Relevant bibliographies by topics / Konstnärlig reflektion

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses

Academic literature on the topic 'Konstnärlig reflektion'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 14 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Konstnärlig reflektion.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Konstnärlig reflektion"

1

Stenström, Harald. "Några reflektioner över konstnärlig forskning, konstnärligt utvecklingsarbete, och konstnärlig verksamhet." Nordic Journal of Art and Research 3, no. 1 (2014). http://dx.doi.org/10.7577/information.v3i1.942.

Full text
Abstract:
I artikeln avhandlas nödvändigheten av attskilja mellan konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete respektive konstnärlig verksamhet. I artikeln argumenteras för att dessa skillnader finns och för att de bör definieras och klargöras av ansvariga myndigheter. Vidare hävdas att konstnärlig forskning bör ses som ett eget forskningsområde, en egen vetenskap, och jämställas med annan forskning/vetenskap, och på samma villkor. Detta mot bakgrund av den konstnärliga forskningens särskilda villkor under en tid av dess uppbyggnad och etablering. Slutligen argumenteras för nödvändigheten av forskarutbildning inom det konstnärliga området som såväl behörighets- som kvalificerings- och meriteringsgrundande för forskningsanslag och tjänster.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Gromark, Sten. "Mellan profession och akademi. Reflektioner kring arkitekturforskningens egenart." FormAkademisk - forskningstidsskrift for design og designdidaktikk 2, no. 1 (2009). http://dx.doi.org/10.7577/formakademisk.56.

Full text
Abstract:
SammanfattningArtikeln vill belysa frågan om arkitekturforskningens egenart som forskningsdisciplin med hänsyn till dess kritiska betydelse för arkitektyrkets professionella och akademiska framtid. Frågan sträcker sig långt utanför den arkitektoniska eller konstnärliga världens begränsningar och uppfordrar till att inom hela forskningssamhället pröva radikalt nya begrepp om vetenskaplighet och kanske i synnerhet pröva gränserna för var skillnaden går mellan strikt vetenskaplig sanning i en absolut mening och vad som är en professionsrelevant kunskap. Kan det vara så att den nya profil för forskning i och om arkitektur som ser ut att växa fram håller på att bryta ny mark och öppna nya forskningsfronter ur metodologisk synvinkel inom ett vidare vetenskapssamhälle? Kan vi göra en skillnad mellan forskning om arkitektur och den utforskande handling som ryms i den gestaltande akten som sådan, i en utforskande arkitektur? Framställningen bygger på ett underlag av ett antal aktuella avhandlingar i det nordiska och europeiska sammanhanget där författaren varit indragen i olika roller som medlem av jury, som opponent eller handledare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Konstnärlig reflektion"

1

Wadman, Fredrik. "Konstnärlig kandidatexamen : programblad och reflektion inom examensarbete." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1474.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Gustafsson-Ny, Isabell. "Att göra : reflektion kring en konstnärlig och inre process." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2052.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Bäcklund, Linnéa. "Från konstnärlig idé till konstnärligt ID : En introspektiv studie i fundamentala preferenser, autenticitet och andra musikaliska val." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3164.

Full text
Abstract:
Detta är en introspektiv studie om preferenser, autenticitet, andra musikaliska val och erfarenheter som formar ens uttryck och konstnärliga ID. Syftet med denna studie är att konkretisera vad som utgör mitt konstnärliga ID för att undersöka vilka konstnärliga aspekter och tendenser som förekommer i ett mindre urval av egna låtar och dess produktioner. Genom detta söker jag få större förståelse för vad ett konstnärligt ID är, vad som egentligen utgör det samt mitt egna uttryck. Studiens syfte är också att skaffa kunskap om vilka preferenser jag har och vilket arbetssätt som, för mig, genererar autenticitet. Efter en genomgång av min konstnärliga bakgrund, för att påvisa vad som format mig som musikskapare innan denna studie, har jag utfört min empiriska inventering. Där har jag brutit ner text, melodi, konceptuella idéer och produktionselement och på så vis analyserat mitt låtmaterials beståndsdelar. Jag upptäckte under arbetets gång att skriva mina låtar till akustiska instrument - för att på det viset skapa råmaterialet - innan produktionen tar vid, är arbetssättet som för mig skapar mest autenticitet. Jag kunde vidare, tack vare min djupdykning i det färdigproducerade materialet, urskilja tydliga komponenter som är återkommande i mina produktioner. Genom detta blev mina preferenser och tendenser tydliga och jag kunde därmed dra slutsatsen att grundstenarna i mitt konstnärliga ID utgörs av: Hur jag använder text på ett bildligt sätt, att jag överlag styrs sceniskt i mitt musikskapande, mitt melodispråk, hur jag nyttjar min röst samt generella ljudpreferenser. Men jag insåg även att ens konstnärliga ID utgörs av mer än bara grundstenarna. Dessa bör enbart ses som fundament, men ett komplett konstnärligt ID är i övrigt expansivt, rörligt och påverkas av ens sammanhang. Det vill säga allt som på något sätt lämnar ett intryck hos en själv, i kombination med ens egna driv och nyfikenhet. Jag upplever att jag efter denna studie fick en större förståelse för mitt egna uttryck samt ett förhöjt självförtroende i mitt egna skapande. Jag har fått insikt i vad mitt konstnärliga ID utgörs av.

Tillhörande ljudfiler är tillgänliga på länk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Diesen, Clara. "Sända och ta emot : Essä, svarta speglar, 2019." Thesis, Stockholms konstnärliga högskola, Institutionen för skådespeleri, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uniarts:diva-627.

Full text
Abstract:
Författaren till essän Clara Diesen arbetar i två olika discipliner och under programmet Svarta speglar får hon tillfälle att skärskåda sin konstnärliga praktik, då det interdisciplinära programmet Svarta speglar arbetar med konstnärliga processer med fokus på den egna praktiken. Genom olika metoder har den kreativa processen rannsakats och uppdaterats. Denna essä tar upp några aspekter av vad som kommit fram under utbildningen och på vilket sätt. Sända och ta emot i titeln syftar på en bild för kommunikation i form av avsändare (av konst) och mottagare av densamma.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Bernerstedt, Karin. "Skriftlig reflektion vid konstnärlig gestaltning : En studie ev elevers erfarenheter på gymnasieskolans Estetiska prgram Bild och Formgivning." Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-3298.

Full text
Abstract:
Abstrakt Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever, efter avslutade studier på Estetiska Programmet Bild och formgivning, ser på att ha arbetat med skriftlig reflektion i samband med konstnärlig gestaltning. Uppsatsen har sin utgångspunkt i begreppet reflektion samt hur reflektion kan relateras till upplevelsen av lärande och därmed indirekt också till en känsla av mening för eleven. Det empiriska materialet består av intervjuer med fyra av mina före detta elever. Intervjuerna inleddes med att de fick läsa en skriftlig reflektion de själva gjort efter en gestaltningsuppgift i Form under åk 2.  Målet med samtalen var att producera kunskap om elevers uppfattningar om denna arbetsform på Estetiska programmet Bild och Formgivning. Intervjuerna analyseras med utgångspunkt i Jerome Bruners syn på utbildning och skola, formulerade i ett antal teser i boken Kulturens väv. Bruners perspektiv är det psykokulturella. Han menar att utbildningsteorier med nödvändighet måste växa fram i ett samspel mellan insikter om det mänskliga medvetandet och kunskaper om skola och utbildning som situerade i det aktuella samhället. I bearbetningen och analysen av intervjuerna framkommer att för intervjupersonerna har den skriftliga reflektionen positivt påverkat möjligheten till medvetenhet om sitt lärande och förmågan att värdera sitt arbete relaterat till undervisningen. De har sett hur de har tänkt och hur de har lärt sig. De har blivit medvetna om sin arbetsprocess och sin egen kunskapsutveckling, vilket har påverkat hur de arbetat fortsättningsvis med olika gestaltningsuppgifter. Genom att skriva arbetslogg i projektarbeten som blogg har en ömsesidig lärogemenskap gjorts möjlig på ett nytt sätt. Tre av de fyra intervjupersonerna menade att responsen från läraren på den skriftliga reflektionen var mycket betydelsefull. Detta kan tolkas som att en bekräftelse på att de kan kommunicera i en konstnärlig kontext upplevs som viktig. För en av eleverna var betydelsen av den egna reflektionen, som tycktes underlättas av att externaliseras i skrift, så stor att lärarresponsen var av underordnad betydelse.    Reflekterandet i klassrummet, det skriftliga, personliga, och det gemensamma i klassen bidrar till det fortsatta gemensamma konstruerandet av det vi kallar samhället, där visuell kultur är en del och om vi som lärare förmår låta eleverna själva formulera sig, även bidrar till en grund för en individuell handlingsmöjlighet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Bergström, Inger. "I mitt görande : Hur kan ett konstnärligt kunskapsutövande beskrivas och reflekteras?" Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-24338.

Full text
Abstract:
Denna vetenskapliga essä har som syfte att undersöka ett konstnärligt kunskapsutövande.Utgångspunkt tas i berättelser kring det egna görandet för att därefter lyfta in teoretiskaperspektiv på kunskapsprocesserna. Essän prövar att se på det konstnärliga utövandet som enform av praktisk kunskap och reflekterar kring hur denna kunskapsform kan beskrivas. Texten försöker speciellt fånga det som är svårast att beskriva i en konstnärlig process – inte det tekniska hantverkskunnandet, inte den teoretiska omgivande diskursen, utan den ickelinjära process där tankar och infall transformeras till en konstnärlig gestaltning. Vikt läggs vid att belysa reflektionsbegreppet och undersöka var, när och hur konstnärenreflekterar i sitt görande. Tankegångar från bland annat Donald Schön, Gilbert Ryle och ArtoHaapala inkluderas. Den konstnärliga praktikens förhållande till vetenskap, text och teoridiskuteras. Essän lyfter fram angelägenheten av att uppmärksamma kunskapsprocesser som inte så lätt kan inordnas under formaliserad kunskap.
The aim of this scientific essay is to explore specific knowledge and experiences within anartistic practice. The starting point of the essay is in the stories of and around making anddoing as a theoretical perspective is introduced to the processes of knowledge production. Theessay wants to examine the artistic practice as a form of practical knowledge and reflect uponhow this form of knowledge can be delineated. The text especially tries to capture whatconceivably is the most difficult aspect to describe of an artistic process. This would not bethe technical craft skill, not the ambient theoretical discourse but rather the nonlinear processof transforming ideas into an artistic form. The essay also emphasizes the issues surroundingthe concepts of reflection, discussing where, when and how an artist reflects within her ownmaking. References from e.g. Donald Schön, Gilbert Ryle and Arto Haapala are included.How the artistic practice is related to science, text and theory is also discussed. The essaywants to accentuate the importance of observing those processes of knowledge productionwhich not easily can be placed within formalized forms of knowledge.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Eriksson, Bård. "Examensarbete : skriftlig reflektion inom självständigt, konstnärligt arbete." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1464.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Dahlkvist, Gudrun. "Examensarbete : skriftlig reflektion inom självständigt, konstnärligt arbete." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1470.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Eriksson, Markus. "Lärkskogsvägen : skriftlig reflektion inom självständigt, konstnärligt arbete." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1395.

Full text
Abstract:
I detta arbete har jag, Markus Eriksson, och Gustav Löfstrand samarbetat och skapat 7 instrumentala musikstycken av filmmusikkaraktär. Vi har båda som mål att i framtiden skriva musik till film och tänker använda resultatet av detta arbete som en del av vår gemensamma portfolio. Då vi inte haft något bildmaterial att utgå ifrån, har vi i text skrivit egna scenarion. Dessa utspelar sig i fyra olika lägenheter i ett hyreshus och skildrar människorna som bor i huset och deras vardag. Anledningen till att vi gjorde det var för att ge oss själva något dramaturgiskt att utgå ifrån och gestalta med hjälp av musiken. Detta resulterade i ett scenario för varje lägenhet. Vi komponerade då ett musikstycke till var och ett av dessa scenarion, samt ett stycke som gestaltar miljön utanför huset, ett stycke som är en sorts introduktion till projektet och ett som symboliserar trapphuset. För att underlätta arbetet enades vi tidigt om ett arbetssätt vi trodde skulle fungera bra för oss. Arbetet planerade vi att utföra dagtid mellan kl. nio och fem där den första perioden helt och hållet bestod av komposition. Vi bollade idéer, skissade och dokumenterade det vi gjorde med enkla demoinspelningar. Det sistnämnda var främst av anledningen att undvika att fastna i detaljer, t ex att ställa in rätt ljud och istället fokusera fullt ut på kompositionerna samt låta idéerna få tid att landa. Därefter följde inspelning och slutproduktion. Under inspelningen valde vi att inte ge de musiker vi tog hjälp av noter. Istället spelade vi upp melodier och stämmor och berättade vad musiken var tänkt att gestalta och bollade våra grundläggande musikaliska idéer med dem. Detta var av anledningen att vi ville öppna upp för att låta musikerna komma med egna idéer och värna om det intuitiva. Vi arbetade även mycket med improvisation. Det var mycket intressant att se hur vårt samarbete fungerade och utvecklades under arbetets gång och även hur de arbetssätt vi enats om påverkade oss. Slutligen resulterade projektet i 7 musikstycken som vi tillsammans komponerat, spelat in, producerat och mixat.

Bilaga: 1 CD

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Lindgren, Kajsa. "Dolt ljudlandskap : reflektioner över fältinspelningar och konstnärlig frihet." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2406.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography