Dissertations / Theses on the topic 'Könsskillnad'

The text is about behaviour and appearance of boys and girls in the classroom in a gender perspective. How are the boys and girls placed in the classroom, and does this affect them in any way? How boys and girls are called on to speak. Is the teacher fare in the allocation of speech? There are a lot of differences between the genders, boys and girls are placed in a special way. In the two schools that I have done the research in shows that boys and girls are placed girl-boy-girl-boy so the boys can get more done during the class with the girls placed next to them. How and in what way they get the attention and the direction to talk is also a situation where they get treated differently. The boys often got to speak before the girls if there were waving there hands heavily for example and sometimes got to speak even if a girl already where speaking. The boys spoke whenever they felt like, even if it wasn’t there turn. This study is written to help teachers and for others to get a good look of the classroom in gender perspective.

Keywords: gender differences, gender, classroom

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som påverkar flickors och pojkarssjälvkänsla i skolan, samt att finna eventuella genusskillnader. En kvantitativ metod i form aven enkätundersökning användes, där eleverna i årskurs 8 på en högstadieskola i VästraGötalands län deltog. Studien visar att flickorna har lägre självkänsla än pojkarna i skolan.Flickorna skattar sin egen kunskapsnivå lägre än pojkarna, trots att de har högre betyg änpojkarna. Flickor har svårare än pojkar att få fram sina åsikter i skolan. Flickor tycker det ärsvårare än pojkar att prata i helklass. Elever med aktiv fritid hade bättre självkänsla än eleverutan aktiv fritid. Detta resultat framkom bland bägge könen, men speciellt känsliga för dettaverkar flickor vara. Flickor utan fritidsaktivitet var de som hade lägst självkänsla och de somtrivdes sämst i skolan. Samband mellan aktiv fritid och självkänsla behöver tittas mer på.Personer med stark självkänsla upplever ökad livskvalitet och bättre hälsa. Låg självkänsla gersämre livskvalitet och sämre hälsa. Skillnaden mellan flickors och pojkars självkänsla kanantas vara så stor att särskild hänsyn behöver tas till detta i skolan. Skolan behöver ta merhänsyn till de olika behoven mellan könen, så att alla får lika förutsättningar och möjligheteratt kunna utvecklas på bästa sätt.

The purpose of this study was to examine the factors affecting girls' and boys' self-esteem inschool, and to find any gender differences. A quantitative method in form of a questionnairesurvey was used, where students in grade 8 in a secondary school in the region of VästraGötaland participated. The study shows that girls have lower self-esteem than boys in school.The girls estimate their own knowledge lower than boys despite having higher grades thanboys. Girls are more difficult than boys to obtain their views in school. Girls find it harderthan boys to talk when the whole class has lessons together. Students with active leisure timehad better self-esteem than students without active leisure. This result emerged among bothsexes but especially susceptible to this seems to be girls. Girls without leisure had the lowestself-esteem and enjoyed school the least. The links between active leisure and self-esteemneeds to be further looked into.People with strong self-esteem are experiencing improving quality of life and health. Lowself-esteem gives worse quality of life and poorer health. The difference between girls' andboys' self-esteem can be so great that special attention needs to be taken of this in school.Schools need to take more into account the different needs between the sexes, so that all haveequal conditions and opportunities to develop the best.

Syftet med föreliggande studie var att ge en djupare förståelse för några unga kvinnors syn på könsroller och könsskillnader i relation till sin egen självbild, i dagens samhälle. De frågeställningar studien baserats på var: Hur uppfattade de unga kvinnorna könsskillnader och könsroller i samhället? På vilket sätt har de tagit till sig dessa i sin egen könsroll? Hur såg kvinnorna på sina framtida möjligheter som ung kvinna idag? Teoretiskt utgick studien främst från ett socialpsykologiskt perspektiv och forskning om utveckling av självbilden, men även utvecklingspsykologisk och kognitiv forskning till viss del. Det metodologiska angreppssätt som användes var en semistrukturerad intervjumetod. Intervjuernas längd varierade mellan

25 – 45 minuter och urvalet bestod av fyra kvinnliga studenter. Resultatet visade att intervjupersonerna upplevde att det fanns könsroller och könsskillnader i dagens samhälle, att detta påverkade relationerna till andra människor och att kraven på den unga kvinnan var stora. Resultatet visade även att det egna valet, att göra det man själv vill, var viktigt för intervjupersonerna. Diskussionen berörde det egna valet, utveckling av en självbild, den kvinnliga könsrollen och samhällets krav på den unga kvinnan.

The purpose of this study was to get a deeper understanding of some young women’s visions of gender roles and gender differences in relation to their own self image, in today’s society. The questions that the study was based on were: How did the young women apprehend gender differences and gender roles in the society? In which ways had they put these in their own gender role? How did the women look at their future possibilities as a young woman today? Theoretically the study mainly assumed from a social psychologically point of view and research about the development of the self image, but also assumed from research in developmental psychology and cognitive psychology at some points. The methodologically approach used, was a semi structured interview method. The length of the interviews differed between 25 - 45 minutes and the selection consisted of four female students. The results of the study revealed that the informants experienced that there were gender roles and gender differences in today’s society, which effects the relations to other people and that the demands put on the young female gender were considered large. The results also revealed that one’s own choice, to do what you wish, was important to the informants. The discussion touched one’s own choice, development of a self image, the female gender role and the demands of the society put on young women.

Syftet med denna undersökning är att studera skillnader mellan pojkar och flickors anknytning till signifikanta andra i relation till okonventionellt beteende, utifrån Hirschis kontrollteori (1969). Anknytningen utvecklas tidigt i livet och styrs av hur stor känslighet inför andras ogillande individen har. Den formas av föräldrars tillrättavisning, kommunikation och övervakning av barnet. Okonventionellt beteende innefattar i denna undersökning ett sammanslaget mått på våldsbrott, egendomsbrott, stöldbrott, skadegörelse och drogrelaterat beteende men även skolk, mobbing och rökning. Samplet består av 407 flickor och 440 pojkar mellan 15-16 år. Resultaten visar att pojkar rapporterar en högre grad av okonventionellt beteende än flickor, samtidigt som det inte finns någon signifikant skillnad i anknytning till förälder mellan könen. Anknytning till föräldrar verkar vara generell över kön, men kanske kan teorin kompletteras med hänsyn till könsspecifika faktorer som formar individen för att bättre förklara könsskillnaderna i brottsfrekvens.

Motivation är av stor vikt för att kunna lägga mycket tid och energi på sitt arbete. Syftet med den här studien var att se om de faktorer som leder till motivation för kvinnor och män är olika, och om det kan vara anledningen till att det finns fler män än kvinnor på högre positioner. Ämnet har undersökts med en kvalitativ ansats genom att en tio kvinnor och män intervjuats. Resultatet har analyserats genom en tematisk analys och visar att det finns skillnader mellan de faktorer som kvinnor och män upplever vara motiverande. Traditionella föreställningar om kön verkar leva kvar, och även upprätthållas av organisationer.

Studien syftade till att undersöka könsskillnader i duadsamtal gällande sju observerade variabler; avbrytningar, avbrytningsförsök, skyddande inledningsfraser, återkopplingar, påhängsfrågor, antal yttringar och taltid. Totalt observerades 10 par via videoinspelade samtal. Resultatet av analysen visade inga signifikanta resultat att kön påverkade de observerade variablerna.

För att förstärktes studien genomfördes en triangulering baserad på, förutom observationerna, två enkäter som jämförde försökspersonernas upplevelser med ytterligare 80 enkätpersoners förväntningar kring duadsamtal. En signifikant skillnad hittades i enkätsvaren hos de observerade försökspersonernas, vilken visade att männen kände sig mer självsäkra än kvinnorna både vid gruppsamtal och samtal med okända människor. Ett flertal tendenser visade att männen även kände sig mer bekväma i diskussionssammanhang. Analysen av enkäterna, för både försökspersonerna och enkätpersonerna, visade signifikant att försökspersonerna, till största del männen, upplevde samtalen mer positivt än vad enkätpersonerna förväntade sig att göra.

This study was carried out in Ronneby municipality during May 2006. I chose to compare three senior schools with regards to the implementation of objective orientated directives based on the teachers understanding of the task, motivation, resources allocated and their significance for the disparity between boys’ and girls’ grades.

I carried out nine in-depth interviews: three at each senior school. From the interviews it emerged that teachers perceive objectives differently from parents and students. Teachers claim that they understand the directives but say that they lack the resources. According to those interviewed, the disparity in grades between boys and girls is due to biological factors, class affiliation and group dynamics. None of those interviewed feel that they contribute to the difference in grades.

This study should not be seen as a generalisation but rather as a preliminary study to further research within the topic area.

Det huvudsakliga syftet med undersökningen är att ta reda på om det finns skillnader mellan pojkar och flickor i tvådimensionell och tredimensionell geometrisk problemlösning i år tre. De frågeställningar jag utgår ifrån är följande: Finns det någon skillnad mellan flickor och pojkar i tvådimensionell respektive tredimensionell geometrisk problemlösning? Vad är det i så fall för skillnad och varför finns det skillnaderna?

Det jag kommit fram till är att det inte finns så stor skillnad mellan pojkar och flickor i tvådimensionell geometrisk problemlösning. Deras grundförståelse för geometri ligger på samma nivå. När det kommer till hur barnen löser olika problem så visar det en liten skillnad till pojkarnas fördel. Pojkarna testar olika metoder för att komma fram till en lösning, det gör inte flickorna. Det finns även små skillnader i tredimensionell geometrisk problemlösning och när det kommer till att se det rumsliga som till exempel formerna på en kub.

Studiens syfte var att undersöka självkänsla och skillnader i självkänsla mellan män och kvinnor. Studien belyser även hur låg respektive hög självkänsla påverkar individers livskvalitet. Då metoden är både kvantitativ och kvalitativ kan intressanta jämförelser göras mellan resultaten från enkätundersökningen och intervjuundersökningen då de avsåg att studera samma ämnen.Tidigare forskning har indikerat att män har högre självkänsla än kvinnor (McMullin, Cairney, 2004). Den aktuella studiens resultat visade dock ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnors självkänsla i enkätundersökningen. Intervjuundersökningen visade att män uppfattar en skillnad mellan könen till männens fördel, detta gjorde dock inte kvinnorna.Enligt Rosenberg (1962) påverkas individers livskvalitet negativt av låg självkänsla. I den aktuella studien undersöktes olika områden av individers livskvalitet och resultaten visade att män och kvinnor värdesätter olika områden för hög livskvalitet. Resultaten visade även att självkänsla och livskvalitet kan kopplas ihop men på olika sätt för män och kvinnor. Olika områden i livskvalitet var olika viktiga för män och kvinnors självkänsla.

The study was designed to examine self-esteem and differences between men and women. The study also highlights how low or high self-esteem affects individuals' quality of life. Since the method is both quantitative and qualitative interesting comparisons can be made between the results from the questionnaire survey and the interview in which they intended to study the same subjects. Previous research has indicated that men have higher self-esteem than women (McMullin, Cairney, 2004). The current study's results showed no significant difference between men's and women's self-esteem in the questionnaire survey. The interview survey showed that men perceive a gender difference in favor of men, the women wasn’t of the same opinion. According to Rosenberg (1962) individuals' quality of life is affected negatively by low self-esteem. The actual study examined the different areas of an individual's quality of life and the results showed that men and women value different areas for high quality of life. The results also showed that self-esteem and quality of life can be linked together but in different ways for men and women. Men and women had different opinions about which areas in quality of life they felt was important for their self-esteem.

Människor skiljer sig åt i många avseenden, en av dessa skillnader involverar sättet de processar och representerar information på, bland annat använder sig vissa personer i högre utsträckning av verbala strategier medan andra använder sig mer av bildmässiga (t.ex. Riding & Cheema, 1991). Forskare inom kognitiva könsskillnader menar att en skillnad mellan könen går att påvisa i detta avseende (t.ex. Kimura 1999/2001) medan forskningen inom kognitiva stilar, till stor del, menar att någon könsskillnad ej går att fastställa (t.ex. Riding & Cheema, 1991). På grund av motsägelsen mellan dessa två forskningsområden syftar denna rapport till att föra samman forskningen på ett mer systematiskt sätt än tidigare gjorts inom de båda områdena. Rapporten undersöker huruvida kognitiva könsskillnader återspeglas i de olika kognitiva stildimensionerna som finns eller om könstillhörighet är oberoende av kognitiv stil. Forskningen som har bedrivits inom kognitiva könsskillnader har kommit fram till att män och kvinnor skiljer sig åt gällande deras sätt att processa och representera information, kvinnor använder sig i högre utsträckning av verbala strategier och män av bildmässiga. Studierna inom kognitiva stilar har däremot kommit fram till vissa motstridiga resultat gällande mäns och kvinnors informationshantering. Det övergripande resultatet påvisar dock att en viss skillnad mellan könen går att urskilja.