Relevant bibliographies by topics / Konstnärlig

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Konstnärlig'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Konstnärlig.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Konstnärlig"

1

Lassén-Seger, Maria. "Ilon Wikland – ett konstnärsliv." Nordisk Østforum 34 (2020): 233. http://dx.doi.org/10.23865/noros.v34.2567.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Lundmark, Katarina. "Improvisation som ett didaktiskt och konstnärligt verktyg i jazzdans." Nordic Journal of Dance 2, no. 1 (December 1, 2011): 20–25. http://dx.doi.org/10.2478/njd-2011-0004.

Full text
Abstract:
Abstract In my work as a Senior Lecturer in jazz dance and a dance teacher I have been able to explore the possibilities and difficulties I see in the teaching of jazz dance. This article focuses on a currently ongoing pedagogical and artistic project I am involved in. The goal of the project is to create teaching methods that are contemporary, flexible and individually adjustable, and have a clear starting point in the characteristics of the genre. My wish has been to articulate and clarify the artistic potentials of jazz dance. This article describes my work with improvisation in jazz dance: the purpose and the process with course of actions and use of the dance form.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Steorn, Patrik. "Queer brittisk konst: Passionerade konstnärsliv och kraftfulla föremål." lambda nordica 23, no. 3-4 (March 27, 2019): 196–99. http://dx.doi.org/10.34041/ln.v23.559.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Skrubbe, Jessica Sjöholm. "Konstnärliga projekt & experiment: Beviljade projektbidrag ur Sveriges bildkonstnärsfond 1976-2007." Konsthistorisk tidskrift/Journal of Art History 85, no. 4 (June 3, 2016): 327–31. http://dx.doi.org/10.1080/00233609.2016.1188850.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Brusila, Johannes. "”Vi dör ut. Ack, så tragiskt. Ack, så roligt.”." Etnomusikologian vuosikirja 32 (December 1, 2020): 76–96. http://dx.doi.org/10.23985/evk.91774.

Full text
Abstract:
I artikeln studeras hur humor och musik kan användas för att förstärka, ifrågasätta och förnya minoritetsidentitet. Utgående från forskning kring humorns filosofi och sociala funktioner analyseras hur svenskspråkiga artister i Finland förhandlar finlandssvensk tillhörighet i humoristiska internetvideor. Den digitala utvecklingen har gjort videoskapandet enkelt och populärt. Musikvideornas mångtydighet erbjuder också ett konstnärligt ramverk genom vilken individer kan utveckla sin agens och förhandla sina multipla identiteter i förhållande till en etablerad minoritetsetnicitet. Humorn kan spela en betydande roll i musikaliskt uttryck och minoritetstillhörighet tack vare dess ofta dubbelbottnade karaktär. Den är viktig i och med att den hjälper att förnya rigida samhälleliga strukturer, vilket är en grundförutsättning för sociala sammansättningars överlevnad. Betydelsen av musikens och tillhörighetens humoristiska aspekter inskränker sig därmed inte enbart till att skratta åt sociala fenomen som till exempel majoritets- eller minoritetsetnicitet, utan de kan ses som centrala element i bevarandet och förnyandet av hela etniciteten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Bjerstedt, Sven. "Musikalitet som förmåga till närvaro, struktur och flöde: Ett centralt begrepp i skådespelares lärande." Pedagogisk forskning i Sverige 24, no. 1 (December 19, 2018): 85–105. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.1.06.

Full text
Abstract:
Denna artikel undersöker vilken betydelse och potential som begreppet musikalitet kan ha för skådespelares lärprocesser. Studien riktar sig främst till lärare och forskare vid landets högre konstnärliga utbildningar. Betraktad som professionsforskning och som exempel på språkliga metaforers potential i konceptualiserings- och lärandeprocesser bör den emellertid kunna vara av intresse även för andra läsare. Det nämnda intermediala begreppslånet kan uppfattas som en metafor som är av central betydelse när konstnärer, pedagoger och andra talar om teater. En teaterhistorisk översikt pekar på rytm som en central aspekt av den innebörd som har tillskrivits begreppet musikalitet inom teatern. Analyser av två omfattande intervjustudier med konstnärer och pedagoger på teaterområdet pekar på att begreppet musikalitet framstår som central i intervjuernas perspektiv på kvalitet i skådespelarens arbete. Den bild som framtonar av musikalitetens innebörd på teaterns område är komplex. Förmågan att agera musikaliskt kan uppfattas som sammansatt av en rad förmågor som kompletterar varandra, här betecknade med nyckelorden närvaro, struktur och flöde. En lockande uppgift för framtida forskning är att undersöka vilken potential detta sätt att uppfatta innebörden av begreppet musikalitet kan ha på begreppets ursprungsområde, musiken.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Stenström, Harald. "Några reflektioner över konstnärlig forskning, konstnärligt utvecklingsarbete, och konstnärlig verksamhet." Nordic Journal of Art and Research 3, no. 1 (July 2, 2014). http://dx.doi.org/10.7577/information.v3i1.942.

Full text
Abstract:
I artikeln avhandlas nödvändigheten av attskilja mellan konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete respektive konstnärlig verksamhet. I artikeln argumenteras för att dessa skillnader finns och för att de bör definieras och klargöras av ansvariga myndigheter. Vidare hävdas att konstnärlig forskning bör ses som ett eget forskningsområde, en egen vetenskap, och jämställas med annan forskning/vetenskap, och på samma villkor. Detta mot bakgrund av den konstnärliga forskningens särskilda villkor under en tid av dess uppbyggnad och etablering. Slutligen argumenteras för nödvändigheten av forskarutbildning inom det konstnärliga området som såväl behörighets- som kvalificerings- och meriteringsgrundande för forskningsanslag och tjänster.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Bodin, Helena. "Enno Tammer, Ilon Wikland: Ett konstnärsliv." Barnboken, December 8, 2020. http://dx.doi.org/10.14811/clr.v43.517.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Gromark, Sten. "Mellan profession och akademi. Reflektioner kring arkitekturforskningens egenart." FormAkademisk - forskningstidsskrift for design og designdidaktikk 2, no. 1 (August 31, 2009). http://dx.doi.org/10.7577/formakademisk.56.

Full text
Abstract:
SammanfattningArtikeln vill belysa frågan om arkitekturforskningens egenart som forskningsdisciplin med hänsyn till dess kritiska betydelse för arkitektyrkets professionella och akademiska framtid. Frågan sträcker sig långt utanför den arkitektoniska eller konstnärliga världens begränsningar och uppfordrar till att inom hela forskningssamhället pröva radikalt nya begrepp om vetenskaplighet och kanske i synnerhet pröva gränserna för var skillnaden går mellan strikt vetenskaplig sanning i en absolut mening och vad som är en professionsrelevant kunskap. Kan det vara så att den nya profil för forskning i och om arkitektur som ser ut att växa fram håller på att bryta ny mark och öppna nya forskningsfronter ur metodologisk synvinkel inom ett vidare vetenskapssamhälle? Kan vi göra en skillnad mellan forskning om arkitektur och den utforskande handling som ryms i den gestaltande akten som sådan, i en utforskande arkitektur? Framställningen bygger på ett underlag av ett antal aktuella avhandlingar i det nordiska och europeiska sammanhanget där författaren varit indragen i olika roller som medlem av jury, som opponent eller handledare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Lundberg, Anna. "Med flicktionen som vägvisare. Teatrala skolflickor i en postfeministisk era." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 31, no. 3 (August 21, 2020). http://dx.doi.org/10.5324/barn.v31i3.3739.

Full text
Abstract:
I den här artikeln undersöks mötet mellan scenkonst för unga, politiska aspekter av samtida svenskskola och feministiska teoretiska perspektiv. Mer precist undersöks vilka möjliga subjektspositionersom erbjuds unga flickor inom ramen för ett analyserat teaterstycke. Texten fokuserar fyra flickfigureri pjäsen Ännu mer om alla vi ADHD- och MVG-barn i Bullerbyn, som sattes upp 2011 på ung scen/öst, enav Sveriges mest progressiva teatrar som riktar sig till barn och ungdomar. Sverige har sedan 1970-talet en rik tradition vad gäller samhällsengagerad och konstnärligt avancerad scenkonstproduktion.Pjäsen behandlar de frågor som svensk skola brottats med under det senaste årtiondet: vilken kunskapräknas som viktig, och hur formar det de grupper och individer som ingår i det svenska skolsystemet?I linje med det vetenskapliga fältet feministisk kulturanalys utgör artikeln ett möte mellan pjästext/uppsättning och de teoretiska perspektiv artikelförfattaren valt att utgå ifrån. Texten är på så sätt en teoretiskt informerad läsning av den politiska situation flickorna i pjäsen bebor. Centralt i sammanhangetär begreppet postfeminism. Genom kreativt akademiskt skrivande och med hjälp av begreppet postfeminism visar texten på det handlingsutrymme och de begränsningar som de fyra flickornas fiktiva subjektpositioner innebär.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Konstnärlig"

1

Bergström, Inger. "KONSTNÄRLIG PROCESS - SSECORP GILRÄNTSNOK : att beskriva det konstnärliga görandet." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33407.

Full text
Abstract:
Denna masteruppsats har formen av en vetenskaplig essä. Dess syfte är att försöka synliggöra vad en bildkonstnärlig process är, undersöka hur den kan beskrivas och på vilket sätt den bygger på kunskap. Uppsatsens första del tar sin utgångspunkt i en berättelse där en konstnärlig process beskrivs och den andra delen i intervjuer med tre verksamma bildkonstnärer. Berättelsen och intervjuerna utgör undersökningens empiriska material och utifrån detta reflekteras och diskuteras olika teman. Ett teoretiskt perspektiv är här filosofen John Deweys begreppsvärld där erfarenhet, handling och görande blir viktiga aspekter. Uppsatsen försöker bryta med förväntningar kring vad en konstnärlig process är såsom exempelvis enbart ett uttryck för personlighet eller som ett direkt uttryck av känslor. Istället lyfts det konstnärliga görandet fram som något som i allra högsta grad bygger på skicklighet och tillägnad kunskap. Den konstnärliga processen beskrivs ha en svårfångad karaktär, därför ägnas sista delen av uppsatsen åt att även diskutera syftets relevans. Här lyfts andra konstnärliga utövares och forskares formuleringar kring konstnärliga processer fram. Frågor ställs kring vad som händer när kunskapsbegrepp används för att beskriva en konstnärlig process och den konstnärliga praktikens relation till det textuella berörs.
This master's thesis has the form of a scientific essay. Its purpose is to try to make visible what a visually artistic process is, investigate how it may be described and in what way it is based on knowledge. The first part of the essay is based on a story in which an artistic process is described and the second part on interviews with three active artists. The story and the interviews together make up the empirical material of the investigation and based on this, different themes are reflected and discussed. A theoretical perspective here is the conceptual world of philosopher John Dewey, in which experience, action and doing are important aspects. The paper tries to break down expectations regarding what an artistic process is, such as a mere expression of personality or a direct expression of emotions. Instead, the artistic performance is brought forward as something which to a great extent is based on skill and acquired knowledge. The artistic process is described as having an elusive character and therefore the last part of the essay is also dedicated to discussing the relevance of the purpose. Here are presented phrasings by other artistic practitioners and researchers’ in regards to artistic processes. Questions are asked regarding what happens when knowledge concepts are used to describe an artistic process, and the relationship between the artistic practice and the textual is touched upon.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Westling, Simon. "Nyfikenhet i relation till konstnärlig process och presentation." Thesis, Konstfack, Ädellab/Metallformgivning, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-175.

Full text
Abstract:
The curious nature of humans has been the puzzle of psychologists, philosophers and scientists since the time we began to use those terms. Why are we curious? Why do we behave the way we do and why? The span of views on curiosity covers all. From being viewed as part of our animalistic nature and compared to instincts, to be viewed as a virtue to scientists and the reason behind why we explore space. Behaviorists tried to define it as an innate drive and some say that it has a crucial role in our ability to learn and understand. The science around curiosity reached its peak in two separate waves during the 1960s and 1970s and modern psychology has been revolving around the views defined by those two waves of popularity since then. I find that through art history, psychology has been a popular theme but where is the discussion on curiosity? There is a vast amount of work regarding how an object or environment can stimulate curiosity in a human to the point where an object can actually manipulate and change the behavior of a human being. In this essay I focus on the link between curiosity and art. What actually happens in the head of an art viewer when he goes to an exhibition? And how has artists and galleries been working with these mechanism?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Christoffersson, Johan. "Ögonblick. Om konstnärlig kreativitet." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-860.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hannfors, Victoria. "Konstnärlig talang ur ett livsvärldsperspektiv." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-1440.

Full text
Abstract:

I västvärlden ges talang ett stort utrymme för att definiera konsten och konstnären, men vistannar sällan upp för att fundera över vad talang innebär. I forskning tenderar den att sesantingen som ett odefinierat personlighetsdrag eller som en del av populära konstnärsmyteroch därtill är det också vanligt att talang används som en underliggande premiss snarare änsom ett eget undersökningsområde. I den här uppsatsen ställs den konstnärliga talangen underlupp då en beskrivning görs av fenomenet som meningsfullt såväl på ett personligt som socialtplan. Studiens fokus ligger också på hur talangen urskiljs och integreras i den konstnärligtverksamma människans liv och blir en del av hennes vardag, samt vilken roll detta urskiljandeav talang har i relation till konstnärlig aktivitet. Undersökningen lutar sig mot ettfenomenologiskt livsvärldsperspektiv och grundar sig i djupintervjuer med fem musikalisktoch bildkonstnärligt aktiva människor i olika åldrar och livssituationer. Resultatet visar blandannat på att urskiljandet av talang börjar i rörelsen mellan utövande och ett distanseratbekräftande vilket resulterar i att talangen blir manifest för dess bärare och för omgivningen.Samtidigt måste talangen sjunka undan ur medvetandet som ett osynligt vara för att fungera.Den funktion som talangen har i förhållande till det konstnärliga utövandet är som en levdförståelse av ett konstnärligt fält men upplevelsen av att ha en talang är också en faktor i mereller mindre livsavgörande val och en angelägenhet i det sociala spelet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Håkansson, Fredrik. "Kunskap i en konstnärlig process." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31794.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att reda ut vad för kunskaper som möjligen kommer fram och hur elever konstruerar kunskap via en konstnärlig process. Jag följer under ett halvårs tid eleverna i årskurs nio på en skola som arbetar i projektform tillsammans med en konstnär. Min metod är att observera hur eleverna förhåller sig mellan ett innehåll – att veta, känna till, förstå och ett görande – olika former av färdigheter samt hur kunskapskonstruktionen kan ske via en resa mellan det bekanta och det obekanta. Mitt arbete visar att via en konstnärlig process i en pedagogisk miljö har eleven möjlighet att konstruera olika former av teoretiska och produktiva kunskaper såväl som praktisk klokhet. Min slutsats är dock att det kanske viktigaste eleven lära sig av ett skapande projektarbete är själva metoden; en form av strategisk kunskap. Skolan kan bli ett forum för att utveckla kreativ kompetens; förmågan att hitta nyskapande och produktiva lösningar på problem.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Anshelm, Isak. "Antropocen i en konstnärlig praktik." Thesis, Kungl. Konsthögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kkh:diva-216.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Halén, Linda, and Camilla Åhlén. "”Konstnärlig frihet är väl inte bara att provocera ” : – en kvalitativ studie av begreppet konstnärlig frihet." Thesis, Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-9124.

Full text
Abstract:

In Sweden, discussions about artistic freedom are common both in a political and media context. At the same time, the role of contemporary art in Sweden’s society continues to grow and contemporary art has become more visible to the public. In the present work, we analyze the ‘artistic freedom’ concept by examining what it stands for and how it is being used. Through our discussions of the ‘artistic freedom’ concept we demonstrate attitudes and needs of the Swedish Art community. These discussions provide an example of how you can approach abstract concepts in esthetic research. The data used in the present study was extracted from qualitative interviews conducted with five Swedish artists.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Bäcklund, Linnéa. "Från konstnärlig idé till konstnärligt ID : En introspektiv studie i fundamentala preferenser, autenticitet och andra musikaliska val." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3164.

Full text
Abstract:
Detta är en introspektiv studie om preferenser, autenticitet, andra musikaliska val och erfarenheter som formar ens uttryck och konstnärliga ID. Syftet med denna studie är att konkretisera vad som utgör mitt konstnärliga ID för att undersöka vilka konstnärliga aspekter och tendenser som förekommer i ett mindre urval av egna låtar och dess produktioner. Genom detta söker jag få större förståelse för vad ett konstnärligt ID är, vad som egentligen utgör det samt mitt egna uttryck. Studiens syfte är också att skaffa kunskap om vilka preferenser jag har och vilket arbetssätt som, för mig, genererar autenticitet. Efter en genomgång av min konstnärliga bakgrund, för att påvisa vad som format mig som musikskapare innan denna studie, har jag utfört min empiriska inventering. Där har jag brutit ner text, melodi, konceptuella idéer och produktionselement och på så vis analyserat mitt låtmaterials beståndsdelar. Jag upptäckte under arbetets gång att skriva mina låtar till akustiska instrument - för att på det viset skapa råmaterialet - innan produktionen tar vid, är arbetssättet som för mig skapar mest autenticitet. Jag kunde vidare, tack vare min djupdykning i det färdigproducerade materialet, urskilja tydliga komponenter som är återkommande i mina produktioner. Genom detta blev mina preferenser och tendenser tydliga och jag kunde därmed dra slutsatsen att grundstenarna i mitt konstnärliga ID utgörs av: Hur jag använder text på ett bildligt sätt, att jag överlag styrs sceniskt i mitt musikskapande, mitt melodispråk, hur jag nyttjar min röst samt generella ljudpreferenser. Men jag insåg även att ens konstnärliga ID utgörs av mer än bara grundstenarna. Dessa bör enbart ses som fundament, men ett komplett konstnärligt ID är i övrigt expansivt, rörligt och påverkas av ens sammanhang. Det vill säga allt som på något sätt lämnar ett intryck hos en själv, i kombination med ens egna driv och nyfikenhet. Jag upplever att jag efter denna studie fick en större förståelse för mitt egna uttryck samt ett förhöjt självförtroende i mitt egna skapande. Jag har fått insikt i vad mitt konstnärliga ID utgörs av.

Tillhörande ljudfiler är tillgänliga på länk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Ek, Jonny. "Transkribering som metod för konstnärlig utveckling." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3044.

Full text
Abstract:
By transcribing songs from the standard repertoire, and some selected jazz musicians' improvised solos over these songs, I have studied how transcribing affects my own artistic expression. Some of the musicians I have been inspired by are Barry Harris, Paul Chambers and Oscar Peterson. The songs I’ve chosen come from the standard jazz repertoire of the 1940's and 50's. The question in this work was whether it was possible to derive my own playing and improvising at my degree concert from the material I had studied during the course of this project.   The idea for this project came from my interest in transcribing as a method for developing my artistic expression as a jazz pianist. Furthermore, I had grown tired of using some commonly used sources of sheet music and chord progressions, such as the mobile application iReal or various fake books containing jazz standards, like the well known Real Book. The song sketches these contain can in some cases give a very misleading picture of the original versions of the songs.   First, I did a transcription of an early version of each song, to use as a reference point. Then, I transcribed solos by the selected musicians, as well as parts of my own solos recorded at both the very beginning of the project and at my degree concert. I then analyzed the transcriptions regarding phrasing, tone material and sound.   In the process of transcribing solos, I have tried to mimic the original recording as much as possible. Various tools were used, such as mobile applications, to make loops and change the tempo to help with transcribing.   By going back to transcribing early versions of jazz standards, I hope to have gained an increased understanding of the jazz genre that I love to play and listen to. Working with transcribing has also made me reflect on the piano from a historical perspective.   In this text, I discuss the challenge of staying neutral to the transcribed material during the degree concert. Did I play phrases because they were part of my vocabulary or because I remembered them from the transcriptions? I further discuss the issue of the time limit of the project, which made it difficult to assess the results of the work.   Transcribing my own solos has been very rewarding. It has helped me to concretize what I want to practice. For example, through transcribing I recognize how limited I am in certain keys compared to others.   In addition to some specific phrases, much of Barry Harris's overall playing has been integrated into my own, and he is also the musician who have had the greatest impact on my own style of playing, of the three I’ve studied for this project.

Medverkande musiker:

Jonny Ek - Piano

Jonathan Leidecker - Trummor

Tomas Sjödell - Kontrabas

Repertoar:

A Weaver Of Dreams (John Elliot, Victor Young)

I Can't Give You Anything But Love (Jimmy McHugh, Dorothy Fields)

Almost Like Being In Love (Frederick Loewe, Alan Jay Lerner)

The Very Thought Of You (Ray Noble)

East Of The Sun (Brooks Bowman)

My Foolish Heart (Victor Young, Ned Washington)

I'll Remember April (Gene de Paul, Patricia Johnston, Don Raye)

Nobody Else But Me (Jerome Kern, Oscar Hammerstein)

The Song Is You (Jerome Kern, Oscar Hammerstein)

Georgia On My Mind (Hoagy Carmichael, Stuart Gorell)

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Eklund, Eva Annie Kristina. "Veta utan att förstå : Konstnärlig yrkeslivsprocess." Thesis, Stockholms konstnärliga högskola, Institutionen för film och media, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uniarts:diva-640.

Full text
Abstract:
En icke tämjd berättelse om min yrkeslivsresa. Jag är driven från entreprenörskap, företagsledning och inkomst-status till konst och konstnärskapet. Texten är skriven ur känslan av flyk och ensamhet i mitt tidigare yrkesliv, i längtan att komma hem, via det okända, det outsägbara. Till det fria, sanna, inkomst-osäkra egna skapandet som självändamål.  ”Konsten är ständigt på flykt undan till nya gömslen, medan civilisationen inkräktar på urskogarna.” Hans Larsson: 'Intuition' sid 15
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Konstnärlig"

1

På jakt efter en konstnärlig teater. Helsingfors]: Söderströms, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Art: Den institutionella konstteorin, konstnärlig kvalitet, den internationella samtidskonsten. Nora: Nya Doxa, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Benesch, Henric. Kroppar under träd: En miljö för konstnärlig forskning / Henric Benesch. Göteborg: Göteborgs universitet, Konstnärliga fakulteten, c2010., 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Persson, Roland S. Psyke, stress och konstnärlig frihet: En ansats till en yrkesmusikalisk psykosomatik. Stockholm: KMH Förlaget, 1996.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Eriksson, Ann. Britta Reich Eriksson: Ett konstnärsliv. Stockholm: Sigma Förlag, 2014.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Lennart, Didoff, and Åström Paul, eds. Fragment av tid och rum: Antiken i konstnärligt ljus. Partille: P. Åströms forlag, 1986.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Rausing-Roos, Åsa. Textilkonstnären Maja Sjöström: Ett skaanskt-romerskt konstnärsliv. Stockholm: Carlssons, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Wiklund, Lisa. Kreativa liv: Konstnärligt arbete och kosmopolitisk vardag i Williamsburg, Brooklyn, New York. Göteborg: Makadam, 2013.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Utbildningsdepartementet, Sweden. Konst utan gränser: Möjligheter till samordning av verksamheten vid de konstnärliga högskolorna i Stockholm. Stockholm]: Regeringskansliet, 1998.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Boorstin, Daniel J. The creators: [a history of heroes of the imagination]. New York: Random House, 1992.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Konstnärlig"

1

Orehovs, Ivars. "LITTERÄRA OCH ANDRA KONSTNÄRLIGA EXEMPEL I INTERNATIONELL OLYMPISK KONTEXT." In Transit – 'Norden' och 'Europa', 296–312. Barkhuis, 2019. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctvggx29s.26.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Konstnärlig' for particular source types:
Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography