Academic literature on the topic 'Könsnormer'

Studiens syfte är att undersöka reproduktionen av genus i barnböcker utifrån hur bilderböckers karaktärer framställs i text och bild samt vilka konsekvenser detta kan få i förskolans arbete med att bryta stereotypa könsmönster och roller. Tre av barnens favoritböcker valdes ut för studien från en tre- till fyraårsavdelning. Genom en bild- och textanalys har en tolkning gjorts utifrån ett teoretiskt ramverk med stereotypiskt kvinnliga respektive manliga egenskaper, attribut och aktiviteter. I resultatet framkommer att alla tre analyserade böcker reproducerar en stereotyp bild av genus men med en möjlighet till flera fria tolkningar av både text och bild.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka och beskriva vilka könsnormer som framkommer i gymnastiken enligt finländska högstadieelever. Syftet var också att undersöka och tolka elevers upplevelser av jämställdhet i skolämnet gymnastik. Frågeställningarna var: - Hur beskriver högstadieelever en gymnastiklektion?- Vilka könsnormer kommer till uttryck i dessa beskrivningar?- Hur upplever högstadieelever jämställdhet mellan könen i ämnet gymnastik?  Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod där data samlades in genom högstadieelevers beskrivningar av gymnastiklektioner. 36 högstadieelever i årskurs åtta i ett högstadium i Helsingfors fick som uppgift av sin lärare i svenska och litteratur att beskriva en gymnastiklektion. 20 elever och deras vårdnadshavare gav sitt samtycke att delta i studien. Uppgiften som eleverna fick, gick ut på̊ att anonymt skriva en text om sina upplevelser och känslor av skolämnet gymnastik. Denna datainsamlingsmetod användes för att ta reda på hur elever upplever skolgymnastiken samt vilka könsnormer som framkommer. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Studiens resultat visade att det framkommer könsnormer som kan begränsa elevers deltagande i olika aktiviteter under gymnastiklektionerna. Både flickor och pojkar gillade skolgymnastiken men ett flertal flickor hade negativa upplevelser av ämnet. Flera flickor upplevde sig själva som sämre på olika aktiviteter i gymnastiken än vad pojkar upplevde. Vidare visade resultatet att det fanns hierarkier mellan könen i skolgymnastiken vilket påverkar på jämställdheten. Speciellt av flickor upplevs inte gymnastiken jämställd. Det framkom i flickors beskrivningar att pojkar har en större inverkan på undervisningsinnehållet och dominerar i olika aktiviteter under lektionerna.  Slutsats: Av resultatet kan man tolka att gymnastiksinnehållet gynnar speciellt idrottsintresserade elever med maskulina drag eftersom gymnastiken innehåller traditionella maskulina värderingar, så som tävlingsmoment och bollsporter. Undervisningsinnehållet bör vara så mångsidigt som möjligt och bör bestå av aktiviteter som kan anses både maskulina och feminina samt könsneutrala. Studiens resultat tyder på att skolan och lärare bör stärka elevers självbild, speciellt flickors. Elever ska ha en möjlighet att delta på lika villkor och elever ska ha en möjlighet att se sig själva som lika bra oavsett kön. Skolan och lärare behöver kunskap om könsnormer och könsmaktstrukturer för att skapa en mer jämställdundervisning där både flickor och pojkar känner att undervisningsinnehållet är rättvist.<br>Aim and research questions: The aim of this study is to investigate and describe the gender norms that Finnish middle school students experience in PE lessons. The purpose is also to investigate and interpret students’ experiences of gender equality in PE. The research questions were: - How do middle school students describe a PE lesson?- What kind of gender norms appear in these descriptions?- How do middle school students experience gender equality in PE? Method: The study was conducted with a qualitative method where data was collected through students' descriptions of PE lessons. 36 students in the 8th grade from a middle school in Helsinki were given a task by their teacher to describe a PE lesson in their school. 20 students and their legal guardians gave their consent to participate in the study. The task was to write a text anonymously about their experiences of a PE lesson. This data collection method was used to find out how students experience PE and what gender norms appeared. A qualitative content analysis was applied to the material.  Results: The results of the study showed that there are gender norms that can limit students' participation in various activities during PE lessons. Both girls and boys liked PE, but several girls had negative experiences of the subject. Several girls experienced themselves not good enough at different activities in PE and several boys described themselves as good at different activities in PE. Furthermore, the results show that there are gender hierarchies in PE, which affect gender equality. PE is not perceived as equal, especially not by girls. It emerged from girls' descriptions that boys have a greater influence on the content in PE and dominate in various activities during the lessons. Conclusions: From the results, it can be interpreted that the content of PE benefits especially sports-interested students with masculine traits, because PE contains values generally perceived as masculine, such as competition and ball sports. The content of the lessons should be as diverse as possible. The lessons should consist of activities that can be considered both masculine and feminine as well as gender neutral. Students should have an opportunity to participate on equal terms. The results suggest that the school and PE teachers should develop students’ self-esteem, especially that of girls. Students should have an opportunity to see themselves as equally good regardless of their gender. The school and teachers need more knowledge of gender norms and gender power structures to create a more equality-based teaching where both girls and boys feel that the content of PE is fair.

Detta examensarbete handlar om könsnormer i skolan. Jag har studerat könsnormer i skolan genom att ha gjort kvalitativa intervjuer med två matematiklärare från olika skolor om deras åsikter och upplevelser av könsnormer i skolan. Syftet är att studera hur grundskollärare i matematik kan fungera som medskapare av könsnormer i skolan. Min teoretiska utgångspunkt är att kön skapas i sociala och kulturella sammanhang. Resultatet visar hur de intervjuade lärarna arbetar med könsnormer genom att främst lyfta upp händelser, företeelser och könsnormer i klassrummet och diskutera dem med eleverna. Skolorna och lärarna i studien visar upp en mångfacetterad bild av hur könsnormer kommer till uttryck i skolan. Resultatet överensstämmer till stor del med vad forskning kommit fram till gällande t ex talutrymmet i klassrummet, heterosexualitet samt hur flickor och pojkar umgås på rasterna. Arbetet avslutas med förslag om vidare forskning inom området könsnormer.

Genom denna studie synliggörs förskollärares föreställningar om barn och könsnormer i förskolans fria lek, för att nå en ökad förståelse för hur kön och könsnormer konstruerasi förskolans fria lek. Sex förskollärare har intervjuats och analysen utfördes genomanvändandet av teorier om essentialism, socialkonstruktivism och socialisering. Resultaten i studien visar att förskollärare uppfattade att deras närvaro är avgörande förom barn förstärker eller motverkar klassiska könsnormer och stereotyper i den frialeken. Det visade sig också att fri lek främst äger rum då det är resursbrist påförskolorna vilket skapar strukturella hinder som i sin tur bidrar till förstärkande avkönsmönster. I slutändan får detta följden att barn förhåller sig till dominantakönsnormer i den fria leken.

Förskolan är en kvinnodominerad arena med en låg andel män. Syftet med vår studie är att beskriva och analysera några manliga pedagogers upplevelser av uppfattningar och förväntningar som finns på deras roll i förskolan samt hur de tror att dessa kan påverka den låga andelen män inom förskolans verksamhet. Vi ville ta reda på vilka skillnader männen känner av angående förväntningar och uppfattningar på dem i jämförelse med sina kvinnligakollegor. Varför är det en så låg andel män i förskolan och hur ska detta motarbetas? Vi använde oss av intervju som metod. Resultatet visar att respondenterna inte upplever någontydlig skillnad mellan könen. Könsnormer, lön, yrkets låga status, okunskap om yrket och pedofildebatten ses som dominerande faktorer som påverkar männens val och vilja att arbeta i förskolan. Studiens slutsatser är att jämställdhetsarbetet i förskolan går framåt och att dentrend tidigare forskning visat på om fördomar håller på att utraderas.

The subject of this study is gender norms in the preschool and children who oppose those norms. The aim is to investigate how the discourses are linked with the way in which preschool teachers and teaching assistants talk about children’s gender identity. This study is founded in feminist post-structuralist discourse analysis, which was a basis for the interpretation of the results. My research questions are: • How do educators express themselves concerning gender norms? • What do educators need to work with a gender critical agenda? • How do the educators describe their work concerning gender, gender norms and children who oppose those norms? • For educators who have experience with children who do not identify with the gender they was given at birth, how do educators describe their own treatment of said children, and how would they describe the treatment from the other members of the teaching team? The study consists of qualitative interviews with five educators who were asked questions relevant to: norms, gender, gender criticism and how they work with those topics. I found both positive and negative aspects of gender work in preschool. Generally norms are seen as something you have to adapt to. Sometimes there are collisions between the different approaches from younger and older educators gender work, and sometimes this collision takes place between educators and parents. I found that the educators I interviewed generally want to question the heteronorm, only they sometimes dont realise how affected they are by it themselves.

<p> </p><p>Att sätta könsnormer i gungning - Om föräldrars fostran utifrån jämställdhetsideal</p><p>Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om innebörden av jämställd fostran för föräldrar som fostrar utifrån jämställdhetsideal samt att identifiera hinder och möjligheter för att utmana och gå bortom dominerande diskurser om kön. Det teoretiska perspektivet i denna uppsats bygger på feministisk post­strukturalism och metoden har inspirerats av ett integrerat perspektiv på diskursanalys. Datainsamlingen gjordes genom fokuserade intervjuer med fem kvinnor och fyra män som vid intervju­tillfället var föräldrar till sammanlagt 19 barn i åldrarna 7 mån- 18 år. Slutsatser av arbetet är att en fostran utifrån ideal om jämställdhet kännetecknas av att föräldrarna intar ett aktivt förhållningssätt till relationerna inom och utanför familjen och strävar efter att destabilisera gränser för kön, maskulinitet och femininitet. Genom ett medvetet användande av språk och kommunikation försöker föräldrarna skapa representationer av kön och positionerings­möjligheter som öppnar upp barnens föreställningsvärld. Centralt för en jämställd fostran är att bekräfta barnens egna val och uttryckssätt för att bygga upp deras självkänsla, samt att uppmuntra barnen till att vidga sina erfarenheter genom normöverskridande uttryck och beteenden. Dessa <em>kategori­destabili­serande</em> <em>fostransstrategier</em> syftar till att sätta dominerande föreställningar om kön ”i gungning” och öppna upp för nya positionerings­möjligheter bortom de bipolära stereo­typerna av könskategorierna. Hinder för föräldrarnas försök att göra jämställd fostran finns i form av den patriarkala diskursen och normalitets­diskurser på så sätt att de kommer till uttryck som den omgivande kulturens bilder och värderingar av samt förväntningar på kvinnor, flickor, män och pojkar. I de fall då dessa diskurser även är en integrerad del i föräldrarnas egna föreställningar utgör de hinder för att föräldrarna fullt ut ska kunna bryta mot traditionella könsmönster i sin fostran. Även omgivningens försvar av könskategorierna i form av kategoriuppehållande arbete och i vissa fall agentskapet hos de intervjuade föräldrarnas barn utgör hinder för en jämställd fostran. I talet om jämställd fostran artikuleras flera diskurser som genomkorsar varandra och en och samma intervjuperson kunde ge uttryck för multipla positioneringar inom dessa diskurser. Två diskurser om frihet som har olika grund ses i materialet: en <em>liberal frihetsdiskurs</em> som utgår från ett betonande av individens frihet och rätt till självbestämmande<em> </em>samt<em> </em>en <em>feministisk frihetsdiskurs </em>som kännetecknas av en betoning på frihet från könsförtryck. Beroende på vilken av dessa diskurser som dominerar i förälderns berättelse så framstår kompensatoriska metoder och styrning av barnet som mer eller mindre problematiskt. Normalitets­diskurser i relation till kön artikuleras i intervjuerna både som något att förhålla sig medvetet strategiskt till och även som en integrerad del av föräldrarnas egna bilder av normalitet. På samma sätt finns den patriarkala diskursen närvarande i talet om jämställd fostran både som en medvetenhet hos föräldrarna om den dominerande kulturens mentala föreställningar om, och praktiska uttryck för manlig överordning och kvinnlig underordning, samtidigt som den yttrar sig som internaliserade dominerande föreställningar i deras tanke­strukturer. Föräldrarnas <em>kategoridestabiliserande fostransstrategier</em> förstås utifrån feministisk poststrukturalistisk teoribildning som praktiker av kontinuerligt motstånd. Genom att utgå från de positioner som finns att tillgå i en normalitetsdiskurs och använda sig av medvetna misslyckade eller otillåtna upprepningar har föräldrar och barn möjligheter till att utvidga innehållet i begrepp, förskjuta diskursiva meningar och förändra betydelser och betydelsebärande praktiker. I och med detta ses också möjligheter till att genom jämställd fostran, med den innebörd som den ges i denna studie, utmana och gå bortom dominerande diskurser om kön.</p><p>                                                                                                                                  </p><p>Nyckelord: jämställdhet, fostran, föräldraskap, kön, diskurs, feministisk poststrukturalism, kategoridestabiliserande fostransstrategier</p>

Syftet med denna studie var att försöka förstå de ungdomar som medvetet eller omedvetet gått emot könsnormer när de sökt till ett yrkesförberedande program på gymnasiet. De frågeställningar som studien utgått ifrån är: Vilket bemötande kan elever som gått emot könsnormer i sitt gymnasieval möta? Finns det någon i omgivningen som har påverkat informanterna inför gymnasievalet? Resultatet baseras på åtta kvalitativa intervjuer genomförda i Västerbottens län med fyra flickor och fyra pojkar mellan 17 och 27 år. Studien utgår ifrån tre teman i intervjuerna för att få en helhetsbild över hur ungdomarna själva upplevt sin resa. Dessa teman är: inför valet till gymnasiet, under skolgången samt efter gymnasiet. Det som framkom är att vad som påverkat informanterna stämmer relativt bra överens med vad litteraturen säger. Det vanligaste är att föräldrar och andra närstående påverkat men det gick även att se undantagsfall. Attityden kring könsöverskridande gymnasieval är inte önskvärd i förhållande till det moderna samhället. Bemötande från personal i skolan har chockerat oss med tanke på de jämställdhetsmål och styrdokument som finns. Författarna till denna studie hade förväntat sig en nolltolerans mot egna värderingar och fördomar i skolans värld men detta stämmer inte överens med resultatet.

Den här studien undersöker politikers profilering av sig själva utifrån vad som anses vara ”manligt” respektive ”kvinnligt” i ett samhälle. Uppsatsen tar avstamp från ett feministiskt perspektiv, vars syfte är att studera politikers egen framställning av sig själva i relation till medias konstruktion av kön. Det teoretiska ramverk som undersökningens resultat analyserats utifrån, bygger på medias könsstereotypisering av politiker och könsnormer som finns i den politiska dagordningen. Vidare har den sociala medieplattformen Instagram använts för materialinsamling. Materialet består av Instagram-inlägg från svenska politiker som är aktiva i antingen Sveriges riksdag eller regering. Sammantaget har tio politiker undersökt, varav fem kvinnor och fem män. Totalt har 70 inlägg studerats med sju inlägg från respektive politiker. Ett inlägg består av antingen bild i kombination med text eller enbart bild och text separerat. Därför har en kombinerad text- och bildanalys använts vid analysering av materialet. Resultatet presenterar och analyseras tematiskt. Uppsatsen kommer fram till att det finns normbrytande tendenser hos de undersökta politikerna, oavsett kön, som påvisar att de inte i någon större utsträckning bidrar till medias könsstereotypisering av politiker. Vidare framkommer ett blandat resultat i manliga och kvinnliga politikers engagemang i kvinnorelaterade frågor, där männen arbetar med andra kvinnofrågor som inte tas upp i det teoretiska ramverket. Utifrån de undersökta kvinnorna framkommer det inte att de engagerar sig i kvinnors rättigheter, som det teoretiska ramverket argumenterar för.

Inledning Könsnormer är ett debatterat samtalsämne i dagens samhälle. Hos många väcker ämnet tankar och emotionella åsikter. Ofta handlar detta om rådande könsnormer, könsöverskridande beteenden och de traditionella könsrollerna som till viss del fortfarande lever kvar. Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på hur barn i 4-5 års ålder i förskolan uppfattarkönsnormer och könsöverskridande beteenden i barnlitteratur samt i sin egen vardag på förskolan. Metod Studien bygger på en kvalitativ metod med utgångspunkt av barnintervjuer. Den har genomförts på två olika förskolor i form av boksamtal. I grupper om två och två, med totalt tio barn. Boken som används som underlag för barnintervjuerna har en handling som grundar sig på könsnormer och könsöverskridande beteenden för barn i förskoleåldern. Resultat Resultatet av undersökningen visar på att barn i förskoleåldern uppmärksammar könsnormer och är väl medvetna om att dessa existerar. Resultatet visar också att barn i 4-5 års ålder lägger märke till könsöverskridande beteenden i barnböcker, där detta förekommer. Efter avslutad studie kan vi fastställa att barn redan i förskoleåldern påverkas av omgivningens bemötanden och förhållningsätt till könsnormer och könsöverskridande beteende.