Academic literature on the topic 'Könsorgan'

Although numerous Paramphistomum species have been described from the rumen and reticulum of domestic and wild ruminants, information about rumen flukes in reindeer is sparse and their nomenclature is somewhat conflicting. Rumen fluke of reindeer is usually referred to as P. cervi, but P. leydeni and Cotylophoron skriabini are also mentioned in the literature. Here, the surface structures and internal anatomy of rumen flukes from reindeer, as seen by scanning electron microscopy (SEM) and in histological sections under light microscopy, are presented. The aim of the study was to find morphological information to enable identification of rumen flukes in reindeer to species level. In addition, the morphology of rumen flukes collected in winter (winter flukes) was compared with that of flukes collected in summer (summer flukes). Key morphological findings were as follows: the acetabulum of the rumen flukes was of paramphistomum type, the pharynx of liorchis type, and the genital atrium of leydeni type. Both winter and summer flukes shared these morphological features. Based on these findings, it was concluded that rumen flukes of reindeer in Finland belonged to the species P. leydeni. Significant morphological variation was observed when winter and summer flukes were compared. The winter fluke was smaller in size, possessed immature gonads (testes, ovary, uterus), and immature accessory genital glands (Mehlis’ gland, vitelline follicles), and had barely discernible tegumental papillae. These data indicate that winter rumen flukes represent an immature stage of P. leydeni and summer flukes the mature stage of the same species. Further, these findings suggest that the rumen flukes of reindeer during wintertime in Finland have a slowed or inhibited lifecycle.Abstract in Finnish / Yhteenveto:Poron pötsimadon (Paramphistomum leydeni) morfologiassa esiintyy selvää vuodenaikaisvaihtelua Pötsimatoja (Paramphistomum spp.) löytyy monien villien ja kotieläiminä pidettävien märehtijöiden pötsistä tai verkkomahasta. Poron pötsimadosta on saatavilla varsin niukasti tietoa, ja lähteestä riippuen poron pötsimadon esitetään yleensä kuuluvan Paraphistomum cervi -lajiin. P. leydeni ja Cotylophoron skriabini ovat muita poron pötsimadon yhteydessä kirjallisuudessa esiintyviä lajinimiä. Tässä tutkimuksessa pyrittiin saamaan lisävalaistusta poron pötsimatojen taksonomiaan tunnistamalla Suomessa poroilta kerättyjä pötsimatoja lajitasolle. Tutkimuksessa käytettiin pötsimadoista tehtyjen kudosleikkeiden mikroskooppisen tutkimuksen sekä pyyhkäisyelektronimikroskoopin tarjoamia mahdollisuuksia. Lisäksi tutkimuksessa verrattiin poron pötsistä talviteurastuksen yhteydessä kerättyjen matojen rakennetta kesällä kuolleiden tai lopetettujen porojen pötsistä saatuihin matoihin. Sekä talvella että kesällä poimitut madot - huolimatta huomattavasta morfologisesta vaihtelusta ”talvi- ja kesämatojen” välillä - kuuluivat Paramphistomum leydeni -lajiin. Talvella kerätyt madot olivat selvästi pienikokoisempia, niiden ulkopinta oli vain niukasti nystyinen ja niiden sukuelimet apuelimineen olivat kehittymättömät verrattaessa niitä kesällä poimittujen matojen vastaaviin rakenteisiin. Tutkimuksen tulokset viittaavat siihen, että talvella poron pötsissä esiintyvät pienikokoiset pötsimadot ovat keskenkasvuisia P. leydeni -pötsimatoja ja että Suomessa pötsimadon kehittyminen on talvisaikaan pysähdyksissä tai hyvin hidasta. Abstract in Swedish / Sammandrag: Renens vomflundra (Paramphistomum leydeni) uppvisar en tydlig morfologisk årstidsvariation Vomflundror (Paramphistomum spp.) förekommer i vommen hos vilda och tama idisslare. Uppgifter om renens vomflundror är sparsamma och de presenteras i allmänhet som Paramphistomum cervi. P. leydeni och Cotylophoron skriabini är andra i litteraturen nämnda artnamn för renens vomflundror. I denna undersökning strävade man till att få information om renens vomflundrors taxonomi genom att identifiera vomflundror som insamlats från renar i Finland. I undersökningen studerades vävnadssnitt av vomflundror med ljusmikroskop och scanningelektronmikroskopets möjligheter utnyttjades också. Därtill gjordes en morfologisk jämförelse av vomflundror som insamlats under renslakten på vintern med vomflundror som härstammade från renar som dött eller avlivats under sommaren. Trots betydande morfologiska variationer mellan de vomflundror som insamlades på vintern och de som erhölls på sommaren var det fråga om en och samma art, Paramphistomum leydeni. ”Vinter” vomflundrorna var betydligt mindre, ytan var obetydligt knottrig och könsorganen med tillhörande strukturer var outvecklade i jämförelse med motsvarande strukturer hos ”sommar” vomflundrorna. Undersökningen ger en antydan om att de på vintern i renens vom förekommande små vomflundrorna är unga P. leydeni vomflundror och att de utvecklas mycket långsamt eller rentav tillfälligt avstannar i sin utveckling på vintern i Finland.

Syftet med denna uppsats är att belysa värdeladdning och användbarhet hos nio ord för det kvinnliga könsorganet. De ord som behandlas är vagina, fitta, snippa, muff, mutta, sköte, vulva, mus och springa. Uppsatsens grundläggande hypotes är att samtliga nio ord är värdeladdade och att inga ord är neutrala i den bemärkelsen att de kan användas oproblematiskt i uppsatsinformanternas vardag.

En enkät som berör igenkänning och användning av orden, uppfattning om dem, samt de¬ras eventuella positiva eller negativa klang har besvarats av 75 kvinnliga gymnasieelever på estetiska programmets tredje år. 23 informanter är från en skola i Stockholmsregionen medan 52 informanter är från en skola i Skåne.

Undersökningens resultat analyseras och förklaras med stöd av Laclau & Mouffes diskursteori, Sapir & Whorfs hypotes om språkets inverkan på vår uppfattning av omvärlden, Hirdmans genusteori samt tidigare forskning som är relevant för uppsatsämnet.

Uppsatsens resultat visar att hypotesen verifieras.

Denna uppsats är ämnad att undersöka vilka ord som används som benämningar för manliga och kvinnliga könsorgan samt att identifiera eventuella likheter och skillnader mellan hur män och kvinnor benämner dessa. Avsikten är även att kartlägga vad metaforerna bland orden säger i relation till samhället i stort. Studiens forskningsfrågor är: Vilka är de mest förekommande orden för manliga och kvinnliga könsorgan? Vilka ord använder män respektive kvinnor och finns det några likheter eller skillnader mellan könen? Vilka metaforer går att kategorisera och vad säger de? Materialet som analyserats består av en digital enkät som besvarats av 81 vänner och bekanta från sociala medier samt 85 gymnasieelever från tre skolor i olika delar av Sverige. Den inhämtade datan analyserades sedan genom att grupperas i semantiska kategorier. De vanligaste orden för könsorganen identifieras och sätts i relation till tidigare forskning och uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Resultatet visade på ett fortsatt språkligt tabu kring föreliggande ämne. Både de manliga och kvinnliga informanterna var överens om att de mest förekommande benämningarna för könsorganen var de stigmatiserade orden kuk och fitta. Det skilde sig heller inte mellan män och kvinnor vilka fem ord de angav som vanligast för kvinnliga och manliga könsorgan. Ordet snippa verkar även fått fäste i det svenska folkets ordförråd sen lanseringen 2006. Metaforerna bland könsorganens benämningar har inte bildats slumpmässigt utan metaforiska samband identifieras. Dessa bidrar till en upprätthållning av en könsskillnad mellan män och kvinnor där mannen är överordnad kvinnan genom de aktiva och hotfulla metaforerna medan kvinnan framställs passiv och hjälplös. Vårt tänkande är i grunden metaforiskt och används för att förstå den verklighet vi lever i.

Plastikkirurgi av kosmetiska skäl, även kallat kosmetisk intimkirurgi, av det kvinnliga könsorganet har de senaste åren blivit uppmärksammat av medier i Sverige. Dels på grund av det blir allt vanligare bland svenska kvinnor, dels eftersom kosmetisk intimkirurgi är ett ingrepp som väcker diskussioner kring varför kvinnor vill göra ett riskfyllt ingrepp för att förändra sitt könsorgan. Mitt intresse väcktes kring ämnet och vid en närmare undersökning av tidigare forskning upptäckte jag att det inte finns forskning eller studier som undersöker hur kvinnor talar/skriver om och konstruerar det kvinnliga könsorganet och kosmetisk intimkirurgi med varandra i en vardaglig interaktion. För att kunna fylla denna kunskapslucka blev mitt syfte med denna uppsats att genom en kritisk diskurspsykologisk analys undersöka hur svenska kvinnor i 13 trådar på Plastikoperationsforum och Familjelivs forum skriver om det kvinnliga könsorganet och behovet/icke-behovet av att förändra könsorganet genom kosmetisk intimkirurgi. Med hjälp av Nigel Edleys kritiska diskurspsykologi som ligger som grund för teori och metod så har resultatet visat på hur kvinnorna i internetforumen använder sig av tolkningsrepertoarer kring det kvinnliga könsorganet för att antingen legitimera eller avfärda kosmetisk intimkirurgi. Det visade även på hur konflikter och skillnader mellan tolkningsrepertoarerna kring kvinnliga könsorganet och kosmetisk intimkirurgi ser ut och hur det påverkas av ideologi. Kvinnorna i internetforumen positionerade sig själva och andra kvinnor för att kunna handla och övertyga om sin konstruktion av det kvinnliga könsorganet och kosmetisk intimkirurgi. Som ett tillägg till den kritiska diskurspsykologin har även Judith Butlers teori om görandet av genus i diskurser genom performativa handlingar undersökts i materialet, vilket visade på att kvinnornas görande av genus i internetforumen är en produkt av rådande tolkningsrepertoarer och subjektspositioner som kvinnorna använder sig av.

Denna naturvetenskapliga studie är skriven med ett perspektiv riktat mot skolan. Den utförs med ett övergripande syfte inför framtida lektioner inom sex och samlevnadsundervisningen. Detta mål nås genom att dels studera ett komplext ämne och dels genom att undersöka olika förhållningssätt på skolor. I litteraturstudien fokuserar jag på det hormonella systemet och dess samspel med kroppens organ. Informationen från skolor samlades in via intervjuer med ansvariga biologilärare på de skolor som givit gensvar på min förfrågan. Den biologiska genomgången och fältstudien relateras till den aktuella forskning som finns omkring ungdomars situation när det gäller sex och samlevnad. Debuten för ett aktivt sexuellt liv har sjunkit i ålder och samtidigt har smittsamma könssjukdomar ökat i samhället. På grund av skolans ansvar som kunskapsförmedlare och dess roll att skapa en god miljö under ungdomsåren har det medfört en strävan efter mer forskning i ämnet och tydligare riktlinjer inom skolan. Resultatet av min litteraturstudie och fältstudien medför att det komplexa i ämnet blir synbart och därigenom bidrar arbetet till en ökad förståelse av utvecklingen under puberteten samt ger fler infallsvinklar i ämnet.

Kvinnlig könsstympning utförs idag i cirka 30 länder i Afrika, Asien och Sydamerika. Omkring 200 miljoner kvinnor och flickor antas idag vara könsstympade och cirka tre miljoner utsätts årligen. Proceduren innefattar alla typer av ingrepp på det kvinnliga yttre könsorganet som inte är medicinskt motiverat. Kvinnlig könsstympning ger svåra komplikationer och leder i värsta fall till döden. Skälen till varför det utförs varierar, det handlar ibland om kulturella traditioner eller religiösa ritualer och ibland enbart för att kontrollera kvinnans sexualitet. Ingreppet är i de flesta västerländska länder, däribland Sverige, olagligt. Syftet var att belysa kunskaper och attityder hos sjukvårdspersonal gentemot kvinnlig könsstympning.En litteraturöversikt enligt Friberg har utförts. Sökningarna har gjorts i databaserna Academic Search Complete, CINAHL Complete och PubMed. Elva artiklar valdes ut; fem kvantitativa, fyra kvalitativa och två med mixad metod. I resultatet framgick att det var brist på kunskaper om kvinnlig könsstympning hos sjukvårdspersonal. Attityden kring kvinnlig könsstympning skiftade men de flesta ansåg att det var mot mänskliga rättigheter. I länder där sedvänjan praktiseras upplevdes sjukvårdspersonal ambivalenta. Den globala migrationen ökar. Trots det finns det väldigt lite kunskaper om kvinnlig könsstympning hos sjukvårdspersonalen världen över. Attityden kring kvinnlig könsstympning skiftar, både i länder där det praktiseras och i länder där det inte praktiseras. Bristen på information under utbildningen uppges vara en anledning till att sjukvårdspersonalen inte vet hur de ska bemöta en kvinna som utsatts för könsstympning. Resultaten diskuteras i linje med Leiningers teori om det transkulturella omvårdandet.
Female genital mutilation is performed in about 30 countries in Africa, Asia, and South America. Nearly 200 million girls and women have undergone circumcision and annually 3 million are at risk. Female genital mutilation includes all forms of harm towards the outer female genitals without any medical indications. It results in severe complications and is even fatal. The reasons vary, sometimes they are explained as cultural traditions or religious traditions, and sometimes just to control women's' sexuality. The procedure is illegal in most western countries, Sweden included. The aim was to illuminate knowledge and attitudes among health care professionals regarding female genital mutilation. A literature review was conducted according to Friberg. Three databases were used: Academic Search Complete, CINAHL Complete and PubMed. This resulted in five quantitative articles, four qualitative articles and two with mixed method. The main findings were that there is a lack of knowledge among health care professionals. Also, attitudes differ but many of the participants agreed that it is violating human rights. In practicing countries there were often ambivalent feelings towards female genital mutilation. Even though the global migration is as high as ever, the knowledge among health care professionals is insufficient. The attitudes differ, both in countries where the tradition is practiced and in countries where it is not practiced. The lack of educational information is mentioned as a reason to why health care professionals feel unsure on how to handle meeting a mutilated woman. The results were discussed with Leininger's nursing theory as a model.

Syftet med föreliggande uppsats är att försöka ta reda på om det finns neutrala ord för det kvinnliga könsorganet och det manliga könsorganet. Undersökningen behandlar i vilka situationer en viss benämning används och informanternas attityder till olika benämningar. Resultatet av undersökningen visade att 48 % av informanterna inte tycker att det finns ett neutralt ord för att benämna det kvinnliga könsorganet. För benämning av det manliga könsorganet ansåg 29 % av informanterna att det inte finns ett neutralt ord. Resultatet visade också att gymnasieeleverna anpassar sitt språkbruk efter vilken språksituation de befinner sig i. Resultatet visade att de helst använder orden fitta och kuk när de talar med kompisar och orden snopp och fitta när de talar med föräldrar. Till grund för studien ligger en enkät som delades ut till 63 slumpvist utvalda gymnasieelever på två skilda orter. Enkäten bestod av 13 frågor med både öppna och slutna frågor. Undersökningen visade att det vanligaste benämningsordet hos informanterna för det kvinnliga könsorganet är fitta. Informanterna benämner helst det manliga könsorganet med ordet kuk. Man kan även se att informanterna använder betydligt många fler ord för att benämna det kvinnliga könsorganet än för det manliga könsorganet. Alltså kan man utifrån undersökningen se att det är mer problematiskt att benämna det kvinnliga könsorganet än det manliga könsorganet.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur det kvinnliga könsorganet porträtteras i biologiböcker för högstadieelever och vilka diskurser om kön och sexualitet som går att skönja genom dessa. Studien är baserad på text och illustrationer ur fem olika biologiböcker som används av högstadieelever idag. För att analysera materialet har Faircloughs kritiska diskursanalys använts och teorier kring hur kön konstrueras genom sociala diskurser har applicerats. Författarnas beskrivningar av klitoris är bristfälliga vilket bidrar till aktivt reproducerande av okunskap. I samtliga böcker jämförs klitoris med penis vilket visar på en diskurs om mannen som norm och kvinnan som avvikande. En del av materialet framställer slidan som passivt kärl för penis, en heteronormativ diskurs som återkommer i vilka sexuella praktiker som porträtteras som ”riktigt” sex. Tvåkönsmodellen som hegemonisk diskurs cementeras genom böckernas binära könsuppdelning och genom de skilda egenskaper som appliceras på respektive kön vid sexuell upphetsning. Studien genomsyras av synen på människan som reproduktiv varelse snarare än social.