaktsordningen”. Frågeställningar som besvaras rör på vilka sätt Åhléns genom sin modekampanj ifrågasätter varför manlig klädsel förknippas med mer status och makt än traditionellt kvinnlig, vad som talar för att modekampanjen är normbrytande. Vad i modekampanjen, beroende på vår kulturella kontext, blir normbrytande ifråga om maktstrukturer kring kön? Samt hur Åhléns val av kända profiler i modekampanjen kan motiveras och används som symboler för normbrytande i relation till kön och mode. Dessa frågeställningar besvaras med hjälp av tidigare forskning och teoretiska ramverk tillsammans med en semiotisk analys av Åhléns modekampanj i film och tryckt format. Vidare diskuteras resultatet av studien som visar att Åhléns modekampanj endast ifrågasätter könsnormer ur hänsyn till ett konsumtionsmål. De normbrytande budskapet är diffust, men framgår genom text och tal. Rent visuellt framgår de kända profilerna som normbrytande klädda endast jämte varandra. Resultatet visat att det krävs stereotypt manliga män och stereotypt manliga kvinnor för att våga sig över könsgränserna ur en kapitalistisk agenda. Med följande arbete vill vi bidra till det genusvetenskapliga fältet inom medie- och kommunikationsvetenskapen. Arbetet är menat att belysa hur reklam som medium användas för att påverka samhället; makten att influera människans förhållande till könsnormer och hur budskapsförmedlingen av detta är kontextuellt bunden.
32
Outinen, Martin. "Chefsroll, en genusrelaterad föreställning? : En studie om kvinnor på mellanchefsnivås uppfattningar av sin chefsroll i en mansdominerad bransch." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21648.
Full textAbstract:
The aim of this study is to investigate and describe the perceptions women has of being in middle management position in male-dominated industries. Five qualitative semi-structured interviews have been conducted, and the empirical material analyzed from a phenomenographic perspective. The analyzed data resulted in four categories; Job satisfaction is strengthened by the feeling of security, the Organization task-orientation has a negative impact on the leadership, Traditional notions of masculinity and femininity requires adaptation, Good leadership requires some special features. Conclusion show that women in middle management-positions perceived to have strong support in their management role in the male-dominated industries, however, there are indications that these industries also require a certain type of leadership behavior. Women consider themselves even perceive a shift in the focus of what should be prioritized depending on which department they are in. Male-dominated departments often leads to down prioritizing relationship-oriented tasks, as the women think is an essential part of leadership
33
Ling, Sara, and Karin Sondell. "Metoo: vad påverkar vår inställning till rörelsen?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159284.
Full textAbstract:
Metoo-rörelsen startade 2017 när kvinnor inom flera olika branscher offentligt berättat att de utsatts för sexuella övergrepp (SÖ) och sexuella trakasserier (ST). Metoo möttes med både hyllningar och kritik, och vi önskar därför undersöka vilka faktorer som påverkar allmänhetens inställning till metoo. Vi har undersökt detta via en explorativ enkätstudie med ett bekvämlighetsurval med 288 kvinnor och 119 män, där medelåldern är 25 år. Vi har fyra hypoteser; kvinnor kommer vara mer positiva till metoo än män, de som i hög grad tror på könsmaktsordningen kommer vara mer positiva till metoo, de som tycker att SÖ är mycket allvarligt kommer vara mer positiva till metoo, samt att de som har egna erfarenheter av SÖ kommer vara mer positiva till metoo. En stegvis regressionsanalys, med stöd till metoo som beroendevariabel, visade att samtliga variabler har ett signifikant förklaringsvärde, där tro på könsmaktsordningen är viktigast. Detta innebär bland annat att ideologi är en starkare prediktor än kön. Det betyder att män som tror mer på könsmaktsordningen är mer positiva till metoo än kvinnor som tror mindre på könsmaktsordningen, trots att metoo främst är en rörelse för kvinnor. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan kvinnor och män gällande hur allvarligt de tycker att SÖ är. Sammanfattningsvis ser vi att inställning till metoo har starka samband med ställningstaganden relaterade till ideologi och feminism, och resultaten kan användas för att bättre förstå människors reaktioner i dessa sammanhang.<br>The metoo movement started in 2017 when women in different fields of work spoke out about being victims of sexual assault and sexual harassment. Metoo was received with both tributes and criticism, and therefore we wish to examine which factors affect the public's attitudes to metoo. We investigated this through an explorative survey study with a convenience sample of 288 women and 199 men, with an average age of 25 years. We have four hypotheses; women will be more positive to metoo compared to men, those who strongly believe it exists a gender order will be more positive to metoo, those who think sexual assault is very severe will be more positive to metoo and those who have experienced sexual assault will be more positive to metoo. A stepwise regression analysis, with support to the metoo movement as the dependent variable, showed that all variables had a significant impact, where belief in the gender order was most important. Ideology is thus a stronger predictor than sex. That means that men who believe in the gender system are more positive to metoo than are women that do so to a lesser extent, in spite the fact that metoo is mainly a movement for women. There was no significant difference between women and men regarding how severely they viewed sexual assaults. In summary, we found that attitudes to metoo are strongly connected with standpoints related to ideology and feminism, and the results can be used to better understand people's reactions in these contexts.
34
Bergman, Sofia. "”The whole world loves a fighter” – En studie av ungdomsböckers framställning av maskuliniteter." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-89856.
Full textAbstract:
Uppsatsen analyserar tre skönlitterära böcker vilka är populära hos ungdomar; Ondskan av Jan Guillou, Kampen om Järntronen av George R.R. Martin och John Greens Förr eller senare exploderar jag. Syftet med studien är att uppmärksamma hur manlighet och maskuliniteter framställs och porträtteras för att kunna uppmärksamma hur verkens idealmän konstrueras. Uppsatsens teoretiska ramverk består främst av Raewyn Connells begrepp hegemonisk maskulinitet med särskilt fokus på makt och våldskapital, med vissa komplement av Yvonne Hirdmans terminologier genuskontrakt och könsmaktsordningar. Resultatet visar att de tre romanerna kan placeras på en skala gällande hegemonisk maskulinitet. Makt och våldskapital fyller olika funktion och framstår som viktigast i Ondskan, följt av Kampen om Järntronen och till sist Förr eller senare exploderar jag. Ser vi till en relationell skala är ordningen omvänd.
35
Almström, Vera Henrika. "Hen på bibliotek : En diskursanalys av genusintresserade bibliotekariers tal om begreppet hen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-208862.
Full textAbstract:
This master’s thesis looks at discourses that use the pronoun ”hen”. The media debate in Sweden over this pronoun in 2012 started in connection with the publishing of a children’s picture book: Kivi och monsterhund, by Jesper Lundqvist and Bettina Jansson. The essay investigates how eight librarians, who take an interest in and work with gender issues, talk about the pronoun hen and about this picture book and other books that have characters which are not named as a sex/gender. The essay takes a discursive perspective on reality and on the construction of knowledge and carries out a discourse analysis of the librarians’ talk in the qualitative interviews that were made for this study. In the analysis of these interviews Yvonne Hirdman’s theory of the gender system takes a central part. The result of the analysis is seven discourses that are central to the librarians talk about books and gender and where the pronoun hen is a focus or a related issue. The essay argues that gender categorization is a dominant discourse in our western society and that certain uses of the pronoun hen, especially the discourse named as the Human-discourse, challenges this domination. The discourses that most librarians used were within the reasoning of the dominant discourse of gender categorization. A conclusion is that the meaning of the pronoun hen is not determined by any one discourse but that there may be a political intervention working towards integrating the pronoun hen into the dominant discourse of gender categorization and thereby neutralising the pronoun.
36
Edqvist, Linnea, and Greta Johnsén. "Var är hon? : En kvantitativ innehållsanalys och semiotisk bildanalys ur genusperspektiv av läroböcker i historia för årskurs 4-6." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34048.
Full textAbstract:
This study contains an analysis of images through a gender perspective of three history text books for middle schools. The aim of this study is to clarify if the images reflect a gender power structure where men are superior women. The answered questions were: do women and men appear as often in the pictures of the books? How are women and men portrayed from a gender perspective in the pictures? What possible consequences could the portrayal of men and women cause the education and pupils? Our theoretical perspective is Yvonne Hirdman’s gender theory, Vivien Burr’s social constructionism and Ferdinand de Saussure’s and Roland Barthes’s theory about semiotics. Our methods were a quantitative content analysis combined with a qualitative semiotic analysis of images. The quantitative content analysis showed that there is an overrepresentation of men in the pictures of the books. The qualitative semiotic analysis showed that men are portrayed as main characters in the pictures. This by given more space by positions, accessories and activities. Women on the other hand is portrayed as passive and to some extent as accessories to the men. The women seem to rule in the sphere of children and home, while men seem to be absent in these same areas. Women and men are also physically separated on the images which makes the gender power structure even more clear.
37
Persson, Lorena. "Den virtuella vågen : En studie om nya sociala rörelser, mobilisering och makt i kölvattnet av #Metoo-kampanjen." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-148906.
Full textAbstract:
The study aims to investigating how the #Metoo-campaign with social media and theinternet mobilized and committed people to question existing social structures. Based onthe campaign's own Facebook page, I've investigated what gave this kind of campaign afoothold and impact.In recent decades the Internet and social media has grown in an explosive pace and createda new arena for social interaction. The technological development has created newopportunities for global campaigns and mobilization. Today the internet and social mediaare used as a major source of information in society, as information is spread globallydirectly and you reach a larger audience than you could ever have before. In autumn 2017,the #Metoo campaign was discovered to highlight sexual harassment and a powerstructure in which women subordinate to men. The campaign was spread in social mediavia a hashtag and had been used by 4.7 million people it’s first day.Through this study, the #Metoo-campaign is analyzed and discussed based on thecampaign's Facebook page. An insight into what the senders want with the campaign andhow they work is given and discussed with theories of social movements, social media,power and gender.
38
Björndahl, Linda, and Cecilia Saxe. "När hjälp och stöd blir till bojor och hinder : En kvalitativ studie om socialsekreterares arbete med att återintegrera våldsutsatta kvinnor med skyddade personuppgifter i samhället." Thesis, Högskolan Dalarna, Socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24277.
Full textAbstract:
In the society of today there is a gender power order where men are parent of women. This superiority tends to permeate and affect institutions and organizations of the society. The responsibility of abused women in Sweden lies with the social services and is controlled by the social services act. Together with the national guidelines and common advice of the social board the idea is for the business to form strategies and actions to provide help and support for abused women. The purpose of our investigation is to see how social workers are working to reintegrate women who live with protected personal data in the society based on the right to be self sufficient and independent. A qualitative study using semi-structured interviews were conducted. The empirical data, based on six social secretary experience, evaluated through a thematic analysis and linked to previous research and theoretical perspectives SOC and gender power. The conclusions we have reached are that the work is affected by both experience, way of work, as well as guidelines and limitations in the legislation. The activities offered are helping women in the acute phase but the long termed work have several limitations mainly for protected women.<br>I dagens samhälle råder en könsmaktsordning där män är överordnade kvinnor. Överordningen tenderar även att genomsyra samhällets institutioner och organisationer. Ansvaret för våldsutsatta kvinnor i Sverige ligger på socialtjänsten och regleras i socialtjänstlagen. Tillsammans med Socialstyrelsens nationella riktlinjer och allmänna råd utformas strategier och insatser för att ge hjälp och stöd till våldsutsatta kvinnor. Syftet med undersökning var att titta på hur socialsekreterare arbetar för att återintegrera kvinnor med skyddade uppgifter i samhället, utifrån rätten att vara självförsörjande och självständig. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Det empiriska materialet, baserat på sex socialsekreterares erfarenheter, utvärderades genom en tematiskanalys och kopplades till tidigare forskning och de teoretiska perspektiven KASAM och könsmaktsordningen. Våra slutsatser är att socialsekreterarnas arbete påverkas av såväl erfarenhet, arbetsformer, riktlinjer samt begränsningar i lagstiftningen. Erbjudna insatser hjälper de våldsutsatta kvinnorna i den akuta fasen men i det långsiktiga arbetet återfinns åtskilliga begränsningar främst för skyddade kvinnor.
39
Malm, Albin. "Den religiöst motiverade könsmaktsordningen : En textanalys av Margaret Atwoods The Handmaid’s Tale." Thesis, Uppsala universitet, Religionssociologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353047.
Full textAbstract:
Through the history have the women been subordinated to the men, structures that still are present in these days even though feminist movements have tried work against them. One platform that is quite common to use for drawing attention to a certain subject is popular culture. Here the author can disguise their thoughts or highlight them through another context. This brought my attention to Margaret Atwood’s The Handmaid’s Tale where religious symbols are commonly used through the book at the same time as women’s rights are neglected. I wanted to know how these religious symbols are connected to this kind of structures, how they are motivating them. To answer that question I used a text analysis with the focus to find the underlying factors to this kind of use of religious symbols and how the gender roles are built up. I used two kinds of theories, one is Stig Hjarvard’s mediatization theory with the focus on banal religion, and the other is Yvonne Hirdman’s gender theory that are focusing on the view of women through the history. What I found was that Atwood is using religion as a theme to criticize the patriarchal structures in her time and to comment on the use of religious symbols uncontextualized to debate on questions that affects a majority of people, like questions about sexuality, abortion and sexual abuse.
40
Granell, Magdalena, and Alexandra Åkesson. "Offred är (inte!) mitt namn : könsmaktsordningar och könsnormer i Margaret Atwoods Tjänarinnans berättelse." Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-13511.
Full textAbstract:
Bakgrund: Margaret Atwoods Tjänarinnans berättelse från 1985 är en dystopi där USA har förvandlats till den teokratiska totalitära staten Gilead som utmärker sig genom sin patriarkala struktur där Kvinnan är underordnad Mannen. Denna världssyn lutar sig på makthavarnas tolkning av Bibeln som menar att Kvinnan skapades för att tjäna Mannen och att vara foglig. Genomgående i verket beskrivs även det till synes jämställda samhället innan Gilead som Offred längtar tillbaka till. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur könsmaktsordningen framställs och befästs samt hur könsnormer reproduceras och naturaliseras före och efter Gilead. Teoretisk bakgrund: Uppsatsen grundar sig i strukturalistisk, ideologikritisk och feministisk litteraturteori. Centralt är även Yvonne Hirdman, Simone de Beauvoir och Judith Butlers feministiska forskning, samt Michel Foucaults maktbegrepp. Metod: Metoden för denna uppsats är en kritisk närläsning av verket. Det innebär att en kvalitativ metod som vilar på den hermeneutiska traditionen används. Resultat: Analysen visar att könsmaktsordningen i Gilead framställs och befästs genom olika styrkemedel som exempelvis Bibeln och bio-makt. Protagonisten Offred internaliserar dessa och på så vis börjar se det som makthavarna vill att hon ska se, att det tidigare samhället var otryggt och att hon i Gilead blir omhändertagen. På detta sätt naturaliseras könsmaktsordningen vilket analysen visar har skett redan i samhället innan Gilead. Analysen visar även hur verkets centrala kärleksrelationer är normenliga och att karaktärerna uppvisar traditionella könsnormer. Detta visar att dessa normer därför inte är nya för Gilead utan finns internaliserade och naturaliserade i individerna redan i det till synes jämställda samhället innan Gilead.
41
Svensson, Emelie, and Josefine Isaksson. "’’Rå men hjärtlig’’ : En kvalitativ studie om kvinnor i ledande positioner på en mansdominerad arbetsplats." Thesis, Högskolan Dalarna, Personal och arbetsliv, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-28003.
Full textAbstract:
Vår kandidatuppsats, Rå men hjärtlig - en kvalitativ studie om kvinnor i ledande positioner på en mansdominerad arbetsplats baseras på hur kvinnor i ledande positioner upplever sina förutsättningar och villkor i en mansdominerad organisation. Vidare syftar undersökningen till att redogöra för hur organisationen upplevs arbeta med jämställdhetsfrågor. Intresset för genomförandet av undersökningen grundas i vår egen nyfikenhet av ledarskapet. Ytterligare ville vi få en förförståelse för vad ledande kvinnor kan tänkas möta med utgångspunkten att vara i minoritet. Den teoretiska referensramen består av teorier, begrepp och tidigare forskning gällande kön och genus men även jämställdhet. Genomgående teorier för undersökningen är Doing gender och mannen som norm. Majoriteten av teorierna valdes ut innan insamling av det empiriska materialet. Strategier kvinnor utvecklar på mansdominerade arbetsplatser har tillkommit efter datainsamlingen. En kvalitativ undersökning med semi-strukturerande intervjuer genomfördes i en global industrikoncern i Sverige. Tio (10) kvinnor i ledande positioner från tre (3) olika affärsområden och olika hierarkiska nivåer deltog. Resultatet av undersökningen visar att kvinnor i ledande positioner på en mansdominerad arbetsplats tenderar att möta olika typer av motstånd eftersom att de ofta bedöms utifrån den manliga normen. En organisation kan tillskriva kön olika stereotypa föreställningar vilket de själva har svårt att upptäcka eftersom att det normaliseras i den rådande kontexten. Det framkommer att jargongen kan vara väldigt hård och att en kvinna i ledande position förväntas tåla lite. Resultatet talar även för att de kvinnor som känner sig accepterade trivs mycket bra på sin arbetsplats, att vara accepterad är således betydelsefullt.<br>Our graduate study is based on how women in senior positions experience their prerequisites and conditions in a male-dominated organization. Furthermore, the survey aims at explaining how the organization is working with gender issues and gender equality. The interest in this subject is based on our own curiosity towards leadership. In addition, we wanted to get an understanding of what women in senior positions might experience with the assumption that they are in minority. The theoretical frame of reference consists of theories, concepts and previous research on gender and gender equality. Significant theories for the survey are Doing gender and Man as a norm. The majority of the theories were chosen before the empirical material was collected. Strategies women develop on male-dominated workplaces have been added after the data collection. A qualitative survey with semi-structured interviews was performed in a global industrial group in Sweden. Ten (10) women in senior positions from three (3) different business areas and different hierarchical levels participated. The results of the survey show that women in senior positions in a male-dominated workplace tend to face different types of resistance, because they are often judged based on the male norm. An organization can attribute gender to different stereotypical performances, which they themselves find difficult to detect because it is normalized in the context. It appears that the jargon can be very rough and a woman in a senior position is expected to withstand a little roughness. The result also shows that the women who feel accepted enjoy their workplace, that is also why being accepted is important.
42
Ormos, Maria, Frida Rasmusson, and Anna Sundberg. "Jämställdhet inom redovisningsbranschen En kvalitativ studie om hur företagsledare arbetar för att förändra könsmaktsordningen." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-65156.
Full text
43
Andersson, Ella, and Haglund Josefin Hasselqvist. "“Jag vill inte att de ska se mig som en typiskt tjejig tjej och då se ner på min kompetens” : En intervjustudie om genusbarriärer i den svenska IT-branschen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-445733.
Full textAbstract:
I Sverige ökar antalet kvinnor som är intresserade av ett jobb inom IT-branschen medan andelen kvinnor som arbetar i branschen minskar. Denna studie utforskar detta fenomen ur ett företagsekonomiskt och ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv. Genom intervjuer med tio kvinnor med erfarenheter från den svenska IT-branschen syftar denna studie till att förstå de huvudsakliga barriärerna som kvinnor upplever i branschen. Vi finner tre huvudsakliga barriärer: (i) Maskulin organisationskultur där vi upptäcker att kvinnor anpassar sig till de maskulina kulturerna, (ii) Sociala förväntningar på feminina och maskulina stereotyper där vi kan se att kvinnor förväntas ta ett mer socialt ansvar på arbetsplatsen och (iii) Ifrågasättande av kompetens där vi finner att kvinnors kompetenser ifrågasätts både av andra parter och av sig själva. Till skillnad från studier om samma fenomen i andra länder identifieras inte konflikter mellan privat- och arbetsliv som en framträdande barriär.<br>In Sweden the number of women who are interested in a job in the IT industry is increasing, however the existing portion of women working in the industry is decreasing. This study explores this phenomenon from the business studies perspective, and the media and communication studies perspective. Through interviews with ten women, with experiences from the Swedish IT industry, this study aims to reach an understanding of the main barriers that women experience in the industry. We find three main barriers: (i) Masculine organizational culture where we detect that women are adjusting to the masculine cultures, (ii) Social expectations of feminine and masculine stereotypes where we discover that women are expected to take on more social responsibility at the workplace and (iii) Questioning of competence where we find that women’s competences are being questioned both by other parties and by themselves. Unlike studies of the same phenomenon in other countries, conflicts between personal life and work life is not identified as a distinctive barrier.
44
Nilsson, Alexandra. "Könsmaktsordningen, fortfarande ett problem idagens medier? : Semiotisk bild- och textanalys av livsstilsmagasinen Veckorevyns och Café 2017." Thesis, Södertörns högskola, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-37769.
Full textAbstract:
Livsstilsmagasinen Café och Veckorevyn sägs fungera som inspiration för läsaren till att förbättra sitt liv och illustrera hur kvinnor och män ska se ut och vara. Idealet som tidningarna bygger upp i bild och text är däremot endast en normativ värdering av hur kvinnor och män bör vara. utifrån det samhälle som vi lever i idag - ett samhälle där vår vardag präglas av olika stereotypa ideal, där det skapats ett “vi och dom tänk”. Det är dessa bilder som ses återkommande i det virtuella medielandskapet, som uppvisar en begränsad syn av kvinnor och män, vilket ger upphov till gruppering bland individer. Uppsatsen behandlar hur bilden av kvinnligt och manligt återskapas utefter de normer som redan existerar. De livsstilsmagasin som användes till studien representerar genus och könsmaktsordningen och studiens material består av 13 stycken omslagsbilder från de två ledande livsstilsmagasinen i Sverige. Bilden av kvinnligt och manligt och det som kallas könsmaktsordning grundar sig på ett västerländskt synsätt att se på ideal och resultatet vill hur pass tydligt detta förekommer och även påvisa att om idealet bevarats i detta material också förespråkar en enhetlig och normativ bild av kön. Syftet med denna uppsats är att genom semiotisk bildanalys titta på hur Veckorevyns och Cafés omslagsbilder under 2017 och januari 2018 upprätthåller könsmaktsordningen.
45
Ericsson, Ellen, and Joanna Jarlén. "Sveriges mäktigaste kvinnor är fortfarande underordnade män : En kvalitativ studie om hur kvinnor i Sveriges riksdag upplever maktförhållanden inom politiken i relation till det globala delmålet 5.5." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University, HLK, Globala studier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49376.
Full textAbstract:
Jämställdhet är någonting som diskuteras flitigt i politiska debatter. Det blir bättre och bättre världen över men kvinnor ses fortfarande inte ha lika mycket inflytande över beslutsfattande processer som män. Maktpositionerna domineras än idag av män och Sverige är ett av de länder som ännu inte har haft en kvinnlig statsminister. Den här studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer utförda med kvinnor i Sveriges riksdag. Studien identifierar vilka upplevelser kvinnor i Sveriges riksdag har gällande förväntningar på kvinnor, bemötande mot kvinnor samt deras möjligheter till höga positioner i politiken. Den ser också över hur de själva upplever sin maktposition samt hur makten är könad. Studien undersöks med de Globala Målen, närmare bestämt delmål 5.5, som grund. Tidigare forskning visar hur kvinnor har det betydligt svårare än män gällande att både ta sig in och stanna kvar i politiken samt uppnå ledarskapsroller. Ett intersektionellt perspektiv är i stort sett frånvarande i den tidigare forskningen, därför har den här studien ett fokus på det. Genom en analys utifrån de teoretiska utgångspunkterna homo- och heterosocialitet, glastak, intersektionalitet, ojämlikhetssystemet samt genussystemet identifieras problematik kring det motstånd kvinnor inom politiken möter samt den rådande könsmaktsordningen. Resultatet visar bland annat att kvinnor i riksdagen i stort begränsas inom politiken men att de trots detta ändå är de mäktigaste kvinnorna i Sverige. Studien bidrar till en ökad förståelse för olika maktförhållanden inom svensk politik samt ger en insyn i hur det egentligen kommer sig att Sverige ännu inte har haft en kvinnlig statsminister.<br>Gender equality is something that is frequently discussed in political debates. It’s getting better all over the world, but women are still not seen to have as much influence over decision-making processes as men. The positions of power are still dominated by men and Sweden is one of the countries that has not yet had a female prime minister. This study is based on a qualitative research method through semi-structured interviews conducted with women in the Swedish Parliament. The study identifies what experiences women in the Swedish Parliament have regarding expectations of women, treatment towards women and their opportunities to reach high positions in politics. It also focuses on how the women themselves perceive their position of power as well as how the power is gendered. The study is examined with The Sustainable Development Goals, more specifically sub-goal 5.5, as the basis. Previous research shows how women have a much harder time than men in terms of both entering and stay in politics and achieving leadership roles. An intersectional perspective is to a high degree absent in previous research, so this study has a specific focus on it. An analysis based on the theoretical principles of homo- and heterosociality, glass ceiling, intersectionality, the inequality system and the gender system identifies problems regarding the resistance women in politics encounter and the prevailing gender power system. The results show, among other things, that women in the Swedish Parliament are largely limited in politics, but that they are nevertheless the most powerful women in Sweden. The study contributes to an increased understanding of different power relations in Swedish politics and gives an insight into why Sweden has not yet had a female prime minister.
46
Jenbrant, Nelly. "Kvinnligt ledarskap i en värld av manliga ledare : En jämförande fallstudie mellan Margaret Thatchers och Anna Kinberg Batras politiska karriärer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100033.
Full textAbstract:
This essay examines two different female political leaders' ways to top positions. Even though it is over a century since women received voting rights in both the United Kingdom and Sweden, quite few women leaders have reached top positions. The purpose of this essay is to find explanation factors to why Margaret Thatcher succeeded to reach the top and why Anna Kinberg Batra did not. The method in this essay is a comparing case study between Great Britain's Margaret Thatcher and Sweden's Anna Kinberg Batra and it is analysed through Jane S Jensens theory that tries to give explanations behind the low representation of female political leadership. Yvonne Hirdmans gender theory is also a part of the analytical framework. The result of this study offers several factors as helpful for succeeding in reaching top positions such as growing up in a supportive family, having an attitude that gender would not be an obstacle and to be able to step outside one’s gender role seems essential to reach the political leadership as a female.
47
Poikela, Cassandra, and Anna Tengelin. "”Det här är ingen snällhetsfråga, det är en affärsfråga” : En kvalitativ studie om könsdiskriminering och sexuella trakasserier." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-163645.
Full textAbstract:
Könsdiskriminering och sexuella trakasserier utgör samhällsproblem som reflekteras inom organisationer i alla branscher och sektorer. Alla organisationer är exponerade för problematiken så länge som företeelserna förekommer i samhället. Fenomenen kan orsaka allvarliga konsekvenser försåväl individ, organisation som samhälle. Med anledning av detta står HR inför viktiga uppgifter framöver. Denna studie syftade till att undersöka strategiskt inriktade HR-personers uppfattningar kring könsdiskriminering och sexuella trakasserier. Studiens fyra frågeställningar utgjordes av 1) Vad innebär könsdiskriminering respektive sexuella trakasserier?, 2) Vilken betydelse har metoo-rörelsen haft för HR-arbetet?, 3) Vilka är de främsta skälen till att könsdiskriminering och sexuella trakasserier förekommer på arbetsplatser? och 4) Vad utgör framgångsrika tillvägagångssätt för att komma till rätta med problematiken? Studien utgick från en fenomenografisk metodansats varigenom tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med strategiskt inriktade HR-personer. Intervjuresultaten innefattade resonemang om otydligheter kring begreppen könsdiskriminering och sexuella trakasserier,metoo-rörelsens effekter samt synpunkter om individuella, organisationsmässiga och samhälleliga påverkansprocesser varigenom könsdiskriminering och sexuella trakasserier kan utövas och motverkas.Förhoppningen med denna studie var att det framställda resultatet skulle utgöra ett kunskapsbidrag till HR som yrkesgrupp, varvid de skildrade iakttagelserna kan fungera som lärdomar och verktyg.
48
Eriksson, Kristofer. "Preventivt arbete med våldsutövande män : Behandlarnas syn på framgångsfaktorer, maskulinitet och våld." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6406.
Full textAbstract:
De första behandlingsmodellerna för våldsutövande män växte fram i USA på 1980-talet och den mest kända är Duluthmodellen. I den behandlingsmodellen utgår man från ett strukturellt feministiskt perspektiv där manlig dominans, makt och kontroll är centralt som förklaring till våld. I Sverige har behandlingen för våldsutövande män vuxit de senaste tio åren efter att regeringen avsatt resurser för att ta ett helhetsgrepp om problematiken kring våld i nära relationer. Fortfarande finns dock ett stort behov av insatser för män. Få studier visar på försiktigt positivt resultat och en problematisering kring vad de egentligen mäter behöver lyftas. De behandlingsmodeller som finns i Sverige blandar bland annat psykodynamiska och KBT-inriktade utgångspunkter och har därför en annan ingång när det gäller hur man ser på individfokuserade förklaringar såsom biologisk sårbarhet och anknytning. Denna studies empiri består av intervjuer med behandlare inom Alternativ till våld (ATV) och Manscentrum och en teoretisk utgångpunkt med maskulinitetsteorier har använts för att belysa behandlarnas syn på vad som är verksamt i behandling samt hur de ser på maskulinitet och våld utifrån sina arbetssätt. Resultaten i studien visar att arbetsalliansen är mycket viktig i behandlingsarbetet i syfte att på männens villkor närma sig våldsproblematiken och få dem att ta ansvar för våldet. I behandlingsarbetet är papparollen en viktig utgångspunkt för att skapa förändringsmöjligheter genom samtal om maskulinitet och för att nå fram till männens känsloliv genom mentalisering och anknytning. Strukturella förklaringar till våld används inte primärt i behandlingsarbetet, men är viktigt för behandlarna förståelse av en av många bakomliggande faktorer som formar män att använda våld och påverkar dem på individnivå.<br>The first treatment models for men who abuse women emerged in the United States in the early 1980’s and the Duluth model is the most famous one. The treatment model is based on a structural feminist perspective, in which male dominance, power and control are central in the explanation of violence. In Sweden, treatment for violent men has grown over the past ten years after the government allocated resources in order to take a comprehensive approach to the problem of family violence. There is still a great need for interventions for men who abuse women. Few studies show results and questioning what they really measure is important. The treatment models in Sweden interfere with, among other things, Psychodynamic and Cognitive Behavioral Therapy (CBT) oriented starting points, and therefore have a different approach to individual focused explanations such as biological vulnerability and attachment. The empirical study consists of interviews with therapists in the treatment programmes Alternativ till Våld (ATV) and Manscentrum. A theoretical starting point with masculinity theories has been used to highlight the views on treatment and how the therapists talk about masculinity and violence based on their work methods. The results in the study show that the work alliance is very important in order to achieve trust between the therapist and the man in treatment. This in especially important in making the man in treatment comfortable in addressing the problem and taking responsibility for the violence. The role of the father in the treatment is an important starting point for creating change opportunities through conversations about masculinity. This is also important in getting through to the man’s emotional life through mentalization and attachment. Structural explanations of violence are not used primarily in the treatment, but are an important knowledge for the therapists in understanding one of many underlying factors that shape men and affect them at an individual level.
49
Wittgren, Alexandra. "Att tala och inte tala om sexuellt våld : En kritisk narrativ studie av unga kvinnors berättelser." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28205.
Full textAbstract:
Sexuellt våld är ett ämne som sällan lämnar någon oberörd. Hur vi talar om sexuellt våld förändras över tid. Denna kvalitativa intervjustudie vill genom dialogisk och tematisk narrativ analys lyfta rösterna från kvinnor som utsatts för sexuellt våld. Utifrån en teoriram bestående av socialkonstruktionistiska teorier och feministiska teorier analyseras kvinnornas berättelser om det våld de utsatts för och dess konsekvenser. Studien belyser hur kvinnorna genom berättelser konstruerar sin identitet, men också vilka konsekvenser de beskriver att våldet fått för hur de upplever sina livsvillkor. Att berätta om våldet och att hantera konsekvenserna av våldet beskrivs och skildras av intervjupersonerna som en fortgående process. De beskriver att de fortfarande, flera år efter våldet, påverkas av det våld de utsatts för, men att sätt som våldet påverkar dem på förändras med tiden. Kvinnorna beskriver även att vilka berättelser som blir möjliga att berätta varierar beroende på kontext. Genom att betona sammanvävningar av maktordningar som rör ålder och kön vill denna studie bidra till forskningen om sexuellt våld genom ett intersektionellt perspektiv på utsatthet. Resultatet av studien visar att även år 2015 är sexuellt våld ett tabubelagt ämne, och att intervjupersonerna konstruerar både kollektiv och individuell identitet på olika sätt i relation till våldet.<br>Sexual violence is a subject that rarely leave anyone unaffected. How we talk about sexual violence does however change over time. The purpose of this qualitative interview study is to address the question of sexual violence, and to this by giving voice to women that have been victims of sexual violence. By applying a dialogic and thematic narrative analysis, the aim of this thesis is to highlight the subject of sexual violence from the women’s own perspective. The interviewees narratives about how and if they talk about the violence with others, and how they perceive the consequences of the violence is analyzed within a framework of social constructionist and feminist theory. The study highlights how women through stories construct their identity, but also what consequences they describe that the violence has had on how they perceive their living conditions. To tell about the violence and to address the consequences of the violence is by the interviewees described as an ongoing process. They describe that, several years after the violence occurred, they are still affected by the sexual violence they have been subjected to. The way the violence affect them is however also depicted as changing over time. The women also disclose that they perceive their possibilities of sharing narratives of sexual violence with others as something that depends on context. By emphasizing how power structures regarding not only gender but also age this study also contribute to research on sexual violence by applying an intersectional perspective on vulnerability. The result of the study shows that even in the year of 2015, sexual violence is a taboo subject, and that the interviewees construct both collective and individual identity in different ways in relation to the violence.
50
Söderström, Skott Mega. "Elefanten i rummet : En studie av vad som problematiseras i jämställdhetspolitiken och vilka konsekvenser det får för jämställdhetsarbetet." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36432.
Full textAbstract:
I denna uppsats används diskursanalys för att undersöka vad som framställs som problemet i jämställdhetspolitiken och vilka konsekvenser problemets framställning får för jämställdhetsarbetet och jämställdhetsintegrering som politisk åtgärd. Studien har gjorts i en lokal kontext genom att analysera Karlstad kommuns jämställdhetspolicy, två jämställdhetsplaner samt ett samordningsmöte för jämställdhetsfrågor. Den diskursanalytiska metoden som ligger till grund för analysen är Carol Lee Bacchis policyanalysverktyg ”What is the problem represented to be?”. Det är ett angreppsätt som analyserar policys med syftet att skapa förståelse för hur problem ”skapas” i policys problemformulering. Efter att materialet analyserats framkom det att jämställdhetsarbetet utgick från flertalet olika problem som inte alltid hade en självklar koppling till jämställdhetsbegreppet. Jämställdhetsarbetet används till smått som stort för att förbättra den kommunala verksamheten. Detta kan medföra en avpolitiserande effekt på jämställdhetsintegrering som politisk åtgärd. Analysen visade även att avsaknaden av en tydlig problemformulering, med utgångspunkt i ett könsmaktsperspektiv, utgjorde en försvårande faktor för att åstadkomma en positiv förändring mot ett mer jämställt samhälle. Det som i synnerhet lämnas oproblematiserat i jämställdhetsarbetet är ett strukturellt maktperspektiv, så som könsmaktsordningen. Könsmaktsordningen kan sägas utgöra ”elefanten i rummet” i jämställdhetsarbetet eftersom den är närvarande som teoretisk utgångspunkt men kan samtidigt inte benämnas utan att väcka motstånd.<br>This paper uses discourse analysis to examine what is portrayed as the problem of gender equality policies and the consequences of the problem representation for gender equality and gender mainstreaming as a political measure. The study was performed in a local context by analyzing Karlstad municipality's equality policy, two gender equality programs as well as a coordination meeting on gender equality issues. The discourse analytic method which is the basis for the analysis is Carol Lee Bacchis policy analysis "What is the problem represented to be?". It is a method approach that analyzes policies with the aim to create an understanding of how problems is "created" in the policies of problems. After the material has been analyzed, it emerged that gender equality was based on several different issues that had not always an obvious connection to the concept of equality. The gender equality work is used for both large and small to improve municipal operations. This can cause a depoliticize effect on gender mainstreaming as a policy measure. The analysis also showed that the lack of a clear problem, starting with a gender perspective, constituted an aggravating factor to effect a positive change towards a more equal society. What in particular is left un-problematised in gender equality work is a structural perspective of power, as gender power relations. Gender power relations can be said to be "the elephant in the room" for gender equality, since it is present as a theoretical basis, but can also not be named without arousing opposition.