To see the other types of publications on this topic, follow the link: Könsneutralt pronomen.
Dissertations / Theses on the topic 'Könsneutralt pronomen'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 19 dissertations / theses for your research on the topic 'Könsneutralt pronomen.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Johansson, Maria. "En som könsneutralt generaliserande pronomen : – ett feministiskt och normkritiskt reformförslag." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226682.
Full textAbstract:
Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre kompletterande delundersökningar. Genom en inledande kartläggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en används. Grunderna till bruket fastställdes med hjälp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitetsstudenters uppfattning om en genom en enkätundersökning, då de sågs som tänkta användare och möjliga aktörer. Resultaten visade att det nya bruket av en förekommer både i informella och mer formella texter, och att bruket grundar sig i ett feministiskt ställningstagande då centrala aktörer använder en för att frångå mannen som norm. Vidare framgick att flera av studenterna hade uppmärksammat bruket av en och var relativt positivt inställda till att använda pronomenet. Dock uppfattade studenterna en som neutralt, dialektalt eller värdeladdat. Slutsatser som drogs av uppsatsen var att en är feministisk språkplanering som syftar till att synliggöra och medvetandegöra språklig sexism samt skapa ett könsneutralt och inkluderade språk. Pronomenet en kan också ses som ett feministiskt symbolord som förmedlar en genusmedvetenhet.
2
Henriksson, Anneli. "Normativt uppror? : Bruk av och attityder till hen som könsneutralt pronomen." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för nordiska språk, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-76900.
Full textAbstract:
Syftet med min uppsats är att, med utgångspunkt i Spolskys teori om språkvård, kartläggabruket och attityderna till hen som könsneutralt pronomen. I kartläggningen granskar jag också vilka olika användningsområden hen har, och ifall studenter i genusvetenskap och studenter i svenska har olika inställning till ordet. Metoderna jag har använt mig av är enenkätundersökning och en bruksundersökning av bloggar och tryckta texter. Mina resultat visar att de olika grupperna har olika attityder till hen, och att pronomenet framförallt fyller en funktion när man problematiserar genus eller enskilda individers könsidentitet.
3
Kant, Erica. "Användandet av hen : En diskurspsykologisk studie behandlande användandet av hen på Twitter." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226813.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka i vilka sammanhang som användningen av pronomenet hen förekommer i inlägg på Twitter. Hen är ett kontroversiellt pronomen och fungerar som ett könsneutralt alternativ till pronomen som han och hon. Med hjälp av diskurspsykologi tillsammans med influenser av konversationsanalys och ett fokus på kön analyseras användningen av hen som påträffats i 252 inlägg under ett dygn, vilket inkluderar både konversationer och enskilda inlägg. Resultatet har delats in i sex kategorier, dessa är: anonymiserande, okänd könsidentitet, könsöverskridande, generisk, icke-mänskligt och negativ. Resultatet pekar på ett tydligt mönster gällande användningen av hen i de enskilda inläggen, vilket visar en relation mellan hen och en anonymiserande referens där hen exempelvis används i relation till en vän eller min chef. Ytterligare en utmärkande användning för de enskilda inläggen är den generiska kategorin, det vill säga när personer pratar i allmänhet om någon specifik samhällsgrupp, eller om individer i allmänhet. Tydligt var att hen används särskilt i relation till pronomenet någon och till en obestämd referens. Emellertid beträffande konversationer skiljde sig användningen lite ifrån de enskilda inläggen. Särskilt mellan kategorierna anonymiserande, okänd könsidentitet, könsöverskridande och generisk fanns istället en jämn spridning av användandet av hen. Ytterligare något utmärkande för kategorierna är att det förekommer en användning av anonymisering (du, folk och fotografen) tillsammans med okänd könsidentitet, där den ena parten använder en anonymiserande referens vilket medför att könet blir okänt för den andra parten i konversationen.
4
Wallin, Isabelle. ""Hen äter rötter och odlar bin - och lajkar bilder på Fridolin" : En studie om användandet av ordet hen i journalistiska texter och bloggtexter." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19717.
Full textAbstract:
I denna uppsats analyseras användningen av det könsneutrala pronomenet hen i journalistiska texter och bloggtexter. Hen- användningen exploderade i både media och i bloggar under 2012 i samband med den stora hen-debatten och sedan dess har pronomenets användning fortsatt att öka. Syftet med denna uppsats är att dels undersöka ordets funktion med en kvantitativ ansats, dels att undersöka om det går att hitta mönster i användandet och dels att undersöka kontextbundna attityder till ordet hen genom en kvalitativ diskursanalys. Resultatet visar att hen i största utsträckning används i syntaktisk funktion, både i media och i bloggar. Den vanligaste underordnade hen-kategorin är generiskt hen och den minst vanliga underordnade kategorin är könsöverskridande hen. Resultaten visar också att det går att urskilja vissa mönster och vissa kontextbundna attityder i användandet av hen.
5
Leibring, Svedjedal Carin. "Studenters attityder till könsneutralt språkbruk : Hen, en som generaliserande pronomen och könskonträra namn." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-229808.
Full textAbstract:
Undersökningen som gjorts i denna uppsats har som främsta syfte att kartlägga attityder till delar av könsneutralt språkbruk och orsakerna till dessa hos en specifik grupp av informanter – studenter på universitetsnivå. Studenterna har valts utifrån vilket vetenskapsområde de studerar inom. De för undersökningen aktuella vetenskapsområdena är humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet samt medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet. Ur informantgruppen från humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet har två studentgrupper från historisk-filosofiska fakulteten samt juridiska fakulteten valts ut till en senare del av undersökningen. De delar av det könsneutrala språkbruket som undersöks är pronomenet hen, företeelsen att det generaliserande pronomenet man byts ut mot en, samt könskonträra namn. Materialinsamlingen har gjorts genom enkätundersökningar och intervjuer. Undersökningen har genomförts i tre steg; i det första steget undersöks studenter från alla vetenskapsområden, och deras attityder i allmänhet till de tre delarna av könsneutralt språkbruk. I det andra steget jämförs fyra informantgrupper; två utvalda studentgrupper från fakulteter inom humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, en studentgrupp från teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet samt en studentgrupp från medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet. I det tredje steget i undersökningen har fyra informanter valts ut och intervjuats för att få en djupare förståelse av orsaker till attityder. Resultatet visar en tendens att studenter överlag är relativt positiva till att hen som könsneutralt pronomen existerar, samtidigt som många inte kan tänka sig att använda det själva, vilket ändå visar en antydan till en mer återhållsam attityd. En som generaliserande pronomen verkar ännu vara relativt okänt och inte riktigt etablerat. Många informanter ser inte heller man som något stötande, vilket motiverar ett fortsatt bruk av man i stället för en. De könskonträra namnen har studenterna till viss del blandade känslor inför; myndiga personer kan till stor del ha det utan problem, men för barn ska det vara något mer reglerat.
6
All, Sara, and Frida Gustafsson. "Hen! Är inte det en sådan där feministisk grej...? : En studie om hur förskolepersonal uppfattar ett användande av det könsneutrala pronomenet hen inom förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19152.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur förskolepersonal uppfattar en användning av det könsneutrala pronomenet hen inom förskolan. Våra frågeställningar är: ”Hur uppfattar förskolepersonalen möjligheten att använda hen som könsneutralt pronomen inom förskolan?” samt ”Anser förskolepersonalen att det finns några användningsområden där det könsneutrala pronomenet hen kan ingå?”. I denna undersökning användes en kvalitativ undersökningsmetod där vi utförde 11 kvalitativa forskningsintervjuer med förskolepersonal från fem förskolor. Den inspelade empirin dokumenterades med hjälp av diktafon som sedan transkriberades och analyserades. I studien framkom hur informanterna uppfattade genus och kön på förskolan. Vi tolkade att den uppfattningen speglade informanternas inställning till ordet hen. Undersökningen visade på i hur stor utsträckning förskolepersonalen använde sig av pronomen som hon/han. Vi tolkade att informanterna har utgått ifrån ett biologiskt och heteronormativt perspektiv när de talat om kön och könsidentitet. De uttryckte att de inte gjorde skillnad på "flickor" och "pojkar" och ansåg att de arbetade utifrån ett individperspektiv men istället påvisades motsatsen. Vår slutsats är att informanterna hade svårt att se användningsområden med ett könsneutralt pronomen.The purpose of this study is to investigate how preschool employees perceive a usage of the gender-neutral pronoun hen within Swedish preschools. Our questions are: ”How do the preschool employees in this study perceive the possibility of using hen as a gender-neutral pronoun within the preschool environment?” and ”Do they think that there are any fields of usage of hen that can be applied in this environment?” This study was carried out with a qualitative method of investigation and 11 qualitative research interviews with preschool employees from five different preschools. The recorded empirical information was documented with a dictaphone whereupon the data was transcribed and analyzed. The study revealed how the informants perceived gender and sex in the preschool environment. We interpreted this perception as a reflection of the attitudes to the word hen among the informants. The results showed to what extent the preschool employees used pronouns like hon/han. We interpreted that the perspective among the informants when discussing gender and gender identity was biological and heteronormative. The informants claimed that they did not make any difference between girls and boys and they felt that they were working from an individual perspective. However, on the contrary, we proved the opposite. Our conclusion is that the informants found it difficult to see the range of application of the gender-neutral pronoun.
7
Söderlund, Nåtfors Gina. "Än kan väl en inte användas av en? : Om bruket av en som könsneutralt generaliserande pronomen." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19601.
Full textAbstract:
Den här uppsatsen undersöker hur utbrett bruket av en som könsneutralt generaliserande pronomen är bland anställda vid järnvägen i Mellansverige och om det skiljer sig åt beroende på utbildningsbakgrund, ålder eller kön. Uppsatsen avser även att undersöka om de som redan använder hen som könsneutralt personligt pronomen och/eller som ett tredje kön är mer benägna att också använda en. Dessutom undersöks om bruket av man respektive en skapar konceptualiseringar av olika kön. Undersökningen genomförs med en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag och genom kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att bruket inte är utbrett men att majoriteten har en positiv attityd till att en kan användas som könsneutralt generaliserande pronomen. De få som faktiskt använder en representeras framförallt av yrkesutbildade, personer födda 1985 och senare samt av kvinnor där samtliga som medvetet använder en även använder hen. Man liksom en skapar inte konceptualiseringar av något specifikt kön för en klar majoritet i enkätundersökningen, i de få fall det görs skapar man konceptualiseringar av könen kvinna och man medan en skapar konceptualiseringar av hen. Intervjuerna visar på ett annorlunda resultat där texten med man skapar konceptualiseringar av inget specifikt kön, båda könen och man medan en skapar konceptualiseringar av flera kön, båda könen och kvinna. Slutsatser är att en uppfattas mest dialektalt, minst politiskt, att attityden till en är god även om bruket inte är utbrett och att hen manar till ytterligare könsneutrala bruk. Varken man eller en skapar konceptualiseringar av kön för de flesta, man tenderar dock att reproducera ett binärt könssystem medan en inkluderar fler könsidentiteter.
8
Bertils, Klara. "Hen - ett könsneutralt pronomen på väg in i allmänspråket? : En studie av funktionen och spridningen av ordet hen i bloggar och tidningstexter." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-66958.
Full textAbstract:
I den här uppsatsen behandlas det könsneutrala pronomenet hen, som har debatterats livligt under 2012. Tidigare studier har visat att ordet främst är etablerat i hbtq- och feministkretsar och att det framför allt fyller en funktion i att problematisera kön. Uppsatsens syfte är att närmare beskriva betydelser och funktioner för ordet hen samt att undersöka huruvida ordet i dag förekommer i kontexter som inte är direkt knutna till feministisk eller hbtq-relaterad verksamhet. Uppsatsens teoridel behandlar feministisk språkteori och språkvårdsteori, främst enligt Cameron (1992) och Pauwels (1998; 2003). Här redogörs också för bakgrunden till ordet hen samt några av de queerteoretiska och skrivtekniska motiv som har anförts för att införa ett könsneutralt pronomen. I studien analyseras användningen av hen i 100 bloggtexter och 100 tidningstexter, dvs. 200 belägg, från hösten 2012 utifrån morfosyntaktiska, funktionella och kontextuella perspektiv. Resultaten pekar på att hen i första hand används som personligt könsneutralt pronomen för både generisk och unik referens samt för personer med en problematiserad könsidentitet. En ytterligare funktion är att hen kan fungera personifierande för djur, väsen och inanimata samt användas i överförd betydelse för att beteckna könsneutralitet eller genusmedvetenhet. Resultaten tyder också på att hen används i tidningstexter och bloggar även utanför en uttalat feministisk och politisk kontext. Detta tolkar jag som att den starka politiska laddning som präglat hen börjar försvagas och att pronomenet rör sig mot en mer allmänspråkligt och neutral användning.
9
Andersson, Jennica. "Kön i interaktion : Samtalsanalys med fokus på pronomen, egennamn och kategoriseringar i till- och omtal av barn inom förskolan." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för nordiska språk, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-81790.
Full text
10
Aronsson, Emma. ""Och vad Gud beträffar så tror jag att hen går hel ur det här." : En studie av ordet hens funktion i dagspress." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-73220.
Full textAbstract:
I denna studie analyseras funktionen av ordet hen i syfte att undersöka hur ordet används i dag. Hen fungerar som könsneutralt pronomen i svenskan men fyller även andra syntaktiska och könsöverskridande funktioner. Materialet har analyserats med en kvantitativ ansats och består av texter från dagspress där de olika förekomsterna av hen har kategoriserats efter funktion och texttyp. Uppsatsens avsnitt om teori behandlar språkplanering, feministisk språkplanering och hens uppkomst. Resultatet visar att hen främst fyller syntaktiska funktioner i dagspress, där 143 av 167 förekomster av ordet användes i funktioner som i den här studien kategoriserats som syntaktiska. Den vanligaste funktionen i materialet var hen i generisk referens. Ordet användes inom 15 olika texttyper inom dagspress, främst artiklar och krönikor, där hen i generisk referens var vanligast i artiklar och hen i maskerande funktion var vanligast i krönikor.This study analyzes the function of the Swedish gender-neutral pronoun hen with the purpose of examining how the word is used today. Aside from being used as a gender-neutral pronoun, hen is also used in other syntactical functions as well as gender-transcending functions. The study material consists of texts from daily press that have been analyzed through a quantitative method. The various uses of hen have been categorized by function and text type. The theoretical part of the study introduces language planning, feminist language planning, and the origins of hen. The results of the study indicate that hen mainly fills a syntactical function in daily press, as 143 out of 167 uses of the word were in functions that can be categorized as syntactical. The most common function of hen found in the material was hen in generic reference. Hen was used in 15 different text types within daily press, most commonly in articles and columns. In articles, hen in generic reference was most common, while in columns most of the found hen were used in a concealing function.
11
Colliander, Martha-Paula. "Hen: mer än ett ord på tre bokstäver : En korpusbaserad studie om distributionen av olika funktioner hos pronomenet hen i sociala medier 2012-2017." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-157900.
Full textAbstract:
Denna studie är en korbusbaserad undersökning som behandlar distributionen av olika funktioner hos pronomenet hen i sociala medier mellan 2012 och 2017. Sedan 2012, året då en stor debatt om hen briserade, har pronomenet börjat ta plats i svenska språket. Med data från korpusarna Bloggmix, Twittermix, Flashback och Familjeliv hämtade från Språkbankens textsamling med hjälp av sökverktyget Korp, analyseras totalt 186 hen. Data har taggats i åtta kategorier: könsöverskridande hen, anonymiserande hen och okänt kön, indefinit och generiskt hen, meta-hen, substantiverat hen, icke-mänskligt, otydligt och övrigt. Resultatet visar att den dominerande funktionen hos hen är anonymiserande hen och okänt kön med totalt 47%. Den andra mest förekommande användningsformen i materialet är generiskt hen med totalt 28%. Funktionen Meta-hen täcker totalt 13%. Detta resultat tyder på att pronomenet debatteras mindre i sociala medier i jämförelse med resultat från tidigare forskning där meta-hen visade sig vara den dominerade användningen under tidigare år (Ledin & Lyngfelt, 2013: 168). Istället är det mer vanligt att använda hen för att till exempel anonymisera, eller så är det inte möjligt att yttra sig om könsidentiteten hos en person då könet är okänt, och att det även istället är mer vanligt att använda pronomenet för att generalisera i olika sammanhang. Ett ytterligare resultat är att användningen av hen har ökat i både Bloggmix och Familjeliv fram till 2016, i Flashback noteras en trend av användningen som går både upp och ner över tid, och i Twittermix minskar användningen över tid.This thesis is a corpus-based study, which aims to investigate both the distribution and function of the pronoun hen in social media platforms, during the time period 2012-2017. Since 2012, the year when a broad debate sparked regarding the use of hen, the pronoun has increasingly been incorporated into the Swedish language. By using the search-tool Korp, and the collection of texts provided by Språkbanken, 186 occurrences of hen have been analyzed. These occurrences were extracted from various social media corpora, specifically Bloggmix, Familjeliv, Flashback and Twittermix. The data were tagged into eight different categories: Könsöverskridande (Non-gender), Anonymising and Unknown-sex, Indefinite and generic, Meta, Nominalised, Non-human, Unclear and Other. The results show that the dominant function of hen are the anonymized- and unknown-hen, comprising up to 47% of all cases. Also, the second most prominent function is the Generic-hen, with a total of 28%. Finally, the function Meta-hen, covers about 13% of all occurrences. These result indicate that the pronoun is debated less in social media compared to results from previous studies where Meta-hen proved to be the dominant use in previous years (Ledin & Lyngfelt, 2013: 168). Instead it is more common to use hen in order to anonymize, for example, or when it is not possible to comment on the gender identity of a person when the sex is unknown, and that it is more common to generalize in different contexts instead. Moreover, it can be noted that the use of hen had increased on both Bloggmix and Familjeliv until 2016. Conversely, the data shows that its use on Flashback fluctuated over time, and showed a constant decline on Twittermix.
12
Enberg, Lisa. "Han, Hon, Hen : Hur kan attityderna till och användningen av hen förstås i det svenska språket och samhället?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69965.
Full textAbstract:
Two categories of sex are considered to not be enough and the use of a masculine pronoun in cases where gender is unknown is said to increase the gaps instead of bringing them together when it comes to gender equality. In 2015, the new word ze (in swedish: hen) was added to the Swedish Academic Glossary and since then the opinions regarding the linguistic change have gone apart. This study aims to provide in-depth knowledge of the gender neutral pronouns ze, the attitudes to and the use of the word in the Swedish language and society. Through a quantitative study with a survey as a method; 226 questionnaires were collected. Then they were analyzed based on the theoretical framework based on a sociolinguistic perspective and queertheory that focuses on normality and deviation. The results from the study show that more than half of the respondents have a positive attitude towards ze. It is primarily in writing that the gender neutral pronoun is used; almost half of the respondents state that they prefer the word in writing situations. Language usage in general affects a persons attitude to the word ze, the more linguistic change someone has accepted, the more likely it is that they start using a future one. The conclusion is that linguistic changes take time, but despite that, ze have been established in the Swedish language and society as a gender neutral pronoun but not as a third gender category.
13
Lindström, Sandra. "Kivi är en han, inte en hen : Om förskolebarns tillskrivande av kön i samtal om en könlös bok." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19200.
Full textAbstract:
I den stora hen-debatten under 2012 saknades barnens perspektiv. Syftet med denna uppsats är att belysa det genom att ta reda på vilka pronomen förskolebarn använder i sitt samtalande om barnboken Kivi och monsterhund som endast innehåller könsneutrala pronomen. Materialinsamlingen gjordes genom barnintervjuer i fokusgrupper där fyra- och femåriga förskolebarn fick samtala om boken och som analyseringsmetod har en mestadels kvantitativ metod använts för att ta reda på pronomenens frekvens. Resultaten visar att barnen inte reagerade nämnvärt på hen och använde det inte heller själva. Kivi omnämndes av barnen som han medan monsterhunden refererades till som den eller han. Hypotesen att barnen skulle tillskriva Kivi sitt eget kön visade sig inte stämma då skillnaderna i pronomenanvändning pojkar och flickor emellan var minimala. Resultaten kan bero på att mannen ses som norm och kvinnor som ”det Andra” (de Beauvoir 2002) samt att barnlitteraturen domineras av pojkar. Resultaten överensstämmer också med tidigare forskning av Merrit & Kok (1995) som visar att karaktärer med könsneutrala namn tenderar att tillskrivas manligt kön.In the great debate over the gender-neutral pronoun hen in 2012, the perspective of the children was missing. The aim of this bachelor essay is to shed light on that perspective by investigating which pronouns pre-school children use in conversation about the children’s book Kivi och monsterhund which contains only gender-neutral pronouns. The material was obtained through children’s interviews in focus groups where four- and five-year-old pre-school children talked about the book and the material was analyzed by using a mostly quantitative method to find out the frequency of the used pronouns. The results show that the children scarcely reacted to hen nor did they use it themselves. Kivi was referred to by the children as he while monsterhunden (the monster dog) was referred to as it or he. The hypothesis that the children would ascribe Kivi their own gender proved to be incorrect as the differences in use of pronouns between boys and girls were minimal. The results may be an effect of the man being viewed as the norm and women as “the Other” (de Beauvoir 2002) and the dominance of boys in children’s literature. The results also correlate to previous research by Merrit & Kok (1995) that show that characters with gender-neutral names tend to be ascribed male gender.
14
Heidenfors, Hanna. "Traduction au cœur des émotions : Pronoms porteurs de valeurs, relation auteur-lecteur et hedging dans un texte sur le développement émotionnel de l’enfant." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk (SPR), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-89822.
Full textAbstract:
This paper presents dilemmas that arose in the process of translation to Swedish of parts of a French book on children’s emotional development and parenting. Three specific domains are discussed: 1) The choice of pronoun for child. A new genderneutral personal pronoun that has gained ground in Swedish in recent years presents a practical solution, but implies some editing in order not to be too salient and repetitive. 2) The relationship between author and readers created by an inclusive and personal language. 3) The need in the target text to add « hedges », a form of metadiscourse markers defined by Hyland (1998 :1) as « any linguistics means used to indicate either a) a lack of complete commitment to the truth value of the accompanying proposition, or b) a desire not to express that commitment categorically ». The problems and the choices made have been put into the context of the functionalist approach to translation presented by Ingo (2007). The feelings of the target text readers have been in focus in all three instances of discussion and the need for translators to be aware of metadiscourse and rhetorical conventions have been explored.
15
Permats, Linda, and Anneli Friis. "Han, hon, höna? : En kvantitativ studie om attityder till det könsneutrala personliga pronomenet hen." Thesis, Högskolan Dalarna, Sociologi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-12107.
Full textAbstract:
Språk både reflekterar och påverkar vår världssyn. Hur mottas då försök från gräsrotsnivå att introducera ett könsneutralt pronomen i ett språk som speglar den i samhället rådande könsdikotomin? Syftet med denna uppsats är att utifrån Hirdmans och Butlers respektive genusteorier undersöka vilken inställning användare på ett stort svenskt internetforum har till det könsneutrala personliga pronomenet hen. Undersökningen genomfördes med hjälp av en internetbaserad enkät som besvarades av cirka 150 personer. För att analysera svaren till de slutna frågorna tog vi hjälp av statistikprogrammet SPSS och för att bearbeta de öppna frågorna har vi använt oss av en tematisk analys. Resultatet visar på starkt polariserade åsikter runt hen, där ungefär lika många personer är för som emot ordet. Bland dem som är emot användandet av hen uppfattar de flesta att syftet med ordet är att skapa ett könslöst samhälle, medan hen-förespråkarna ser det som ett komplement till hon och han. Vi har även kunnat se att det finns ett visst samband mellan individens attityd till hen och dennes syn på kön och genus, vilket bekräftar vår hypotes om att det finns en sådan korrelation.Language reflects our worldview as well as shapes it. How is grass roots level attempts to introduce a gender neutral pronoun received in a society which reflects a gender dichotomy? The purpose of this study is to, inspired by Hirdman’s and Butler’s respective theories on gender, explore what attitudes users of a large Swedish internet community have towards the gender neutral pronoun hen. The current work was performed using an Internet-based survey which was completed by roughly 150 individuals. To analyze the closed ended questions of the survey we used SPSS, whereas the open ended questions were processed with the aid of a thematic method of analysis. The results indicate that the opinions concerning hen are largely polarized, with about as many respondents pro as against the usage of the word. Among those who are against using hen the majority perceive that creating a “genderless” society is the main purpose of the word, whereas most of the word’s intercessors think that the purpose is to pose as a complement to the pronouns han and hon (he and she). The study shows that there is a certain connection between the respondent’s attitude towards hen and his/her view on gender, which confirms our hypothesis that there is such a correlation.
16
Verina, Laura, and Cecilia Lundberg. ""Hen kan du vara själv gubbkärring" : debatten om det könsneutrala pronomenet "hen" i svensk storstadspress." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-17008.
Full textAbstract:
I denna uppsats har vi undersökt hur debatten om det könsneutrala pronomenet "hen" såg ut i svensk storstadspress, perioden efter utgivningen av barnboken Kivi och Monsterhund, skriven av Jesper Lundqvist, där "hen" används genomgående. Undersökningen baseras på en kvantitativ samt en kvalitativ analys av texter från tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Metro, Aftonbladet, Expressen, Sydsvenska Dagbladet Snällposten, Göteborgs-Tidningen, Göteborgs- Posten och Dagen. Tidsperioden för de artiklar vi studerat sträcker sig från 2012-01-26, utgivningsdatumet för Kivi och Monsterhund, till och med 2012-04-26. Syftet med vår uppsats är att se vilka uttryck hen-debatten tog sig: Vilka spektra av åsikter förekom, vilka personer fick synas i debatten och hur stor plats fick ämnet i respektive tidning? För att kunna analysera resultatet har vi tagit stöd av Yvonne Hirdmans genusteorier, Karin Milles forskning om könsneutralt språkbruk samt Monika Djerf-Pierres teori om könsmärkning i medierna. Ur vår kvantitativa analys framgick det att hen-debatten knappt syntes på nyhetssidorna under vår undersökningsperiod. Det skulle kunna peka på att ämnet inte ses som en nyhetsfråga utan mer som mjukt/kvinnlig journalistik, det vill säga den journalistik som förknippas med den sociala intimsfären. Det som framgick av resultatet var att diskussionen om "hen" inte blev någon stor egen fråga utan snabbt kom att handla om genus och jämställdhet snarare än om språket i sig. Det vi även kunde se var att begreppet "hen" skapat en del förvirring och upprördhet. De texter vi gjorde en kvalitativ analys på var till största delen skrivna av kvinnor, vilket kan uppfattas som att hen-debatten främst kom att föras inom den så kallade mjuka (kvinnliga) journalistiken.
17
Ahmad, Farihan, and Thea Böhmer. "Pedagogers föreställningar om det könsneutrala pronomenet hen.En studie om pedagogers syn på kön och genus." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32920.
Full textAbstract:
Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var främst att ta reda på om pedagogerna inom skolverksamheten såg det könsneutrala pronomenet hen som ett potentiellt redskap i genusarbetet, eller om de såg någon annan funktion med begreppet. För detta ändamål använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod där vi etablerade 6 fokusgrupper med tre informanter i varje grupp. Materialet dokumenterades med hjälp av diktafon. Undersökningen visade en tvetydighet gällande de intervjuades syn på kön och genus. Det skiljde sig bland pedagogerna om de såg på både kön och genus som medfött, eller om de såg genus som socialt konstruerat. Oavsett deras syn på kön och genus tyckte de flesta pedagogerna i undersökningen att hen inte skulle kunna fylla en funktion i genusarbetet. Undersökningen visade även att de flesta av pedagogerna ville stärka ”han” och ”hon” var för sig via en uppdelning. Majoriteten av pedagogerna förkastade pronomenet hen eftersom det sågs som ett hot mot en enligt dem naturlig näst intill dikotom uppdelning av könen. Pedagogerna i vår undersökning var överens om att de redan bemötte barnen könsneutralt då de betraktade barnen som individer. I analysen såg vi dock att pedagogernas åsikter om att flickor och pojkar är olika till naturen kan medföra att de snarare bemöter individen som flicka eller individen som pojke och därmed riskerar att omedvetet reproducera traditionella könsmönster.
18
Norlander, Anne Sofie. "Attityder till hen hos elever och lärare på gymnasiet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16875.
Full textAbstract:
1966 gjordes ett försök att lansera hen som ett praktiskt, könsneutralt pronomen, men först med barnboken Kivi och monsterhund 2012 fick hen stort utrymme i den offentliga debatten. Att barnet Kivi omnämndes med hen väckte starka känslor. Användningen av hen kan ses som tredelad: könspolitisk eller könsöverskridande (personer som inte vill inordnas i ett tvåkön-system), könsneutral (i stället för exempelvis han/hon när man inte vet kön på den omtalade, eller när det är betydelselöst) och anonymiserande (när man inte vill avslöja den omtalades kön). Denna uppsats syftar till att undersöka attityder till hen bland gymnasieelever och svensklärare på gymnasiet genom en enkät. 114 personer besvarade enkäten. Resultaten bearbetades med statistikprogrammet SPSS. Resultaten visar en tydlig polarisering i attityderna till hen, men med en tendens till större acceptans för hen som könsneutralt pronomen. Några skillnader i attityd mellan elever på olika program, mellan kön eller mellan elever och lärare kunde inte beläggas.
19
Holmer, Jessica. "Queer i grundskolan : En normkritisk studie baserad på en intervju med en elev i sjätte klass." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32512.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka vilka föreställningar och antaganden som ligger till grund för vår förståelse av begreppen kön, genus och sexualitet: hur sådana normer existerar och visar sig i skolan och undervisningen, samt hur lärare kan gå tillväga inom undervisningen för att synliggöra dessa normer. Analysen utgår ifrån det queerteoretiska perspektiv som granskar heteronormativiteten och dess antaganden om vad som är normalt eller inte. Som grund för arbetet ligger den intervju jag har gjort med M, en elev i grundskolan. M är 12 år och könsneutral. I intervjun framkommer att M ofta känner sig sårbar i förhållandet till vuxna, när det handlar om att vara öppen med sin identitet och sina pronomen. Vuxna i skolan behöver bli bättre på att låta elever komma till tals- och erkänna deras kunskaper om sig själva som giltiga. Genom kunskaper om maktförhållanden mellan barn och vuxna, och i arbetet med normkritisk pedagogik, närmar vi oss ett sådant mål.The aim of this study is to investigate how gender and sexuality in the Swedish education system is understood and practiced by teachers, and in which ways they can highlight and illustrate norms in our everyday life. The study is based on queer theory, which main purpose is to study heteronormativity. As a basis for this study, an interview with M, a 12 years old gender neutral person was conducted. It appears that M often feels vulnerable when talking about their gender and pronoun to adults. In conclusion, broader knowledge about assymetrical power relations between adults and youths should narrow the gap, and be a step towards the right direction for a more tolerant school environment.