Dissertations / Theses on the topic 'Könsroller'

Det här arbetet handlar till stor del om huruvida teknikundervisningen som genomförs i grundskolans senare del har påverkat flickors val av gymnasieutbildning. De flickor som går på typiska manliga utbildningar har varit utgångspunkt för den här studien. Antalet flickor som söker sig till dessa utbildningar är få, vilket framkommer i statistiken över förstahandsval till gymnasieutbildningarna som presenteras i undersökningen. Dessa elever har genom intervjuer fått möjlighet att berätta om varför de valt att gå de här utbildningarna. Val av gymnasieutbildning kommer i stor utsträckning att påverka dessa elevers framtida yrkesroller. Med detta i åtanke kommer även genusperspektivet i skola och yrkesliv att belysas. Läsaren får också en inblick i hur teknikundervisningen i grundskolan är uppbyggd och hur den genomförs i både teorin och praktiken.

Genom att intervjuat 6 kvinnliga elever, som går på typiskt manliga gymnasieutbildningar, visar den här studien att teknikundervisningen i grundskolans senare del inte påverkat dessa elevers val av gymnasieutbildning.

Denna studie är gjord med syftet att undersöka om pedagogerna i två förskoleklasser påverkar barn att utveckla traditionella könsmönster samt ta reda på deras tankar kring genus. Vår undersökning består av fem kvalitativa intervjuer och detta har vi kompletterat med observationer av sammanlagt tio lektionstillfällen i de två klasserna. Resultatet i vår studie visar att pedagogerna i dessa två klasser uppmärksammar pojkarna under lektionerna nästan dubbelt så mycket som flickorna. Pedagogerna är själva medvetna om deras roll som förmedlare av genus men deras omedvetna signaler under lektionerna upprätthåller den traditionella synen på flickor och pojkar. Vår slutsats är att trots en het samhällsdebatt kring genus de senaste åren sker ingen förändring i pedagogernas förhållningssätt gentemot barnen vilket medför att barnen fostras in i de traditionella könsmönster som vi enligt läroplanen skall arbeta för att motverka.

Syftet med undersökningen är att se om och hur pedagoger konstruerar genus och traditionella könsroller i skolan. Vi har valt att använda oss av den kvalitativa och halvstukturerade inter-vjun som metod. Vi har intervjuat fyra pedagoger i grundskolans tidigare år för att undersöka hur de talar om traditionella könsroller och genus. Vi vill se om pedagogerna förstärker eller förebygger traditionella könsroller och genus i skolan.

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att personal inom skolan ska arbeta för att främja jämställdheten samt bryta de traditionella könsroller som finns. Vi menar att det är pedagogers skyldighet att arbeta för en jämställd skola. Vi finner läroplanen tydlig i sina anvisningar angående jämställdhet.

Vi har kommit fram till, utifrån den forskning vi utgått ifrån och genom pedagogernas tal, att alla människor är medkonstruktörer av genus. Detta oavsett om individen vill eller inte. De pedagoger vi intervjuade, menar vi är medvetna om vikten av jämställdhet ändock sker dessa konstruktioner av flickor och pojkar. Dessa konstruktioner kan exempelvis vara att benämna pojkar som busiga och flickor som lugna. Talet som pedagoger använder har stor betydelse för hur elevers identitet formas och bidrar till hur deras jämställdhetssyn kommer att utvecklas.

Abstract

A Vindication of the Rights of Woman was written by Mary Wollstonecraft. It was published in 1792 and as the titel reveals it dicusses what kind of rights women ought to have. Several authors, who have argued that women should not have the same rights as men, are mentioned in the book. One of them is Rousseau. His thoughts about different education for girls and boys are shown in Émile. Whereas Wollstonecraft and Rousseaus ideas about the meaning of gender fell apart, the discussion about gender and how it affects us is still a popular subject in 2006.

The aim of this essay was to see what kind of attitude teachers from a school, located in the south of Stockholm, had towards gender and gender roles. The teaching-plan brings up the subject by saying that it is important to encourage the students to not reastrain themselves because of which gender they have. However, the literature that has been used in this essay shows that boys and girls get treated differently, because of their gender. The method that was used is interviews with the teachers, which became twelve interviews with twelve teachers. The result shows that the teachers had different attitudes towards the subject. While a few of them seemed very interested of the subject, most of them were not working activley to fulfil what is said in the teaching-plan. Many of the teachers were aware of how they themselves made a clear difference between boys and girls. The girls are seen as more fragile than the boys who get a rougher treatment. Three of the teachers showed a lot of excitement during the interview and they worked a lot with gender issues, trying their best to not treat the students differently on the basis of gender. However, almost all of the interviewed theachers wanted to work more with the subject. One of the obstacles that was mentioned was not knowing how to proceed. They requested more material, such as exercises they could do in the classroom and among the other teachers. Another obstacle seemed to be the management, who had shown very little interest in the subject.

Keywords: genus, könsroller, inställning, lärare, elever, könstillhörighet.

Syftet med föreliggande studie var att ge en djupare förståelse för några unga kvinnors syn på könsroller och könsskillnader i relation till sin egen självbild, i dagens samhälle. De frågeställningar studien baserats på var: Hur uppfattade de unga kvinnorna könsskillnader och könsroller i samhället? På vilket sätt har de tagit till sig dessa i sin egen könsroll? Hur såg kvinnorna på sina framtida möjligheter som ung kvinna idag? Teoretiskt utgick studien främst från ett socialpsykologiskt perspektiv och forskning om utveckling av självbilden, men även utvecklingspsykologisk och kognitiv forskning till viss del. Det metodologiska angreppssätt som användes var en semistrukturerad intervjumetod. Intervjuernas längd varierade mellan

25 – 45 minuter och urvalet bestod av fyra kvinnliga studenter. Resultatet visade att intervjupersonerna upplevde att det fanns könsroller och könsskillnader i dagens samhälle, att detta påverkade relationerna till andra människor och att kraven på den unga kvinnan var stora. Resultatet visade även att det egna valet, att göra det man själv vill, var viktigt för intervjupersonerna. Diskussionen berörde det egna valet, utveckling av en självbild, den kvinnliga könsrollen och samhällets krav på den unga kvinnan.

The purpose of this study was to get a deeper understanding of some young women’s visions of gender roles and gender differences in relation to their own self image, in today’s society. The questions that the study was based on were: How did the young women apprehend gender differences and gender roles in the society? In which ways had they put these in their own gender role? How did the women look at their future possibilities as a young woman today? Theoretically the study mainly assumed from a social psychologically point of view and research about the development of the self image, but also assumed from research in developmental psychology and cognitive psychology at some points. The methodologically approach used, was a semi structured interview method. The length of the interviews differed between 25 - 45 minutes and the selection consisted of four female students. The results of the study revealed that the informants experienced that there were gender roles and gender differences in today’s society, which effects the relations to other people and that the demands put on the young female gender were considered large. The results also revealed that one’s own choice, to do what you wish, was important to the informants. The discussion touched one’s own choice, development of a self image, the female gender role and the demands of the society put on young women.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på om och i så fall hur media formar bilder av stereotypa könsroller. Tidigare forskning har visat att publiken påverkas av det budskap media förmedlar, vilket motiverar min undersökning. Målet är att studera hur manligt och kvinnligt framställs i såpan OC. Vad är det för bild såpan förmedlar till publiken, och vad finns det för normer och värderingar i skildringen av könsrollerna?

Teorin fokuserar först på att förklara fenomenet såpopera och därefter kommer den del som har störst betydelse för själva undersökningen, nämligen de feministiska teorierna. Jag förklarar tankarna bakom två stora inriktningar, nämligen liberalfeminism och radikalfeminism, samt tydliggör innebörden av sex, våld och makt i relationer mellan könen. Med hjälp av dessa teorier har jag gjort en innehållsanalys av programmen.

Resultatet visar att män skildras mer nyanserade än kvinnor. Den moderna mannen framställs som oerhört sympatisk eftersom han har de bästa egenskaperna, en blandning från både traditionellt manligt och kvinnligt beteende. Detta märks bland annat genom att innebörden av att vara omtänksam och ”moderlig” har vidgats till att omfatta även fadern. Detta utesluter inte att fadern tillskrivs typiskt ”faderliga” egenskaper, utan han har fortfarande rollen som försörjare och rådgivare. Kvinnorna däremot är enformigt skildrade i såpan, och har inte utvecklats nämnvärt de senaste åren. Modern är fortfarande moderlig till viss del, även om hon verkar ha blivit mer känslokall. Hon har å sin sida inte anammat ”faderliga” egenskaper, vilket tillsammans med andra faktorer innebär att kvinnor framställs mindre positivt. En av dessa faktorer är att vi i såpan ser hjälplösa kvinnor, som behöver en man för att få ordning på tillvaron. Kvinnor ska inte ta egna initiativ utan måste alltid ha vägledning av män. Kvinnor ska inte aktivt jaga män, utan se till att vara attraktiva och tillgängliga när männen behagar jaga dem.

Männen i såpan pratar om sex som något skoj och bekymmerslöst, kvinnorna däremot diskuterar kring sex som ett problem eller ett jobb. OC reproducerar kvinnors bild av att de bör vara sexuellt passiva, men ständigt tillgängliga. Såpan visar även att sex och våld går hand i hand; tjejerna är sexiga, vilket killarna uppskattar och killarna i sin tur är våldsamma, vilket tjejerna uppskattar.

Enda sättet för en kvinna att få makt i såpans värld är genom att spela på sin sexualitet och låta sig objektifieras, eller via relationer till män. I alla övriga situationer är det männen som har makten, vilket gör kvinnan till en naturligt undergiven varelse.

Media lär alltså ut normer och värderingar som visar att män är mer värda än kvinnor, trots att media har makten att aktivt lära ut ett mer jämställt beteende.

Skolan har som uppdrag att motverka traditionella könsmönster och främja jämställdhet mellan könen. All verksamhet inom skolan skall verka efter dessa uppmaningar, olika ämnen och instanser har olika förutsättningar för hur detta arbete kan te sig. Textilslöjden är ett ämne som bär på många traditionsbundna synsätt på könsroller. År 1969 infördes en ny läroplan där segregeringen mellan slöjdarterna öppnades upp för båda könen. Detta väckte våra tankar kring inriktningen på denna uppsats. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett lärarperspektiv undersöka hur lärare arbetar med jämställdhet inom textilslöjdsundervisningen. Vi har utgått ifrån frågeställningar om hur lärare arbetar för att neutralisera könsmönster genom jämställt arbete i textilslöjden, samt hur textillärare bemöter pojkar och flickor i klassrummet och ser på deras olika förkunskaper och prestationer. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som vi genomfört med sex stycken aktiva textillärare. I vår studie med informanterna har vi sett att textillärare idag arbetar med att se individer, istället för att se elever som en del i ett kollektivt kön. Lärarna försöker presentera ett brett och könsneutralt arbetsmaterial som leder till att eleverna själva får sätta sin personliga prägel på uppgifterna. Föreställningarna om att pojkar är stökiga och att flickorna arbetar stillsamt är något som ännu lever kvar. Jämställdhetsarbetet är på god väg i verksamheten, men vi har ännu en bit kvar innan vi är ”världens mest jämställda land”.

BI/Konst

Lärarexamen