Contents
Academic literature on the topic 'Könsroller/könsmönster'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Könsroller/könsmönster.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Dissertations / Theses on the topic "Könsroller/könsmönster"
1
Fogelberg, Henrik, and Jannica Nordin. "Könsroller och könsmönster i förskolan." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27038.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att synliggöra några förskollärares skilda uppfattningar om hur man arbetar med att motverka traditionella könsroller och könsmönster i förskolan. Det är en kvalitativ studie med en fenomenografisk forskningsansats, och den metod som har använts för att samla in material är kvalitativa intervjuer med fyra olika förskollärare som arbetar på fyra olika förskolor. Vi har utgått från Hirdmans teori om genuskontrakt samt Hardings genusteori. Studiens resultat visar att de finns olika förhållningssätt till hur man kan arbeta för att motverka traditionella könsroller och könsmönster i förskolan. Informanterna nämner både ett könsöversridande arbetssätt såväl som ett könsneutralt arbetssätt. Resultatet visar även att det finns olika tolkningar av begreppen "traditionella könsroller och könsmönster". Vikten av fortbildning av förskollärare framkommer, samt förskollärarnas bemötande av barnen.
2
Subin, Sanja. "Att arbeta med att motverka könsmönster och könsroller." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29102.
Full textAbstract:
Abstract Detta arbete syftar till att belysa förskolepersonals tankar kring traditionella könsmönster och könsroller genom att undersöka hur de använder olika material för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Att motverka kan ske på olika sätt och jag har titta på hur pedagoger använder olika material på avdelningen, men användningen av böcker var det som intresserade mest. Till grunden för studien ligger intervjuer med pedagoger som arbetar på samma avdelning på en förskola i Sverige. Materialet från intervjuerna transkriberas för att sedan analyseras via ett genusperspektiv, vilket menas att man genom ett kritiskt sätt att se på kön och genus analyserar insamlat material. Resultat av studien visar på att pedagogerna på just denna avdelning inte använder böcker som verktyg för att motverka traditionella könsmönster, samt att det fattas kunskap till arbetet med traditionella könsmönster. Pedagogerna är införstådda med att deras arbete att motverka traditionella könsmönster med hjälp av böcker inte sker.
3
Carpenbo, Susanna, Yona Kimhi, and Morgan Sjöstedt. "Han Hon Hen Den? : Förskollärares uppfattning om kön, könsmönster och könsroller." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16727.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att ur ett normkritiskt perspektiv undersöka hur förskollärare med erfarenhet av genusfrågor inom förskolan uppfattar och talar om sitt arbete med att motverka traditionella könsmönster och könsroller utifrån deras syn på kön. Undersökningen bygger på̊ kvalitativ metod som i detta fall innebär intervjuer. Det var sex förskollärare som intervjuades. Intervjuerna genomfördes på tre förskolor samt i två av respondenternas hem enligt deras önskemål. I resultatet gick det att urskilja två olika sätt att förhålla sig till genusarbete i förskolan. En grupp hade större erfarenhet av forskning och arbete kring kön och genus. De såg kön som mer komplext utifrån queerteori. Den andra gruppen ansåg sig inte ha tillräcklig erfarenhet av genusarbete och såg kön som binärt. Gruppen med större erfarenhet reflekterade mer kring vikten av vuxnas agerande för att bryta mot olika normer, vilket påverkade deras arbete att konsekvent ha ett genus och normkritiskt tänk. Respondenterna med större erfarenhet av genusarbete hade ett normkritiskt förhållningssätt som grundläggande perspektiv på verksamheten. Den andra gruppen respondenter prioriterade områden där de istället fokuserade på det som uppstod tillfälligt i barngruppen. De kritiserade inte normer i lika stor utsträckning utan fokuserade istället på avvikare och försökte skapa en större tolerans kring avvikare av normer eller valde att kringgå känsliga ämnen på olika sätt. Dessa två förhållningssätt visade sig också när det gällde det intersektionella perspektivet. Studien visade att erfarenhet av genusarbete inte styrker en gemensam syn på hur arbetet ska genomföras, vilket skolinspektionens rapport kring förskolans arbete med jämställdhet även visade.
4
Hultberg, Sofia, and Jenny Nilsson. "Arbetet med att motverka traditionella könsmönster : Pedagogers tolkning av förskolans läroplan Lpfö-98." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-22131.
Full textAbstract:
39 pedagoger yrkesverksamma i förskolan har fått svara på frågor om hur de tolkar begreppet “stereotypa könsroller” och hur de motverkar traditionella könsmönster, vilket uttrycks i förskolans läroplan Lpfö98, rev 2010. Intresset av att ta reda på vad pedagogerna anser, grundar sig i att vi erfarit att pedagoger arbetar olika med genus och jämställdhet i förskolan. Dessutom har det på senare tid pågått en intressant debatt som handlar om att pedagogers olika uppfattning av vad begreppet “stereotypa könsroller” innebär. Forskning visar att pedagoger snarare förstärker än motverkar traditionella könsmönster och att det beror på människors egen tolkning av vad det innebär och att vi påverkas av vår föreställning om hur pojkar respektive flickor förväntas vara. I utformandet av den reviderade läroplanen för förskolan utgås det från att en traditionell könsroll innebär att pojkar har högre status än flickor och det ska motverkas. För att nå fram till önskat resultat menar forskare att pedagogerna behöver ha aktuell kunskap om genus och jämställdhet. Resultatet visar att pedagogerna har en någorlunda samlad bild av vad stereotypa könsroller innebär. Vi har sett att de främst jobbar på sitt eget förhållningssätt och bemötande av barnen eller tänker på vilket material, leksaker och aktiviteter barnen erbjuds. Det finns också en medvetenhet bland pedagogerna angående könskodade färger och leksaker, vilket de försöker tona ner i mötet med barnen. Att förskolan är en kvinnodominerad arbetsplats kommer också på tal och det finns funderingar om det skulle hjälpa jämställdhetsarbetet på förskolan om det fanns fler män i verksamheten.
5
Trofast, Sandra, and Eliasson Hannah. ""Det är äckligt att han har klänning" : En kvalitativ studie om pojkars och flickors genusuppfattningar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49473.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur några barn på förskolan uppfattar könsroller. Intentionen är att bidra till en inblick i vilka könsroller som barnen väljer i deras vardagliga lek på förskolan samt bidra med insikter om skillnader och-/eller likheter av pojkars och flickors genusuppfattningar. De frågeställningar som studien utgår från är: Vilka könsroller intar pojkar respektive flickor i leken? Vilka likheter och skillnader kan urskiljas i pojkars respektive flickors genusuppfattningar? Den metod som ligger till grund för studien är att hålla intervjuer med barn. Intervjuerna sker med de äldsta barnen på förskolan i könsindelade fokusgrupper. Anledningen till att hålla könsuppdelade intervjuer är för att kunna synliggöra skillnader och-/eller likheter mellan pojkarnas och flickornas svar. I studien deltog sammanlagt 27 barn, 13 pojkar och 14 flickor, från tre olika förskolor. Huvudresultatet i studien visar att pojkar och flickor väljer traditionella könsroller i leken. Endast en pojke och en flicka svarar att de väljer lekar och leksaker som kan tolkas frångå den rådande normen. Resultatet visar även att pojkar och flickor ger uttryck för olika intressen för vad de vill arbeta med i framtiden. Barnen i studien har också uppfattningar om hur en man respektive kvinna ska vara klädd. Det framkommer även att pojkar kategoriserar färger utifrån kön.
6
Åberg, Sofie, and Lisa Kärmander. "TRADITIONELLA KÖNSMÖNSTER OCH KÖNSROLLER I FÖRSKOLAN : En kvalitativ studie omimplementering av ett uppdrag från förskolans läroplan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-19679.
Full textAbstract:
Syftet med detta arbete var att ta reda på huruvida förskollärare arbetar med följande uppdrag från läroplanen; ”förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller" (Lpfö 98 rev 10: 5). Det är inte självklart att förskolorna arbetar med det här. Förskollärare har ett brett handlingsutrymme och deras egenskaper är avgörande för genomförandet av uppdraget (Bengtsson, 1998: 42). Vi ville veta om förskollärarna förstod uppdraget samt om de kunde och ville arbeta med det, detta var också våra frågeställningar. Under litteraturgenomgången tar vi upp bakgrundsforskning om bland annat implementering, könsnormers uppkomst och genusarbete i förskolan. Detta tar vi upp för att man som läsare ska förstå betydelsen av att utföra detta uppdrag, hur viktigt det verkligen är. För att få svar på vårt syfte och våra frågeställningar intervjuade vi pedagoger på fyra olika förskolor. Vi använde oss av halvstrukturerade intervjuer då vi hade några grundfrågor, men lät samtalet löpa ganska fritt och ställde spontana följdfrågor. Intervjuerna spelades in med ljudinspelning och transkriberades. Resultatet visade att samtliga förskolor kunde arbeta med uppdraget med de resurser som redan fanns. Däremot varierade viljan mellan respondenterna. En del av respondenterna var mycket engagerade medan andra visade mindre lust till att arbeta med uppdraget. Vi kunde inte komma fram till huruvida förskollärarna förstod uppdraget eller inte p.g.a. det inte finns beskrivit några konkreta arbetssätt i läroplanen. Vi kunde inte bedöma om pedagogernas sätt att förstå och arbeta var rätt eller fel eftersom att tolkningsutrymmet av läroplanen är så brett.
7
Melin, Simon. "Att motverka stereotypa könsmönster – jämställdhetsarbete i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33678.
Full textAbstract:
Detta examensarbete behandlar pedagogers arbete i förskolan ur ett jämställdhetsperspektiv, hur de motverkar stereotypa könsroller och könsmönster i sin verksamhet. En av anledningarna till att jag valt detta ämne är att jag fått höra att män i förskolan får akta sig för att förstärka de stereotypa könsmönster som finns, vilket ökade mitt intresse för vad som kan förstärka och vad som kan motverka stereotypa könsmönster.Syftet med arbetet är att belysa hur det ser ut med jämställdheten i förskolan. Hur pedagoger arbetar med jämställdhet och vilka förhållningssätt de har med anknytning till kön.För att undersöka detta används intervjuer och observationer som metod, där tyngdpunkten ligger på intervjuer. I undersökningen medverkar fem förskollärare från tre förskolor, där förskolorna har någorlunda skiljda upptagningsområden.I tidigare forskning kring ämnet visar det sig att pedagoger i förskolan snarare förstärker rådande könsmönster än motverkar dem.Något som framkom i undersökningen var att det finns olika nivåer av medvetenhet och kunskap kring genus på förskolorna och att detta påverkar arbetet med jämställdhet. Om inte kunskapen finns kan arbetet få motsatt effekt.Ett intressant område att forska vidare kring är hur tydligt jämställdhetsaspekten belyses från ledningshåll.
8
Karlsson, Tilda, and Jessica Brandebo. "Jämställdhet i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares beskrivningar av uppdraget att motverka traditionella könsmönster och könsroller." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74946.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att analysera hur förskollärare konstruerar jämställdhetsuppdraget iförskolan där ett särskilt fokus riktas på uppdraget att motverka traditionella könsmönster ochkönsroller. Studien är av kvalitativ karaktär där utgångspunkten är ett socialkonstruktionistisktperspektiv. Empiri har samlats in genom intervjuer som dokumenterats med hjälp avljudinspelning samt anteckningar och tillsammans ligger detta till grund för bearbetning ochanalys. Resultatet i studien synliggör att det finns en stor kunskapsbrist hos förskolläraregällande jämställdhetsuppdraget i förskolan vilket i sin tur i många fall snarare förstärkertraditionella könsmönster och könsroller än motverkar dessa.
9
Johansson, Karolina, and Karolina Evald. "Jämställdhet - En självklarhet i förskolan?" Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17460.
Full textAbstract:
I vårt samhälle finns det stora skillnader mellan könen, kvinnor/män, pojkar/flickor. Utvecklingen har gått framåt och ”ojämställdhet” är inte längre en lag, utan det är vi som människor som upprätthåller skillnaderna med hjälp av medvetna och omedvetna krafter. För att kunna förändra detta måste vi synliggöra de könsmönster vi håller levande. Syftet med denna uppsats var att genomföra en studie på en förskola med hjälp av metoderna enkätundersökning och observationer. Studien syftade till att undersöka tre situationer på förskolan som var samlingen, matsituation och i ”huset” för att studera verksamheten jämställdhet. Resultatet som vi kom fram till är att pojkar och flickor på förskolan kan göra samma saker och att pojkar och flickor kan leka tillsammans men att skillnader mellan könen finns och behöver arbetas mer med. Resultaten lyfte vi i en diskussion tillsammans med pedagogerna på avdelningen.
10
Sundman, Malin. "”Prinsessor kan inte pojkar vara” : På jakt efter stereotypa könsmönster i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7680.
Full textAbstract:
Detta examensarbete har till syfte att studera om barn redan i tre till fyra årsåldern har en uppfattning kring traditionella könsmönster och könsroller? På vilket sätt visar sig detta i så fall? Vad gör personalen på förskolan för att förebygga detta? För att besvara frågorna i detta examensarbete har samtal med sju barn och två gruppintervjuer med sammanlagt sju personalen genomförts. Jag har läst utvald barnlitteratur tillsammans med barnen och sedan diskutera med barnen kring hur de uppfattar traditionella könsmönster och könsroller. Resultatet pekar på att barnen har en uppfattning kring traditionella könsmönster och könsroller. Det framgår i barnsamtalen att barnen i många fall är knutna till sin traditionella syn på sitt kön. Barnen är ofta bundna till sitt kön och hindras därigenom till att leka utanför de stereotypa könsroller som förväntas av de.