Academic literature on the topic 'Konst och religion'

Det sublima är en överväldigande estetisk upplevelse av det ofattbart stora, som hotar att krossa jaget och får det att framstå som försvinnande litet. Det beskrivs som en känsla mellan lust och skräck.Exempel på fenomen som ofta fått symbolisera det sublima är hotfulla berg och tornande åskmoln.Begreppet har genom historien främst blivit aktuellt i tider av stor förändring, samhällelig och religiös omstörtning; tider då människor söker trygghet i en upplevelse av något större än jaget, utanför den institutionella religionen.Begreppet härstammar från antika teorier om retorik och hade sin moderna storhetstid under 17- och 1800-talet, då det kom att bli en viktig kategori inom klassisk estetik. Det tydligaste exemplet påkonstnärer som förknippas med begreppet är Caspar David Friedrich, mer samtida exempel inkluderar Barnett Newman.Jag kom först i kontakt med begreppet hösten 2009, under en föreläsning med Tom Sandqvist. Begreppet beskrevs som ett estetiskt begrepp för att beskriva skräck och upplevelser av detstorslagna och allomfattande i konst. Jag hade aldrig hört om något liknande och blev helt tagen: de här upplevelserna var ju precis det konsten handlade om! För mig handlade insikten om två saker: dels ett begrepp för att beskriva något annat än fulhet och skönhet i konst. Dels att den upplevelse begreppet beskriver: känslan av något större, kan kopplas till det människor söker efter i religion. Här finns en koppling mellan konst och religion, då de båda kan väcka liknande känslor. Jag undersöker i mitt kandidatarbete kopplingarna mellan konst och religion, varför jag finner begreppet det sublima fascinerande samt min egen konstnärliga process

This essay is about how the aesir are used as an ideal image of the original Nordic aspects and as a symbol of heroism and pure strength. The main subject of this essay is to look at how this ideal of masculinity is represented in the art produced during the era of romantic nationalism. The choice of focusing on this era in particular is made due to the fact that it was during this time that the modern images of the aesir and the Vikings were made. The purpose of this study is to examine how the ideal of masculinity reflects upon the artistic interpretations of the Norse mythology in a selected group of art work produced during the 1800’s. Further more research is done in order to look for the possible political messages that could be connected to these works of art.

The writing of this essay has meant a search for facts in books concerning romantic nationalism, Norse mythology and interpretation of Norse mythology, and finally depiction of the Norse mythology in the romantic nationalistic art during the 19^th century.  This work has been combined with analyses of a selected number of works of art produced during the 1800’s. Some limitations have been done in selecting this art, considering the year of completion and the motif. Due to these limitations, all of the selected works were made within the time of the 19^th century and depict male gods of the Norse mythology.

Following conclusions can be made from this study: (1) that during periods of the 19^th century the aesir were seen as strong warriors with a clearly Nordic origin; (2) this ideology was expressed in different ways in the art of the time and was later on also used by the racial ideological sciences.

Detta arbete handlar om användandet av asagudarna som en idealbild för urtypen av det nordiska och som en symbol för hjältemod och råstyrka. Undersökningen är inriktad på framställningen av detta mansideal i konsten från tiden för nationalromantiken. Valet av tidsperiod beror på att det var under nationalromantiken som den moderna bilden av vikingen och asagudarna skapades. Studiens syfte är att undersöka hur de konstnärliga tolkningarna av asamyten i valda verk speglar mansidealet under 1800-talet. Vidare undersöks de möjliga politiska budskapen i dessa verk.

Genomförandet har inneburit främst litteraturgranskning kring ämnena nationalromantik, nationalromantisk konst, asatro och tolkning av asatro, samt framställning av asatron inom den nationalromantiska konsten under 1800-talet. Detta har sedan kombinerats med en analys av utvalda nationalromantiska konstverk. Begränsningar som gjorts i urvalet rör verkens tillkomstperiod och motiv. Samtliga av de sex verk som valts är därför skapade inom 1800-talet och avbildar på varierande sätt främst manliga asagudar.

Studiens frågeställningar har varit följande; 

• Hur framställs asatrons mytologi i de utvalda nationalromantiska konstverken?
• Vilka drag i den nordiska mytologin och religionen framhävs inom de valda nationalromantiska konstverken; vad var det som lockade med denna mytologi och vilka teman är populärast?
• Hur framställs det manliga i de valda verken? Stämmer den bilden med de historiska källornas bild av myten och vilka ideal presenteras i framställningarna?
• Vilka politiska budskap förmedlas av konstnärerna i de valda verken?

Samtliga av arbetets frågeställningar har varit möjliga att besvara. Resultatet av analyserna visar att konstverkens framställningar är mer beroende av idealen hos konstnären och rådande förhållanden under tillkomstperioden, än av de historiska källornas information. Påpekas bör dock att konstnärerna i viss mån har dragit nytta av källorna i sina framställningar. Detta syns i användandet av specifika attribut för de avbildade gudomarna. Asarna har i de utvalda konstverken framställts som ett ljust krigarfolk. Med två undantag innehåller alla valda verk avbildningar av vapen och samtliga målningar visar asarna som ljushyade. Mytologin i övrigt blir genom dessa detaljer framställd som mäktig och asarna blir således en sorts maktsymboler.

I två av de valda verkens motiv syns bl.a. scener tagna ur asamytologins berättelse om världens undergång. Ett tredje verk visar en av asarna i strid mot representanter för mörkrets makter. Tre verk visar asar tagna ur sina mytologiska kontexter. I tre av de valda verken syns åskguden Tor avbildad. Andra gudomar som är avbildade i mer än ett verk är Oden, Balder och Loke. Således är de populäraste motiven, med utgångspunkt från denna betraktelse, förknippade med dessa gudar. Vidare kan de avbildade händelserna ur mytologin kopplas till kampen mellan "ljus" och "mörker".

Manlighet framställs i de valda verken som förknippat med styrka, mod, stridsduglighet, reslighet och handlingskraft. Utöver detta syns även skäggväxt som ett tecken på manlig mognad. I analysen framkommer även en motsatsbild till detta ideal. Denna yttrar sig i avbildandet av fienden som vekt byggd, falsk och vild. Vad gäller hur framställningarna stämmer överrens med de historiska källorna, så innehåller de valda verken en del konstnärliga friheter. Bland dessa detaljer syns frånvaron av Odens enögdhet samt tydliga influenser av de klassiska avbildningar som tidigare gjorts av grekiska gudar. I överlag tycks dock hänsyn ha tagits till de framställningar som gjorts i de historiska källorna. Detta innebär att varje as eller asynja som framställts har gjorts så med koppling till attribut eller tydliga markeringar av rollen i det valda motivet.

Budskap som kan tolkas ligga i de valda verkens utföranden är av varierande art. Dessa budskap kan dock sammanfattas med ett framhävande av det nordiska folkets styrka och egenart. Vidare kan budskapen sägas göra en urskiljning av vilka folkslag som hör till de goda, respektive onda makterna, utifrån detaljer i utseendet.

Följande slutsatser kan dras utifrån denna studie: (1) att asarna periodvis under 1800-talet sågs som starka krigare med tydligt nordiskt ursprung; (2) denna ideologi kom att uttryckas på varierande sätt i konsten och kom även att användas av den rasideologiska vetenskapen.

Syftet med studien är att utifrån de ställda frågeställningarna undersöka hur lärare arbetar med didaktiska utmaningar i ett mångkulturellt klassrum i undervisningen och hur mångkulturaliteten påverkar undervisningen. Det som undersökts är vad för verktyg som behövs för att motarbeta dessa utmaningar lärarna ställs inför. Studien är till för att lyfta vilka utmaningar några verksamma lärare har uppmärksammat, vad som behövs för att förebygga utmaningarna och slutligen ge uppmärksamhet till vad som behövs forskas mer om. Teorin utgår från Martin Bubers dialogfilosofi och hans begrepp jag- du, jag- det, det sociala och det mellanmänskliga. Den valda undersökningsmetoden som används för denna studie är en kvalitativ semi-strukturerad intervjuform, där fokus legat på lärares erfarenheter och reflektioner kring didaktiska utmaningar. Resultatet delades upp i teman där både relation, kommunikation, inkludering, exkludering och mångkulturalitet utgjorde analysen. Slutsatsen visar på betydelsen av hur alla dessa begrepp måste kontinuerligt arbetas med, både i planeringen och i undervisningen.

Uppsatsens syfte är att undersöka förhållandet mellan skolans värdegrund och den bild av skolan som ungdomarna har. Nio elever med en religiös identitet och som identifierade sig som antingen ”muslimer” eller ”kristna” intervjuades för att se hur de resonerar kring moraliska frågor, med utgångspunkt från begreppet ”godhet”. Syftet var även att analysera de eventuella likheter och skillnader som fanns i deras sätt att resonera. Bland annat Kohlbergs moralutvecklingsteori användes för att strukturera empirin. Resultatet visade på de svårigheter som finns för skolan när det kommer till att arbeta med värdegrundsfrågor. Eleverna tenderar att befinna sig på en prekonventionell nivå när de resonerar om moraliska dilemman, men visar ansats till att tänka utifrån en konventionell nivå när det kommer till övergripande frågor om skolans värdegrund. Detta kan tolkas som att skolans värdegrund är medvetandegjord men inte levande. Uppsatsen samtalar även om behovet att diskutera godhet, för att främja den moraliska processen.

Despite significant changes in the Swedish prison system during the middle of the 20th century that reduced the church's influence within the institution, religious personnel in charge of spiritual care have remained a part of the prison workforce. Today, around 170 priests, deacons, and imams work within correctional facilities throughout the nation. However, few researchers have examined whether personnel in charge of spiritual care play an integral part in the inmates' lives or whether religion, in general, constitutes a significant part of everyday life for inmates or whether it is used as a means of coping in Swedish prisons. This research aims to broaden the understanding of these aspects. The research method used in order to examine these aspects was a survey that 103 inmates from six correctional facilities in Sweden completed. The findings were processed using both a bivariate and content analysis which was then analyzed using Talcott Parsons' AGIL paradigm and Thomas Luckmann's theory of invisible religion. The results show that a majority of the inmates participate in religious activities organized at the prisons and that close to 50 percent are in contact with religious personnel. In addition, approximately a third of the inmates practice religion by themselves or with inmates with the same religious background. Moreover, a similar number of inmates used religion as a means of coping. Variables such as the inmates' age, ethnicity, past experiences of religion, their parents' religious background, and their own religious affiliation proved to impact inmates' likelihood of practicing religion and using religion as a positive coping mechanism. The AGIL paradigm and secularization as defined by Luckmann proved to be useful theoretical frameworks, and the findings generated by the analysis were mainly in accordance with findings from previous research within the field in an international and Scandinavian context.

Lärare försöker göra sitt bästa i att försöka inspirera elever. En avgörande del i att försöka inspireraen elev är att försöka förändra elevens attityder till att bli mer positiva till ämnet. Denna studiessyfte är att försöka avgöra vilka förutsättningar det finns för lärare att engagera elever genom attinspirera dem. Därför har jag gjort en enkätundersökning bland 104 gymnasieelever som går förstaåret på gymnasiet och undersökt deras attityder till ämnet religion, deras engagemang i att lägga nertid och energi i ämnet och sambandsnivån mellan de två företeelserna. Resultatet visar att elevernasattityder till ämnet religion kan betraktas som relativt positiva, men inte i jämförelse med tidigareundersökningar i elevers attityder till skolverksamheten i allmänhet. Samma resultat gäller nivån avengagemang till ämnet, så är de relativt goda men inte i jämförelse med tidigare undersökningar tillelevers engagemang till skolarbete i allmänhet. Eleverna var mer engagerade att lägga ner tid ochenergi under lektionstid än vad de var i att lägga ner energi utanför lektionstid. Stora skillnaderuppenbarades mellan könen där kvinnor var starkt mer positiva och engagerade till ämnet religion.En liten grupp med män gav väldigt negativa kommentarer till religion och ämnet religion. Ettstarkt samband visade sig mellan elevers attityder till ämnet religion och i deras engagemang i attlägga ner tid och energi i att studera religion. Det var även en stark skillnad ikorrelationskoefficientsnivån (mått för samband) när man jämför sambandet mellan eleversattityder till ämnet religion och deras engagemang i att lägga ner tid och energi i att studera religionunder lektionstid och mellan elevers attityder till ämnet religion och deras engagemang i att lägganer tid och energi i att studera ämnet religion utanför lektionstid, det först nämnda hade myckethögre värde. Det kan vara av värde att veta att när man ger hemuppgifter så är förmodligen andrafaktorer starkare än deras attityder i jämförelse med undervisning under lektionstid. En av dessafaktorer är till exempel viljan att ha högre betyg.

The aim of this essay is to study how older art can be used to illustrate our contemporary society with a critical view and also to contribute to the discussion of for what reason we keep our public collections. My essay is based on a case study of the 2008 summer exhibition ‘Queer: desire, power and identity’ at Nationalmuseum. The exhibition used art from different eras to show how the ideals, norms of gender, and how the symbols for power have changed throughout history. It also reveals how certain art or artists have been excluded from art history due to their sexual orientation. This study is based on three questions: -          How can older art be used to illustrate a to our society contemporary theme? -          How can a public museum make an exhibition with a clear and active message? -          How can a clear and potentially sensitive message be shown without risking to be provocative towards either the visitors or the person(s) it is about. My material is based on the exhibition, the work material from the museum, protocols, photographs, exhibition texts, and interviews with the creators of the exhibition. I have also added reviews of the exhibition to add more perspectives for my discussion.

År 2016 skrev vi ett teoretiskt översiktsarbete om ungdomars identitetsskapande i relation till religionsundervisningen i skolan. En utveckling av detta sker i detta examensarbete med syfte att undersöka hur elever och lärare ser på begreppet identitet i relation till religion, livsfrågor och etik och ifall denna syn skiljer sig. Frågeställningarna som vi utgått från är: Hur ser elever och lärare på begreppet identitet i relation till religion, livsfrågor och etik? Och skiljer sig uppfattningen om begreppen mellan elever och lärare? I så fall hur? Tidigare forskning har gjorts i ämnet av bland annat Kerstin von Brömssen, Carin Holmqvist Lidh och Signild Risenfors. De undersöker ungdomar och identitet utifrån olika synvinklar, där von Brömssen fokuserar på elevers syn på sin egen och andras religion, medan Holmqvist Lidh fokuserar på elever med religiös positionering och Risenfors på gymnasieungdomars livstolkande. Vår undersökning grundar sig på kvalitativa intervjuer med elever och lärare på en gymnasieskola i centrala Malmö där frågor om identitet, religion och religionsundervisningen ställdes. I resultatet kan man finna en skillnad mellan lärarnas och elevernas definition av begreppet identitet där lärarnas är mer utförlig och bred medan elevernas fokuserar på ”självet”. Ett genomgående ämne som går att finna i hela arbetet är elevernas tal om den egna och sanna identiteten som något viktigt för dem. Samma tanke går inte att finna hos lärarna. En likhet som går att finna hos både elever och lärare är att de delar samma åsikt om att temat identitet i relation till religion, livsfrågor och etik är något som är uppskattat att arbeta med i klassrummet.

Det är mötet mellan konst och yttrandefrihet vi intresserar oss för i denna uppsats. Genom två uppmärksammade fall inom den svenska konstvärlden, ger vi oss in i den snårskog som krocken innebär mellan, det till synes, enkla och självklara fria ordet och konsten. Konsten, med dess många olika uttryck, ses säkerligen av många som det ultimata sättet att fritt uttrycka känslor, åsikter och reaktioner. Men vad händer då konsten upprör och krockar med föreställningen om vad yttrandefriheten innebär? Människor blir kränkta och plötsligt kan konsten snarare ses som en legitimering av antisemitism, rasism och diskriminering. Eller kan konst aldrig vara fel?

Modern konst har rollen att avspegla, reagera på, kritisera och analysera samhället. Ett steg längre går satiren, som kan sägas vara den svages redskap att häckla sina makthavare: Satiren slår uppåt. Men det finns fall då ironin, humorn och det träffsäkra i satiren upprört inte bara toppskiktet i samhället, utan även de vanliga människorna. Ni minns säkert de karikatyrer som Jyllands-Posten publicerade under 2005.

På betydligt närmre håll har mindre men liknande fall uppmärksammats. Vi har valt att fokusera på två svenska konstnärer, tillika samhällskritiker och medieprovokatörer: konstnären Lars Vilks, upphovsman till teckningen föreställande profeten Muhammed som en rondellhund samt satirtecknaren Lars Hillersberg som genom hela sin yrkeskarriär anklagades för att vara antisemit.

Vårt syfte är att studera hur svenska ledar- och kulturskribenter hanterar dessa frågor om konst och yttrandefrihet, och vilken betydelse yttrandefriheten får i en diskussion om vad som är rätt och fel att tycka. Vi studerar hur skribenterna positionerar sig i debatterna för att se vilka som blir de ledande argumenten. Blir det fria ordet en ursäkt till att kränka, eller i positiv bemärkelse en möjlighet att väcka känslor och debatt?

Detta arbete går ut på att vi som studenter ska skriva en kunskapsöversikt. Besitter man kunskapen att kunna analysera hur och på vilket sätt religioner framställs i film så kan man även använda sig av spelfilm i undervisningen. Utgångspunkten för de valda frågeställningarna är att filmen är ett vanligt förekommande läromedel i grundskolans religionsundervisning. Hur används denna läranderesurs? Vilka för- och nackdelar finns det? Detta är frågor som är centrala och som vi lyft under vår lärarutbildning. Vi kommer med stor säkerhet att nyttja mediet film som verktyg för elevernas inlärning. Vet vi om vilka fördelar det finns kan vi således nyttja filmens dragningskraft för att ge eleverna chansen till så mycket inlärning som möjligt.