Dissertations / Theses: 'Konstmuseum'

1

Hultman, Johannes. "Uppsala konstmuseum." Thesis, KTH, Arkitektur, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-155759.

Full text

Abstract:

Många konstmuseum vänder världen ryggen, och deltar inte i stadslivet. Så är inte fallet med nya Uppsala Konstmuseum, som både tar plats i staden, och låter staden ta plats i museet. Uppsala är rikt på symboler - sen gammalt finns det domkyrkan, slottet och universitetet, men är det verkligen vad dagens Uppsalabor identifierar sig med? Svaret ligger i Fyrisån, som dominerar stadsrummet, och Uppsalas sinne. Omhuldad men samtidigt värdebefriad förenar den det kyrkliga, det borgerliga och det studentikosa Uppsala. Årummet delar staden, men ger en unik stadskaraktär i utbyte. Museet spelar på denna karaktär, men lämnar också plats för de andra monumenten, och ger utrymme för egen tolkning av vad Uppsalas själ består av, och hur ett museum kan bidra till denna. På platsen fanns tidigare endast parkering. Genom att flytta den ett stenkast österut skapas en förlängning av strandpromenaden, och Stadsträdgården tar numera plats på båda sidor av ån, med museets skulpturpark. Museet har ett yttre skal av betongelement, medan de inre utställningsrummen omgärdas av translucenta glasväggar. Rörelsen mellan utställningsplanen och husets andra funktioner sker mot ån till, då besökarna vandrar mellan utblickar mot staden och ån och museets moderna konstinriktning.
All over the world, art museums have a tendency to turn their backs towards the surrounding society. Sure, they may claim their place, but are they really letting the city come inside? Uppsala has a rich symbolic and cultural heritage. There’s the cathedral, the castle and the university, but do they represent the identy of today’s Uppsala? To me, the answer is found in the Fyrisån, the small body of water dominating the cityscape. Cherished but at the same time void of values, it unites the secular, religious, academic and the blue-collar Uppsala. It divides the city physically, but in exchange for an unique urban character. Uppsala Art Museum is a part of this Fyris-centered character. While acknowledging the monuments of old, it leaves room for the beholder to interpret the city, and how the museum interacts with it. The parking lot that was the site is moved east to make room for an extension of the existing boardwalk, enabling the beloved City Garden to take place on both sides of the river. The museum is made from prefabricated concrete elements, while the inner exhibitionspaces are enclosed in semi-translucent glass walls. The vertical movement is conducted facing the water, as the visitors alternate their focus from the art towards the symbols of the city.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Johansson, Robin. "Uppsala konstmuseum." Thesis, KTH, Arkitektur, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-298514.

Full text

Abstract:

Frågan om ett nytt konstmuseum i Uppsala har varit under ständig debatt de senaste åren. Den 27 maj 2020 fattade kommunstyrelsen i Uppsala ett beslut om att lokalisera ett konstmuseum på antingen Uppsala slott eller kvarteret Kaniken. Uppsala står idag inför en stor förändring, där förutsättningarna för butiker förändras i takt med e-handeln. Det har hittills skett relativt obemärkt men har nu, inte minst under den pågående pandemin, på allvar blivit en faktor att räkna med och förhålla sig till. Platsen där projektet utgår ifrån är kvarteret Kaniken. Ett kvarter centralt placerat vid västra delen av Fyrisån. Byggnaderna i kvarteret har tidigare använts som tryckerilokaler för almanackor, men används idag främst som biosalonger för allmänheten. Lokalerna har bra förutsättningar för ljuskänslig konst, och i arbetet argumenteras om hur den befintliga byggnaden kan sättas in i en samtida kontext för ett nytt konstmuseum.
The question of a new art museum in Uppsala has been under constant debate in recent years. On 27 May 2020, the municipal board in Uppsala made a decision to locate an art museum at either Uppsala Castle or the Kaniken district.Uppsala is today facing a major change, where the conditions for stores change in step with e-commerce. It has so far happened relatively unnoticed but has now, not least during the ongoing pandemic, seriously become a factor to reckon with and relate to.The place where the project is based is the Kaniken neighborhood. A block centrally located at the western part of Fyrisån. The buildings in the block have previously been used as printing premises for almanacs, but today are mainly used as cinemas for the general public. The premises have good conditions for light-sensitive art, and the work argues about how the existing building can be placed in a contemporary context for a new art museum.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Loren, Louise. "TRYCKT MATERIAL TILL ESKILSTUNA KONSTMUSEUM : Informationsbroschyrer om konstmuseet och om samlingen." Thesis, Mälardalen University, School of Innovation, Design and Engineering, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-881.

Full text

Abstract:

Syftet med arbetet har varit att skapa informationsmaterial till Eskilstuna konstmuseum som är anpassat efter målgruppen. Detta önskades eftersom inget liknande material fanns sedan tidigare på konstmuseet. Målet var att besökare och potentiella besökare snabbt skulle kunna få en överblick av vad museet hade att erbjuda. Men också för att ge besökare en möjlighet att kunna få förståelse för vad som visas och hur utställningarna är uppbyggda, utan att behöva gå en guidad tur.

Detta har gjorts till större delen genom analyser och litteraturstudier, men utprovningar har också varit en stor del av arbetet.

Resultatet blev två broschyrer som togs fram enligt riktlinjer för informationsdesign, en informationsbroschyr och en broschyr om samlingen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Kvarnlöf, Johnas. "Uppsala nya Konstmuseum." Thesis, KTH, Arkitektur, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-146114.

Full text

Abstract:

Uppsala nya Konstmuseum Ett nytt konstmuseum i Uppsala, en ny knutpunkt för konst i alla dess former. En rektangel klädd i stora guldfärgade och glänsande fasadplåtar. Sju våningar för konst som erbjuder besökarna en vandring upp över stadens siluett. En plats där människor lätt kan slinka in och ta del av den konst som finns i Uppsala. Besökarna kommer inte bara bjudas på spännande konst, det kommer också att bjudas på nya perspektiv av Uppsala. Det nya museet är en kvadratisk byggnad med yttermåtten 24x24 meter och sträcker sig ca 30 meter upp över marken. Med sin höjd och en iögonfallande fasad är den väl synlig på håll i Uppsala. Fasaden består av guldfärgade metallskivor. Skivorna är vinklade ut från från fasaden i olika vinklar för att få en fasad med olika grader av skuggningar och reflektioner. Invändigt är ytskikten generellt massiva och hållbara. Golvet är av ljus betong som slipats och väggarna är vitmålade. De flesta våningsplan erbjuder stora fönster från golv till tak från vilka man får en utblick över Uppsala.
Uppsala New Art Museum A new art museum in Uppsala, a new hub for art in all its forms. A rectangle wearing large gold colored and shiny facade panels. Seven floors of art that offers visitors a walk up above the skyline. A place where people can easily drop in and take part of Uppsalas art. Visitors will not only be treated to exciting art, they will also be invited to new perspectives of Uppsala. The new museum is a square building with outside dimensions of 24 by 24 meters, and extends about 30 meters above the ground. With its height and striking facade, the building is clearly visible from a distance in Uppsala. The facade consists of gold-colored metal disks. The boards are angled out from the facade at different angles to get a facade with various degrees of shading and reflections. Inside, the surface layers are generally massive and durable. The floor is of polished concrete and the walls are painted white. Most floor plan offers large floor-to-ceiling windows from which gives the visitors a splendid view of Uppsala

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Wahlgren, Jenny. "Uppsala nya konstmuseum." Thesis, KTH, Arkitektur, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-147207.

Full text

Abstract:

På platsen där konstmuseet ska ligga finns idag ett gammalt magasin, Katalin, som har omvandlats till en välanvänd byggnad med plats för kafé, shop, restaurang och en scen för olika event. Det nya konstmuseet skapar ytterligare aktivitet på platsen och förutsättningar för Katalin att utveckla sina verksamhet. Ett flöde går genom tomten, som idag används som parkeringsplats, från tomtens södra ände från Uppsala resecentrum till det nordliga hörnet av tomten där Uppsala Konsert och Kongress ligger. Det nya konstmuseet skapar förutsättningar att förstärka detta flöde. Genom att lägga museet under mark kan platsen aktiveras och användningen öka På marknivån skapar museets taklanterninerna ett landskapi olika höjd och storlek, och skapar en fasad för museet. Lanterninerna skapar sitt- och vilomöjligheter, sällskapsytor, avskilda vrår och ett landskapatt upptäcka för de minsta. De största lanterninerna bildar trappor att sitta i och några andra bildar bänkar. En öppen yta i mitten av tomten skapar utrymme för mindre uppträdanden, samlingar och allmänt solbadande. Verksamheterna i Katalin har möjlighet att ställa uppbord och använda sig av bänkarna för uteservering. Lanterninera lämnar plats för en gång- och cykelväg som skär diagonalt över tomten och skapar ett flöde från Vaksala torg med konserthuset och resecentrum in mot stadskärnan. Entrén vrider sig mot den södra delen av tomten och en mur runt entrén skapar tydlighet. En bred trappa bjuder ner besökaren till museet. När man kommer ner i entrén ligger där en nedsänkt innergård som tar ner grönskan och kopplar landskapet ner till museet. Runt gården lägger sig olika funktioner som receptionen, kafét och shopen. Även kontoret för personalen och konstpedagogiken lägger sig runt gården och kopplar till entrén. Bakom receptionen ligger toaletterna och garderoben som leder vidare till hörsalen. Förbi receptionen börjar utställningslokalerna. En bred trappa skapar en entré och uppdelning från de publika ytorna. Utställningsrummen är upplysta med ett spritt ljus tack vare lanterninerna, som tar in det naturliga dagsljuset och sprider det med sina sluttande ytor. Det naturliga dagsljuset skapar ett föränderligt ljus i utställningslokalerna och besökaren kan upptäcka nya saker i de utställda föremålen tack vare ljuset. Ett atrium sträcker sig ner i den stora utställningssalen och skapar rymd och höjd för utställningarna och låter ljuset flöda ner i rummet.
At the site where the art museum will be is today an old warehouse, Katalin, which has been converted into awell-used building with space for acafe, shop, restaurant and astage for various events. The new art museum creates additional activity on the site and conditions for Katalin to develope their business. A flow runs through the property, which is currently used as aparking lot, the site’s southern end from UppsalaTravel Centre at the northern corner of the plot where the UppsalaConcert and Congress lies. The new Art Museum creates opportunities to enhance the flow, by adding the museum below ground, the location may be activated and the use will increase. At ground level the museum rooflights creates alandscape in different height and size, and creates the facade of the museum. The rooflights creates seating and rest facilities, places to meet, secluded nooks and alandscape to discover for the smallest. The largest lanterns forming stairs to sit in and afew other forms benches. An open space in the middle of the plot creates space for smaller performances, collections, and general sunbathing. The businesses in Katalin has the option to set up tables and use the benches for outdoor seating. Lanternineraleaves room for apedestrian and bicycle path that cuts diagonally across the plot and creates aflow from VaksalaSquare with the concert hall to the travel center towards the city center. The entrance faces the southern part of the site and awall around the entrance creates clarity and awide staircase invites the visitor to the museum. When the visitors comes down to the entrance they are met by asunken courtyard that brings down the greenery and connects the parkdown to the museum. Around courtyard settles various features like reception area, café and shop. Even the office and art pedagogy settles around the courtyard and connects to the entrance. Behind the reception is toilets and wardrobe located which leads on to the auditorium. Past the reception begins the exhibition. A wide staircase creates an entrance and separation from the public areas. The exhibition rooms are illuminated with anatural light thanks to the rooflights, which brings in natural light and spreads it with their sloping surfaces. The natural daylight creates achanging light in the exhibition rooms and the visitor can discover new things in the exhibits on show thanks to the changing lights. An atrium extending into the main exhibition hall, creating space and height for exhibits and lets light flood into the room.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Almesjö, Karlsson Emil. "KoMuUp : Konstmuseum Uppsala." Thesis, KTH, Arkitektur, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-148165.

Full text

Abstract:

Konstmuseum Uppsala Uppsala stad är Sveriges fjärde största och befinner sig som många andra städer under utveckling. Staden förtätas och det blir påtagligt när de centralt belägna gamla industriområdena exploateras och omorganiseras för att möta samtidens behov av modern stad och mötesplats. Staden är ett kyrkligt centrum vilket manifesteras med domkyrkan. Domkyrkan och slottet ger Uppsala dess karaktäristiska stadssiluett som har en tydlig hierarki i stadsbilden. Domkyrkan och slottet är belägna på en åsrygg. Genom Uppsala flyter en å, Fyrisån. Fyrisån följer åsens riktning och slingrar sig igenom stadens centrala delar. Årummet ger staden sin karaktär av liv med ljudet, doften och vattenspegeln som smyger sig in i kvarteren och bildar här ett naturligt lugn. Vid ån med utblick mot åsen, slottet, domkyrkan, mellan universitetsstaden, gentrifierade industriområden och stadsparken ligger Konstmuseum Uppsala. Byggnaden samlar platsens arkitektoniska formspråk och är en byggnad som smälter ihop stadens olika delar med tiden där en tektonisk monumentalitet uppnås med prefabricerade element.
Gallery Uppsala City of Uppsala is Sweden's fourth largest city and like many other cities its in development. The city is densified and it becomes apparent when centrally located brownfield sites are exploited and reorganized to meet contemporary needs of modern city. The city is a church center which is manifested by the cathedral, which together with the castle gives Uppsala it´s characteristic skyline, which has a clear hierarchy in the cityscape. Through Uppsala a river flows, Fyrosån.The castle and the cathedral is built on a ridge and Fyrisån follows it through out the city. The river and its surroundings gives the city its character with the sounds, the smell and water mirror that sneaks into the quarters and form a natural calm. At the river with a view over the ridge, castle, cathedral, university city, gentrifierade industrial areas and green areas is Uppsala Art Museum located. The building brings together the site's architectural idiom and it is a building which blends together areas of the city. A tectonic monumentality achieved with prefabricated elements.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Coskun, Filiz. "Konstmuseum i Uppsala." Thesis, KTH, Arkitektur, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-147808.

Full text

Abstract:

Konstmuseum i Uppsala är delvis ett transformationsprojekt men också ett tillägg i form av en ny byggnad. Arbetet med museet utgick ifrån en övergripande frågeställning: Hur kan ett nytt konstmuseum informeras av platsen Katalinområdet, tydligt samverka med den befintliga bebyggelsen och samtidigt bidra med ett nytt lager till helheten? Vidare har frågor kring framtidens rum för konst väckts och behandlats. Målet har varit att skapa ett museum med en variationsrik rumslig upplevesle genom utställningen där besökaren rör sig genom platsens lager. En analys av platsens historia, material och rumssamband informerade projektets gestaltning, tektonik och omarbetningen av det offentliga rummet kring byggnaden. Konstmuseet tar hela platsen i anspråk. För att skapa harmoni i skalan på platsen föreslås en ny byggnad med samma volym och riktning som det befintliga godsmagasinet från det förra sekelskiftet. Mellan de två byggnaderna bildas en gågata, ett offentligt rum som bidrar till en upplevelse av en mindre stadsskala. Museet inhyses i godsmagasinet och tillägget. En koppling mellan byggnaderna sker genom utställningslokaler under mark. De båda byggnaderna har också varsin karaktäristisk utställningslokal. Markbeläggningen, grus, binder samman stadsrummet kring museet och nya trädrader dämpar bullret från järnvägen och definierar platsens gränser i staden.
The project “Art museum in Uppsala” is intended to investigate the possibility of transformation and addition of an old railway storage building into an Art museum. The key question of the project is: How ca a new art museum be informed by it’s surroundings and at the same time contribute with a new layer to the city? An investigation of the development of art spaces within museums has also been part of the analysis. The project strives to create a museum characterized by diverse exhibition spaces where the visitor can experience the shifting layers of the site. The existing structure, a 100 meter long and 6 meter high brick storage building, informs the design of the addition regarding scale, constructive pattern and proportion. Both buildings accommodate characteristic exhibition spaces that are connected under ground. The buildings contribute to form a smoother transition towards the surrounding buildings meanwhile constituting a place of their own dedicated to the museum. A public place similar to a street takes form between the two very long and low buildings. Gravel paving and establishment of trees around the museum marks the space of the museum, welcomes pedestrians and operates as noise protection towards the railway.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Lagnefeldt, Johan. "Konstmuseum i Uppsala." Thesis, KTH, Arkitektur, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-154548.

Full text

Abstract:

Ett konstmuseum på 3000 m² i Uppsala vid Fyrisån. En utmejsling i det kulturella och historiska stadslandskapet i Uppsala där besökaren kan vandra längs museumet alla tider på dygnet. Genom att ge små glimtar lockas besökaren att besöka de samlingar av modern och klassisk konst samt den samling av grafiska tryck som finns på utställning. Formen tillåter rörelse i alla riktningar och förlänger kajen. Byggnaden är utformad i trä som är konturskuren på ytterskiktet med en stomme av ett rymdfackverk i stål. Platsen vid fyrisån blir en viktig knutpunkt som förankrar stenstaden på den norra sidan av ån med stadsparken på den södra sidan. Museumet innehåller förutom utställningar även café, bibliotek, verkstad samt magasin.
An art museum, 3000 m² in size, located in the swedish town of Uppsala by the river Fyrisån. Chiseled into the cultural and historical landscape in Uppsala where the visitor can move along the museum during all times of the day and night. By giving the visitor small glimpses from the outside in, the visitor is made curious to explore the interior. The interior houses modern and classical art exhibitions as well as a collection of graphical prints. The shape of the building allows movement on all axis. The building is clad with wood which has been contourmilled, laid on a space steel framework. The location becomes an important part of Uppsala where it connects the urban area north of the river with the city park on the southern side. Besides the exhibitions, the museum also offers a café, workshops a library and a storage hall.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Hirsch, Torbjörn. "Nytt konstmuseum i Uppsala." Thesis, KTH, Arkitektur, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-147625.

Full text

Abstract:

Uppsalas befintliga konstmuseum i Uppsala Slott har små och opraktiska lokaler. Uppsala Konstmuseis Vänner har därför lobbyat mot kommunen för att bygga ett nytt museum. Föreliggande förslag är utformat med utgångspunkt i följande principer och målsättningar: - Att i möjligaste mån använda naturlig indirekt belysning. - En rumslig “dramaturgi” som gör rörelsen genom muséet oförutsägbar samtidigt som blickfång och siktlinjer skapar orienterbarhet. - Bruk av nivåskillnader för att göra arkitekturen intressantare och för att skapa flera vinklar att betrakta konsten ifrån, samtidigt som alla utställningssalar är åtkomliga för rullstol och barnvagnar. - Ett växelspel mellan symmetri och assymmetri. - En “tektonisk” utformning av fasaden: grov platsgjuten betongfasad, tjocka väggar med infällda fönster i linje. Samtidigt stora fönster som ger rikligt med ljus men lite direkt solljus. - Patina i fasaden: texturerade gjutformar för fasadgjutning, inga hängrännor, mineraler (“klumpvis”) i betongblandningen som röda alger lever av. - Uppdelning mellan samtida (bottenvåning) och klassisk konst (plan 4-5). - Rumssekvenser som tillåter olika öppettider för museets olika verksamheter. - En arkitektonisk utformning som avspeglar museets inriktning mot både förmodern och modern konst.
Uppsala's current art museum in Uppsala Slott has small and impractical premises. Uppsala Konstmuseis Vänner have therefore been lobbying towards the municipality to build a new museum. The design of this proposal is based on the following principles and objectives: - To the extent possible, use natural indirect lighting. - A spatial "dramaturgy" that makes movement through the museum unpredictable while eye-catchers and sight lines makes for orientability. - Use of different levels to make the architecture more interesting and to create more angles from which to view the art, while all exhibition halls are accessible to wheelchairs and strollers. - An interaction between symmetry and asymmetry. - A "tectonic" design of the facade: rough in situ concrete facade, thick walls with recessed windows in line. Still large windows providing plenty of light but little direct sunlight. - Patinized facade: textured molds for casting of facade, no gutters, minerals (in "lumps") in the concrete mixture that red algae feed on. - Splitting between contemporary (ground floor) and classical art (plane 4-5). - Room sequences that allow different opening hours for the museum's various activities. - An architectural design that reflects the museum's focus on both pre-modern and modern art.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Finlöf, Malin. "Kalmar Konstmuseum : Spektakulär och brandad?" Thesis, Växjö University, Växjö University, School of Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2645.

Full text

Abstract:

Uppsatsen syftar till att utreda begreppet City branding i förhållande till Kalmar Konstmuseum. Byggnaden analyseras semiotiskt, i en kontext av City branding.

Konklusionen blir att även om man under de senaste åren värjt sig mot begrepp som City branding och spektakulär arkitektur måste man som byggherre idag förhålla sig till dem. I en intervju har just avståndstagande från begreppet visat sig. I Kalmars fall hävdar uppsatsen att man använt sig av det när man byggde sitt nya konstmuseum.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Romedahl, Stjernquist Johanna. "Konstmuseum och torg i Uppsala." Thesis, KTH, Arkitektur, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-146861.

Full text

Abstract:

Uppsalas nya konstmuseum har fått sina proportioner från det som redan innan fanns på platsen. Godsmagasinet, en låg avlång tegelbyggnad från 1908, har gett det nya museet dess form. Magasinet och museet sträcker ut sig längs varandra. Mellan dem byggs ett nytt torg på vad som tidigare var en parkeringsplats. I båda ändarna av byggnaderna leder trappor upp till torget som är upphöjt en bit ovanför trotoaren, i samma höjd som godsmagasinets gamla lastkaj. Idag inrymmer magasinet ett kafé, två butiker och en jazzklubb. Platsen ligger lite avsides men genomkorsas varje dag av människor som ska till och från Uppsalas centralstation och till den nybyggda konsert- och kongressbyggnaden. Konstmuseet och det nya torget interagerar med dessa rörelser. Torget befolkas vid olika tider på dygnet tack vare variationen av verksamheter. Entrén till museet ligger på torget. Denna södervända fasad är i stort sett sluten bortsett från en rad av djupa öppningar i marknivå. Det är fönster som leder in till museets entré. Öppningarna omgärdas av fönsterluckor, eller portar, i mässing som reflekterar soljuset mot den skuggiga delen av torget.
The art museum is located near the central train station in Uppsala, next to an old cargo warehouse. The warehouse was built in 1908 and is constructed out of bricks and a wooden framework that holds up the roof. Today it houses a popular jazz club, a café and two gift stores. My addition consists of the art museum that is of exactly the same length as the warehouse, and a square between the two buildings that is elevated 1.2 m above the street level, the same height as the old loading dock of the warehouse. The museum is reached from the square. The entrances are framed by brass gates that reflect the sun light to the shaded side of the square. The façade is cladded in Bed Roach Portland stone, a material that makes a heavy and strict appearance. It is also a material that reacts to weather and pollution (weathering).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Gustafsson, Nils. "Uppsala Konstmuseum : Le Corbusier vs. Palladio." Thesis, KTH, Arkitektur, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-145881.

Full text

Abstract:

Två av arkitekturhistoriens främsta teoretiker, Andrea Palladio (1508-80) och Le Corbusier (1887-1965), är goda representanter för arkitekturens två huvudgrenar; klassicismen och modernismen. Samtidigt som arkitekterna i mycket utgör varandras motpoler, verkade de båda för strikta ideal beträffande hur god arkitektur skall utföras. Deras respektive avtryck i historien bör inte passeras onämnda i den hastigaste av sammanfattningar; palladianismen användes som stilbegrepp fram tills på 1920-talet då Le Corbusiers läror tog avstamp för att alltjämt hemsöka oss i dagens härskandenyfunktionalism. Idén att ställa dessa giganter mot varandra, jämföra deras huvudsakliga ståndpunkter och söka sammanföra dessa i en ny form av kompositstil, väcktes efter en inventering av den plats som projektet är avsett att behandla. Närområdet kring platsen intill Fyrisån i Uppsala, erbjuder en rad arkitektoniska stilar från 1800-talets empir till modern nyfunkis. Allra närmast ligger ett postmoderntbostadshus och ett modernistiskt kontorskomplex i corbusiansk anda. I denna miljö skall ett nytt museum resas; ett museum som skall sammanföra gammalt och nytt, till innehåll liksom utsida.
Two of the foremost theorists in architectural history; Andrea Palladio (1508-80) and Le Corbusier (1887-1965), are both good representatives of architectures two main branches; classicism and modernism. The architects are direct opposites in many aspects. However, they are both advocates of strict rules of producing good architecture. Their imprints in architectural history are inevitable in the briefest of summarys. The concept of putting these architect giants face to face, comparing their main points of theory and trying to combine them in a neverseen composit style, was developed as a result of an inventory of the site. In the surroundings of the Fyris River in central Uppsala, there is a vast amount of architectural styles, reaching from early 19th century neo-classicism to modern day neo-modernmism. Closest to the site, there is a post-modern residential building complex and some modernistic office buildings in true corbusian spirit. In these invironments, a new museum will be risen, a house of the new and the old, inside and outside.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Karat, Lana. "Uppsala Konstmuseum : Ett museum för alla." Thesis, KTH, Arkitektur, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-146599.

Full text

Abstract:

För att nå ut med konsten till Uppsalas befolkning ska det nya konstmuseet bli tillgängligt och inbjudande. Placerad vid Fyrisån, på gränslandet mellan Uppsalas stadskärna, industriområdet och stadsparken, är den synlig och lätttillgänglig från alla håll och lyfter ett område som tidigare bara har varit en plats människor passerar. Runt tomten finns flera större flöden av fotgängare och cyklister. Byggnaden placeras därför strategiskt för att inte blockera något gångstråk men samtidigt ta vara på dessa för att locka besökare. Utöver de befintliga stråken uppkommer även nya vägar; ytterligare en bro över Fyrisån som förbinder stadsträdgården med museét och genvägar över och igenom själva byggnaden. Projektets två ledord är tillgänglighet och upplevelse. Uppsalas konstmuseum ska vara en plats för alla och en plats som man gärna återvänder till. Därför får byggnaden flera funktioner utöver konstmuseum. Genom ramperna som bildar landskapsliknande plan, och entrér från alla håll, blir byggnaden lätttillgänglig och en del av sin omkringliggande miljö. Från gatunivå slingrar sig ramperna upp längs de två huskropparna som en förlängning av gatan, där konstutställningsrummen blir olika stopp längs vägen. Samtliga ramper och lutande golv är handkappsanpassade med rätt lutning och viloplaner. Detta gör att alla kan få samma upplevelse, från rullstolsbunden till förälder med barnvagn - alla är lika välkomna.
The new Uppsala Museum of Art will make art more accessible by being an invinting, public, building. Positioned by Fyrisån, on the borderland between Uppsala's city center, industrial park and city garden, it is visible and easily accessible from all directions and highlights an area that previously has only been a place people pass. Many pedestrians and cyclists passes by the site. The building is therefore placed strategically to not block any walkways, while taking advantage of these to attract visitors. In addition to the existing walkways another bridge will be built on Fyrisån that connects the city garden with the museum. There will also be ne shortcuts through the building itself. The project's two watchwords are accessibility and experience. Uppsala Art Museum will be a place for everyone and a place that you will happily return to. Therefore, the building will have more functions beyond art museum. Entrances from all directions and ramps around and inside the building gives people an easy access. All ramps and sloped floors are adapted for disabled. This allows everyone to get the same experience, whether they are in a wheelchair or a parent with a pram - everyone is equally welcome.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Ragimov, Rufat. "Kulturens betydelse för Halmstad och värdering av Mjellby Konstmuseum." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34589.

Full text

Abstract:

The research in this paper is about the use of culture in the promotion of a place and themeaning culture creates from the perspective of the municipality. To limit the exploitation ofculture and to argue the strict conservation aspect, methods such as cultural pricing areneeded. This will in turn lead to more sustainable development and can create more balancedenvironment for all parties. The study also describes various methods that can be used forcultural pricing. Purpose of this current candidate thesis is to investigate how culture can beevaluated and what methods are available to estimate the different values of culture. In thesecond part culture is explored as an instrument for site marketing.The survey chosen is about the municipality of Halmstad, which represents a destination andcultural institution used in a case study to measure the created value of the culture. The reasonis that visiting of cultural institutions is strongly linked to cultural tourism and tourism ingeneral, in turn, is associated with exploitation. The significance of the destination isinvestigated in a qualitative document study by focusing on the culture's use in marketing tocreate attractiveness. In the case study, a scenario method is used to investigate thewillingness to pay among municipality residents. The customized business methodologyestimates the value of public utilities in Swedish krona (SEK) based on the residents'perspective. The method is briefly implemented at Mjellby Art Museum and by means ofsurveys a theoretical non-use value in Swedish krona (SEK) is compiled. The ContingentValuation method has been chosen because it provides the opportunity to obtain a moretheoretical value that does not reduce the many values of culture to purely financialtransactions.The conclusion of the study is that there are different types of methods that provide anopportunity to value culture in a reasonable way. Culture also plays a central role inHalmstad's future development, attractiveness and growth. It also became apparent that thereis a willingness to pay among residents to finance culture around 66 million Swedish krona(SEK) in the case of Mjellby Art Museum.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Stenberg, Mattias. "Nyfikna öppningar." Thesis, KTH, Arkitektur, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-146071.

Full text

Abstract:

Det mänskliga beteendet är en av de viktigaste komponenterna i utformandet av arkitektur. Vi gestaltar byggnader och platser på ett visst sätt för att frammana en känsla av trygghet och lugn och på ett annat sätt för att skapa spänning och dramatik Lockelsen är kanske vår starkaste mänskliga drift. Den där osynliga kraften som träder in och gör att vi måste titta genom springan i den fördragna gardinen för att stilla vår nyfikenhet. I jakten på en upptäckt. Springan i gardinen, hålet i planket och presenternas omslagspapper gör alla att det som finns där innanför blir så mycket mer intressant och lockande. Jag ställer mig frågan om det samma kan tillämpas på en hel byggnad? Blir en byggnad mer spännande och intressant, mer öppen och extrovert, genom att vi klär den i en yttre "kappa" i vilken vi lämnar små nyfikna öppningar, små lockelser, som skvallrar om byggnaden och verksamheten innanför? I detta fall ett nytt konstmuseum i Uppsla.
Human behaviour is mayby the most important component in the development of architecture. Buildings are designed in a specific manner to exite and in a different way to instill calm. Curiuosness is a powerful human drive. The useen power that forces us to peek through the curtain. The curtain or the hole in the wall makes whatever is hidden behind so much more exiting. I wonder if this strategy can be applied on a whole building? Can a building be made more exiting and ironically more accessible by covering it with an external "blanket" in which we create small curious opening through which we can see small pieces of the building and activities inside? In this case a new museum building in Uppsala.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Hardenborg, Anders. "Visa konst." Thesis, KTH, Arkitektur, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-222135.

Full text

Abstract:

Uppsala har önskat ett hus till konstmuseet i mer än 90 år. Idag ligger konstmuseet i Uppsala slott. Den nya föreslagna platsen är Kv Hugin, där livsmedelsverket idag ligger. Platsen är central belägen invid Fyrisån. I projektet undersökt olika arkitektoniska kvalitéer för rum att visa konst. Och framför allt ljus. Finns det en framtid för konst i naturligt ljus och konsten skyddas med moderna UV-filters, eller är det artificiellt ljus som gäller? Förhoppningarna var att designa ett hus med ett vackert naturligt ljus att visa konst i. Men de senaste årens tekniska utveckling av nya ljuskällor samt att de flesta utställningar av konst sker i artificiellt ljus gjorde att jag bestämde mig för att rita ett hus som visar konst i artificiellt ljus. Därför är utställningssalarna under marken.
Uppsala has been requesting an art museum for more than 90 years. Today, Uppsala konstmuseum is housed in Uppsala slott (Uppsala castle). A new site for a dedicated home for the museum would be Kv. Hugin, located in the center of Uppsala, near the beautiful Fyris river. This project explores what architectural qualities are needed for the exhibition of art, especially focusing on light. Does the future lie in the use of natural light and modern filters, or in artificial light? The ambition with the project was to design a building that shows art in sunlight, but the resent technical development with light sources and that most art is exhibit in artificial lights. I decided to create a building that manifest that way to exhibit art. Put it underground.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Selig, Elin. "Museet för glömska : berättelsen om ett nomadiserande konstmuseum i ett Actor-Network Theory-perspektiv." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-138784.

Full text

Abstract:

Samtidskonsten innebär att en mängd nya sätt att organisera presentationen av konst på har uppstått. Museet för glömska är en mindre samtidskonsthall med starkt idébaserad grund som kan sägas vara allt från ett kulturprojekt till ett idébaserat museum. Denna uppsats belyser vad Museet för glömska är och hur det görs i ett ANT-perspektiv. En del av uppsatsen är också att se hur en organisation som Museet för glömska låter sig studeras. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för icke-traditionella museum och samtidskonsthallars organisation. Detta genom att synliggöra de förbindelser och relationer som bildar Museet för glömska. Tidigare studier av har visat att problematiken med samtidskonsten och dess organisering är att konsthallarna står i en beroendeställning till finansiärer varför det kritiska perspektiv som kännetecknar samtidskonsten kan vara svår att åstadkomma. Därför finns det anledning att studera alternativa organisationsformer. Museet för glömska undgår i viss mån denna problematik eftersom verksamheten sker på ideell grund. För att beskriva hur förbindelserna inom Museet för glömska hålls på plats använda begreppet obligatorisk passagepunkt, vilket kan sägas vara ett sätt att belysa hur makten fördelas i en organisation och vilka strategier som används för att bibehålla en maktposition. För att ytterligare beskriva vad Museet för glömska är och hur det görs används också begreppen objektskapande- och rumsligt nätverksperspektiv. Museet för glömska består, i ett ANT-perspektiv, av två kretslopp. Ett litet för varje utställningstillfälle och ett stort som beskriver Museet för glömskas identitet. Det lilla kretsloppet består av delarna utställningsidén, konstnärerna, konstverken, platsen och finansieringen. Det stora innehåller delarna utställningar, Medier utan minne och icke-platsen samt anti-grupperna museer, akademin, media och konstvärlden. Den sammanhållande faktorn för båda kretsloppen är en obligatorisk passagepunkt i form av talespersonerna och en obligatorisk icke-passagepunkt i form av artikeln Medier utan minne. Talespersonernas strategier för att bevara nätverket varierar beroende på vilken aktör i nätverket som ska intresseras. I ett objektskapande nätverksperspektiv är de små kretsloppen och det stora kretsloppet olika, men sammankopplade, objekt som skapar Museet för glömska. I ett rumsligt nätverksperspektiv existerar endast ett litet kretslopp, det som för tillfället är aktivt. När kretsloppet övergår till att inte länge vara aktivt så övergår det till att vara en del av det stora kretsloppets rumsliga nätverksform genom att det då endast existerar på Museet för glömskas webbsida. Jag hävdar genom uppsatsen att Museet för glömska kan ses på många olika sätt men att det i min uppsats ska förstås som en icke-organisation bestående av två kretslopp som hålls samman av en obligatorisk icke-passagepunkt i form av Medier utan minne och en obligatorisk passagepunkt i form av två talespersoner vars kommunikationer med kretsloppens olika delar och utpekandet av anti-grupper är essentiell för att Museet för glömska ska kunna bibehålla sin homeomorfism. Studien bidrar till att öka förståelsen för icke-traditionella konsthallar och museer genom att utvidga vad idébaserade museum kan vara och genom att visa på anti-gruppernas betydelse för icke-traditionella konsthallars identitetsskapande. Utöver detta visar också uppsatsen hur icke-organisationer kan studeras.
The emergence of contemporary art implied many new ways of organizing and presenting art. The Museum of Forgetting is a small and nomadic contemporary art gallery with a strong idea-based foundation. This thesis describes, what the Museum of Forgetting is and how it is made through an Actor Network Theory-perspective. Because of the complexity in what Museum of Forgetting is, it is also relevant to examine how an organization such as Museum of Forgetting can be studied. The purpose of this thesis is to increase the understanding of non-traditional museums and contemporary art galleries by displaying the associations with and within the Museum of Forgetting. Previous studies of contemporary art have shown that one problem of contemporary art and its organization is the dependence on external financiers. Therefore, the critical perspective, characterizing contemporary art, can be difficult to achieve. Because of this, there is reason to study alternative organizational forms of presenting and organizing art. This thesis increases the understanding of non-traditional art galleries and museums by expanding what idea-based museums can be and by showing the importance of anti-groups for the creation of the identities of non-traditional art galleries and museums. The empirical and analytical findings show, that the Museum of Forgetting, through an ANT perspective, consists of two cycles. A small one, that is actualized at each exhibition and a large one, describing the identity of the Museum of Forgetting. The small cycle consists of the following units: the exhibition-idea, the artists, the artworks, the place and the financing. The large cycle consists of: exhibitions, the article ”Media without memory” and non-location as well as anti-groups. The unifying factors for both cycles are one obligatory passage point manifested in two spokespersons and one obligatory non-passage point manifested in the article Media without memory. The spokespersons strategies to maintain their position as obligatory passage point varies, depending on which actor to enrol in the network. In essence, according to my findings, the Museum of Forgetting should be understood as two cycles which are coalesced by an obligatory non-passage point, manifested in Media without memory and an obligatory passage point, manifested in two spokespersons, whose communications with the different parts of the cycles and identification of anti-groups, are essential for maintaining the homeomorphism of the Museum of Forgetting.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Holmgren, Johan. "Konsthall i Uppsala." Thesis, KTH, Arkitektur, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-145944.

Full text

Abstract:

Abstract Konstenshus.nu är en organisation som jobbar för Uppsalas generella konstscen. Idag återfinns Uppsalas konstmuseum i den södra flygeln på Uppsala slott. Lokalerna anses oflexibla och fyller inte de krav som ställs på ett modernt konstmuseum. Konstenshus.nu utforskar möjligheten om en ny byggnad skulle kunna uppföras för att husera Uppsalas konstmuseum och dess verksamhet på ett bättre sätt.En tomt invid det nya resecentumet i den centrala delen av Uppsala har pekats ut som en potentiell plats för uppförandet av ett nytt konstmuseum, som bereder möjlighet till en framtida utveckling av verksamheten. Det har kandidatarbetet är resultatet av hur ett konstmuseum som uppförs på kattalin-tomten, invid Uppsala resecentrum skulle kunna se ut. Arbetet kretsar kring att undersöka hur ett potentiellt nytt konstmuesum skulle kunna bidra med estetiska kvalitéter den omkringliggande stadsväven, igenom att utifrån ett arkitektoniskt perspektiv gestaltas med ett eget och unikt uttryck.
Abstract Konstenshus.nu is an organisation that works for the common art scene in the city of Uppsala, Sweden. Today, the art museum is housed in the south wing of Uppsala castle, and is considered a poor location for an art museum, due to the lack of flexible spaces and deficient lighting conditions.Konstenshus.nu is investigating the possibility of acquiring a new building that will serve as a better host for art exhibitions and to promote Uppsalas art scene in a more optimal manner. This bachelor thesis project is the result of an architectural investigation of the museum typology. The aim was to provide new insights into how a new art museum at the Kattalin-lot, a property close to Uppsalas new train- and bus station could be designed. The primary focus in the thesis project was to design an art museum that could contribute with architectural and esthetical values, by assigning the building a unique expression, placing it in stark contrast in relationship to the surrounding urban fabric.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Wallin, Petter. "Uppsala Konsthall och Samlingar." Thesis, KTH, Arkitektur, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-146716.

Full text

Abstract:

Arbetet är ett förslag till ett nytt konstmuseum i Uppsala. Förslaget delar upp det givna programmet för museet i en del med Uppsala Konstmuseums nuvarande samlingar och en utställningshall för temporära utställningar. De två utställningshallarna ligger på vardera sida av Fyrisån och binds samman av en gångbro. I anslutning till bron och de två entréerna ligger café, shop, restaurang och bibliotek. Arbetet har inneburit studier av omkringliggande stadsrum, dess färg och skala, av kommunikationen mellan museets olika delar och ljusföringen i utställningsrummen.
This work is a proposal for a new art museum in Uppsala. The proposal divides the given program for the museum in one part for the existing collections of Uppsala art museum and one art gallery for temporary exhibitions. These two exhibitionrooms are placed on separat sides of fyrisån and are connected with a pedestrian bridge. In connection with the bridge and the two foyers are a café, a restaurant, a shop and a library. The work has been a study in the surrounding cityscape, its colours and scale, as well as a study in the organisation of the different functions and the light of the exhibition halls.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Krasse, Robin. "Stig Claesson Centre : Slashus." Thesis, KTH, Arkitektur, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-166585.

Full text

Abstract:

The Stig Claesson Centre at Nytorget is an art museum, a foundation and a meeting place with focus on Stig Claesson’s life’s work and artistic achievements. The Stig Claesson Centre manages the public legacy of Stig Claesson at Nytorget, Södermalm. The Stig Claesson Centre offers a relevant and challenging experience to both Claesson enthusiasts, locals, tourists, architecture fans and other curious visitors. The site, adjacent to Nytorget, is a natural junction between the new, gentrified Södermalm and the old working-class Södermalm that Claesson represents. The building facing the entrance to the Stig Claesson Centre called Malongen is where Claesson had his studio and where he worked for the mostpart of his life.
Stig Claessoncenter vid Nytorget är ett konstmuseum, en stiftelse och en mötesplats med fokus på Stig Claessons livsverk och konstnärliga landvinningar. Stig Claessoncenter eller Slashus, som jag också har valt att kalla det, hanterar det offentliga arvet från Stig Claesson vid Nytorget på Södermalm. Slashus erbjuder en relevant och utmanande upplevelse för både Claessonentusiaster, lokalbefolkning, turister, arkitekturintresserade och andra nyfikna besökare. Platsen, som gränsar till Nytorget, är en naturlig skärningspunkt mellan den nya gentrifierade Södermalm och den gamla arbetarklasssödermalm som Claesson representerar. Byggnaden som vetter mot ingången till Slashus kallas Malongen är där Claesson hade sin ateljé och där han arbetade stora delar av sitt liv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Pedersen, Mattias. "Uppsala-Hemisfären." Thesis, KTH, Arkitektur, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-146828.

Full text

Abstract:

Utmärkande för Uppsalas arkitektur är domkyrkan och slottet. En känslighet för den så kallade Uppsalasilhuetten (domkyrkan och slottet sedda på avstånd) som länge har präglat stadens stadsplanering och är ett av flera skäl till att antalet byggnader högre än 5–6 våningar anses vara lågt. På västra sidan av Fyrisån finns ytterligare en del arkitektoniska sevärdheter, bl.a. Gustavianum och Carolina Rediviva, som även dessa ingår i denna kulturella och historiska nod av landmärken. Uppsalas nya konstmuseum i hamnesplanadområdet ska i bästa av fallen kunna ingå i denna knut av attraktioner. Tanken är att även den aningslösa turisten ska kunna urskilja konstmuseet utifrån dess unika och specifika form, hon ska inte ovetandes råka gå förbi ett annars menlöst muséum för att en vecka senare, väl hemma, upptäcka att hon missat museibyggnaden (och dess konst). Uppsalas nya konstmuseum markerar sig som ett tydligt element på platsen, en volym med en egen identitet. Museet samspelar med stadens befintliga stadslandskap och typologi, läser dess arkitektur och organisation. Hamnesplanadområdet är idag en korsning av olika byggnadstyper och en produkt av skiftande samhällsplanering där det bl.a. finns hus i park, kvartershus, industribebyggelse och parker. Med en sådan variation är konstmuseet sin enskilda, igenkännbara byggnad. Uppsalahemisfären är en sammanhållen anläggning som tydligt definierar en yttre gräns. En skulpterad kropp griper tag i den förhållandevis glesa platsen den står på och skapar här en påfallande karaktär.Siktlinjerna är tydliga, konstmuseet blir identifierbart på håll. Från kanterna av Fyrisån blir byggnationen perceptibel i förhållande till den omkringliggande rektangulära bebyggelsen och står som en märkbar referenspunkt.
Distinguishable for Uppsala’s architecture is the cathedral and the castle. A sensitivity to the so-called Uppsala Silhouette (the cathedral and the castle seen from a distance) that has for long characterized the city’s urban planning and is one of several reasons why the number of buildings higher than 5-6 floors is considered to be low. On the west side of Fyrisån are some additional architectural landmarks, including Gustanavium and Carolina Rediviva, these are also a part of this cultural and historical node of attractions. Uppsala’s new art museum, at the harbour-esplanade area, will in the best of cases figure in this knot of landmarks. The idea is that even the most oblivious tourist could differentiate the art museum based on its unique and specific form, she should not accidentally happen to walk past an otherwise tedious museum for a week later, well at home, discover to have missed the museum (and its art). Uppsala’s new art museum marks itself as an explicit part of the place, a volume with its own identity. The museum interacts with the city’s existing urban landscapes and typology, reads its architecture and organization. The Harbour-esplanade area is today an intersection of various building types and a product of the diverse urban planning, where there is e.g. house in park, block house, industrial buildings and parks. With such variation the art museum stand as an individual, recognizable building. The Uppsala Hemisphere is a cohesive system that clearly defines an outer boundary. A sculpted body grabs the relatively sparse site it stands on and creates here a striking character.The visibility lines are clear, the art museum is identifiable from a distance. From the edges of Fyrisån the construction becomes perceptible in relation to the surrounding rectangular buildings, and stands as a marked reference point.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Huhn, Anton. "Gropen." Thesis, KTH, Arkitektur, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-146197.

Full text

Abstract:

Konstmuseet Gropen är Uppsalas nya konstmusseum för samtida och historisk konst. Den är belägen vid fyrisån strax söder om stadskärnan, nedsänkt helt under mark. Att gå ner i gropen är att lämna staden. Att gå ner i gropen är att gå upp i konsten. Jag började projektet med att fundera över vilka konstmuseeum jag varit på, vilka jag gillat, och vad jag gillat med dem. Guggenheim, Neue Nationalgalerie, Tate Modern mf. Det fanns såklart flera och skillda saker jag gillat med dem men en återkommande faktor var processionen och möjligheten att orientera sig i dem. New Museeum, Moma och farmför allt Guggenheim har kvaliten att man kan orientera sig genom processionen genom våningsplanen. Den erfarne museiebesökaren vet att man tar hissen upp för att gå ner till bottenplan. Men det är inte alltid självklart. Jag tänkte att när platsen till storlek pekade mot att göra flera våningsplan, så kunde byggnaden ha en naturlig procession uppifrån och ner. Jag besökte ett flertal konstmuseeum runt stockholm och uppsala och märkte hur i princip inget använde sig av naturlig ljus. En annan poäng med en nedgrävd byggnad var att kunna nedprioritera dess yttre form och fokusera på utställningsrummens inre, med biytorna på et Khanskt vis får hamna i mellanrummen eller där de gör sig bäst för att serva huvudfunktionen, konsthallarna. Med friheten att kunna utforma rummen innifrån kom frågan vad som egentligen är bra utställnigsrum. Jag beslutade mig för 4 olika hallar med olika funktion, temporäritet och flexibilitet. Ordningen man kommer till dem i en vandring genom byggnaden och och anledningen att återbesöka fick bestämma placeringen hierarkiskt ovanifrån. Vilka är styrkor finns högst upp och vilka finns längst ner?
The Hole is a new art museum in Uppsala for contemporary and historical art. It is located at Fyrisån just south of the city center, located completely below ground. Going down the hole is to leave the city. Going down the hole is to go up in art. I began the project by thinking about the art museums that I have been to, which I liked, and what I liked with them. Guggenheim, Neue Nationalgalerie, Tate Modern and so on. There were of course many and different places or things I liked with them, but a recurring factor was the procession and the ability to orient oneself in them. New Museeum, Moma and ofcourse Guggenheim all have the quality that you can orient yourselfe by the procession through the floors. The experienced museum visitors know that you take the elevator up, to then go down to the ground floor. But it is not always obvious. I figured that when the size of the place pointed toward making several floors, the building could have a natural procession from the top down. I visited several Museum of Art around Stockholm and Uppsala and noticed how basically none made use of natural light. Another point with a buried building was to give lower priority to its external form and focus on the exhibition rooms interior, with the servant spaces on an Khan-esk way, falling into gaps or where they'll do best to serve the main function, the exhibition halls. With the freedom to design the rooms from the inside came the question about what really is a good exhibitionhall. I decided to use 4 different halls with different function, temporarity and flexibility. The order you come to them when walking through the building and and the reason to re-visit had to determine the location, the hierarchy from above. What are the strengths at the top and what strenghs lies att the bottom?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Rudling, Katarina. "Icke -västerländsk konst : En exotisk föreställning eller en fabrikation/konstruktion? En analys av Africa Remix i ljuset av den postkoloniala teoribildningen." Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-3942.

Full text

Abstract:

Abstrakt Liksom skolan utgör en arena för alltmer pluralistiska elevgrupper med vitt skilda erfarenheter strävar konstmuseer idag efter att vara en representativ arena för en alltmer globaliserad konstvärld. Den problematik de står inför, samt hur de hanterar den då de arbetar för att inte reproducera en normerad maktrelation mellan västerlandet och resten av världen är kärnan i mitt arbete. Med postkoloniala frågeställningar om makt och diskurser försöker jag belysa vilken identitet vi i den västerländska kulturen ger både dem vi beskriver, samt oss själva, när vi definierar "icke-västerländsk" konst på ett specifikt sätt. För att kanalisera de postkoloniala frågeställningar jag undersöker tittar jag närmare på utställningen Africa Remix, (Moderna Museet i Stockholm 2006 – 2007) eftersom den var en utställning som medvetet förhöll sig till den representationsproblematik som jag undersöker. Således blir min frågställning: Vilken representationsproblematik ställs konstmuseer inför när de ställer ut icke-västerländsk konst? Hur hanterades denna problematik i utställningen Africa Remix? Jag har arbetat utifrån ett socialkonstruktionistisk perspektiv och undersökningen görs inom den postkoloniala teoribildningen som kan sägas sträva efter att analysera och belysa hur och varför maktrelationer ser ut som de gör idag och visa på samband som kolonial och neokolonial retorik döljer. Arbetet belyser hur svårt det är att implementera insiktsfulla och självreflekterande perspektiv på den egna positionen, som museum, men framförallt som ett "västerland" med blicken riktad mot resten av världen. Gestaltningen består av två kompletterande bildspel där det ena lyfter upp och belyser frågor som Africa Remix behandlade i sin utställning, men som sällan gjordes explicita i utställningsrummen. Medan det andra ställer frågor utifrån ett mer teoretiskt förhållningssätt och utgår mer ifrån den teoretiska undersökningen. Syftet är att väcka funderingar kring ämnet och kommunicera problematiken på ett mer visuellt sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Bladh, Josefine. "Det kommunicerande konstmuseet : En litteraturstudie om hur konstmuseer bör kommunicera med sina besökare." Thesis, Karlstad University, Division for Culture and Communication, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-24.

Full text

Abstract:

Samhället förändras och moderniseras hela tiden. Det ställs allt högre krav på bättre kommunikation hos organisationer och institutioner i samhället. Samtidigt står konstmuseet kvar som evig institution och kommunicerar dåligt eller överhuvudtaget inte alls. Hur ska därför konstmuseer kommunicera med sina besökare för att förmedla kunskap om sina samlingar? Utifrån dessa frågor och funderingar har uppsatsens bakgrund växt fram.

Uppsatsen är en teoretisk litteraturstudie med syftet att undersöka hur forskare och yrkesmän anser att konstmuseer bör kommunicera med sina besökare, samt hur denna kommunikation ska översättas i praktiken. Syftet inbegriper även att undersöka hur dessa författare ser på makt och kunskap. Som teoretiskt perspektiv i uppsatsen används forskaren Eilean Hooper-Greenhills teorier kring museikommunikation. Hennes teorier influeras i sin tur av andras teorier kring makt, kunskap, kommunikation och lärande. Dessa teorier har även använts som teoretiskt perspektiv i uppsatsen. Resultaten har visat skilda syner på kommunikation och kunskap. Dock kan det överlag sägas att den kommunikation som författarna föreslår närmar sig kommunikationssynen där sändare och mottagare tillsammans skapar verkligheten. Författarna hävdar därför att konstmuseer måste ta hänsyn till vilka besökarna är, samt att de som individer skapar konstverkens betydelser. Författarna menar även utifrån sin kunskapssyn att konstmuseet innehar makt i utformandet av berättelserna och konstutställningarna. Därmed måste konstmuseet vara medvetet om den makt det har då det utformar sina utställningar. Analysen visar även att den kommunikation som de undersökta författarna förespråkar överlag liknar Hooper-Greenhills teorier om museikommunikation. Dock med ett undantag från en författare som argumenterar för den kommunikationsform som Hooper-Greenhill kritiserar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Johansson, Hanna-Lisa. "”…vilka betydande kulturhistoriska och skönhetsvärden vår stad har att visa en främling.” : en fallstudie om restaurang ”Byttan” och Kalmar konstmuseum." Thesis, Högskolan på Gotland, Institutionen för kultur, energi och miljö, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-872.

Full text

Abstract:

Den här uppsatsen fördjupar sig i de kulturhistoriska värden som trädde fram vid och inför restaurang ”Byttans” byggande på 1930-talet i Kalmar stadspark. Den fördjupar sig i samma värden vid byggandet av Kalmar konstmuseum i stadsparken på 2000-talet. Med hjälp av kulturhistorisk värdeteori, dokumentvärde och upplevelsevärde, analyseras dokument. Har det varit liknande värden och åt vilket håll styr det?
This essay studies the meaning of cultural values that was taking place in the process of building the restaurant called “Byttan” in 1939 and the art museum of Kalmar in 2008. Analyzing documents from the both processes has been a main thing. With help from a theory of values in culture heritage, by Axel Unnerbäck, the essay analyze the values and the documents to see if the both processes have been equal or if there has been any difference. The main thing of the essay is to see the differences between the two centuries.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Gacanin, Adnan. "Den böjda linjen." Thesis, KTH, Arkitektur, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-146331.

Full text

Abstract:

Syftet med projektet har varit att skapa en informell institution som erbjuder alla en möjlighet att inte bara ta del av kulturen, utan även själv kunna skapa. Byggnaden rymmer förutom en stor utställningshall både verkstad och ateljéer som är öppna för allmänheten. De olika funktionerna flyter in i varandra utan riktiga avskiljare, bara genom rumshöjd, trappor eller väggens krökning markeras övergången från ett rum till ett annat och leder besökaren genom byggnaden. Hela stadens linjära form förvrängs här av platsens förutsättningar och ljusförhållanden tills alla rum omsluts i en lång, mjuk rörelse av den slutna muren. Jag ville skapa ett system inom vilket öppenheten och den flytande rörelsen kunde rymmas. Det blev ett valv som är 12 meter högt och 10 meter brett som vandrar över tomten och ner i marken och definierar byggnadens rum. På utsidan omsluts valvbågarna, och hela byggnaden, av den slutna betongmuren, platsgjuten mot den knackade kopparplåten som med sina mjuka kurvor och det subtila mönstret fångar ljuset och regnet och all smuts i luften och de ger väggen nya färgskiftningar och ett eget liv.
The aim of the project has been to create an informal institution which offers the public an opportunity to not only take part of the cultural scene, but contribute to it themselves. Besides a large exhibition area, the building contains workshops and studios that are open to the public. The different functions flow into each other without spatial separations. The transition from one room to another is articulated by the height of the ceiling, the stairs or the curvature of the wall, leading the visitor trough the building. The linear form of the city is contorted by the sites' context and the necessary lighting conditions until every room is enveloped in a long, soft motion by the closed wall. I wanted to create a system which could contain the openness and flowing movement within itself. This resulted in an arch, 12 meters high and 10 meters wide that wanders across the site and into the ground, defining the space of the building. The arches and the building as a whole are enveloped by the heavy concrete wall, cast against a hand shaped copper plate, which with its soft curvature and subtle relief catches the light, the rain and the particles from the polluted air and give the wall shifting colors and textures over time.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Edström, Felicia. "Konstmuseer i den digitala världen : En kvalitativ studie av konstpedagogikens roll i virtuella konstmuseiutställningar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96783.

Full text

Abstract:

En kvalitativ studie av konstpedagogikens roll i virtuella konstmuseiutställningar. Syftet med denna studie är att kartlägga konstpedagogiska element och hur dessa påverkar förmedlandet, mottagandet och funktionerna i två virtuella utställningar från de Londonbaserade konstmuseerna The National Gallery och The Courtauld Gallery. Metoder och teorier med utgångspunkt i en analysmodell av den konstpedagogiska processen samt konstpedagogiska hållningar, har använts för analys och tolkning. I denna studie dras paralleller mellan studieobjekten och traditionella utställningar, samt ytterligare perspektiv på konstpedagogikens roll och virtuella utställningars funktioner i en konstpedagogisk kontext. Resultatet av denna studie visar på en fri pedagogik där användaren tar stor plats och styr sin virtuella rundtur bestående av ett rikligt men selekterat och kontrollerat innehåll.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Larsson, Hanna. "BLAND TEMPEL OCH SVARTA LÅDOR : En diskursanalys av ett sekel av svensk konstmuseiarkitektur." Thesis, Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-420480.

Full text

Abstract:

Avsikten med denna C-uppsats är att undersöka hur samtalet kring svensk konstmuseiarkitektur förts i inhemsk dagspress och fackpress. Detta för att kunna identifiera vilka de rådande diskurserna varit under ett sekel av svensk konstmuseiarkitektur. Två underliggande frågeställningar som också varit relevanta är huruvida dessa diskurser förändrats avseende konstmuseets form, arkitektoniska symbolvärde eller placering i stadsbilden samt huruvida dessa diskurser kan avslöja något om samhällets syn på t.ex. bildning, demokrati och kultur under drygt hundra år. För att kunna göra utföra denna undersökning valdes fyra svenska konstmuseum som objekt för analysen: Göteborgs konstmuseum; Kalmar konstmuseum; Jönköpings läns museum samt Bildmuseet i Umeå. Med hjälp av analysen har jag kunnat identifiera fem tydliga diskurser rörande konstmuseiarkitektur i Sverige. En diskurs som varit rådande under hela seklet är den om modernitet som något positivt; att museet ska framstå som modernt, samtida eller nytt, rent arkitektoniskt sett. Bland de övriga diskurserna finns "stilbrott", där museibyggnadens arkitektoniska kontrast till sin omgivning uppfattas negativt om den är allt för stor, samt en diskurs där "transparens" - med ett fokus på luft, ljus och rymd - ses som en essentiell del av konstmuseiarkitekturen. Denna undersökning pekar att de flesta diskurserna kring arkitektur är allt annat än statiska utan förändras i takt med andra sociala förändringar som påverkar konstmuseets roll i stort.
The purpose of this bachelor thesis is to examine the discourse regarding art museum architecture in Swedish print media, with a focus on trade press magazines and daily newspapers, in order to identify the prevailing discourse(s) over the course of roughly a century. By using Norman Fairclough’s critical discourse analysis several articles in print media have been analysed, regarding the architecture of four museums built over a period of almost one hundred years: Gothenburg Museum of Art; Kalmar konstmuseum (Kalmar Art Museum); Jönköping County Museum and Bildmuseet in Umeå (Museum of Visual Arts). Five main discourses have been identified, with one predominantly present during the entire century: the importance of the museum architecture being ”modern”, ”new” or ”contemporary”. Other discourses include one that appeared after the emergence of modernism where parts of the general public associate obvious contrast between the building and its surroundings as a negative trait, and another one with an emphasis on transparency as a positive trait focusing on light and space. Overall, the discourses concerning domestic art museum architecture has been anything but static and has evolved in conjunction with changes in general architecture discourse, the symbolic value of the art museum, and social structures in the society as a whole.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Ranestål, Elin. "Det sista utställningsrummet : En jämförande undersökning av museibutikens roll för två temporära konstutställningar." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-169824.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka de föremål som säljs i museibutikerna i anknytning till två temporära konstutställningar och vilken roll dessa spelar för upplevelsen av utställningarna. De studerade utställningarna är Gilbert & George The Great Exhibition på Moderna Museet i Stockholm och Dansk guldålder på Nationalmuseum i Stockholm. Undersökningen utgår från ett forskningsläge där museibutikens pedagogiska eller på andra sätt inkluderande potential framhålls. Materialet består av utställningarna och deras texter, butikerna och deras displayer och föremålen som presenteras i dem. Utifrån ett besökarperspektiv jämförs föremålen i förhållande till Sharon Macdonalds kategorier mimetiska och förflyttade reproduktioner, insignier och associationer. Butiksdisplayernas samlade uttryck analyseras med hjälp av Roland Barthes semiotiska begrepp syntagm och syntax. Resultaten diskuteras sedan i förhållande till Carol Duncans definitioner av det estetiska respektive det bildande konstmuseet. Undersökningen visar att de studerade museibutikernas displayer anknyter till utställningarna genom att erbjuda en fördjupning genom associationer och temabaserade föremål men även en repetition av verken. Displayerna uttrycker också teman som på olika sätt avviker från eller vinklar utställningarnas verk och texter. Studien visar även hur museibutikerna riktar sig till den publik museet har och presenterar föremålen utifrån den målgruppen genom att relatera till samtida fenomen och trender. Museibutikernas displayer diskuteras som förlängningar av museernas presentation av konsten i utställningarna i förhållande till definitionerna av ett estetiskt och ett bildande konstmuseum.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Bichsel, Benjamin, and Stina Åsell. "ATMOSFÄRSSKAPANDE LJUS I MUSEUM OCH KONSTHALL : En studie om samspelet mellan ljus och rumslighet." Thesis, Jönköping University, JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-54172.

Full text

Abstract:

A lot of research on the experience of atmosphere uses physical measurements. However, a recognised idea among lighting designers is that these physical values and the experience of light is not always the same, which makes it relevant to work more with visual observations to understand and analyse spatiality and the effects of light. The purpose of the study was to investigate how spaciousness and atmosphere in museum and art gallery environments can be linked to their lighting and art. This is to provide an increased understanding of how light affects spatiality and how it relates to the room’s atmosphere, and to be able to see how the atmosphere is experienced in connection with the exhibits. The study was conducted through visual observations during site visits, for each evaluated room at each museum and art gallery. The rooms were analyzed using the PERCIFAL and Branzell methods, but the values of illuminance, color temperature, color rendering index, and spectral power distribution were also documented. Additionally, an online survey was sent out to collect further data concerning the experience of atmosphere. Part 1 was quantitative and focused on atmosphere words and was judged on a 7-point scale, while Part 2 was qualitative and focused on the connection between the exhibited object and the room. Here, the respondents responded in text form. The result of the study shows that the experience of atmosphere is affected by the interplay between light and spatiality, and that it is not one lone parameter that is decisive. The respondents thought that an interplay between atmosphere and the exhibited object could elevate the experience of art, and that light was a big part of how the room and its atmosphere was experienced. This shows that there are opportunities to work more with lighting in gallery spaces to create an atmosphere that connect more with exhibitions and objects. The study was limited to art-related exhibitions in Sweden. Due to the study was conducted in a very specific context it can not be said with certainty to be generally valid, though parts of the result pertaining to the atmosphere affecting parameters are likely able to use in other situations.
Mycket forskning om atmosfärsupplevelse använder sig av fysikaliska mätningar. En vedertagen idé bland ljusdesigners är dock att fysikaliska värden och det upplevda ljuset inte alltid är detsamma, vilket gör att det blir relevant att arbeta mer med visuella observationer för att förstå och analysera rumslighet och ljusets påverkan. Syftet med studien var att undersöka hur rumslighet och atmosfär i musei- och konsthallsmiljöer kan kopplas till deras belysning och konst. Detta för att ge en ökad förståelse kring hur ljuset påverkar rumsligheten och hur det anknyter till rumsatmosfären, samt att kunna se hur atmosfären upplevs i anknytning till utställningsföremålen. Studien utfördes genom visuella observationer under platsbesök i respektive rum för varje museum och konsthall. Rummen analyserades genom metoderna PERCIFAL och Branzellmetoden, men även fysikaliska värden som belysningsstyrka, färgtemperatur, färgåtergivning och spektralfördelning dokumenterades. Slutligen skickades en digital enkät i två delar ut. Del 1 var kvantitativ och fokuserade på atmosfärsord och bedömdes på en 7-gradig skala, medan Del 2 var kvalitativ och fokuserade på kopplingen mellan utställningsföremålet och rummet. Här hade respondenterna möjligheten att svara i textform. Resultatet i studien visar att atmosfärsupplevelsen påverkas av samspelet mellan ljus och rum, och att det inte är en enskild parameter som avgör. Respondenterna ansåg att ett samspel mellan atmosfär och utställningsföremål kunde förhöja upplevelsen av konst och att ljus hade en tydlig påverkan för hur rummet och dess atmosfär uppfattades. Detta visar på att det finns möjligheter att arbeta mer med ljus i utställningslokaler för att skapa en atmosfär som samspelar mer med utställningar och utställningsföremål. Studien har begränsats till enbart konstutställningar på museer och konsthallar i Sverige. Utifrån att detta arbete genomfördes i denna specifika kontext kan det inte med säkerhet sägas vara generellt giltigt, men vissa delar av resultatet kring de atmosfärspåverkande parametrarna är sannolikt möjliga att överföra i andra situationer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Samuelsson, Staffan. "Varde ljus! : Ljusförhållanden och belysningslösningar på konstmuseer." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-134266.

Full text

Abstract:

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka ljusförhållanden på de konstmuseer och konsthallar som valts ut för den här studien, nämligen Ny Carlsberg Glyptotek i Köpenhamn, Moderna museet i Stockholm och Malmö konsthall. Studien kommer koncentrera sig på vilka olika lösningar man använder sig av gällande belysning och ljusinsläpp och hur det påverkar upplevelsen av konstverken. Tanken är framför allt att analysera hur och i vilken utsträckning man har använt sig av elektriskt respektive naturligt dagsljus och vad detta har för konsekvenser för hur konsten framställs i rådande förhållanden. Fokus kommer med andra ord ligga på vad ljusförhållandena på konstmuseer innebär för besökaren och dennes betraktelse men också på huruvida konstverken i sig kommer till sin rätt under rådande ljusförhållanden. En viktig del av studien kommer också vara att undersöka om museerna har lagt fokus på form eller funktion i sin utformning och hur det påverkar användarvänligheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Hannfors, Henrik. "Göteborgs konstmuseibibliotek : En skildring av bibliotekets historia till och med 1939." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154504.

Full text

Abstract:

The subject of this thesis is the history of the library at The Göteborg Museum of Art. The aim of the thesis is to depict and analyze the emergence and the expansion of the library’s holdings until 1939. To fulfill the aim, two questions are asked. The first question is: Is it possible to argue that the library’s holdings were collected to document the entire world of art? The question is formulated in relation to a comment by Susan Wyngaard. According to Wyngaard, art libraries tries to document the entire world of art. The second question is: What was the point of having a library at The Göteborg Museum of Art and did the library’s holdings support the museum’s educating, aesthetic or ritual function? The question is inspired by some remarks in Carol Duncan’s book Civilizing rituals: Inside public art museums.The source material which is examined to answer the two questions consists mainly of the annual reports that the museum curator Axel Romdahl published in Göteborgs museum’s yearbook and also of two library ledgers found in The Göteborg Museum of Art. The results of the thesis are based on my observations and interpretations of the data in the annual reports and in the library ledgers. Michael Baxandall’s remark that historical objects can be explained by being treated as solutions to problems in situtations has assisted the analysis of the source material. Three conclusions are drawn in the thesis. The first conclusion is drawn in relation to Michael Baxandall’s remark that historical objects can be explained by being treated as solutions to problems in situations. The conclusion is that the visual documents that were collected in the library helped to expand the opportunities to see art at The Göteborg Museum of Art. The textual documents that were collected in the library helped solving another problem, which dealt with gathering written knowledge of art. The second conclusion is that a few specialized areas were particularly prominent during certain periods of time. In the 1910’s and in the 1920’s, the library’s holdings were focused on reproductions of graphic art and drawings made by artists from the european continent. During a few years in the beginning of the 1930’s, a large number of monographs on Swedish artists were aquired. The conclusion shows that it is not completely safe to argue that art libraries tries to document the entire world of art. The third conclusion is that the library at The Göteborg Museum of Art supported the museum’s educating function, and that the library at least had the potential to support the museum’s aesthetic and ritual function. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Hoas, Helena. "Konststycket." Thesis, KTH, Arkitektur, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-146731.

Full text

Abstract:

Projektets utgångspunkt är ett nytt konstmuseum i Uppsala, i området bakom Uppsala centralstation, som nyligen genomgått ett ansiktslyft. Museets långsmala karaktär har hämtats från det intilliggande godsmagasinet och från tomtens form. Genom byggnaden har ett diagonalt stråk öppnats, för att ge möjlighet åt fotgängare att passera genom byggnaden och för att skapa liv och rörelse på platsen. Genom fönstren i passagen kan förbipasserande få en skymt av vad som händer inuti muséet. I passagen ligger museets entré, den pedagogiska verksamheten och ett kafé för allmänheten. Museets fasad är inspirerad av den arabiska mashrabiyan. Byggnaden har fönster längs hela fasaden, som i sin tur är täckta av skärmar tillverkade av sträckmetall. Ljuset tillåts komma in i byggnaden samtidigt som sträckmetallen täcker fasaden och bevarar något av museets hemligheter för förbipasserande. Museets inre väggar består av massiva betongskivor, placerade i ett rutnät som fått sin riktning av passagen genom huset. Betongrutnätet bildar två typer av rum, de inre rummen med en mer stängd karaktär och en traditionell, fyrkantig rumsform, och de yttre triangulära rummen som får dagsljus utifrån, genom sträckplåten som täcker de yttre glasväggarna. Under kvällstid lyser museet själv upp omgivningarna genom hålen i sträckmetallen.
The project is about creating a new art museum in Uppsala, situated in the area behind Uppsala centralstation, where extensive retouching of the area recently was made. The long and slender character of the buildning derives from the shape of the old cargo warehouse next to the museum, and from the shape of the plot. Through the building runs a passage that lends pedestrian a shortcut through it, which will bring life to the area. Along the passage through the museum, the ground floor of the building is entirely covered by windows, in order to give passing strollers a glimpse of what is happening inside the museum. The entrance, the educational activities and the café is situated along the passage. The facade of the museum is inspired by the arabic mashrabiya fenomenon. The exterior facade of the building is entirely covered with windows which in turn are covered with screens of expanded metal. Daylight may enter through the tiny holes in the screens, while at the same time the metal screens manages to keep some of the secrets of the museum from the people passing by. The inner walls, made of concrete, form a diagonal grid inside the building, creating two types of rooms. The inner rooms, which are quadratic and have a more closed and darker character, and the outer rooms which are triangular and receive light from the outside through the expanded metal screens. At nighttime, instead the museum itself lights the place around it.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Betiyo, Habel, and Viktor Lindström. "Fastighetsutveckling av Norrmalm 5:1 : En studie över Karlbergs station." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-127834.

Full text

Abstract:

Rapporten är en undersökning gällande det som händer när en plats ändrarfunktion och karaktär. I Stockholm har pendeltågstationen Karlberg en centraloch social roll som kan komma att rubbas av dess stängning. Vår rapport kommersåledes handla om att undersöka och förstå platsen för att sedan geåtgärdsförslag på ett gestaltningsarbete i form av ett byggnadsverk.
This report is a study of what happens when a place changes its function and character. In Stockholm, the commuter train station Karlberg has a social part that may be disturbed by its closure. Our report will therefore focus on investigating and understanding the place and then give proposals for action on a design work in the form of a building.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Sjögren, Molly. "Sven-Harrys : Att leva med konsten." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-154553.

Full text

Abstract:

Uppsatsen behandlar Sven-Harrys (Konstmuseum) utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv, där institutionens olika delar ställs i relation till varandra samt förankras i dess olika samhälleliga kontexter och ursprung. Institutionen Sven-Harrys jämförs med en organism, i syftet att förklara dessa relationer. Resultatet av undersökningen visar att Sven-Harrys verksamhet huvudsakligen syftar till att upplösa gränserna mellan konsten och bostaden genom att kombinera olika verksamheter som sammanknyter dessa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Nolin, Jenny. "Soffvisningar på Moderna Museet : Nya sätt att förmedla och betrakta konst i ett digitalt, interaktivt format via sociala medier." Thesis, Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446494.

Full text

Abstract:

This essay investigates live-streamed guided tours made by Moderna Museet, so called sofa tours, streamed between February 2020 and April 2021. The aim is to observe, describe and analyze the [Moderna Museet’s] sofa tours using a modality approach as well as relating the sofa tours to physical museum visits, using the concepts of media, mediation, remediation, immediacy and hypermediacy. The research questions concern ways of looking at art when participating in sofa tours and the differences compared to physically viewing art at the museum. In conclusion, the sofa tours made by Moderna Museet offers several alternatives to physical museum visits, not necessarily better or worse. Participants can actually modify their experience of participating in sofa tours and looking at art, for example by choosing to participate live or afterwards, with or without access to other participants comments, questions and reactions as well as choosing between using Facebook, Instagram, YouTube or the museum webpage to access the sofa tours. Comparing sofa tours to physical museum visits showed that both their principal function is to provide opportunities for people to view art together with other people, with or without the aid of a guide. However, most of the mediated space in the physical museum is unavailable to sofa tour participants. On the other hand, the sofa tour creates another set of unique mediations which do not exist in the physical museum space.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Nilsson, Fredrika. "I museets dolda vrår. Om genusperspektiv på västerländska konstmuseer med utgångspunkt från 1970-talets konstinriktade kvinnorörelse." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101923.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Kuylenstierna, Wrede Jasmine. "No Homo? : Heteronormativity and LGBTQ content in London Art Museums." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-296455.

Full text

Abstract:

Purpose - This thesis investigates how London art museums work to deconstruct heteronormative filters. The aim is to study how museums relate to LGBTQ content, and the influence of internal power structures. I have chosen to focus on the Victoria & Albert Museum, the Wallace Collection, and the British Museum. Method - To answer my questions, I interview eight individuals who work with LGBTQ content in museums. I am also doing some activity-based observations during several LGBT History month events. Analysis - The qualitative data collected through interviews and observations will be analyzed and presented in case studies. I apply an intersectional perspective, and a critical theoretical method, encompassing queer theory. Findings - The findings show that museums are slowly incorporating more LGBTQ content and perspectives. This may be due to changing social norms as well as a conscious effort to address various target audiences to diversify visitor demographics. The current focus is on visibility. Ideally, this will encourage updating terminol- ogy in databases and galleries, staff training, policies explicitly supporting LGBTQ content and LGBTQ staff, increased online presence, publications, and community co-creation, to name some aspects. Museums still think of LGBTQ interpretation as optional. People often work with these efforts in their spare time. Increasingly, the legacy of these events is being evaluated, as well as how museum terminology can become more inclusive. There are no coordinated efforts shared by the museums, but they often look to each other for inspiration. Originality/value - Previous research on LGBTQ museum projects has not evaluated their legacy. There hasn't been any particular focus on LGBTQ perspectives in art museums. I am taking into account aspects of gender and queer theory, discussing the act of labelling as a means to exercise power through language. Paper type - Two years master's thesis in Archive, Library and Museum studies.
Syfte - Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra de insatser som tre konstmuseum i London, Stor- britannien, gör för att dekonstruera heteronormativa filter. Målet är att observera hur olika museum jobbar med HBTQ som tema och innehåll. Jag studerar vem det är som initierar normkritiska projekt på museerna, samt de maktstrukturer som projekten anpassar sig efter. Metod - Jag intervjuar åtta individer som på olika sätt jobbar med HBTQ på museum. Därtill företar jag mig ett antal aktivitetsbaserade observationer. Analys - De kvalitativa data som insamlats genom intervjuer och observationer analyseras utifrån ett intersek- tionellt perspektiv. Teori och metod inspireras även av kritisk kulturteori samt queerteori. Resultat - Resultaten visar bland annat att samhälleliga förändringar och besökarfokus öppnar upp för HBTQ- teman på museer. Synlighet ligger för närvarande i fokus. Detta kan utvecklas till arbete med t.ex. normkritisk personalutbildning, uppdaterade museipolicydokument som inkluderar HBTQ-fokus och skyddar HBTQ- personal, mer inklusiva etiketter och databaser, samt medskapande i dialog med olika sociokulturella grupper. Värde - Tidigare forskning fokuserar på teoretiska utgångspunkter, och har sällan utvärderat existerande HBTQ- museumprojekt. Konstmuseum och HBTQ har inte heller specifikt utvärderats utifrån ett normkri- tiskt/intersektionellt perspektiv som involverar kritisk teori och queerteoretiska aspekter. Typ av uppsats - Tvåårig masteruppsats inom Arkiv-, biblioteks-, samt musei- och kulturarvsvetenskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Weitz, Hanna. "Bilden som kommunikation i ”the participation age” : en kvalitativ studie av fyra svenska konstinstitutioners användning av Instagram i kommunikationen med sin publik." Thesis, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23248.

Full text

Abstract:

Following the introduction of digital- and social media, the landscape has changed for museums and other cultural institutions. The focus has shifted from the objects in their collections, to the public they serve. Predominantly text-based social media has previously been researched but within visual and multimodal communication (of which Instagram is a large part) research is far less common - especially how art institutions make use of Instagram as a communication channel. Through qualitative interviews with communications officers in charge of social media from four different art institutions in Sweden, an analysis of strategic documents and the application of Russmann and Svenssons (2016) model for researching Instagram on specific Instagram posts, this study finds that there are vast differences not only in what is posted in Instagram, but also how and why these four art institutions make use of Instagram in their communication with their audiences. Surprisingly, it was not too uncommon for there not to exist any strategic documentation and a clear vision of what to publish on Instagram and why it is used. The study also warrants further research on not only Instagram as a whole, but also more specifically on art institutions’ use of the platform.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Konstmuseum'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles