Dissertations / Theses: 'Könsroller/könsmönster'

1

Fogelberg, Henrik, and Jannica Nordin. "Könsroller och könsmönster i förskolan." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27038.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att synliggöra några förskollärares skilda uppfattningar om hur man arbetar med att motverka traditionella könsroller och könsmönster i förskolan. Det är en kvalitativ studie med en fenomenografisk forskningsansats, och den metod som har använts för att samla in material är kvalitativa intervjuer med fyra olika förskollärare som arbetar på fyra olika förskolor. Vi har utgått från Hirdmans teori om genuskontrakt samt Hardings genusteori. Studiens resultat visar att de finns olika förhållningssätt till hur man kan arbeta för att motverka traditionella könsroller och könsmönster i förskolan. Informanterna nämner både ett könsöversridande arbetssätt såväl som ett könsneutralt arbetssätt. Resultatet visar även att det finns olika tolkningar av begreppen "traditionella könsroller och könsmönster". Vikten av fortbildning av förskollärare framkommer, samt förskollärarnas bemötande av barnen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Subin, Sanja. "Att arbeta med att motverka könsmönster och könsroller." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29102.

Full text

Abstract:

Abstract Detta arbete syftar till att belysa förskolepersonals tankar kring traditionella könsmönster och könsroller genom att undersöka hur de använder olika material för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Att motverka kan ske på olika sätt och jag har titta på hur pedagoger använder olika material på avdelningen, men användningen av böcker var det som intresserade mest. Till grunden för studien ligger intervjuer med pedagoger som arbetar på samma avdelning på en förskola i Sverige. Materialet från intervjuerna transkriberas för att sedan analyseras via ett genusperspektiv, vilket menas att man genom ett kritiskt sätt att se på kön och genus analyserar insamlat material. Resultat av studien visar på att pedagogerna på just denna avdelning inte använder böcker som verktyg för att motverka traditionella könsmönster, samt att det fattas kunskap till arbetet med traditionella könsmönster. Pedagogerna är införstådda med att deras arbete att motverka traditionella könsmönster med hjälp av böcker inte sker.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Carpenbo, Susanna, Yona Kimhi, and Morgan Sjöstedt. "Han Hon Hen Den? : Förskollärares uppfattning om kön, könsmönster och könsroller." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16727.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att ur ett normkritiskt perspektiv undersöka hur förskollärare med erfarenhet av genusfrågor inom förskolan uppfattar och talar om sitt arbete med att motverka traditionella könsmönster och könsroller utifrån deras syn på kön. Undersökningen bygger på̊ kvalitativ metod som i detta fall innebär intervjuer. Det var sex förskollärare som intervjuades. Intervjuerna genomfördes på tre förskolor samt i två av respondenternas hem enligt deras önskemål. I resultatet gick det att urskilja två olika sätt att förhålla sig till genusarbete i förskolan. En grupp hade större erfarenhet av forskning och arbete kring kön och genus. De såg kön som mer komplext utifrån queerteori. Den andra gruppen ansåg sig inte ha tillräcklig erfarenhet av genusarbete och såg kön som binärt. Gruppen med större erfarenhet reflekterade mer kring vikten av vuxnas agerande för att bryta mot olika normer, vilket påverkade deras arbete att konsekvent ha ett genus och normkritiskt tänk. Respondenterna med större erfarenhet av genusarbete hade ett normkritiskt förhållningssätt som grundläggande perspektiv på verksamheten. Den andra gruppen respondenter prioriterade områden där de istället fokuserade på det som uppstod tillfälligt i barngruppen. De kritiserade inte normer i lika stor utsträckning utan fokuserade istället på avvikare och försökte skapa en större tolerans kring avvikare av normer eller valde att kringgå känsliga ämnen på olika sätt. Dessa två förhållningssätt visade sig också när det gällde det intersektionella perspektivet. Studien visade att erfarenhet av genusarbete inte styrker en gemensam syn på hur arbetet ska genomföras, vilket skolinspektionens rapport kring förskolans arbete med jämställdhet även visade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Hultberg, Sofia, and Jenny Nilsson. "Arbetet med att motverka traditionella könsmönster : Pedagogers tolkning av förskolans läroplan Lpfö-98." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-22131.

Full text

Abstract:

39 pedagoger yrkesverksamma i förskolan har fått svara på frågor om hur de tolkar begreppet “stereotypa könsroller” och hur de motverkar traditionella könsmönster, vilket uttrycks i förskolans läroplan Lpfö98, rev 2010. Intresset av att ta reda på vad pedagogerna anser, grundar sig i att vi erfarit att pedagoger arbetar olika med genus och jämställdhet i förskolan. Dessutom har det på senare tid pågått en intressant debatt som handlar om att pedagogers olika uppfattning av vad begreppet “stereotypa könsroller” innebär. Forskning visar att pedagoger snarare förstärker än motverkar traditionella könsmönster och att det beror på människors egen tolkning av vad det innebär och att vi påverkas av vår föreställning om hur pojkar respektive flickor förväntas vara. I utformandet av den reviderade läroplanen för förskolan utgås det från att en traditionell könsroll innebär att pojkar har högre status än flickor och det ska motverkas. För att nå fram till önskat resultat menar forskare att pedagogerna behöver ha aktuell kunskap om genus och jämställdhet. Resultatet visar att pedagogerna har en någorlunda samlad bild av vad stereotypa könsroller innebär. Vi har sett att de främst jobbar på sitt eget förhållningssätt och bemötande av barnen eller tänker på vilket material, leksaker och aktiviteter barnen erbjuds. Det finns också en medvetenhet bland pedagogerna angående könskodade färger och leksaker, vilket de försöker tona ner i mötet med barnen. Att förskolan är en kvinnodominerad arbetsplats kommer också på tal och det finns funderingar om det skulle hjälpa jämställdhetsarbetet på förskolan om det fanns fler män i verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Trofast, Sandra, and Eliasson Hannah. ""Det är äckligt att han har klänning" : En kvalitativ studie om pojkars och flickors genusuppfattningar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49473.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur några barn på förskolan uppfattar könsroller. Intentionen är att bidra till en inblick i vilka könsroller som barnen väljer i deras vardagliga lek på förskolan samt bidra med insikter om skillnader och-/eller likheter av pojkars och flickors genusuppfattningar. De frågeställningar som studien utgår från är: Vilka könsroller intar pojkar respektive flickor i leken? Vilka likheter och skillnader kan urskiljas i pojkars respektive flickors genusuppfattningar? Den metod som ligger till grund för studien är att hålla intervjuer med barn. Intervjuerna sker med de äldsta barnen på förskolan i könsindelade fokusgrupper. Anledningen till att hålla könsuppdelade intervjuer är för att kunna synliggöra skillnader och-/eller likheter mellan pojkarnas och flickornas svar. I studien deltog sammanlagt 27 barn, 13 pojkar och 14 flickor, från tre olika förskolor. Huvudresultatet i studien visar att pojkar och flickor väljer traditionella könsroller i leken. Endast en pojke och en flicka svarar att de väljer lekar och leksaker som kan tolkas frångå den rådande normen. Resultatet visar även att pojkar och flickor ger uttryck för olika intressen för vad de vill arbeta med i framtiden. Barnen i studien har också uppfattningar om hur en man respektive kvinna ska vara klädd. Det framkommer även att pojkar kategoriserar färger utifrån kön.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Åberg, Sofie, and Lisa Kärmander. "TRADITIONELLA KÖNSMÖNSTER OCH KÖNSROLLER I FÖRSKOLAN : En kvalitativ studie omimplementering av ett uppdrag från förskolans läroplan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-19679.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete var att ta reda på huruvida förskollärare arbetar med följande uppdrag från läroplanen; ”förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller" (Lpfö 98 rev 10: 5). Det är inte självklart att förskolorna arbetar med det här. Förskollärare har ett brett handlingsutrymme och deras egenskaper är avgörande för genomförandet av uppdraget (Bengtsson, 1998: 42). Vi ville veta om förskollärarna förstod uppdraget samt om de kunde och ville arbeta med det, detta var också våra frågeställningar. Under litteraturgenomgången tar vi upp bakgrundsforskning om bland annat implementering, könsnormers uppkomst och genusarbete i förskolan. Detta tar vi upp för att man som läsare ska förstå betydelsen av att utföra detta uppdrag, hur viktigt det verkligen är. För att få svar på vårt syfte och våra frågeställningar intervjuade vi pedagoger på fyra olika förskolor. Vi använde oss av halvstrukturerade intervjuer då vi hade några grundfrågor, men lät samtalet löpa ganska fritt och ställde spontana följdfrågor. Intervjuerna spelades in med ljudinspelning och transkriberades. Resultatet visade att samtliga förskolor kunde arbeta med uppdraget med de resurser som redan fanns. Däremot varierade viljan mellan respondenterna. En del av respondenterna var mycket engagerade medan andra visade mindre lust till att arbeta med uppdraget. Vi kunde inte komma fram till huruvida förskollärarna förstod uppdraget eller inte p.g.a. det inte finns beskrivit några konkreta arbetssätt i läroplanen. Vi kunde inte bedöma om pedagogernas sätt att förstå och arbeta var rätt eller fel eftersom att tolkningsutrymmet av läroplanen är så brett.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Melin, Simon. "Att motverka stereotypa könsmönster – jämställdhetsarbete i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33678.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete behandlar pedagogers arbete i förskolan ur ett jämställdhetsperspektiv, hur de motverkar stereotypa könsroller och könsmönster i sin verksamhet. En av anledningarna till att jag valt detta ämne är att jag fått höra att män i förskolan får akta sig för att förstärka de stereotypa könsmönster som finns, vilket ökade mitt intresse för vad som kan förstärka och vad som kan motverka stereotypa könsmönster.Syftet med arbetet är att belysa hur det ser ut med jämställdheten i förskolan. Hur pedagoger arbetar med jämställdhet och vilka förhållningssätt de har med anknytning till kön.För att undersöka detta används intervjuer och observationer som metod, där tyngdpunkten ligger på intervjuer. I undersökningen medverkar fem förskollärare från tre förskolor, där förskolorna har någorlunda skiljda upptagningsområden.I tidigare forskning kring ämnet visar det sig att pedagoger i förskolan snarare förstärker rådande könsmönster än motverkar dem.Något som framkom i undersökningen var att det finns olika nivåer av medvetenhet och kunskap kring genus på förskolorna och att detta påverkar arbetet med jämställdhet. Om inte kunskapen finns kan arbetet få motsatt effekt.Ett intressant område att forska vidare kring är hur tydligt jämställdhetsaspekten belyses från ledningshåll.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Karlsson, Tilda, and Jessica Brandebo. "Jämställdhet i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares beskrivningar av uppdraget att motverka traditionella könsmönster och könsroller." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74946.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att analysera hur förskollärare konstruerar jämställdhetsuppdraget iförskolan där ett särskilt fokus riktas på uppdraget att motverka traditionella könsmönster ochkönsroller. Studien är av kvalitativ karaktär där utgångspunkten är ett socialkonstruktionistisktperspektiv. Empiri har samlats in genom intervjuer som dokumenterats med hjälp avljudinspelning samt anteckningar och tillsammans ligger detta till grund för bearbetning ochanalys. Resultatet i studien synliggör att det finns en stor kunskapsbrist hos förskolläraregällande jämställdhetsuppdraget i förskolan vilket i sin tur i många fall snarare förstärkertraditionella könsmönster och könsroller än motverkar dessa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Johansson, Karolina, and Karolina Evald. "Jämställdhet - En självklarhet i förskolan?" Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17460.

Full text

Abstract:

I vårt samhälle finns det stora skillnader mellan könen, kvinnor/män, pojkar/flickor. Utvecklingen har gått framåt och ”ojämställdhet” är inte längre en lag, utan det är vi som människor som upprätthåller skillnaderna med hjälp av medvetna och omedvetna krafter. För att kunna förändra detta måste vi synliggöra de könsmönster vi håller levande. Syftet med denna uppsats var att genomföra en studie på en förskola med hjälp av metoderna enkätundersökning och observationer. Studien syftade till att undersöka tre situationer på förskolan som var samlingen, matsituation och i ”huset” för att studera verksamheten jämställdhet. Resultatet som vi kom fram till är att pojkar och flickor på förskolan kan göra samma saker och att pojkar och flickor kan leka tillsammans men att skillnader mellan könen finns och behöver arbetas mer med. Resultaten lyfte vi i en diskussion tillsammans med pedagogerna på avdelningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Sundman, Malin. "”Prinsessor kan inte pojkar vara” : På jakt efter stereotypa könsmönster i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7680.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete har till syfte att studera om barn redan i tre till fyra årsåldern har en uppfattning kring traditionella könsmönster och könsroller? På vilket sätt visar sig detta i så fall? Vad gör personalen på förskolan för att förebygga detta? För att besvara frågorna i detta examensarbete har samtal med sju barn och två gruppintervjuer med sammanlagt sju personalen genomförts. Jag har läst utvald barnlitteratur tillsammans med barnen och sedan diskutera med barnen kring hur de uppfattar traditionella könsmönster och könsroller. Resultatet pekar på att barnen har en uppfattning kring traditionella könsmönster och könsroller. Det framgår i barnsamtalen att barnen i många fall är knutna till sin traditionella syn på sitt kön. Barnen är ofta bundna till sitt kön och hindras därigenom till att leka utanför de stereotypa könsroller som förväntas av de.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Selwan, Eliane, and Meryem Dogan. ""Jag har inte rätt kön" : En studie om hur förskollärare säger sig motverka traditionella könsmönster och könsroller." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34117.

Full text

Abstract:

During the preschool teacher training program, we study how we should counteract traditional gender patterns and gender roles. As future preschool teachers, we want to get more knowledge by studying how the counteract works in preschools. We also want to study how preschool teachers work with counteracting traditional gender patterns and gender roles, what one as a preschool teacher need to think about and how preschool teachers relate to the assignment. With the help of two research questions: How do preschool teachers interpret the assignment to counteract traditional gender patterns and gender roles? How do preschool teachers say the work to counteract traditional gender patterns and gender roles? We chose a qualitative method to collect our data. Qualitative interviews were made to get answers for our purpose and research questions. Literature and theses were also used to help analyze the data. Our results show that preschool teachers interpret the assignment to counteract traditional gender patterns and gender roles differently. We found that even though it is interpreted differently they work very hard to fulfill the goals of the preschool curriculum. The interviewed preschool teachers also work differently because of the different interpretations. We found that guidelines, in the curriculum, on how to work with the assignment would be helpful to reach the goal of equality in the preschool and society.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Borgström, Pernilla, and Veronika Nilsson. "Hur tolkar förskolebarn genus i en könsneutral barnbok?" Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10329.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på barnens tolkningar och uppfattningar av den könsneutrala boken Kivi och monsterhund. Vår undersökning grundade sig i boken Kivi och monsterhunden som är den första Svenska könsneutrala barnboken som utkom januari 2012.Med hjälp utav kvalitativa intervjuer ville vi se hur barnen tolkade karaktären utifrån ett genusperspektiv. Vår teoretiska bakgrund ligger i det sociokulturella perspektivet sett utifrån ett genusperspektiv.Resultatet visar att barnens sätt att tänka var realistiskt, och kopplas till tidigare erfarenheter. Majoriteten av undersökningsgruppen ansåg genom bara att höra sagan att huvudkaraktären var en pojke. Det framgick aldrig varför barnen tolkade sagan som de gjorde.När de intervjuade väl fick se den diskuterade litteraturen stod de fortfarande fast vid att karaktären var en pojke, medan de som svarat på annat vis ändrade de sig till pojke.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Schönberg, Lina, and Angelica Carlsson. "FÖRSKOLEPERSONALS TANKAR OM LEKSAKERS BETYDELSE FÖR BARNS KONSTRUKTION AV KÖNSIDENTITET : EN KVALITIATIV STUDIE AV FÖRSKOLANS UPPDRAG ATT MOTVERKA TRADITIONELLA KÖNSMÖNSTER OCH KÖNSROLLERAngelica CarlssonLina SchönbergAkademin för." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14200.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie är att undersöka förskolepersonalens tankar om leksakers betydelseför konstruktion av barns könsidentitet. Syftet är också att undersöka förskolans uppdragatt arbeta för ökad jämställdhet samt att motverka traditionella könsmönster ochkönsroller. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuersom metod. Studien genomfördes med tio personliga intervjuer av anställda inomförskolan. I resultatet kom vi fram till att samtliga tio respondenter anser att vuxnasförhållningssätt och bemötande är viktigt i arbetet för att motverka traditionellakönsmönster och könsroller. Vid samspel med barn ska fokus ligga på individen inte påkönet. Resultatet visade även att respondenterna anser att den fysiska miljön på förskolanska erbjuda leksaker och material som följer barns intressen och behov. Samtligarespondenter tror att leksaker kan påverka barns skapande av könsidentitet som pojkerespektive flicka. I resultatet kom vi dock fram till att respondenterna anser att det intebara är på förskolan som barn påverkas av leksakerna då barn påverkas mycket från detövriga samhället. Vi har kommit fram till att fokus ska ligga på individen och inte på köneti samspel med barn. Vi har också kommit fram till att leksaker och material ska grundas påbarns intressen och behov. Det visade det sig att pedagogers förhållningssätt är det viktigai barns skapande av könsidentitet och inte leksakerna i sig. En annan faktor som kanpåverka skapandet av könsidentitet är samhället och media, då barn är influerade avtraditionella könsroller och könsmönster.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Johansson, Sandra, and Isabell Värme. ""Lika möjligheter att vara olika" : En studie om hur förskollärare uppfattar sitt uppdrag att motverka traditionella könsmönster och könsroller." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30868.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på sitt uppdrag att arbeta för att motverka traditionella könsmönster och könsroller samt hur arbetet kommuniceras mellan förskollärare och vårdnadshavare. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats: - Hur uppfattar förskollärarna sitt uppdrag beträffande läroplanens krav att motverka traditionella könsmönster och könsroller på förskolan?- Hur kommuniceras förskolans jämställdhetsarbete med vårdnadshavare? För att besvara frågeställningarna har vi genomfört åtta kvalitativa intervjuer med aktiva förskollärare vilka har dokumenterats med hjälp av ljudupptagning. Vi har även genomfört 20 kvalitativa/kvantitativa enkäter med vårdnadshavare. All data som samlats in har analyserats genom dels en systematisk och tematisk innehållsanalys samt genom den normkritiska pedagogiken där intersektionalitet och queerteori är centrala begrepp. Resultatet visar att förskollärare har olika syn på vad jämställdhetsuppdraget innebär för förskolans verksamhet men att stor vikt läggs vid reflektioner kring hur förskollärarnas bemötande påverkar barnen. Resultatet visar även att jämställdhetsarbetet kommuniceras med vårdnadshavarna på flera olika sätt och att detta påverkar det samarbete som enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) ska ske mellan förskolan och hemmet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Jeppsson, Madelene, and Kim Menot. "Jämställdhetsarbete : Hur säger sig förskollärare arbeta med jämställdhet i förskolan?" Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9629.

Full text

Abstract:

Jämställdhet i förskolan är ett ämne som är relevant då det står i läroplanen att de som arbetar i verksamheten ska främja jämställdhet (Skolverket, 2010). Forskning visar att flickor och pojkar behandlas olika i förskolans verksamhet och att det inte finns något konkret arbetssätt för att främja jämställdhet. Syftet med undersökningen har varit att ta del av hur fem olika förskollärare säger sig arbeta med jämställdhet i förskolan. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer och dessa har ägt rum i en mindre kommun i Skåne. Undersökningen har gjorts på fem olika förskolor med en förskollärare från varje förskola. Resultatet i undersökningen visar att förskollärarna har samma uppfattning om vad jämställdhet innebär, att flickor och pojkar ska få samma möjligheter. Det finns vissa traditionella könsmönster i förskolan, förskollärare säger sig arbeta för att motverka dessa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Forssell, Linda. "Hur teknikundervisning kan utformas för att öka flickors teknikintresse : En systematisk litteraturstudie om elever i årskurs 1-6." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-16498.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att med hjälp av denna systematiska litteraturstudie undersöka om förändringar inom teknikämnet i årskurs 1-6 kan öka flickors teknikintresse. Frågeställningen som det sökts svar på i aktuell internationell forskning, är följande: Anser aktuell forskning att skolan bör förändras för att öka teknikintresset hos flickor i årskurs 1-6, och i så fall, varför och på vilket sätt? För att få svar på frågeställningarna har systematiska sökningar i databaserna Eric (Proquest), Summon och www.avhandlingar.se gjorts. Engelska sökord som är aktuella för ämnet har valts ut för att ge en bred men ändå riktad sökning. Resultatet till studien är baserad på två avhandlingar och fem artiklar, varav en artikel är en metaanalys och fyra är forskningsstudier. Resultatet visar att flickors teknikintresse kan öka med hjälp av en mer genusmedveten undervisning som tar hänsyn till flickor och pojkars olika intressen. Det har också visat sig att det är av stor vikt för flickor att få en tidig god teknikundervisning för att öka självförtroendet inom ämnet, då val till framtida utbildningar och yrken görs tidigt. För att dessa åtgärder ska kunna genomföras krävs det att lärare och skolledare får mer utbildning i ämnet teknik och hur en genusmedveten undervisning kan bedrivas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Hellqvist, Johnny. "Hur skall det gå med honom imorgon? : - barnfilmens roll i görandet av genus." Thesis, Umeå University, Creative Studies (Teacher Education), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1716.

Full text

Abstract:

Uppsatsen handlar om hur genus görs på barn genom film. Sju olika filmer har studerats, samtliga filmer går att låna från MediaCenter vilket gör det troligt att de kan komma att visas i klassrummet. Jag undersöker om filmvisandet förstärker eller rekonstruerar könsroller, om de bryter mot läroplanens vilja att motverka traditionella könsmönster. Vilken roll kan filmerna tänkas ha i görandet och dekonstruktionen av genus? Hur görs manlighet? Hur görs kvinnlighet? Hur representeras de olika könen? Jag blandar mina observationer med genusteori. Trots att kvinnors situation har förändrats är det inte lika självklart att det skildras i medieutbudet. Hur skapas föreställningar om vad en pojke och en flicka är? Mitt resultat visar att många av filmerna innehåller scener som är högst uppseendeväckande vad gäller traditionella könsmönster och hur man skiljer på pojkar och flickor. Dock finns det också goda filmexempel som går läroplanens ärenden där könsroller visas upp på ett mångfacetterat sätt. Resultatet diskuteras gentemot läroplanen och görandet av genus ses som de små stegens princip, att vi alltid påverkar och påverkas – frågan är i vilken riktning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Axelsson, Stina, and Madelene Ohlsson. "Att bli unik men ändå alla andra lik : En studie om barns identitetsutveckling i förskolan." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-26073.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Ilstad, Sofie. "Genuspedagogiskt förhållningssätt i förskolan : En intervju- och observationsstudie om arbete, bemötande och miljö." Thesis, Högskolan i Gävle, Pedagogik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26649.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur genuspedagogisk verksamhet bedrivits inom förskolan tidigare och om arbetet fortgår samt utvecklas. Studien har sin bakgrund i ett jämställdhetsprojekt inom förskolan och utgår från intervjuer och observationer inom sex förskolor i Mellansverige. Studiens syfte är att undersöka om arbetet med genuspedagogik har fortskridit inom förskolan, hur arbetet ser ut i dag, i vilken utsträckning en arbetar med genuspedagogik samt vilken kunskap som finns inom verksamheten. Det som framträder är att majoriteten av de förskolor som undersöks i studien inte arbetar med genuspedagogisk verksamhet trots att kravet för detta finns i läroplanen för förskolan. Det framgår också att kunskapen om genuspedagogik inte är utbredd hos personalen på de förskolor som undersöks i studien och att det finns få resurser insatta i arbetet om genus. Studien visar också att de som arbetar med genuspedagogiskt arbete utför arbetet ingående och aktivt. Deras arbete utvecklas fortlöpande och tas upp vid planering av verksamheten samt täcker alla områden inom verksamheten med ett genusperspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Bytyci, Arta, and Borgström Hanna Kalmi. ""Vad är Findus då? En kille eller en tjej?" - En undersökning om könsmönster i skönlitteratur." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36336.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien, som har genomförts i en årskurs tre, är att undersöka och ta reda på vilka könsmönster som kan tänkas finnas i ett urval av skönlitteratur. Enligt Kåreland (2007) möter eleverna tidigt tydliga könsmönster inom skönlitteraturen vilket innebär att de får en bild av vad som anses vara kvinnligt respektive manligt. Vi vill därför ta reda på hur dessa könsmönster påverkar elevernas syn och uppfattning om kvinnliga och manliga karaktärer i skönlitteratur. Det empiriska materialet har utgjorts av en pedagogs boklista. Med detta menas att hen har skrivit ned de skönlitterära böcker som hen har läst högt för eleverna under höstterminen 2015. Denna litteratur har vi tolkat genom textanalys och användandet av narratologiska begrepp. Materialet har också utgjorts av en semistrukturerad intervju med en grupp elever. För att fördjupa oss i genustänkande har vi utgått från Yvonne Hirdmans (1998) genussystem. Genussystemet innebär en särskiljning mellan kvinnligt och manligt samt ett normtänkande i samhället där mannen utgör normen. Arbetets resultat visar att majoriteten av den lästa skönlitteraturen har ett stereotypt könsmönster där flertalet av karaktärerna är män. Vi anser att det blir tydligt vad eleverna anser är manligt respektive kvinnligt. Om man däremot diskuterar kön utifrån elevernas egna tankar och erfarenheter, är vår slutsats att de frångår ett stereotypt tankesätt kring kön och könsroller.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Szabo, Victoria, and Linus Christiansson. "Förskolebarns fria lek och kommunikation ur ett genusperspektiv." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34225.

Full text

Abstract:

Szabo, Victoria och Christiansson, Linus (2014). Förskolebarns fria lek ochkommunikation ur ett genusperspektiv. Malmö högskola: LärarutbildningenDet här arbetet syftar till att få en ökad förståelse kring förskolebarns lek ochkommunikation i den fria leken ur ett genusperspektiv. Därutöver är avsikten att bidratill en ökad inblick om hur samhället och genus formar barn redan i tidig ålder.I studien deltog 15 barn på en mångkulturell och kommunalt driven förskola, därskriftlig observation användes som metod.I studiens resultat framkommer det att barn formas av samhällets förväntningar ochnormer men även att barn prövar och utmanar dessa för att hitta sin plats på förskolan.Vidare visar resultatet att maktpositioner både skapas och utmanas i leken och ävenkommunikationen bland pojkar och flickor, det var ingen roll eller position som enbarttillhörde ett kön.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Malmqvist, Moa. "Jämställdhetsarbete i förskolan : En kvalitativ intervjustudiestudie kring några förskollärares uppfattningar om deras jämställdhetsarbete i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29093.

Full text

Abstract:

Previous research has shown that traditional gender patterns and gender roles are being reproduced by adults and society. Gender patterns is something that is discovered in for example children’s play pattern while gender roles are attributed to the way a girl or a boy is considered to behave. This study investigates four preschool teachers’ perceptions of their own gender equality work, how they understand the terms “gender patterns” and “gender roles” and how the new Swedish preschool curriculum effects their work against inequality between boys and girls. Qualitative interview has been used as a method and then the preschool teachers’ answers have been compared and categorized. Six categories appear in the results: “Traditional gender patterns and genes roles”, “The influence of society and the home”, “Gender transparency”, “Conversation and reflection”, “Awareness” and “The curriculum reinforces the work in preschool”. The preschool teachers seem to think that gender patterns and gender roles are linked to a traditional way of seeing gender and that society and the homes are the sources to the reproduction of these traditional ways of categorizing boys and girls. To counteract traditional gender patterns and gender roles the preschools teachers believes in a gender transparency approach, conversation and reflection and awareness in choices such ass materials, environment and in how adults value boys and girls. The preschool teachers believe that de new Swedish curriculum supports their already ingoing gender equality work.

Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07

Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Palm, Linda, and Linda Gefvert. "Genus under konstruktion : En kvalitativ intervjustudie om förskollärares tolkningar av begreppen genus, jämställdhet och likabehandling kopplat till styrdokumenten." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-157875.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är att undersöka och belysa hur förskollärare beskriver sitt arbete med genus, jämställdhet och likabehandling i förhållande till de olika styrdokumenten. Syftet är också att få ett intryck av hur förskollärarna uppfattar och genomför uppdraget att motverka traditionella könsmönster i verksamheten. Det är även av relevans att undersöka vilken roll utbildning och fortbildning inom det aktuella ämnet kan ha för förskollärarna i deras arbete, samt vilken betydelse de menar att utformningen av miljön kan ha i arbetet med genus, jämställdhet och likabehandling. Undersökningen bygger på kvalitativa metoder där intervjuer genomfördes och fördelades på fyra förskolor. De teoretiska perspektiv som använts är feministisk poststrukturalism, läroplansteori och policystudier. Resultatet av intervjuerna visar på att det bland förskollärare finns en viss medvetenhet kring genus och traditionella könsmönster. Det framgår dock att förskollärarna i viss mån saknar den kunskap och de verktyg som behövs för att kunna arbeta med framskrivningarna i styrdokumenten kopplat till genus, jämställdhet och likabehandling på ett konsekvent sätt. Då förskollärarnas erfarenheter visade på att de inte har fått den kunskap de känner att de behövt genom sina utbildningar ger resultatet tydliga fingervisningar om behovet av utbildning och fortbildning inom området genus i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Tahiri, Liridona. "Normkritiska barnböcker : En studie om könsmönster i barnlitteratur." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21896.

Full text

Abstract:

Bakgrund Denna undersökning grundar sig på tidigare forskning samt litteratur som behandlar den ojämställdhet som förekommer när det gäller skildringen av manliga och kvinnliga karaktärer i barnlitteratur. Syfte Syftet med arbetet är att undersöka två normkritiska bilderböcker med fokus på att granska och analysera om de bryter mot könsroller och i så fall hur. Denna studie är en kvalitativ textanalys där bilderböckerna har analyserats, för att se vilka mönster som framträder när det gäller könsnormer. Resultat Resultatet av studien visar att de båda barnböckerna delvis lyckas förmedla ett normkritiskt förhållningssätt när det kommer till hur karaktärerna presenteras i böckerna. Det råder ett dubbelt budskap i de båda böckerna, vilket leder till att man som läsare kan misstolka skildringen av karaktärerna som presenteras i respektive barnbok. Studien påpekar att pedagoger görs medvetna om förlegade könsmönster i barnböcker samt att kritisk granska den barnlitteratur som erbjuds under lässituationerna med barnen för att på så sätt utmana barns idéer om könsnormer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Larsson, Elisabeth. "Den skenbara normbrytaren : - En studie av genuskonstruktion i fyra svenska bilderböcker för barn." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17484.

Full text

Abstract:

Abstract Elisabeth Larsson Den skenbara normbrytaren – en studie av fyra svenska bilderböcker UV5002 Ht 2011 I förskolans uppdrag ingår att motverka stereotypa genusnormer, vilket även innefattar att oreflekteratpresentera sådana via litteratur skriven för barn. Genom att uppmärksamma barnlitteratur somskapare och upprätthållare av genusstereotyper och genusnormer kan detta medvetandegöras ochdärmed bemötas.Är bilderböcker för barn bärare av genusnormer eller är de objektiva och fria från dylika värderingar?Med den frågeställningen som utgångspunkt tar föreliggande uppsats sig an Pija Lindenbaumsbilderböcker Gittan och gråvargarna, Gittan och älgbrorsorna, Lill-Zlatan och morbror raringsamt Kenta och barbisarna för att undersöka huruvida dessa motverkar eller cementerar rådandesyn på kön och genus.Studien tar avstamp i ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv, då man inom denna riktningfokuserar på de normer och ramar som styr formandet av sociala genusstrukturer, vilket är engrundläggande del i föreliggande studie.Studien bygger på Maria Nikolajevas förslag till analysverktyg, vilka fokuserar på hur genusframställs i bilderböcker riktade till barn.Analysen visar att samtliga studerade verk är bärare av genusvärderingar som inte ligger i linjemed dem som förskolan förväntas förmedla, trots att verken till ytan sett marknadsför sig som genusmedvetna.Studien har relevans för aktiva inom pedagogisk verksamhet för yngre barn då den fokuserar påhur sagda verk inverkar på en yngre publik. Studien kan även med fördel läsas av litteratur- och genusvetaredå dessa ämnen intar en framträdande roll i tidigare nämnda undersökning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Olsson, Katja. "Skillnad i synsätt hos flickor och pojkar en studieom könsmönster i restaurangundervisningen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33087.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Brand, Annelie. "Genuspedagogik i förskolan : En kvaliativ studie om pedagogers arbetssätt för att främja barns möjlighet till att utveckla förmågor och intressen utan stereotypa könsroller." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-34649.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger bemöter barn för att motverka traditionella könsroller och könsmönster samt hur pedagoger förhåller sig till barn beroende på barns kön. För att undersöka detta genomfördes observationer på en förskola för att ta reda på hur pedagoger arbetar för att motverka traditionella könsroller och könsmönster samt på vilka sätt pedagoger förhåller sig till barn beroende av deras kön. Resultatet visar att trots en strävan att arbeta utifrån ett genuspedagogiskt perspektiv i förskolans praktik befästs snarare stereotypa könsmönster och könsroller än bryts och utmanas. Resultatet synliggör att flickor och pojkar bemöts olika och erbjuds olika förutsättningar i lek, förväntningar och krav beroende av kön. Likaså att barn själva sätter gränser för varandra i sitt subjektskapande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Bolling, Kärrå Anna, and Mari Emanuelsson. "”Om en pojke har klänning går jag bara förbi och därifrån” : En studie om könsmönster i förskolan med avstamp inom etnografi." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19271.

Full text

Abstract:

BAKGRUND: I bakgrunden skriver vi om konventionen om barns rättigheter samtstyrdokumentens mål för jämställdhet mellan könen. I detta avsnitt beskrivs också denormer som finns i samhället för män och kvinnor. Vi diskuterar flickors och pojkars lekoch hur denna kan påverkas i den samhälliga kontexten, hur genus framträder i barnsskapande samt könsskillnader med fokus på utrymme och uppmärksamhet i barngruppen.SYFTE: Vi vill undersöka hur barnen på en förskoleavdelning uttrycker sig runtkönsroller och hur dessa tar sig utryck i leken och den dagliga verksamheten. Vi kommeräven i viss mån att studera pedagogernas påverkan på barnen när det gäller könsroller.METOD: Vi har använt oss av metoderna observation, intervju och self report.Observation och intervju i form av informella samtal genomfördes i hela barngruppenmedan self report och de formella samtalen genomfördes med tio barn.RESULTAT: Studien visar att pojkar och flickor i stor utsträckning leker med olika sakerberoende på könstillhörighet samt att de säger sig tycka om olika lekmaterial och lekar.Resultatet visar vidare att barnen ofta leker i könshomogena grupper. Vi observerade attnågra pojkar tog stor plats vid samlingssituationer. Vi kunde se att det fanns en färgskillnadi flickors och pojkars kläder, färgkodningen utrycktes även när barnen ritade flickor ochpojkar under self report. En viktig del av resultatet var att det fanns barn som avvek ifrånden traditionella könsnormen. I resultatet diskuteras också barns kommande yrkesval där viser en skillnad mellan vilka yrken som pojkar och flickor väljer.
Uppsatsnivå: C

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Englöv, Fanny. "Vi på Saltkråkan ur ett genusperspektiv -En karaktärsanalys av könsroller i Astrid Lindgrens Vi på Saltkråkan." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75348.

Full text

Abstract:

Denna uppsats analyserar Astrid Lindgrens roman Vi på Saltkråkan (1964), det enda av Lindgrens alla verk som till en början skrevs som manus till TV-serien innan den publicerades som bok. Syftet med denna uppsats är att analysera Lindgrens verk utifrån ett genusperspektiv. Boken kommer att granskas utifrån hur flickor och pojkar framställs samt ifall dessa framställs i motsatsförhållande till varandra. I slutet av uppsatsen diskuteras även hur lärare på mellanstadiet kan använda sig av Vi på Saltkråkan i undervisningen för att belysa genus. I uppsatsen tillämpas metodansatsen kvalitativ textanalys med ett genusperspektiv. En karaktärsanalys av de fem huvudkaraktärerna: Malin, Pelle, Tjorven, Melker och Stina, genomförs utifrån hur de framställs genom handlingar och hur de är beskrivna. För att genomföra analysen av karaktärerna används två analysverktyg: Maria Nikolajevas (2017) motsatsschema för manliga och kvinnliga egenskaper samt Maria Österlunds (2005) indelning av det stereotypa manliga och kvinnliga. Resultatet visar att Lindgren tillskriver alla fem karaktärer såväl normbrytande som stereotypa, utifrån dess egenskaper. Varje huvudkaraktär framställs med både manliga och kvinnliga egenskaper, oavsett det biologiska könet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Nordström, Frida, and Maria Sandén. "”Beroende på vad man läser för barnen så får de omedvetet in de här könsrollerna” : En undersökning om hur verksamma pedagoger i förskolan ser på att använda barnböcker för att motverka traditionella könsroller." Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-31466.

Full text

Abstract:

Förskolan har i uppdrag att aktivt arbeta för en jämställd verksamhet där alla barn får möjligheter att utveckla sin egen individ oberoende av könsuppfattningar. I läroplanen för förskolan skrivs också att barn ska få chans att ta till sig barnböcker och dess innehåll, uttrycka sig och utmana sitt tänkande (Skolverket, 2018). Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare och barnskötare tänker och agerar utifrån ämnen som genus, normer och jämställdhet i relation till arbete med barnböcker för att motverka traditionella könsroller. De teoretiska utgångspunkterna vi använt oss av är Hirdman och Hardings genusteorier. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare och barnskötare fördelade på två förskolor. Fokus var att synliggöra hur de tänker kring genus, normer, jämställdhet och barnböcker. En inventering av barnböcker utfördes på respektive förskola för att synliggöra verksamheternas variation av barnböcker. Resultatet av inventeringen redovisas i resultatavsnittet. En kvalitativ innehållsanalys har genomförts. Den resulterade i sex kategorier där pedagogernas tankar kring centrala aspekter i förhållande till arbetet med genus, normer och jämställdhet avseende barnböcker framkommer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Könsroller/könsmönster'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles