Academic literature on the topic 'Konstgjord'

Under första kvartalet 2009 så har hela 1909 företag försats i konkurs. Av alla dessa företag tror vi att ett flertal i grunden är livskraftiga och lönsamma. Vi anser därför att det är slöseri med resurser att försätta dessa företag i konkurs med kapitalförstöring och de anställdas arbetslöshet som följd. För dessa företag borde en rekonstruktion vara mer lämplig åtgärd. Vid ett rekonstruktionsförfarande ser man över om företaget kan rekonstrueras till att bli lönsamt. Vårt syfte är att undersöka hur förfarandet med en företagsrekonstruktion går till och vad som krävs för att ett företag ska bli aktuellt för rekonstruktion. Vidare ska vi undersöka vilka faktorer som kan påverka utgången av en företagsrekonstruktion och vad som skiljer rekonstruktion från konkurs. Rekonstruktörens kompetens är av yttersta vikt om rekonstruktionen ska lyckas respektive misslyckas. De rekonstruktioner som har störst chans att lyckas är de där företagets likviditetsbrist beror endast på en eller ett fåtal faktorer som relativt enkelt kan isoleras och förändras så att lönsamhet kan uppstå. I många fall är det ledningen och styrning av företaget som måste förändras.

Under covid-19-pandemin gick Sveriges gymnasieskolor över till fjärrundervisning. Detta innebar bland annat förändrade förutsättningar för undervisningen i många ämnen, inte minst musik. Musikteori är en central del i musikundervisningen på gymnasiet och ett särskilt fokus i denna uppsats. Syftet med uppsatsen var därför att öka kunskapen om fjärrundervisning av musikteoriämnet på gymnasiet. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv och med fokus på lärande och medierande verktyg undersöktes fjärrundervisningens betydelse för ämnet under pandemin. Kvalitativa intervjuer med gymnasielärare visade att övergången till fjärrundervisningen påverkat både undervisningen och elevers lärande. Viktiga verktyg i musiksalen saknades i många elevers hem. Videosamtalens tidsfördröjning samt begränsade sikt fick konsekvenser för hur lärare läser av elevers respons och anpassar undervisningen så att alla elever kan hänga med och förstå. Detta mynnade ut i en diskussion där vikten av att musikteori måste vara praktiskt musikaliskt förankrad framlyftes. Dock måste det praktiska inte betyda gemensamt musikspel utan även att aktivt diskutera i grupp kring musik och teori samt att skapa musik med digitala hjälpmedel.

Bakgrund: Trakeotomi är ett kirurgiskt ingrepp för att skapa en fri luftväg, varefter en trakeostomi placeras. Indikationer för trakeostomi kan bero på sjukdom eller allvarligt trauma. Fysiologiska och psykologiska aspekter hos personer med trakeostomi kan påverkas. Omvårdnad hos personer med trakeostomi är omfattande och kräver bred kunskap både inom utrustning och åtgärder. Syfte: Att belysa personers upplevelser av att leva med trakeostomi. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats grundades på åtta vetenskapliga artiklar som svarade mot syftet. Artikelsökning gjordes i Cinahl, Medline och Primo. Resultat: Resultatet genererade i tolv subteman som presenteras i fyra huvudteman; Förändrad livssituation, Förändrad kommunikativ förmåga, Att vara fången i sin egen kropp och Upplevelser av omvårdnad. Personer med trakeostomi förstod behovet av trakeostomin, trots att det genererade i en annorlunda tillvaro. Frustration, sorg, isolering, och förlust av kontroll var känslor som framkom. En bra relation till omvårdnadspersonal och ändamålsenliga copingstrategier var faktorer som minskade dessa känslor. Konklusion: Behov av stöd, känsla av kontroll, att vara välinformerad och delaktighet var faktorer som påverkade upplevelsen av att leva med trakeostomi. Detta möjliggjordes genom användning av copingstrategier och att sjuksköterskan arbetar utifrån kompetensbeskrivningen.

För att framställa konstgjort grundvatten används idag infiltrationsbassänger som främsta metod i Sverige. Ytvatten pumpas upp till bassänger med sandfilter i botten där vattnet kan infiltrera för att sedan spridas och vidare filtreras genom underliggande rullstensås för att slutligen fylla på grundvattenmagasinet. I infiltrationsbassänger sker dock igensättningar till följd av lösa partiklar, kemiska utfällningar eller att porerna i sanden växt igen av biologiska processer. Detta är ett oundvikligt problem då allt ytvatten som används innehåller mer eller mindre löst kol. Dessutom sker igensättningarna i nuläget på okänd yta och djup. Uppsala Vatten och Avfall AB har en hypotes att en bassäng med sluttande botten, istället för den nuvarande plana botten, skulle kunna ge ökad kontroll över var igensättningen sker. Syftet med projektet var att ta fram underlag till Uppsala Vatten och Avfall AB och utreda om deras hypotes stämmer. Frågeställningen för projektet var hur kontrollerat och effektivt infiltrationen sker med avseende på igensättning i en infiltrationsbassäng med plan botten jämfört med en bassäng med sluttande botten. För att undersöka detta sammanställdes en litteraturstudie och sakkunniga inom området tillfrågades för utlåtande via både e-post och personlig kontakt. Ett flertal olika beräkningsmodeller skapades och dessa modeller användes för att beräkna horisontella hastigheter, storlek på infiltration, vattenpelare, tider att fylla bassänger med mera. Modellerna programmerades för att kunna varieras med olika värden för olika parametrar, detta för att koden enkelt skulle kunna anpassas efter olika förutsättningar. Resultatet av beräkningarna med antagna begynnelsevärden visar att den totala infiltrationen för en plan bassäng kommer att vara betydligt större än den för en sluttande bassäng. Detta förklaras med att den plana bassängen har en dubbelt så stor volym och på grund av detta en dubbelt så stor vattenpelare. Om volymen istället skulle vara lika stor för de båda typerna av bassängerna skulle det dock vara svårare att avgöra vilken som infiltrerar mest. Utifrån studiens resultat är det dock svårt att presentera tydliga slutsatser. Detta eftersom beräkningarna gjorts på begynnelsevärden och antaganden som inte speglar verkligheten helt. Det finns däremot indikationer på att igensättning i en bassäng med sluttande botten sker gradvis över filtersanden, vilket är till fördel för ökad kontroll. Drift och underhåll av bassängen kommer inte skilja särskilt mycket mellan en plan eller en sluttande bassängbotten. Det som dock förblir svårt att avgöra är vilket alternativ av botten som ger en effektivare infiltration. Detta då data saknas kring hur påverkad den hydrauliska konduktiviteten i filtersanden blir av igensättningar. Projektet är komplext och det kan därför vara en god idé att följa upp teorin med praktiska försök. För fortsatta undersökningar bör det testas hur en sluttande botten kommer att fungera i praktiken, närmare bestämt hur skillnaden i infiltrationskapacitet skiljer sig och vad skillnaden i drift är för en plan gentemot en sluttande botten. Vidare bör det undersökas om sanden förflyttar sig på grund av isbildning vintertid för en sluttande bassängbotten, om det kan vara en god idé att ha ett djupare sandlager i den djupare delen av bassängen samt huruvida idén att exempelvis använda en mer finkornig sand i den djupa delen av den sluttande bassängbotten är tillämplig.

Uppsalas dricksvattenförsörjning baseras på konstgjord grundvattenbildning som innebär att vatten från Fyrisån får rinna ned till grundvattnet från infiltrationsbassänger. Detta examensarbete syftar till att undersöka vad som händer med naturligt organiskt material (NOM) i Uppsalaåsen vid konstgjord grundvattenbildning. De viktigaste processerna för minskning av NOM är biologisk avskiljning genom nedbrytning, fysikalisk-kemisk avskiljning genom sorption till metalloxider samt utspädning genom inblandning av naturligt grundvatten. Arbetet bestod av tre delar: 1) analys av vattenkemidata från grundvattenprover, 2) analys av extraktion av TOC, Al och Fe från jordprover för att undersöka utfällning av NOM med metalloxider samt 3) ett inkuberingsexperiment för att utvärdera potentialen för biologisk nedbrytning i löst organiskt material (DOC). Jordproverna hämtades från borrkärnor som tagits på fem platser längs åsen under sommaren 2014. Grundvattenprover togs i 19 brunnar minst en gång per månad från november 2014 fram till april 2015. TOC-halten i grundvattnet är som högst vid infiltrationsbassängerna, ca 15 mg/l. TOC- minskar med 30 % de första 200 metrarna i flödesriktningen men minskningen avtar under grundvattentransporten. I den omättade zonen avskiljs mindre än 10 %. Vattnet i Fyrisån har en varierande sammansättning över ett år, vilket också observerades i provtagningspunkter som ligger närmast infiltrationsanläggningarna. Analys av uran och stabila isotoper visar att dispersion i åsen utjämnar dessa variationer. Analys av UV-absorbans och fluorescens tyder på att det organiska materialet i grundvattnet byter karaktär i den mättade zonen och blir hydrofilt. Resultaten från extraktionerna i jordprover visar på god korrelation mellan Fe och TOC. Bidning till järnoxider antas därför vara den viktigaste avskiljningsmekanismen i åsen. Resultaten indikerar på anrikningar av humuskomplex i de ytligaste jordlagren under sandfiltren samt precis under grundvattenytan i närheten av bassängerna. Inkuberingsexperimentet utfördes genom att grundvatten från fem olika provpunkter sterilfiltrerades. 15 vattenprover tillsattes med inockulat innehållande mikroorganismer och övriga 15 sterila prover användes som referenser. TOC undersöktes varannan vecka på samtliga vattenprover under 1,5 månader. Efter två veckor minskade halten TOC i samtliga prover och referenser med cirka 25 % och var därefter relativt konstant. Sammanfattningsvis sker en snabb minskning av NOM i grundvattnet nära infiltrationsbassängerna. Det antas bero på adsorption till metalloxider och fasta partiklar och biologisk nedbrytning. Minskningstakten av NOM avtar med transportsträckan. Längre bort antas inblandning av naturligt grundvatten vara den viktigaste orsaken till att halten NOM minskar.
The drinking water supply in Uppsala is based on this technique which involves surface water from Fyrisån percolating to the ground water through an infiltration basin. This master thesis aims to evaluate the fate of natural organic matter (NOM) in the Uppsala esker during artificial groundwater recharge. The most important processes for the removal of NOM are biological degradation, physical-chemical sorption to metal complexes and dilution by mixing with natural ground water. The work consisted of three parts: 1) analysis of water chemistry data from groundwater samples, 2) analysis of extractions of TOC, Al and Fe from soil samples to evaluate deposition of NOM with metal oxides, and 3) an incubation test to evaluate the potential for biological degradation in dissolved organic carbon (DOC). Soil samples were collected from drill cores taken from five locations along the Uppsala esker in the summer of 2014. Ground water was sampled in 19 wells at least once every month from November 2014 to April 2015. The levels of TOC in ground water are highest at the infiltration basins, about 15 mg/l. The TOC levels drop by 30 % the first 200 meters in the flow direction, but the removal rate decreases during the ground water transport. Less than 10 % is removed in the unsaturated zone. The water in Fyrisån has a variation in composition during a year, which is also observered in sampling points close to the infiltration basins. Analysis of uranium and stable isotopes shows that dispersion in the esker evens these variations. The analysis of absorbance and fluorescence shows that the NOM changes character in the saturated zone and becomes less humificated and becomes hydrophilic. The results from the extractions in the soil samples show a good correlation between Fe and TOC. Complexes of NOM and iron oxides are thought to be the most important complex in the Uppsala esker. The extractions also indicate that enrichments of humus complexes in the uppermost soil of the infiltration basins and right below the ground water table in several locations near the basins. The incubation test was done by sterilization filtering of ground water from five different locations. Inoculate with microorganisms was added to 15 of these samples, while 15 without inoculate was used as reference samples. Analysis of TOC was done every two weeks during 1,5 months. The levels of TOC decreased by 25 % after two weeks in all samples and reference samples, and were stable afterwards. In summary, a quick decrease of NOM occurs in the groundwater close to the infiltration basins. This is mainly caused by sorption and biological degradation. The removal rate of NOM decreases with distance. Further away from the basins, the most important process for decrease of NOM is mixing with local ground water.

Norrvatten är ett kommunalförbund som förser Stockholms norra kommuner med dricksvatten. Norrvatten har fyra grundvattentäkter som skulle kunna fungera som reserver vid ett eventuellt ledningsbrott eller förorening av den ordinarie ytvattentäkten, Mälaren. Målet är att uttaget från Mälaren vid behov ska kunna ersättas i upp till en månad.  De befintliga grundvattentäkterna har i dagsläget inte den vattentillgång som behövs för detta. Grundvattengruppen har på uppdrag av Norrvatten gjort en genomgång av tidigare undersökningsmaterial, driftdata och kompletterande fältbedömningar som visade att konstgjord grundvattenbildning i form av infiltration skulle kunna vara en lämplig lösning på problemet med grundvattentäkternas begränsade vattentillgång. Utifrån denna information har Norrvatten även valt ut Märsta grundvattentäkt, strax söder om Arlanda, som den första reservgrundvattentäkten att utföra infiltrationsförsök på. I denna studie simuleras olika uttags- och infiltrationsscenarier för att fungera som en prognos för framtida provpumpningar och infiltrationsförsök i fält. För att se hur grundvattenmagasinet svarar på olika uttags- och infiltrationsscenarier genomfördes en grundvattenmodellering. I en konceptuell modell beskrevs grundvattenmagasinets gränser, grundvattenbildning, jord- och berglagerföljder, materialegenskaper och grundvattenströmning. Med den konceptuella modellen som grund konstruerades en matematisk modell som sedan användes för simuleringar av scenarier i programmet Feflow 6.1. Modellen byggdes upp av en generisk lagerföljd som princip, med som mest sex olika jordlagerföljder där ett berglager med låg vattengenomsläpplighet utgjorde det understa lagret. Modellen tilldelades randvillkor där no flow antogs i samtliga av modellen yttre gränser medan den delen av modellen som representerar sjön Fysingens botten tilldelades ett villkor som relaterar flödet över randen till vattenståndet i sjön. Efter modellens uppbyggnad kalibrerades den med hjälp av tidigare uppmätta grundvattennivåer i området. Kalibreringen utfördes först för stationära, ostörda förhållanden och sedan för transienta förhållanden där tidigare pumptest användes som grund. Med den färdigkalibrerade modellen simulerades sedan tre scenarier på (i) 100 L/s uttag utan infiltration, (ii) infiltration och uttag med 150 L/s samt (iii) infiltration och uttag med 300 L/s. Samtliga scenarier simulerades under en månads tid. Resultatet av de simulerade infiltrations- och uttagsförsöken visar att det skulle vara möjligt att gör ett uttag av 150 L/s eller 300 L/s under en månads tid så länge som det sker en konstgjord grundvattenbildning genom infiltration av samma mängd. Att ta ut mängder i storleksordningen av 100 L/s utan infiltration kommer troligtvis påverka grundvattnets kvalitet negativt med avseende på hårdhet och kloridhalt.
Norrvatten is a municipal council which produces and distributes water to the northeastern part of Stockholm. Norrvatten has four groundwater treatment plants that could work as backups in case one of their pipelines break or their current surface water resource, Mälaren, gets contaminated. Norrvatten has set a goal to be able to replace Mälaren for up to one month if needed. However, neither of their four backup groundwater resources, in the current state, would be able to meet that demand. Field studies and analysis of data from existing drilling wells showed that using infiltration as artificial groundwater recharge would be a suitable solution of the limited water supply. The groundwater supply in Märsta which is one of Norrvatten’s reserve water supplies was considered to be a good location to start the infiltration tests at. The purpose of this study is to serve as a forecast for future field studies of pumping and infiltrations tests. Groundwater modelling was used to see how the groundwater supply responds to potential infiltration and extractions by simulating different withdrawals and infiltration scenarios. The groundwater divide, groundwater recharge, soil and rock strata, material properties and groundwater flow were described in a conceptual model. A mathematical model was then created based on the conceptual model. The program used for simulating the different scenarios was Feflow 6.1. A generic soil strata with 6 layers was assigned to the model with a rock layer with low water permeability as the bottom layer. Height data was obtained from The Swedish mapping, cadastral and land registration authority (Lantmäteriet) and used to create the surface of the ground. The surface of the rock layer was created from information about elevations of the rock above surface level and information from drilling wells of depth to rock surface. The boundary conditions assigned to the model were no flow across the whole outer boundary and a head-dependent flow boundary condition along the bottom of lake Fysingen.  The model was calibrated with some measured ground water levels in the area. At first the calibration was performed assuming steady state and then for transient conditions with data from previous pumping tests. Three different scenarios were simulated in the model, chosen with the purpose to give a significant contribution to the total amount of water that Norrvatten requires during one month. The scenarios were; a withdrawal of 100L/s without infiltration, withdrawal and infiltration of 150L/s and withdrawal and infiltration of 300L/s. The simulated result showed that a withdrawal of 100 L/s during one month without infiltration would probably have a negative impact on the quality of the groundwater when it comes to chloride and hardness of the water. However, withdrawal with 150 L/s or 300 L/s during one month seem to be possible if infiltration by the same amount of water is carried out in suitable places within the model area.

Bakgrund: Vid palliativ vård i hemmet förändras tillvaron såväl för den sjuke som för de närstående. Den sjuke har ofta svårt att äta vanlig mat och kan behöva tillförsel av konstgjord näring. Närstående kan uppleva ett stort ansvar för den sjukes näringsintag när han eller hon vårdas hemma. Adekvat näringsintag är av betydelse för det fysiska välbefinnandet. Men vad vi äter påverkar också livskvalitet i social, kulturell och psykologisk bemärkelse. Tillgänglig forskning om hur det kan vara att leva med någon som är beroende av konstgjord näring i relation till svår sjukdom har i stor utsträckning ett biomedicinskt perspektiv och fokus på praktiskt handhavande och tekniska problem relaterade till näringsbehandlingen. Syfte: Att få ökad kunskap om närståendes erfarenheter av att ha delat vardagen med en partner som fått konstgjord näring i livets slutskede. Metod: Kvalitativ induktiv ansats med datainsamling genom öppna enskilda intervjuer. Datainsamling/databearbetning genomfördes med tolkande beskrivning. Resultat: I resultatet har tre övergripande teman och dess inneboende variationer identifierats; situationer kring mat och näring skapar delaktighet och utmanar; strävan efter vardaglighet genom måltider i en förändrad tillvaro; näring skapar förhandlingsutrymme med döden. Den konstgjorda näringen skapade en trygghet för de närstående, både som en försäkran om en fortsatt existens och genom den kontinuerliga kontakt med hemsjukvårdsteamet som näringsbehandlingen medförde. Personerna i studien beskrev positiva aspekter av att vara delaktiga i vården av den sjuke, men också känslor av maktlöshet och skuld inför att inte lyckas överskrida den sjukes svårigheter att äta och dricka. I den förändrade tillvaron kunde de närstående personerna finna det goda men de upplevde också ett främmandeskap inför sin sjuka partner. I situationen kunde näringsintaget utgöra ett existentiellt hot eller hopp. Slutsats och diskussion: Resultatet illustrerar hur komplex situationen att leva med en svårt sjuk partner som i livets slutskede har svårt att äta och behöver tillskott av konstgjord näring, kan upplevas. Personernas erfarenheter var varierande och det kan antas vara av betydelse att vårdpersonal har stor öppenhet för hur den förändrade vardagen upplevs för varje enskild närstående. En öppen och ömsesidig dialog kring ätsvårigheter och konstgjord näring kan vara av stor betydelse för de närståendes förmåga att hantera vardagen med den sjuke.

Målet med projektet var att beskriva de biogeokemiska processer som påverkar grundvattenkvaliteten i Tranås nya vattentäkt. Grundvattenbildningen på platsen sker framför allt genom inducerad infiltration av vatten från sjön Sommen. I syfte att avskilja järn och mangan pumpas grundvattnet upp, syresätts och injekteras sedan i brunnar för att skapa en oxiderande grundvattenmiljö. Metoden kallas Vyredox. Med en 15 månader lång provtagningsserie och automatiskt registrerade processvärden och driftdata från anläggningen som underlag görs i rapporten bedömningar om trender, säsongsmässiga variationer och samband mellan driftsituation och kvalitet på utgående vatten. Dessutom görs en provtagning på flera platser runt anläggningen för att undersöka rumsliga variationer av grundvattnets sammansättning. Den statistiska metoden principalkomponentanalys har använts i syfte att utreda vattnets ursprung. Arbetet resulterade i en beskrivning av vattenkvalitetens utveckling under vattentäktens första år i drift, och en diskussion om framtida scenarion. En slutsats är att en form av mark/vatten-kemisk jämvikt uppstår i akviferen ungefär 6 månader efter det att den nya anläggningen började köras. En annan slutsats är att manganhalten kommer minska i framtiden. Provtagningen visar att utgående råvatten i högre grad än vad som förutspåtts innehåller vatten med annat ursprung än sjön. Samband mellan driftsituation och vattenkvalitet förtydligas och resultaten pekar mot att det utgående vattnets sammansättning påverkas av de förändrade flödesvägar och avsänkningar kring uttagsbrunnarna som uppstår vid olika driftfall.