To see the other types of publications on this topic, follow the link: Könsstrukturer.
Dissertations / Theses on the topic 'Könsstrukturer'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 24 dissertations / theses for your research on the topic 'Könsstrukturer.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Wahl, Anna. "Könsstrukturer i organisationer : kvinnliga civilekonomers och civilingenjörers karriärutveckling." Doctoral thesis, Handelshögskolan i Stockholm, Företagslednings- och Arbetslivsfrågor (A), 1992. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hhs:diva-905.
Full textAbstract:
Kvinnor på ledande positioner är få i svenskt arbetsliv. Det finns ett växande intresse för att förstå vad detta kan bero på. Vilken roll spelar kvinnornas inställning till karriär? Vilken roll spelar familjen? Direkt och indirekt diskriminering mot kvinnor beskrivs och diskuteras, liksom kvinnors upplevelser av fördelarna med att vara kvinna i arbetet. Kvinnor i mansdominerade yrken och miljöer utvecklar speciella strategier för att hantera kopplingen mellan sin egen identitet som kvinnor och det faktum att de befinner sig i en minoritetssituation. Denna avhandling grundar sig på en undersökning om kvinnliga civilekonomers och civilingenjörers karriärutveckling. I tolkningen av resultaten används feministisk teori på området organisation. Kvinnornas situation i karriären synliggörs. Boken riktar sig till alla som är intresserade av området "kvinnor och karriär", till exempel kvinnor och män i arbetslivet, liksom organisationsforskare och kvinnoforskare.<br><p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1992. Spikblad saknas</p>
2
Severin, Ellinore, and Robin Velander. "Det feminiserade yrket? : Hur journalistyrkets könsstrukturer återspeglas på Södertörns högskolas alumner." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-24049.
Full textAbstract:
Vi har i arbetet med denna uppsats undersökt hur de könsstrukturer som finns inom den svenska journalistkåren återspeglas på Södertörns högskolas alumner och om man via dem kan skönja en feminisering av den svenska journalistkåren. Med hjälp av en enkät har vi utfört telefonintervjuer med 136 tidigare journaliststudenter som 2008 samt 2011 var registrerade på utbildningens sista termin. Denna studie är en del av ett större projekt på journalistikavdelningen på Södertörns högskola under ledning av professor Gunnar Nygren. Därmed har undersökningen genomförts i snarlikt utförande vid två tidigare tillfällen. Resultatet av dessa undersökningar har vi kunnat använda i denna uppsats. Vi har, med fokus på differenser mellan de olika könen, undersökt aspekter såsom hur stor andel av männen respektive kvinnorna som idag arbetar journalistiskt, vilken anställningsform de har, samt hur lönesättningen ser ut. Vi har även frågat om alumnerna själva anser sig dra någon fördel eller nackdel av sitt kön och vad de tror om sin framtid på den journalistiska arbetsmarknaden. Vi har i denna undersökning kunnat konstatera olika faktum. Den svenska journalistkåren tycks idag , sett till antal yrkesverksamma kvinnor och män, vara jämställd. Bland de nyexaminerade alumnerna från Södertörns högskola är det dock kvinnorna som får flest jobb, mer heltidstjänster och arbetsuppgifter med större ansvar. De är också mer positiva till sin framtid. Trots detta tycks det finnas vissa könsstrukturer kvar inom yrket, inte minst vad gäller vilken sorts journalistik kvinnorna respektive männen producerar. Exempelvis är sportjournalistik fortfarande dominerad av män. Genom alumnerna går det dock att tala om en feminisering vad gäller kvinnornas position på arbetsmarknaden. Men vad gäller vilken sorts journalistik de bedriver verkar det vara en bit kvar innan total jämställdhet inom kåren är ett faktum.
3
Melik, Rodi, and Maryam Malo. "Byggbranschens könsstrukturer : En studie om kvinnans roll i den mansdominerade byggbranschen." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-37076.
Full textAbstract:
Even though we live in a modern and developed society there is still a clear division of laboring and norms concerning what a female profession is and what a male profession is. This study's purpose was too illustrate how the women in the construction industry feels about the male norms and traditions that exist in their workplace and how it affects their everyday life at work. The women in this study will highlight the way they are treated by their colleagues and what expectations they feel that their bosses have on them. Our interpretation after this study is that there is a special treatment of the women in the industry. All respondents felt that they were treated in special kind of ways and that it led to negative consequences for their own good in their work life.<br>Trots att samhället som vi lever i idag har moderniserats och förändrats finner man tydliga könsskillnader inom arbetsfördelningar och arbetsmiljöer. Det finns än idag föreställningar kring vad ett kvinnligt respektive ett manligt yrke är. Denna studie handlar om hur kvinnor inom den mansdominerade byggbranschen upplever sin arbetsmiljö. Kvinnorna i denna studie kommer att belysa hur de bemötts av de manliga medarbetarna samt förväntningar som ställs på de som arbetare. Vår slutsats utifrån denna studie är att det råder en särbehandling av kvinnor inom byggbranschen vilket ofta är till nackdel för kvinnan. Alla de respondenter som intervjuades i denna studie visade hur särbehandlingen uppstår samt hur de personligen påverkas av den.
4
Johansson, Åsa. "Livsformernas strukturering av mäns och kvinnors vardagsliv på landsbygden : En studie kring könsstrukturerna i djurhållande företag i Kalmar län." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-2549.
Full textAbstract:
Abstract This study is performed by studying seven livestock businesses in the agricultural sector. The focus of the essay has been put on the structures that limit and enable the lives of the farmers in this study. One of these major structures that affect everyday life is the gender structure and to this day the housewife role exists where the women are responsible for the home, family and domestic pets while the men are responsible for the production, machinery and the heavier tasks on the farm. This is grounded in the history and the development that agriculture has gone through, but also in the strong patriarchal power structure that exists in this industry. In this essay I also show how the life form analysis of Liselotte Jakobsen and the independent life form can not be fully applied to the farmer as he is not completely independent in his work. The livestock and the family are two of the things that affect the farmer, but these also include suppliers, weather and so forth. All these factors that in one way or the other affect the farmer in his daily life creates an individual stress, partly by the sheer amount of work at hand, but also the task of organizing the economy. An important factor in dealing with life on a farm is the possibility to reflect and discuss with other people. Through associations and social networks the farmers find a sounding board in everyday life. These parts that create necessities and limitations for the life as a livestock farmer creates the life form in which the farmers live. In the life form we find the norms that surround the individual and this creates the picture of "the good life" in which the individual lives and grants the farmer a greater will to live the life that livestock farming comes with.<br>Utfärdat betyg: VG
5
Lindell, Christian. "Populärlitteraturens relevans i klassrummet : En intersektionell analys av Hungerspelen med fokus på köns- och klasstrukturer." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25372.
Full textAbstract:
Synen på litteratur har under senare tid vidgats, då kanon har fått sällskap av nyutgiven litteratur. Skolor köper in klassuppsättningar av populärlitteratur i undervisningssyfte och tröskeln mellan "ett högt och ett lågt" är inte längre lika hög. Syftet med läsningen är bland annat att hjälpa elever att utveckla ett demokratiskt synsätt. Den här uppsatsen argumenterar för att populärlitteraturen borde få större plats i undervisningen i svenskämnet och med stöd i tidigare forskning analyseras Hungerspelen av Suzanne Collins utifrån det intersektionella perspektivet med fokus på köns- och klasstrukturer. Undersökningen visar att Hungerspelen innehåller flera viktiga faktorer som kan inkluderas i litteraturundervisningen, inte minst i utvecklandet av elevens demokratiska förhållningssätt och självinsikt. Ett av de huvudsakliga fynden rör Katniss rörlighet inom ramarna för Panems maktstrukturer och kan ses som en avgörande faktor för hennes klassresa och uppbrott med sin föreskrivna könsroll.
6
Bernström, Malin, and Camilla Skyttman. ""Porrverkad?" : En kvalitativ intervjustudie om unga porrkonsumerande kvinnors attityder och förhållningssätt till pornografi." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-402945.
Full textAbstract:
Pornografi är idag ett utbrett fenomen och dygnet runt har alla svenskar med internetuppkoppling och en mobiltelefon fri tillgång till pornografiskt material. I Folkhälsomyndighetens (2017) rapport uppger 87 % av unga män och 48 % av unga kvinnor i Sverige att de frekvent konsumerar pornografi. Samtidigt beskrivs pornografin bli mer våldsam och upprätthåller destruktiva könsstrukturer som motverkar ett jämställt samhälle. Stora delar av forskningen om pornografi har män som studieobjekt och vår studie syftar därför till att undersöka tio kvinnors perspektiv på pornografi. Vår studie undersöker explicit unga, porrkonsumerande kvinnors attityder till pornografi och de könsstrukturer som existerar i pornografin. Vidare undersöker vi om kvinnorna upplever att dessa föreställningar om kön påverkar deras egen sexualitet. Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie med en induktiv, konventionell innehållsanalys som ansats. Teorierna som används är Hirdmans teori om könsmaktsordningen, Gagnon & Simons teori om sexuella skript samt Banduras teori om social inlärning. Resultaten visar att kvinnornas attityder till pornografi är tätt sammanflätat med de könsstrukturer som de upplever återspeglas i pornografin. Många av intervjupersonerna upplever negativa eller ambivalenta attityder till pornografi därför att den upplevs våldsam, misogyn och objektifierande. Vidare upplever majoriteten av intervjupersonerna att könsstrukturerna i pornografin har påverkat deras egen sexualitet i form av ökad kroppsmedvetenhet, förskjutna sexuella gränser och svårigheter att säga nej till vissa sexuella praktiker. Resultatet visar även att många av intervjupersonerna upplever att andras konsumtion av pornografi påverkat deras sexualitet i form av förväntningar, dominans och våldsutsatthet.
7
Ha, Nina, and Vera Roshan. "Manliga sjuksköterskors psykosociala arbetsmiljö på kvinnodominerade arbetsplatser - med fokus på förväntningar, socialt stöd och könsstrukturer." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37638.
Full textAbstract:
The aim of this study was to examine the gender standards of male nurses in women-dominated workplaces. The purpose of this study was to evaluate the factors that influenced the psychosocial working environment of male nurses, based on gender perspectives. To get a wider perception, we also studied social support and expectation from the surrounding linked to previous research on male nurses' working conditions. Our intention was to identify gender-related differences that characterize the occupational role. The method used in the study was qualitative and the empirical material was obtained through semi-structured interviews. We interviewed six male nurses based in different medical departments, all located in Western Sweden's health and medical care. We analyzed the results with a focus on gender norms and its impact on the psychosocial work environment. We used Karasek and Theorell's “Demand-control-and support model” in line with Jeding et al. (1999) psychosocial model “The individual program” as an essential tool to reveal potential explanations. Due to regulations and general advice in Swedish health-and medical care, we chose to neglect the aspect control, since it did not have an impact on the results of the study. The findings of the study are that all male nurses who participated in our interviews were experiencing their psychosocial work environment as highly over-loaded. The results also revealed that there is a difference between a gender aspect, in the profession. The majority of the respondents also confirmed they felt expectations to perform certain duties, based on their gender role. By indicate these social structures, we hope to contribute to an increased understanding of the certain conditions that many gender minorities may get involved with, based on social structures and gender norms.
8
Brunstedt, Matilda, and Hanna Hansson. "Interaktionen mellan pedagoger och barn under vuxenledda aktiviteter på förskolan utifrån ett genusperspektiv." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-18694.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger interagerar och bemöter barn under vuxenledda aktiviteter på förskolan utifrån ett genusperspektiv. Samt om det skiljer sig åt mellan förskolorna beroende på huvudmannaskap, privat eller kommunalt. Designen som användes är en kvalitativ, semi-strukturerad observationsstudie. Observationerna genomfördes på två förskolor, en privat och en kommunal, med barn i åldrarna fyra till sex år. därefter analyserades resultaten utifrån tidigare forskning författarna tagit del av. Resultaten visade att på den privata förskolan förekom mer omedvetet könsskapande från pedagogerna i det att pojkarna tilläts ta mer plats i aktiviteterna. Resultaten från den kommunala förskolan var mer svårtolkade då inget tydligt bemötande utifrån könsstrukturerna förekom. Istället för pedagogernas bemötande av barnen valde författarna att också tolka barnens beteende utifrån tidigare forskning.
9
Lundqvist, Elin, and Lisa Ström. "Employer branding som ett verktyg för att bryta könsstrukturer i organisationer : En kvalitativ studie av tre svenska kommuner." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32253.
Full textAbstract:
In this thesis we present a qualitative study of Employer Branding through a perspective of gender. We examine the awareness of Employer Branding as a tool to break gender patterns in female and male dominated administrations in three Swedish municipalities. Six recruiters people were interviewed, including three pre-school managers and three managers of technical administrations, to see if there are any differences or similarities between the organizations’ Employer Branding to break gender patterns. In addition to the interviews, the Web pages of these three municipalities were investigated through a contextual perspective. We found that our interviewees do use Employer Branding, but that they were not necessarily aware of its’ meaning. The study does also show that the awareness of gender patterns differentiated between the female and male dominated administrations. Our investigation of the Web pages shows that only one of the municipalities used their Web site in their Employer Branding process.
10
Dansdotter, Nyström Anna, and Frida Pålsson. "Könsmaktsordningens verklighet : - En studie om könsmaktsordningens påverkan i en mansdominerad organisation." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104287.
Full textAbstract:
Although gender power order is a recognized phenomenon in our society, little research has illustrated the detailed expressions to expose its impact. It’s often regarded to have an abstract meaning, something we aim to concretize in this study. Our issue is to identify expressions of gender power order in a male dominated organisation and the purpose sets to define the impact those expressions have on the organisation and its employees. To approach this subject we adopt an emancipatory approach on gender power order, with gender equality as the desirable end state. A case study to get insight and reach understanding of employees experiences was conducted using mixed methods. To get a credible overview of the current state our respondents are selected equally based on gender and hierarchical positions. Data sources include a survey and semi structured interviews concerning our three main themes; organisational power, gender power and organisational culture power. We can conclude that gender power order permeates the organisation vertically as well as horizontally. The result of the study presents seven expressions that we interpreted in our empirical analysis. The mapped expressions can due to the complexity of gender power order both consciously and unconsciously be perceived and maintained by the employees. The fact that gender power order has its impact on the organisational environment impedes the purpose of equality work. To raise awareness of the organisation’s hidden reality should therefore be the starting point for moving forward towards men and womens equal rights, obligations and possibilities.
11
Grünbaum, Rita. ""Hon är undantaget som bekräftar regeln" : Om hur bekönandets mekanismer påverkar utrymmet för kvinnor och män på ett medelstort företag i Sverige." Thesis, Södertörn University College, School of Gender, Culture and History, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-592.
Full textAbstract:
<p>Abstract</p><p>This paper is based on a research conducted in a medium sized company, situated in Sweden, with the intent to study possible connections regarding views of gender and the existing sex segregation within the company. How is gender constructed, and does it exist representational ideas of the sexes, that leads to restrictions for men and women to be working within different areas of the company? Why are there such few women working within the company? Through five interviews with employees within the company, three women and two men, I found answers to these questions. My thesis and the specific questions were categorized into three different themes. The first theme aims to understand the interviewees’ discussions of gender and labour. In the next theme I focus on situations described by my interviewees, where acts of differentiating and favouritism based on gender have occurred. The third theme consists of the interviewee’s standpoints of why there is a minority of women in the company. To understand how gender is created and carried out in the company I utilize a theory called the gender system, developed by Yvonne Hirdman, which is a system where the sexes are divided, separated and the higher value is given to the male. I also use a combination of different theories of genderization of phenomenons, which is the process where a phenomenon is imprinted with a certain gender as a way to naturalize the order of the gender system. The process of genderization becomes visible when labour, occupational tasks, qualifications and behaviour are being discussed by the interviewees. For example; technical interests are genderized as male qualities, while tasks performed in the reception desk is seen as female qualities. Through the genderization of different phenomenons, women are excluded from male gendered spheres and women who trespass those spheres encounter suspicions due to the fact that her sex does not imply the qualities that are needed for the occupational tasks. The management within the company is also affected by the process of genderization, which becomes evident when the interviewees discuss different events that have taken place where management is involved. As a consequence, women who apply for occupations are probably less likely to get employed compared to that of men. Women are also held back at the company whereas men are more likely to have jobs assigned to them. Clearly, males are being favoured in this company and views on gender are one consequence of that favouritism, as well as the male dominance of the company as a whole. Male dominance will exist as long as both sexes are being held, separated and differentiated with genderization.</p><p>Keywords: genderization, sex segregation, gender and organizations, gender systems and work</p><br><p>Denna studie baseras på en undersökning utförd på ett medelstort företag i Sverige, med syfte att undersöka om det finns någon koppling mellan attityder till kön och den könssegregering som existerar på arbetsplatsen. Hur skapas kön, och finns det attityder som begränsar mäns och kvinnors möjligheter att arbeta inom olika delar av företaget? Hur kommer det sig att det finns så få kvinnor på företaget? Mina svar söker jag genom fem intervjuer med anställda på företaget, varav tre är kvinnor och två är män. Mina tre frågeställningar har delats in i varsitt tema, där det första temat problematiserar de könsattityder som uppkommer och kopplas till arbete. I tema två ligger fokus på särbehandling och beteende kopplat till kön, medan tema tre innehåller informanternas förklaringar och mina tolkningar till den rådande könssegregeringen. Med hjälp av Yvonne Hirdmans teorier om genussystemets isärhållande av könen och mannen som norm, samt med diskussioner om de processer som vanligen kallas könsmärkning, könskodning, eller beköning försöker jag förstå hur kön görs och används på företaget. I mitt arbete att använder jag ordet beköning när jag vill förklara processen då kön kopplas samman med ett fenomen som sedan uppfattas som naturlig. Beköningsprocessen skymtar upprepade gånger då informanterna talar om yrke, arbetsuppgifter, kvaliteter och beteende, exempelvis bekönas teknik och elektronik som manliga intressen och kunskaper, medan expeditionssysslor bekönas som kvinnliga uppgifter. Genom beköningen av kvaliteter, intresse, arbetsuppgifter och yrke utestängs kvinnor från det som bekönats som manligt. Exempelvis uppstår misstänksamhet då en kvinna rekryteras till ett område som bekönats manligt, där misstänksamheten består i att hennes kön inte förväntas ha de kvaliteter som tjänsten kräver. Även i beskrivningar kring ledningen framkommer hur beköningen påverkar även deras föreställningar, vilket leder till att kvinnor som söker troligtvis har svårare att få tillträde till tjänster än män, och arbetsuppdrag har tilldelats män i högre grad än kvinnor. Här blir det tydligt att det pågår en särbehandling på arbetsplatsen, till mäns fördel och till kvinnors nackdel. Sammantaget kan också konstateras att attityder om kön har betydelse för upprätthållandet av mansdominansen på företaget. Könssegregeringen kvarstår så länge könen hålls isär och ges bekönade kvaliteter, och männen särbehandlas.</p>
12
Basic, Lejla, and Sandy Raheb. "Genus och jämställdhet i svenskämnets läroböcker för årskurs 4–6 –En läromedelsanalys." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-89932.
Full textAbstract:
Uppsatsen analyserar Pernilla Lundenmark och Anna Modighs lärobok Zick Zack Åk 6 Läsrummet (2013), samt Kalle Güettler, Lennart Husén och Hans Thorbjörnssons lärobok Språket lever!: svenska. 5 Grundbok (1997). Dessa läroböcker är främst avsedda för elever i årskurs 5–6 i svenskämnet. Studiens syfte är att framhäva en tydligare bild av hur genus och jämställdhet framställs i läroböckerna Språket lever!: svenska. 5 Grundbok och Zick Zack Läsrummet. Uppsatsen utgår från en läromedelsanalys och fokuserar på hur fördelningen ser ut mellan män/pojkar och kvinnor/flickor, samt hur de biologiska könen framställs och representeras i läroböckerna. Läromedelsanalysen grundas i en textanalys med kvantitativa och kvalitativa inslag. Studiens slutsatser visar överlag att Lundenmark och Modighs lärobok Zick Zack Åk 6 Läsrummet (2013) förhåller sig någorlunda till genus och jämställdhet vad gäller fördelningen, framställningen och representationen av män/pojkar respektive kvinnor/flickor. Slutsatserna visar även att läroboken innehåller inslag av stereotypa och normativa föreställningar om män/pojkar och kvinnor/flickor som framhäver en manlig norm. Studiens slutsatser visar överlag att Güettler, Hansén och Thorbjörnssons lärobok Språket lever!: svenska. 5 Grundbok till mestadels genomsyras av en manlig norm som framhäver manlig överordnad, samt stereotypa föreställningar om pojkar och flickor. Slutsatserna visar även att läroboken inte visar någon eftertänksamhet vad gäller genus och jämställdhet, utan förhåller sig mestadels till traditionella normer och synsätt vad gäller män/pojkar och kvinnor/flickor.
13
Anna, Pauli. "Kulturellt (O)Slipade Diamanter - Unga Kvinnliga Musiker & Självrepresentation Online." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23259.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur unga kvinnliga musiker beskriver användandet av sociala medier för att ta makten över sina musikkarriärer och vilka taktiker de kan tänkas använda i representationen av sig själva. Frågeställningarna som diskuteras är; vilka taktiker använder unga kvinnliga musiker sig av på sociala medier? Vilken betydelse har musikbranschens könsstrukturer på representationen online? På vilket sätt förändras kvinnornas taktiker beroende på musikgenre? För att besvara syfte och frågeställning har kvalitativa intervjuer gjorts med fem unga kvinnliga musiker. Den teoretiska ingången är feministisk och är indelad i tre perspektiv; musik, onlinenärvaro och som kvinna, den kulturella diamanten har använts som ett analysverktyg. Resultatet av studien visar att musikbranschen och dess könsstrukturer har stor inverkan på hur de unga kvinnorna väljer att representera sig. De strukturer som länge funnits i branschen har fortfarande en betydande roll trots att musikbranschen har förändrats med internet och sociala medier. Kvinnorna måste ta hänsyn till hur de vill uppfattas av lyssnare, men också av följare på Instagram. Detta sker genom liknande taktiker som andra kvinnor använder sig av eller genom att använda sig av normativt maskulin representation. Kvinnorna använder sig inte bara av en viss typ av taktik utan påverkas mycket beroende på om de reflekterar över sin sociala värld online eller offline, och detta är ofta knutet till varandra. Det tycks även finnas en medvetenhet hos kvinnorna att en sexuellt objektifierande taktik kan fungera för att nå ut med sin musik och ta makten över sina musikkarriärer. Det är också vanligt att använda sig av normativt maskulint förhållningssätt och attribut. Valet av taktik påverkas av genre, men att de främst påverkas av hur de ser sig själva som musiker som kulturellt objekt. Ser man sig själv som enbart musiker, vill man inte använda sig av taktiker som den sexiga bruden (Melin, 2015). Unga kvinnor får förhålla sig till att de är annorlunda än den rådande normen i musikbranschen och får därmed använda sig av taktiker på sociala medier som möjliggör en musikkarriär.<br>The aim of this study is to understand how young female musicians describe their use of social media in order to claim power of their music carriers and what tactics they may use in representation of themselves. The research questions discussed are; which tactics use young female musicians on social media? What affect does the gender structures in the music industries have on the representation online? In what way does womens tactics depend on the music genre? Qualitative interviews have been made with five young female musicians to be able to answer the questions. The theoretical point of departure of this study is feministic and is divided in to three thematical parts; music, online presence and as a woman. The cultural diamond is used as an analytical tool. The result of this study shows that the music industry and its gender structures have a great impact on the young female musicians way of representing themselves online. The former structures of the industry has still a considerable role, even though the music industry has changed with internet and social media. The young females need to considerate how they want to be perceived by listeners, but also the by followers on Instagram. This happens with tactics similar to what other women use or through normative masculine representation. The women use not only one type of tactics,but are affected depending upon how they reflect over there social world, online or offline, and this is often tied to each other. It may seem that the young female musicians are aware that sexual objectified tactics may work to spread the music and take the power over their music career. But it is also common to use normative masculine attitudes and attributes. The choice of tactics is affected by genre but is mostly depending on how the females sees upon themselves as musicians as cultural objects. If the women sees themselves as solely musicians, then the tactic such as “the sexy chick” (Melin, 2015) is not used. Young women have to relate themselves as different from the prevailing norm in the music industry and therefor they need to use tactics on social media that enables a music career.
14
Vakk, Lina. ""Var femte damernas" : undersökning av kvinnlig representation i styrelse bland företagen noterade på Large cap, Stockholmsbörsen." Thesis, Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-1020.
Full textAbstract:
Sverige framställs ofta som ett av världens mest jämställda länder där män och kvinnor har samma möjlighet till inflytande och makt. Kvinnor på ledande positioner i Sverige har ökat de senast årtionden men när det kommer till högre positioner brister kvinnor i representationen, framförallt inom det privata näringslivet. Lönsamhetsargumentet har ofta används som ett skäl för att öka andelen kvinnor i börsnoterade styrelser och företagsledning, medan studier om diversifierade styrelser visar på ett blandat resultat både vad gäller lönsamhet och effektivitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka representationen av kvinnor i företagens ledning på Large cap, Stockholmsbörsen men också se på hur denna representation kan förklaras samt hur mångfalden i styrelserna eventuellt kan utvecklas. Ett ytterligare syfte är att undersöka om det finns ett finansiellt argument om lönsamhet som kan motivera en ökning av andelen kvinnor i bolagsstyrelserna och om andelen kvinnor i nomineringskommittéerna leder till fler kvinnliga ledamöter i bolagsstyrelserna. Detta studeras genom en statistisk korrelationsanalys. Analysen förs på en teoretisk nivå utifrån ett genusperspektiv och ett ramverk om diversity management och mångfald. Totalt undersöktes 56 bolag under perioden 2006 till 2010, vilket innebär totalt 280 årsredovisningar. Resultatet visar att representationen av kvinnor i bolagsstyrelserna och ledningsgrupperna på Large cap är låga. Den kvinnliga styrelserepresentationen låg i genomsnitt mellan 2006 och 2010 på ca 21,5 procent och det var endast upp till fem företag som hade jämställd könsblandning bland styrelseledamöterna. Ledningsgrupperna visar på ännu lägre nivåer, med representation av ca 12,5 procent kvinnor och endast ett företag uppnådde jämställd könsblandning i ledningsgruppen år 2010. Studiens korrelationsanalyser visar på ett svagt linjärt samband mellan både andelen kvinnor i bolagsstyrelserna och lönsamhet i form av räntabilitet på sysselsatt kapital och mellan andel kvinnor i nomineringskommittéerna och andelen kvinnor i styrelserna. Slutsatser att dra av denna studie är att den kvinnliga representationen i bolagsstyrelser förändras successivt men förefaller att gå åt rätt håll med en ökning av kvinnor. Det största problemet är möjligen inte den kvinnliga representationen i bolagsstyrelserna utan män och kvinnors olika erfarenheter av organisationer vilket kan härledas till organisationernas könsstrukturer. Diversity management och mångfald kan utgöra argument för att öka representationen av kvinnor, detta genom att då ta tillvara på all kompetens i företagen och på så vis skapa konkurrensfördelar. Dock innebär detta ett arbete i organisationernas alla nivåer och kräver också aktieägarnas engagemang.<br>This study examines female representation in the board of directors and corporate management in companies listed at the OMX Stockholm Stock Exchange’s Large cap. The purpose of this thesis is to study female appearance in these companies and how it could be explained, as well as how diversity in the board of directors could develop. Another purpose is to explore if more women generate profitability and if more women in the committee of nomination in the companies leads to more women in the companies’ boards of directors. The approach of this thesis is quantitative, using a statistical data correlation analysis, but also applies a gender perspective of the organisation. The empirical results show a low presentation of women both in the board of directors and corporate management and the correlation in both analyses isn’t that strong. The conclusions are that the female appearance changes gradually but appears to have a positive development. The largest problem seems not to be the female appearance in the board of directors rather than the gender structures in the organisations. Diversity management could make an argument to take care of the competence in the organisations and get competitive advantages but that it’s demand collaboration in each level of the companies and the shareholders commitment.
15
Hornbek, Clara, and Mikaela Lindmark. "“Vad trevligt att få träffa VD:n!”- Ja, men det är hon här bredvid mig.“ -En kvalitativ studie om kvinnors upplevda karriärhinder inom banksektorn”." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92443.
Full textAbstract:
Women's participation in the labor market has increased significantly since the 1970s, but thediscussion about their absence from several top positions has long been relevant. The financialsector performs second-worst from a gender equality perspective. The study therefore aims toexamine female managers’ experiences of career barriers in the banking sector and how they areexpressed. We also want to investigate the ways in which female managers navigate careerbarriers. Previous research in the field has shown that women's advancement in the labor market,specifically in the banking sector, is limited due to various reasons. Women's limitations depend,among other things, on societal and organizational gender structures, which enable both verticaland horizontal gender segregation. This study, which is based on qualitative interviews withfemale bank managers from different cities in Sweden, has been analyzed on the basis of atheoretical framework containing Hirdman's gender system and Kanter and Acker'sgender-related organizational theories. The result shows that women are excluded frommanagerial positions partly because recruitment is characterized by homosociality, and partlybecause men are given the opportunity to advance early in their careers. The study also showsthat stereotypical gender norms contribute to female managers being questioned. Furthermore,the results show that women navigate career barriers by having greater performancerequirements and wanting to be more educated than their male colleagues. Finally, the studyshows that female managers navigate career barriers by competing with each other.<br>Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden har ökat avsevärt sedan 1970-talet, men diskussionenkring deras frånvaro på åtskilliga toppositioner har länge varit aktuell. Finansbranschen presterarnäst sämst utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Studien syftar därför till att undersöka kvinnligachefers upplevelser av karriärhinder inom banksektorn och hur de kommer till uttryck. Vi önskaräven att undersöka på vilka sätt kvinnliga chefer navigerar karriärhinder. Tidigare forskninginom ämnesområdet har visat att kvinnors avancemang på arbetsmarknaden, specifikt inombanksektorn, begränsas på grund av olika anledningar. Kvinnors begränsningar beror bland annatpå samhälleliga och organisatoriska könsstrukturer, vilka möjliggör såväl vertikal och horisontellkönssegregering. Denna studie, som baseras på kvalitativa intervjuer med kvinnliga bankcheferfrån olika städer i Sverige, har analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk innehållande Hirdmansgenussystem samt Kanter och Acker genusrelaterade organisationsteorier. Resultatet visar attkvinnor upplever karriärhinder genom uteslutning från chefspositioner. Dels på grund av attrekrytering präglas av homosocialitet, dels på grund av att män tidigt i karriären ges möjlighet tillavancemang. Studien visar även att stereotypiska könsnormer bidrar till att kvinnliga cheferifrågasätts. Vidare visar resultatet att kvinnor navigerar karriärhinder genom att de har störreprestationskrav och vill vara mer pålästa än sina manliga kollegor. Slutligen visar studien attkvinnliga chefer navigerar karriärhinder genom att de konkurrerar med varandra.
16
Hagren, Idevall Karin. ""Är Björk en man eller kvinna?" : Androcentrism i studenters uppfattning av forskares kön." Thesis, Södertörn University College, School of Communication, Media and it, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2699.
Full textAbstract:
<p>Denna uppsats belyser könsstrukturer på universitetsfältet, med syfte att undersöka om och varför detspråkliga begreppet forskare tillskrivs manligt kön av studenter som läser forskningsreferat i kurslitteraturen.Metoden som använts är experimentell och består av en könsneutral provtext, där en refererad forskare enbartnämns vid efternamnet Björk, och ett frågeformulär där 92 studenter har fått tillskriva denna forskare ett kön.Resultatet visar att 71 procent av de studenter som besvarat frågan tror att den refererade forskaren är enman. Det finns även en tendens till att de äldre studenterna har en större benägenhet att tillskriva forskarenmanligt kön än vad de yngre studenterna har.</p><p>Resultatet har utifrån Simone de Beauvoir tolkats som att kvinnan fortfarande betraktas som det Andra iförhållande till mannen, som utgör normen inom akademien. Att begreppet forskare tillskrivs ett visst könhar, utifrån Pierre Bourdieu, tolkats som att studenterna besvarat frågan utifrån föreställningar som finnsinternaliserade i deras habitus, som i sin tur står under stark påverkan från de inre strukturer påuniversitetsfältet som framhäver mannen som det dominerande könet.</p><br><p>This bachelor thesis examines gender structures in the university field. The aim is to study whether, and if sowhy, students attribute male gender to a researcher referred to in the course literature. The researcher is onlymentioned by the last name Björk, in order to be regarded as gender neutral.</p><p>An experimental method was used to test the hypothesis that the conception of “researcher” is male-biased. A gender neutral sample text and a survey were handed out to 92 university students. Therespondents were asked to attribute gender to the researcher Björk. The results confirmed the hypothesis andshowed that 71 percent of the students attributed male gender to the researcher. There was also a tendencythat the older students attributed male gender more often than the younger students did.</p><p>The analysis of the results shows that male gender is viewed as normative in the academy. Thisinterpretation is based on Simone de Beauvoir's theory about women as the Other in relation to men. Thegender specific attribution to a researcher is interpreted, in the words of Pierre Bourdieu, as internalizedconceptions in the student's habitus. The students answer the question about Björk's gender according to theirhabitus, which is based on the internal structures of the university field, where the male gender is seen as thedominant sex.</p>
17
Norén, Jennie, and Karin O'Mahony. "Att vara kvinna i en mansdominerad bransch : En intervjustudie om kvinnliga sjömäns upplevelser av kulturell exkludering." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-177701.
Full textAbstract:
Sjömansyrket har länge varit mansdominerat och det ter det sig därför intressant att undersöka de kvinnliga sjömännens subjektiva erfarenheter av att vara minoritet. Studiens syfte är att undersöka kulturell exkludering av kvinnor som minoritet i en mansdominerad bransch. Detta görs genom frågeställningarna Vilka exkluderande uttryck i sjömanskulturen upplever kvinnor till sjöss? och På vilka sätt hanterar kvinnor dessa?. Studiens datamaterial består av sju semistrukturerade intervjuer med tematiskt öppna inslag. Studien har utgått från en abduktiv ansats, det vill säga det har skett en växelverkan mellan induktion och deduktion. De teoretiska utgångspunkter som främst används behandlar organisationskultur, samhällets könsstrukturer samt strukturella effekter och copingstrategier som har identifierats i förhållande till avvikarpositionen. Resultatet visar att undersökningsdeltagarna trivs med sitt yrkesval och i många fall med branschen överlag, men att sjömanskulturen är manligt kodad vilket medför flertalet exkluderande uttryck. De exkluderande uttryck som identifieras är sjömansstereotypen, jargong, mumshaming, fysisk arbetsmiljö, uteslutning från språkliga praktiker, homogena chefsled samt jämställdhetsdiskursen. Utifrån studien tas en modell för en framgångsrik strategi fram, där anpassning, motstånd och socialt stöd kan ses som tre kompletterande delstrategier. En pågående förändringsprocess av kulturen i sjöfartsbranschen identifieras, vilken påverkas av att normer förändras på samhällsnivå. Detta märks särskilt genom hur Me too-rörelsen har medfört en stark förbättring av sjömanskulturen.
18
Mokhtari, Arash, and Olle Eriksson. "Design som könsstruktur : samtal om genus, makt och mobiltelefoner." Thesis, Södertörn University College, School of Communication, Technology and Design, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-330.
Full text
19
Urheim, Therése, and Louise Äärlaht. ""Jag tror inte att vi kvinnor behöver mer uppmärksamhet än någon annan men vi behöver lika mycket" : En kvalitativ studie om kvinnors upplevelser av att arbeta som minoritet inom Polismyndigheten." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21499.
Full textAbstract:
Ändamålet med den här studien har varit att undersöka kvinnors karriärmöjligheter och upplevelser av att arbeta på Polismyndigheten som är en mansdominerad organisation. I presentationen av studien har vi valt att redogöra empiri utifrån respondenternas egna perspektiv och sedan kopplat ihop framställningarna med teorier om organisations- och könsstrukturer som kan förklara Polismyndighetens hierarkier och arbetsfördelningar. Uppsatsen är gjord utifrån en kvalitativ ansats och det insamlade materialet är framställt utifrån intervjuer som vi har gjort med sex stycken kvinnor som arbetar på olika platser inom Polismyndigheten. Resultatet indikerar att kvinnornas upplevelser inom Polisen liknar varandra även då de befinner sig på olika avdelningar och hierarkiska nivåer. Kvinnornas upplevelser påvisar att det finns hinder och svårigheter för dem i organisationen. De är underrepresenterade och utgör inte är den ideala polisen som baseras på manlighet. De ska kunna verka och accepteras i organisationen på ett liknande sätt som sina manliga kollegor. Kvinnorna tar ofta ett större ansvar för familj som därmed påverkar deras karriärer och yrkesstatus. Resultatet i studien har kunnat styrka vår egen förförståelse och påvisat att manlighet är normen inom myndigheten.<br>The purpose of this study has been to investigate women's career opportunities and experiences of working at the police authority, which is a male-dominated organization. In the presentation of the study, we have chosen to describe empirical data from the respondents own perspective and then link the representations with theories of organizational and gender structures that can explain the police authorities' hierarchies and division of labor. The essay is based on a qualitative approach and the collected material is presented on the basis of interviews that we have done with six women who work in different places within the police authority. The result indicates that women's experiences within the Police are similar to each other even when they are at different departments and hierarchical levels. The women's experiences show that there are obstacles and difficulties for them in the organization. They are underrepresented and do not constitute the ideal police based on masculinity. They should be able to work and be accepted in the organization in a similar way to their male colleagues. The women often take a greater responsibility for the family, which thus affects their careers and professional status. The result of the study has been able to strengthen our own understanding and demonstrated that masculinity is the norm within the authority.
20
Korsby, Hanna. "Att inte se skogen för alla träd : Hur kön och könsmönster omedvetet skapas, upprätthålls och förändras inom produktionen i ett skogsindustriföretag." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74775.
Full textAbstract:
Trots att Sverige anses ha en av världens mest jämställda arbetsmarknader, framställs den som en av världens mest könssegregerade horisontellt och vertikalt. Studien är utförd på BillerudKorsnäs Karlsborg som är ett svenskt skogsindustriföretag som tillverkar både pappersmassa och papper.Jag har i samråd med BillerudKorsnäs fått uppdraget att skildra produktionsoperatörernas upplevelse av jämställdheten och om det finns några organisatoriska förklaringar till att könsfördelningen ser ut som den gör. Syftet med studien är att undersöka och analysera hur könsmönster och kön skapas, upprätthålls och förändras inom produktionen med hjälp av frågeställningarna;Vilka föreställningar om kön uttrycker intervjupersonerna? Vilken betydelse ser intervjupersonerna att kön har för arbetsplatsen idag? Om och på vilket sätt åskådliggörs tecken på könsmönstrens förändring? En kvalitativ metod är använd med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod av empirin. Det teoretiska ramverket utgörs av West och Zimmermans (1987) teori om att göra kön samt Ackers (1990) teori om kön och organisationer. Resultatet visar att könsmönster och kön inom produktionen inte upplevs ha någon betydelse för arbetsplatsen. Förklaringarna ligger i att arbetet inte längre anses vara fysiskt tungt och därför kan utföras av både män och kvinnor. Trots detta framkommer det att uppfattningar om skillnader mellan kvinnor och män förekommer, att kvinnor och män är olika,där skillnaderna till stor del handlar om vad kvinnor och mäns egenskaper anses bidra med till arbetsplatsen. Kvinnor anses bland annat vara noggranna til lsin natur vilket ger en indikation på att männen inte skulle vara det.Resultatet visar även att förklaringarna både förvisas ut i det omgivande samhället och in i organisationen. Resultatet visar således att den sociala konstruktionen av kön och dess könsmärkning i och utanför organisationen ligger till grund för den låga andelen kvinnor inom produktionen.<br>Although Sweden is considered to have one of the world's most equal labor markets, it is presented as one of the world's most gender-segregated horizontally and vertically. This study is carried out at BillerudKorsnäs Karlsborg, which is a Swedish forest industry company that manufactures both pulp and paper. In consultation with BillerudKorsnäs, I have been commissioned to describe the production operators' experience of gender equality and whether there are any organizational explanations for the gender distribution as it does. The purpose of the study is to examine and analyze how gender patterns and gender are created, maintained and changed within production using the issues; What notions of gender express the interviewees? What significance do the interviewees see that the gender has for the workplace today? If and in what way are signs of the change in gender pattern illustrated? A qualitative method is used with semi-structured interviews as a method of collecting the empirical data. The theoretical framework consists of West and Zimmerman's (1987) theory of making gender and Acker's (1990) theory of gender and organizations. The result shows that gender patterns and gender in production are not felt to have any significance for the workplace. The explanations lie in the fact that the work is no longer considered physically heavy and can therefore be carried out by both men and women. Despite this, it appears that perceptions of differences between women and men occur, that women and men are different, where the differences are largely about what women and men's properties are considered to contribute to the workplace. Women are considered to be accurate in nature, which gives an indication that the men would not. The result also shows that the explanations are both exiled in the surrounding society and into the organization. The result thus shows that the social construction of the sex and its gender labeling in and outside the organization forms the basis for the low proportion of women in production.
21
Näsén, Krister, and Anders Hemmingson. "Att göra film är arbete, att finansiera den är konst : En studie i svenska filmarbetares villkor." Thesis, Stockholm University, Department of Human Geography, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7126.
Full textAbstract:
<p>Denna uppsats handlar om förhållanden för filmarbete i Sverige. Uppsatsen beskriver och diskuterar resultatet från två olika studier; dels en enkätstudie riktad till samliga identifierade filmarbetare i Sverige dels en intervjustudie med ett mindre urval filmarbetare. Uppsatsen fokuserar två frågor. De handlar om hur filmarbetare försörjer sig och om vilka nätverk filmarbetare har. Ett speciellt intresse riktas mot skillnader mellan kvinnor och män i filmarbete. Resultatet från enkätstudien har analyserats med hjälp av statistiska metoder. Uppsatsen innehåller även mer kvalitativa beskrivningar och illustrationer baserade både på enkätens mer öppna frågor och från intervjustudien. Uppsatsen kan visa att det råder en hård konkurrens om jobb inom filmbranschen och att många filmarbetare upplever en problematisk arbetssituation och problem med sin försörjning. Arbetsmarknaden för filmarbete har tydliga könsstrukturer, exempelvis sett till yrkesstruktur och de personliga nätverkens räckvidd.</p>
22
Lugraan, Irada. "Man måste ha skinn på näsan –då funkar det! : En kvalitativ studie om kvinnliga byggmålares situation i en mansdominerad bransch." Thesis, Stockholms universitet, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-44370.
Full textAbstract:
I dagens moderna Sverige finns det en hel bransch som har lyckats hålla borta en väldigt stor grupp av potentiella anställda. Denna grupp är kvinnor och branschen är byggbranschen. Syftet med uppsatsen är att studera och belysa föreställningar kring kvinnliga byggmålare i en mansdominerad miljö, detta för att det finns föreställningar som skapar problem för kvinnors deltagande och tillträde till byggbranschen. Intervjuerna med fem kvinnliga byggmålare gav mig möjlighet att få en inblick i kvinnors slutna värld i byggbranschen, vad de själva tycker och tänker om sitt arbete och byggbranschen i stort. Genusperspektivet är en viktig del av arbetet eftersom genus är något alla människor förhåller sig till på ett eller annat sätt och som påverkar situationen i denna bransch. Kvinnorna som arbetar i byggbranschen har ett arbete de trivs med men bakom de glada tonerna så blir de fortfarande utsatta för skämt och uppmärksammas negativt ur det faktum att de är kvinnor. Kvinnorna diskuterar de fysiska problemen men pratar ännu mer om frågor som är kopplade till den psykosociala arbetsmiljön De känner sig inte uppskattade på samma sätt som deras manliga kollegor gör. Den hårda jargongen gör att kvinnor väljer att inte arbeta tillsammans med män, de väljer att arbeta i mindre grupper med andra kvinnor, på platser där antalet män inte är mer än antalet kvinnor eller ensamma. Kvinnorna trivs, men gör hela tiden anpassningar och utmanar sällan de manliga värderingarna. På det viset medverkar kvinnorna till upprätthållandet av genusordningen, de accepterar och bekräftar de stereotypa föreställningar och de roller som har tilldelats dem. De djupt rotade föreställningar om kön som finns, om vilka uppgifter män respektive kvinnor bör ha, påverkar genusarbetsdelningen på jobbet. Det kan vara föreställningar om att kvinnor är fysiskt svagare eller att kvinnor har som uppgift att ta hand om barn. Slutsatsen är att byggföretagen är anpassade till en manlig kultur. Och det är den manliga kulturen och den hårda jargongen som försvårar kvinnors inträde och trivsel i byggbranschen. Kvinnorna i undersökningen har dock en framtidstro och de ser att en attitydförändring i byggbranschen kan gynna alla, såväl män som kvinnor.
23
Öhman, Malin. "Ledarskap på Åland : - en kvinno-mansdominerad arbetsplats." Thesis, University of Gävle, Department of Business Administration and Economics, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-510.
Full textAbstract:
<p>Syfte:</p><p>Denna studie handlar om kvinnor och män som ledare samt deras förutsättningar på deras respektive företag. Syfte med detta arbete är att lyfta fram hur de båda könen kvinna och man har ställt sig gällande kvinnligt respektive manligt ledarskap inom näringslivet på Åland. Går det att utläsa olikheter och/eller likheter om hur kvinnor och män upplever sitt ledarskap? På vilket sätt har de båda könen kvinna/man ställt sig till om det finns kvinnligt respektive manligt ledarskap?</p><p>Metod:</p><p>Jag har valt att studera två privata företag, ett kvinnodominerat och ett mansdominerat genom att intervjua ledarna samt deras anställda som fick delta i en enkätundersökning. I mitt arbete likställer jag orden chef och ledare. Begreppet ledare utgör således enbart en synonym för ordet chef.</p><p>Resultat & slutsats:</p><p>Min slutsats i detta arbete är att båda ledarna var positiva till manligt och kvinnligt ledarskap. Jag anser att kvinnor och män skiljer sig åt som ledare. Kvinnor i hög grad behöver diskutera, de förväntar sig att man lyssnar och visar att man känner empati. Män redogör för problemet, gör en analys och frågar efter åsikter. Enligt resultatet hindras kvinnorna hindras från en karriär på grund av hushåll och barn, eftersom en del män anser att kvinnan inte är kvalificerad för rollen som ledare.</p><p>Förslag till fortsatt forskning:</p><p>Hur ska samhället tolerera kvinnligt ledarskap på ett mera effektivt sätt samt vilka tillvägagångssätt bör man tillämpa för att kvinnan ska bli högre i samhällets rang?</p><p>Arbetets bidrag:</p><p>Denna studie bidrar till ny kunskap över vad ledarskap i en könsdominerad arbetsplats på Åland innebär.</p>
24
Gullberg, Therese, and Louise Luukkonen. "Vägen mot jämställdhet." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23533.
Full textAbstract:
De fördelar som en mer jämställd arbetsmarknad för med sig har börjat uppmärksammats, kvinnors tillträde till arbeten har ökat generellt, men i vissa branscher finns det fortfarande en tydlig begränsning som motar kvinnors inträde. Byggbranschen är ett exempel på en sådan bransch som inte är inbjudande för kvinnor eftersom den fortfarande är starkt mansdominerad, där normer och värderingar än idag är väldigt maskulina. Dock finns ett intresse både från de allt fler kvinnor som söker sig till branschen, men det finns också ett jämställdhetsintresse från allmänheten vars medvetenhet gällande ämnet har ökat på senare tid. Eftersom intressenters krav på en jämställd verksamhet har ökat så ställs företag inför helt andra förutsättningar idag jämfört med tidigare. Idag har verksamheterna ett behov av att visa upp en legitimitet och för att uppnå detta krävs samhällets godkännande. För att uppnå legitimitet behöver företagen kommunicera och redogöra för sitt jämställdhetsarbete, samtidigt som de faktiskt genomför det de uppvisar. Det är i praktiska handlingen som förändring kan uppnås. Genom att göra en kritisk diskursanalys av företaget JM Bygg AB:s redovisning av jämställdhetsarbete kan de eventuella bakomliggande motiven synliggöras samt hur de uttrycker och framställer sitt arbete med jämställdhetsfrågor. Företagets jämställdhetsarbete under år 2014–2019 har varit utgångspunkt i studien och under dessa år har det skett en lagändring som ställer högre krav på företagets redovisning av sitt jämställdhetsarbete. Då företag möter krav både från samhället och genom lagstiftning riskerar arbetet med jämställdhetsfrågor att fastna i att endast bli en teoretisk handling som i praktiken inte leder till en hållbar förändring.