To see the other types of publications on this topic, follow the link: Konstnärlig.

Dissertations / Theses on the topic 'Konstnärlig'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Konstnärlig.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Bergström, Inger. "KONSTNÄRLIG PROCESS - SSECORP GILRÄNTSNOK : att beskriva det konstnärliga görandet." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33407.

Full text
Abstract:
Denna masteruppsats har formen av en vetenskaplig essä. Dess syfte är att försöka synliggöra vad en bildkonstnärlig process är, undersöka hur den kan beskrivas och på vilket sätt den bygger på kunskap. Uppsatsens första del tar sin utgångspunkt i en berättelse där en konstnärlig process beskrivs och den andra delen i intervjuer med tre verksamma bildkonstnärer. Berättelsen och intervjuerna utgör undersökningens empiriska material och utifrån detta reflekteras och diskuteras olika teman. Ett teoretiskt perspektiv är här filosofen John Deweys begreppsvärld där erfarenhet, handling och görande blir viktiga aspekter. Uppsatsen försöker bryta med förväntningar kring vad en konstnärlig process är såsom exempelvis enbart ett uttryck för personlighet eller som ett direkt uttryck av känslor. Istället lyfts det konstnärliga görandet fram som något som i allra högsta grad bygger på skicklighet och tillägnad kunskap. Den konstnärliga processen beskrivs ha en svårfångad karaktär, därför ägnas sista delen av uppsatsen åt att även diskutera syftets relevans. Här lyfts andra konstnärliga utövares och forskares formuleringar kring konstnärliga processer fram. Frågor ställs kring vad som händer när kunskapsbegrepp används för att beskriva en konstnärlig process och den konstnärliga praktikens relation till det textuella berörs.
This master's thesis has the form of a scientific essay. Its purpose is to try to make visible what a visually artistic process is, investigate how it may be described and in what way it is based on knowledge. The first part of the essay is based on a story in which an artistic process is described and the second part on interviews with three active artists. The story and the interviews together make up the empirical material of the investigation and based on this, different themes are reflected and discussed. A theoretical perspective here is the conceptual world of philosopher John Dewey, in which experience, action and doing are important aspects. The paper tries to break down expectations regarding what an artistic process is, such as a mere expression of personality or a direct expression of emotions. Instead, the artistic performance is brought forward as something which to a great extent is based on skill and acquired knowledge. The artistic process is described as having an elusive character and therefore the last part of the essay is also dedicated to discussing the relevance of the purpose. Here are presented phrasings by other artistic practitioners and researchers’ in regards to artistic processes. Questions are asked regarding what happens when knowledge concepts are used to describe an artistic process, and the relationship between the artistic practice and the textual is touched upon.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Westling, Simon. "Nyfikenhet i relation till konstnärlig process och presentation." Thesis, Konstfack, Ädellab/Metallformgivning, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-175.

Full text
Abstract:
The curious nature of humans has been the puzzle of psychologists, philosophers and scientists since the time we began to use those terms. Why are we curious? Why do we behave the way we do and why? The span of views on curiosity covers all. From being viewed as part of our animalistic nature and compared to instincts, to be viewed as a virtue to scientists and the reason behind why we explore space. Behaviorists tried to define it as an innate drive and some say that it has a crucial role in our ability to learn and understand. The science around curiosity reached its peak in two separate waves during the 1960s and 1970s and modern psychology has been revolving around the views defined by those two waves of popularity since then. I find that through art history, psychology has been a popular theme but where is the discussion on curiosity? There is a vast amount of work regarding how an object or environment can stimulate curiosity in a human to the point where an object can actually manipulate and change the behavior of a human being. In this essay I focus on the link between curiosity and art. What actually happens in the head of an art viewer when he goes to an exhibition? And how has artists and galleries been working with these mechanism?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Christoffersson, Johan. "Ögonblick. Om konstnärlig kreativitet." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-860.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hannfors, Victoria. "Konstnärlig talang ur ett livsvärldsperspektiv." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-1440.

Full text
Abstract:

I västvärlden ges talang ett stort utrymme för att definiera konsten och konstnären, men vistannar sällan upp för att fundera över vad talang innebär. I forskning tenderar den att sesantingen som ett odefinierat personlighetsdrag eller som en del av populära konstnärsmyteroch därtill är det också vanligt att talang används som en underliggande premiss snarare änsom ett eget undersökningsområde. I den här uppsatsen ställs den konstnärliga talangen underlupp då en beskrivning görs av fenomenet som meningsfullt såväl på ett personligt som socialtplan. Studiens fokus ligger också på hur talangen urskiljs och integreras i den konstnärligtverksamma människans liv och blir en del av hennes vardag, samt vilken roll detta urskiljandeav talang har i relation till konstnärlig aktivitet. Undersökningen lutar sig mot ettfenomenologiskt livsvärldsperspektiv och grundar sig i djupintervjuer med fem musikalisktoch bildkonstnärligt aktiva människor i olika åldrar och livssituationer. Resultatet visar blandannat på att urskiljandet av talang börjar i rörelsen mellan utövande och ett distanseratbekräftande vilket resulterar i att talangen blir manifest för dess bärare och för omgivningen.Samtidigt måste talangen sjunka undan ur medvetandet som ett osynligt vara för att fungera.Den funktion som talangen har i förhållande till det konstnärliga utövandet är som en levdförståelse av ett konstnärligt fält men upplevelsen av att ha en talang är också en faktor i mereller mindre livsavgörande val och en angelägenhet i det sociala spelet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Håkansson, Fredrik. "Kunskap i en konstnärlig process." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31794.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att reda ut vad för kunskaper som möjligen kommer fram och hur elever konstruerar kunskap via en konstnärlig process. Jag följer under ett halvårs tid eleverna i årskurs nio på en skola som arbetar i projektform tillsammans med en konstnär. Min metod är att observera hur eleverna förhåller sig mellan ett innehåll – att veta, känna till, förstå och ett görande – olika former av färdigheter samt hur kunskapskonstruktionen kan ske via en resa mellan det bekanta och det obekanta. Mitt arbete visar att via en konstnärlig process i en pedagogisk miljö har eleven möjlighet att konstruera olika former av teoretiska och produktiva kunskaper såväl som praktisk klokhet. Min slutsats är dock att det kanske viktigaste eleven lära sig av ett skapande projektarbete är själva metoden; en form av strategisk kunskap. Skolan kan bli ett forum för att utveckla kreativ kompetens; förmågan att hitta nyskapande och produktiva lösningar på problem.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Anshelm, Isak. "Antropocen i en konstnärlig praktik." Thesis, Kungl. Konsthögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kkh:diva-216.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Halén, Linda, and Camilla Åhlén. "”Konstnärlig frihet är väl inte bara att provocera ” : – en kvalitativ studie av begreppet konstnärlig frihet." Thesis, Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-9124.

Full text
Abstract:

In Sweden, discussions about artistic freedom are common both in a political and media context. At the same time, the role of contemporary art in Sweden’s society continues to grow and contemporary art has become more visible to the public. In the present work, we analyze the ‘artistic freedom’ concept by examining what it stands for and how it is being used. Through our discussions of the ‘artistic freedom’ concept we demonstrate attitudes and needs of the Swedish Art community. These discussions provide an example of how you can approach abstract concepts in esthetic research. The data used in the present study was extracted from qualitative interviews conducted with five Swedish artists.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Bäcklund, Linnéa. "Från konstnärlig idé till konstnärligt ID : En introspektiv studie i fundamentala preferenser, autenticitet och andra musikaliska val." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3164.

Full text
Abstract:
Detta är en introspektiv studie om preferenser, autenticitet, andra musikaliska val och erfarenheter som formar ens uttryck och konstnärliga ID. Syftet med denna studie är att konkretisera vad som utgör mitt konstnärliga ID för att undersöka vilka konstnärliga aspekter och tendenser som förekommer i ett mindre urval av egna låtar och dess produktioner. Genom detta söker jag få större förståelse för vad ett konstnärligt ID är, vad som egentligen utgör det samt mitt egna uttryck. Studiens syfte är också att skaffa kunskap om vilka preferenser jag har och vilket arbetssätt som, för mig, genererar autenticitet. Efter en genomgång av min konstnärliga bakgrund, för att påvisa vad som format mig som musikskapare innan denna studie, har jag utfört min empiriska inventering. Där har jag brutit ner text, melodi, konceptuella idéer och produktionselement och på så vis analyserat mitt låtmaterials beståndsdelar. Jag upptäckte under arbetets gång att skriva mina låtar till akustiska instrument - för att på det viset skapa råmaterialet - innan produktionen tar vid, är arbetssättet som för mig skapar mest autenticitet. Jag kunde vidare, tack vare min djupdykning i det färdigproducerade materialet, urskilja tydliga komponenter som är återkommande i mina produktioner. Genom detta blev mina preferenser och tendenser tydliga och jag kunde därmed dra slutsatsen att grundstenarna i mitt konstnärliga ID utgörs av: Hur jag använder text på ett bildligt sätt, att jag överlag styrs sceniskt i mitt musikskapande, mitt melodispråk, hur jag nyttjar min röst samt generella ljudpreferenser. Men jag insåg även att ens konstnärliga ID utgörs av mer än bara grundstenarna. Dessa bör enbart ses som fundament, men ett komplett konstnärligt ID är i övrigt expansivt, rörligt och påverkas av ens sammanhang. Det vill säga allt som på något sätt lämnar ett intryck hos en själv, i kombination med ens egna driv och nyfikenhet. Jag upplever att jag efter denna studie fick en större förståelse för mitt egna uttryck samt ett förhöjt självförtroende i mitt egna skapande. Jag har fått insikt i vad mitt konstnärliga ID utgörs av.

Tillhörande ljudfiler är tillgänliga på länk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Ek, Jonny. "Transkribering som metod för konstnärlig utveckling." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3044.

Full text
Abstract:
By transcribing songs from the standard repertoire, and some selected jazz musicians' improvised solos over these songs, I have studied how transcribing affects my own artistic expression. Some of the musicians I have been inspired by are Barry Harris, Paul Chambers and Oscar Peterson. The songs I’ve chosen come from the standard jazz repertoire of the 1940's and 50's. The question in this work was whether it was possible to derive my own playing and improvising at my degree concert from the material I had studied during the course of this project.   The idea for this project came from my interest in transcribing as a method for developing my artistic expression as a jazz pianist. Furthermore, I had grown tired of using some commonly used sources of sheet music and chord progressions, such as the mobile application iReal or various fake books containing jazz standards, like the well known Real Book. The song sketches these contain can in some cases give a very misleading picture of the original versions of the songs.   First, I did a transcription of an early version of each song, to use as a reference point. Then, I transcribed solos by the selected musicians, as well as parts of my own solos recorded at both the very beginning of the project and at my degree concert. I then analyzed the transcriptions regarding phrasing, tone material and sound.   In the process of transcribing solos, I have tried to mimic the original recording as much as possible. Various tools were used, such as mobile applications, to make loops and change the tempo to help with transcribing.   By going back to transcribing early versions of jazz standards, I hope to have gained an increased understanding of the jazz genre that I love to play and listen to. Working with transcribing has also made me reflect on the piano from a historical perspective.   In this text, I discuss the challenge of staying neutral to the transcribed material during the degree concert. Did I play phrases because they were part of my vocabulary or because I remembered them from the transcriptions? I further discuss the issue of the time limit of the project, which made it difficult to assess the results of the work.   Transcribing my own solos has been very rewarding. It has helped me to concretize what I want to practice. For example, through transcribing I recognize how limited I am in certain keys compared to others.   In addition to some specific phrases, much of Barry Harris's overall playing has been integrated into my own, and he is also the musician who have had the greatest impact on my own style of playing, of the three I’ve studied for this project.

Medverkande musiker:

Jonny Ek - Piano

Jonathan Leidecker - Trummor

Tomas Sjödell - Kontrabas

Repertoar:

A Weaver Of Dreams (John Elliot, Victor Young)

I Can't Give You Anything But Love (Jimmy McHugh, Dorothy Fields)

Almost Like Being In Love (Frederick Loewe, Alan Jay Lerner)

The Very Thought Of You (Ray Noble)

East Of The Sun (Brooks Bowman)

My Foolish Heart (Victor Young, Ned Washington)

I'll Remember April (Gene de Paul, Patricia Johnston, Don Raye)

Nobody Else But Me (Jerome Kern, Oscar Hammerstein)

The Song Is You (Jerome Kern, Oscar Hammerstein)

Georgia On My Mind (Hoagy Carmichael, Stuart Gorell)

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Eklund, Eva Annie Kristina. "Veta utan att förstå : Konstnärlig yrkeslivsprocess." Thesis, Stockholms konstnärliga högskola, Institutionen för film och media, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uniarts:diva-640.

Full text
Abstract:
En icke tämjd berättelse om min yrkeslivsresa. Jag är driven från entreprenörskap, företagsledning och inkomst-status till konst och konstnärskapet. Texten är skriven ur känslan av flyk och ensamhet i mitt tidigare yrkesliv, i längtan att komma hem, via det okända, det outsägbara. Till det fria, sanna, inkomst-osäkra egna skapandet som självändamål.  ”Konsten är ständigt på flykt undan till nya gömslen, medan civilisationen inkräktar på urskogarna.” Hans Larsson: 'Intuition' sid 15
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Wadman, Fredrik. "Konstnärlig kandidatexamen : programblad och reflektion inom examensarbete." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1474.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Lundh, Gustaf. "Kontrapunkt, ljudprogrammering och spektromorfologi : mot konstnärlig frihet." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2793.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Östman, Tova. "Som en mjuk, gosig, melodisk soffa : En konstnärlig undersökning om att anpassa sina konstnärliga val utifrån en extern producents vision." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-94186.

Full text
Abstract:
I det här arbetet har jag analyserat hur det är att anpassa mina konstnärliga val utifrån en extern producents vision. Jag har undersökt ämnet genom att skapa två olika musikaliska produktioner till en och samma låt. Den ena produktionen är skapad utifrån min vision och den andra produktionen är utformad utifrån en extern producents vision. För att skapa en tydlig bild om målet med visionerna har jag använt mig av referenslåtar som inspiration. På detaljnivå har jag analyserat referenslåtarna utifrån sound, arrangering och instrumentering för att kunna förstå hur de har uppnått det musikaliska verket. I slutet av arbetet har jag jämfört mina versioner och den externa producentens versioner för att se vad som skiljer produktionerna åt. Jag har också reflekterat och analyserat över de olika processerna samt hur jag upplevt att anpassa mina konstnärliga val. Genom att utföra arbetet har jag lärt mig hur viktigt det är med ett bra samarbete, god kommunikation samt förståelse för någon annans vision. Att också behöva ställa om och producera låten på nytt fast i en annan riktning har varit motigt. Utöver det har jag lärt mig att det är viktigt att vara öppen för andras idéer och tankar och att slutresultatet då kan överraska en.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Larsson, Byström Birgitta. "Att göra konst är inget hokus pokus : Om att göra en konstnärlig process begriplig och användbar i en undervisningskontext." Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-4597.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Heuberger, Sarah. "Wolfgang Tillmans : Konstnärlig utställningspraktik mellan tradition och alternativ." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-131400.

Full text
Abstract:
The thesis catches  up a phenomenon in contemporary exhibition practice: the presentation of art beyond traditional platforms such as museums and galeries. It is the Berlin based nightclub Berghain that in this case study is object for an analysis of an alternative art space. The two photographies Ostgut Freischwimmer rechts and Ostgut Freischwimmer links of the german artist Wolfgang Tillmans were to be seen there after being sold to art museums in Switzerland exhibited together with other works of the collection at Fondation Beyeler. The comparison of the club as the new and alternative and the museum as the traditional and institutional is the specific concern of the work: on which institutional structures is the staging of art based  on and how can they be altered and contrasted by means of place and exhibition features. The meaning of art is determined by its physical setting and the institutional and ideological constituencies that are lying behind it. This interconnection is examined by terms of Henri Lefebvre social space and Arthur C. Danto and George Dickie. Contextualisation, categorisation and the creation of an aura of theory as well as established roles and hirarchies determine the institutionalized artwold and are reverted in the attempt to create an alternative space. The creation of the new is based on its differentiation from the traditional and is therefore to be seen as a concept, a repetition of structures that is filled with new contents. In his function of curator to both of the exhibitions, Wolfgang Tillmans extends his artistical practice over the medium of photography - by this way, the pictures meaning is transcending its visuality and interacts with the space, communicating different values in different situations. The comparison of the the two exhibition sites shows: silence is replaced by sound, contemplation is replaced by movement, history and context by nowness and momentarity.  But still is the exhibition of art is bound to structures. The question therefore should not concentrate on finding an alternative beyond institutional structures, but on which kind of institution it could be that expresses the intended meaning of an art work. By this terms, the argument can be traced back to Wolfgang Tillmans himself and both his personal, artistic and curatorial world view:  imagining an anti-hirarchical culture in which no one is to claim the truth further than in its own immediate moment of experiencing it
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Hulthén, Hanna. "Hur jag använder privat material i konstnärlig praktik." Thesis, Konstfack, Institutionen för Konst (K), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6112.

Full text
Abstract:
Jag vill med den här texten formulera stommen för min konstnärliga praktik. Innehållet kommer i grunden baseras på mina egna iakttagelser, tankar och resonemang om hur jag förhåller mig till att använda mig av ett privat material i min konst. Vad är svårigheterna för mig med att arbeta med ett privat material? Hur viktigt är det för mig att vara tydlig med mitt ärende och redogöra verkens ursprung? Hur förhåller jag mig till att ha kontroll i mitt skapande och i ett uppvisande?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Ghasemi, Hansson Fanny. "Konstnärlig frihet och censur i Iran och Sverige." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-83425.

Full text
Abstract:
Det här arbetet handlar om konstnärlig frihet och censur, hur det drabbar människor på olika sätt i olika länder. Genom att lyfta personliga berättelser av censur med hjälp av intervju och grafisk design hoppas jag öka förståelse människor emellan men även lyfta vikten av demokrati och konstnärlig frihet. Iran och Sverige är två på många sätt skilda länder och samhällen, ett är öppet och demokratiskt och det andra slutet och strikt kontrollerat men i grund och botten enas vi i en universell strävan efter frihet och ett bättre liv. Vad är det för ämnen som censureras och väcker starka reaktioner, är det samma i Iran och Sverige? Det är en av de frågeställningar jag utforskar i detta arbete. Då jag själv för första gången stötte på censur väckte det en tanke i mig kring hur många som lever i det hela tiden, utan att kunna påverka och förändra. Jag har en önskan att lyfta de människornas berättelser och erfarenheter för att visa hur det kan vara när den friheten tas ifrån en. Jag har lärt mig mycket kring vad censur är och på vilka olika sätt det kan te sig. I Sverige sker inte censuren systematiskt av någon myndighet som förhandsgranskar konst och kultur men det betyder inte att vi är opåverkade av det. Genom självcensur på grund av hat och hot tystas konstnärers röster. Det finns en ekonomisk faktor som är stor och påverkar konstnärens sociala och ekonomiska situation. Vi kan inte heller acceptera att politiker lägger sig i det konstnärliga uttrycket, vi måste utnyttja vår demokratiska rättighet att protestera och demonstrera när konsten kidnappas i politiska syften. Genom enkäter, mindmaps, intervjuer, litteraturstudie och skisser utforskar jag hur jag kan uttrycka vikten av konstnärlig frihet och motverka censur med grafisk design. Med hjälp av illustration, färg, typografi och symboler gör jag en artefakt, ett fanzine, som är tänkt att väcka känslor kring hur det känns att leva och växa upp under censur och förtryck. Jag tror att mycket fördomar människor emellan grundar sig i okunskap och genom att ge den inblicken i ett annars slutet samhälle så som Iran ändå är hoppas jag kunna minska det.
This thesis delas with the topic of artistic freedom and censurship, how it affects people diffrently in different countrys and societies. By highlighting stories of censorship with the help of interviews and graphic design. I aim not only to increase awareness between people but also to highlight the importance of democracy and artistic freedom. Iran and Sweden are two, in many ways, different countrys and societies, one open and democratic and the other strictly controlled, however, deep down we are united in a universal pursuit of freedom and strive for a better life. What are the subjects that are censored and provoke strong reactions, is it the same in Iran and Sweden? This is one of the issues I explore in this thesis. When I myself first came across censorship, it made me think about how many people live surrounded by it all the time, whitout beeing able to influence or change it. I have a desire to lift those people’s stories and experiences to show what it is like when that freedom is taken away. I have learned a lot about what censorship is and in how many different ways it can manifest. In Sweden, censorship does not occur systematic and previewed by a government agency that controlles art and artists but that does not mean we are unaffected by it. Through self-censorship caused by threats, artist’s voices are silenced. There is an economic factor that plays a big role and affects the artists economic and social situation. Nor should we accept politicians interference in an artistic expression, we must exercise our democratic right to protest and make our voices heard when art is kidnapped for political purposes. Through surveys, mind maps, interviews, literature study and sketches, I explore how I can express the importance of artistic freedom and counteract censorship through graphic design. With the help of illustration, color, typography and symbols, I make an artifact, a fanzine, which is meant to express feelings about how it feels to live and grow up under censorship and oppression. I believe that a lot of prejudice between people is based on ignorance and by giving a glimpse of how life is like under the pressures of censorship and strict rules in Iran, I hope to decrease it.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Lindgren, Kajsa. "Dolt ljudlandskap : reflektioner över fältinspelningar och konstnärlig frihet." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2406.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Andersson, Linus. "Alternativ television : former av kritik i konstnärlig TV-produktion." Doctoral thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-24288.

Full text
Abstract:
This dissertation analyses social critique, communication critique and aestheticalcritique in television produced by artists. Theoretically it draws on researchon alternative media, TV studies, especially genre analysis and narratology,and media aesthetics. It conducts a text-production study of three examplesof alternative television from the period 2004-2008: ContemporaryArt Center TV (CAC TV): A show produced by the CAC in Vilnius, Lithuaniaand aired on a commercial TV-channel; Good TV who aired video art ona local public access channel in Stockholm, Sweden; and Candyland TV, apirate transmission from an art gallery in central Stockholm.Empirically it builds on TV-texts, web sites and documents, as well asinterviews with participants. Through a study of form and stylistics, relationto conventional genres and modes of narration, it engages in a discussionabout the features of a critical, alternative media text.The study shows how these televisions work in a tradition of alternativetelevision and connects them to tactics and aesthetical forms as found inhistorical examples, but also how this type of formalist media critiquemight inform an understanding of alternative media. From the analysis ofrelations between social and formalist aspects of alternative television, adistinction between alternative as ”alternative worldview” and as ”alternativeexpressions” is suggested, a distinction that contributes to the developmentof theory in the study of alternative media.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Löfstedt, Kajsa. "Färgbild : Nyanser och abstraktion - en konstnärlig färgundersökning i textiltryck." Thesis, Konstfack, Textil, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-2979.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Håhus, Lars. "Konstnärlig frihet vs. historisk precission : en arena blir till." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-79.

Full text
Abstract:

”Colosseum- Code of Hammurabi” var titeln på det spelprojekt jag deltog i under kursen ”Spelprojekt II” vårterminen 2006. Spelet är ett fightingspel för upp till fyra spelare som äger rum i en arena i öknen. Då tiden för exjobbet närmade sig bestämde jag mig för att vara med och vidareutveckla spelet till XBox 360.

För att få ett proffsigare intryck av arenan till Colosseum valde jag att i en historisk kontext omarbeta arkitekturen efter storyn till ”Colosseum- Code of Hammurabi".

I arbetet ingår att finna en lämplig setting och tidpunkt för arenan.

Resultatet har blivit en arena som influerats av många olika kulturer, från den babylonska dynastin till Rom och det Parthiska imperiet.

Eftersom historien inte alltid erbjudit nakna fakta har jag efter egen förmåga fyllt i de tomrum som uppstått för den kontextuella designen, men även behållit vissa av de stilelement som utmärkte designen i Colosseum- Code of Hammurabi.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Nordgren, Louise. "KVALITET — FÖR VEM? : En diskursanalys av begreppet konstnärlig kvalitet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-103968.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Cinthio, Rasmus. "Hooked på hookar : En konstnärlig undersökning av hollistiskt skapande." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-94808.

Full text
Abstract:
I det här arbetet har jag undersökt hur man skapar så starka hookar som möjligt. Jag harmedvetet valt att inte arbeta med det ortodoxa tankesättet att en hook bara kan vara ensångmelodi och en text, utan jag har haft ett mer holistiskt tillvägagångssätt och försöktanvända mig av alla komponenter av arrangemanget och produktionen för att bådeskapa och förstärka hookar.Jag gjorde därmed 4 låtar där jag utgick ifrån en ackordsföljd som jag antingen skapadesjälv på ett instrument eller som kom från en sample som jag hittat på nätet. Jag skapadesedan melodier till harmonin och lät det vara en grundsten som jag sedan byggde på tillsjag hade en fullständigt låt.Jag lärde mig under arbetet att jag skapade de starkaste hookarna efter att jag först hadeskapat mig en förståelse av vad exakt vad för typ av hookar som funkar i låtdelen jagarbetade med. Sedan testade jag intuitivt en massa idéer baserat på min analys, tills jagfann något som jag kändes som en tydlig hook.Jag lärde mig även att det här var en väldigt tidskrävande och delvis frustrerandeprocess, men att slutresultatet var värt det. Jag kunde med hjälp av hela arrangemangetoch produktionen förstärka hookar på flera olika sätt, men jag lärde mig attsångmelodier var den bästa källan till hooks.Sammanfattningsvis konstaterar jag att för mig personligen är det viktigt att kunnajobba på intuitiv känsla och att ha starkt fokus på vad det är man försöker åstadkommamed sina hookar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Körner, Kristian. "Kunskapsbegreppet i konstnärlig utbildning i svensk gymnasieskola Ett samtidsperspektiv." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31803.

Full text
Abstract:
Syftet med arbetet är att få en bild av hur kunskapsbegreppet påverkar undervisningen av konstämnet i gymnasiet, samt att beskriva vad konstämnet i utbildning kan vara genom att utgå från en möjlig samtida definition av ämnet.Jag använder mig av tidigare forskning på området som dekonstruerar fenomenet konst i utbildning. I min förståelse av materialet tar jag hjälp av Foucaults teorier om makt och Bourdieus förklarande teorier om socialt kapital. Med hjälp av en observation och fem intervjuer undersöker jag hur ämnet undervisas i gymnasieskolan och hur detta påverkar förståelsen av ämnet. Genom en textanalys av Skolverkets styrdokument för Estetiska programmets inriktning bild och form undersöker jag hur konst definieras som kunskapsbegrepp. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen på att konstämnet i utbildning på gymnasieskolan saknar en reell koppling till professionell kunskap inom ämnet. Detta påverkar i sin tur elevernas kunskaper inom ämnet på ett sannolikt negativt sätt och minskar sanolikt deras möjligheter till fortsatta studier i konstämnet
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Gustafsson-Ny, Isabell. "Att göra : reflektion kring en konstnärlig och inre process." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2052.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Diesen, Clara. "Sända och ta emot : Essä, svarta speglar, 2019." Thesis, Stockholms konstnärliga högskola, Institutionen för skådespeleri, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uniarts:diva-627.

Full text
Abstract:
Författaren till essän Clara Diesen arbetar i två olika discipliner och under programmet Svarta speglar får hon tillfälle att skärskåda sin konstnärliga praktik, då det interdisciplinära programmet Svarta speglar arbetar med konstnärliga processer med fokus på den egna praktiken. Genom olika metoder har den kreativa processen rannsakats och uppdaterats. Denna essä tar upp några aspekter av vad som kommit fram under utbildningen och på vilket sätt. Sända och ta emot i titeln syftar på en bild för kommunikation i form av avsändare (av konst) och mottagare av densamma.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Johansson, Pär. "Domänanalys av elektroakustisk musik. Undersökning av en konstnärlig domäns litteratur." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101828.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Ekström, Ellen. "PMS PMDS Faser & uttryck : En informativ och konstnärlig booklet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för design (DE), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-52875.

Full text
Abstract:
Ett grafiskt designprojekt, en booklet med fokus på PMS och PMDS. Innehållet i bookleten är objektivt och subjektivt i form av information samt visualiseringar. Personer med PMS eller PMDS har kommit till uttryck genom sina berättelser och självporträtt.
A graphic design project, a booklet that focuses on PMS and PMDD. The content of the booklet is objective and subjective with information and visualizations. Persons with PMS or PMDD has manifested through their stories and self-portraits.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Märak, Leffler Björn. "Bildandet av Konstnärernas riksorganisation : Konstnärlig representation och sakkunskap 1936-1946." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för idé- och lärdomshistoria, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-411916.

Full text
Abstract:
In an effort to understand the formation of the artist’s role in society from the perspective of the artists in relation to the founding of the State Art Council (Statens konstråd) during the period 1936-1946, this thesis studies the formation process and central problems of the Swedish Artists’ Association (Konstnärernas riksorganisation, K.R.O.). Using the analytical concept of representation as a base for the methodological framework, the thesis explores material including meeting protocols, letters, transcribed debates and the union members’ journal Medlemsbladet, as well as several Swedish daily newspapers. While the role and importance of K.R.O. in the 1930s and 1940s have been treated parenthetically in most prior historical writing regarding the relationship between artists and the welfare state, this thesis argues that the first decade of K.R.O’s history can shed light on important themes in the historiography. It argues also that several common assumptions about the organization need to be reconsidered, including the notion that K.R.O. was constituted with the primary task of proposing candidates for the State Art Council. The need for an artists’ union had existed prior to the formation of the State Art Council, and K.R.O. should be regarded in light of a longer history of attempts to organise artists on a national level. These prior experiences informed the artists’ considerations about how representation, in the political sense of the concept, should and could be achieved for the organisation’s claims to legitimacy towards the state and the Swedish artists. Likewise, the legitimacy of the state’s initiative hinged on the success of the organization’s claims to representativity.                   By analysing two central problems connected to the state’s and other actors’ involvement in the Swedish cultural life and social reformist claims - wartime taxation of artworks and the system of art exhibitions -  this thesis argues that the commitment and enthusiasm regarding the changed structures within Swedish cultural life, which usually is ascribed to the artists during the period, has been inordinate. Whereas the state’s new involvement and the formation of K.R.O. can be seen as initiating the process of professionalizing the occupation of artist, the experiences of other actors not heeding their claims of expert knowledge during the organization’s first ten years highlighted the need for the artists to advance their social position.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Jansson, Meyer Britt-Marie. "Filmberättandets kraft : om att vara pedagog och konstnärlig ledare i skolan." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-16652.

Full text
Abstract:
This essay follows a Media Teacher in her work as a coordinator and an artistic leader for a European project called Legalopoli concerning laws and ethics in a senior level school for 13-16 year-olds in Mora, Sweden. The students write film stories about how their characters have to make choices in ethical dilemma situations. Then the learners create interactive computer games together through practical film work. At the same time we can see how the educator also gets into difficult ethical situations, when she is working with the students. This forces her to self-reflection. She realizes that the practical knowledge in her work has a greater deal of an ethical dimension, than she earlier has been aware of. She understands that the convincing force in the project consists of the confidence and trust she has to create and develop among the students, who, in the start, were unsure and lacked in respect for one another. Through the practical film work they all get close and learn to see both themselves and each other. The students develop from being afraid of saying anything in the group to become confident and capable media producers, where their voices get listened to. They have started a journey into becoming democratic and caring citizens with wider perspectives of themselves and of the world.
Denna essä följer en mediepedagogs arbete som koordinator och konstnärlig ledare för ett Europeiskt projekt kallat Legalopoli, om lagar och etik i en högstadieskola i Mora. Eleverna skriver filmberättelser om rollkaraktärer, som ställs inför olika etiska dilemman i det interaktiva dataspel, som studenterna gemensamt skapar genom praktiskt filmarbete. Samtidigt får vi följa hur pedagogen på samma sätt, ställs inför olika svåra valsituationer i det pågående arbetet med eleverna. Hon tvingas till självreflektion och inser att den praktiska kunskapen i hennes arbete innehar en större etisk dimension än hon tidigare trott. Hon inser att bärkraften i projektet är det förtroende och den tillit, som hon måste skapa och utveckla bland eleverna, som från början var osäkra och betedde sig respektlöst mot varandra. Genom det praktiska filmarbetet kommer de alla nära varandra och får efter hand syn på både sig själva och varandra. Eleverna utvecklas från att ha varit rädda för att yttra sig i gruppen, till att bli tillitsfulla och kapabla medieproducenter, där de får göra sina röster hörda. De påbörjar en bildningsresa till att bli demokratiska och solidariska medborgare med vidgade perspektiv på sig själva och världen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Feurst, Josefina. "Makeup, Glassnippor & Konstnaglar : om feminin maximalism som feministisk konstnärlig strategi." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-45645.

Full text
Abstract:
Frågeställningarna som behandlas i denna kandidatuppsats är: Hur kan samtida konstnärer utmana rådande könsroller genom att inkorporera dess könsspecifika uttryckssätt (här: femininitet och dess bibetydelser) i sin konst? Samt: Vari ligger den politiska potentialen i en sådan strategi? Uppsatsen är skriven ur ett feministiskt perspektiv och berör de delvis överlappande fälten konsthantverk, design och konst, med en gemensam genusproblematik. Studien undersöker hur en maximalistisk feminin estetik kan verka som feministisk taktik, vilket karakteriseras genom semiotiska analyser av tre skulpturala verk i teknikerna glas och keramik. Materialet belyses utifrån en craftivism-teori vilken syftar till att föra samman de två separata sfärerna hantverk och aktivism samt en femme-inism-teori i vilken femininiteten är ”vald” snarare än ”påtvingad” kvinnan. Undersökningen visar att en maximalistisk feminin estetik kan användas i konsten som feministisk strategi. Den politiska potentialen i sådana verk står bland annat att finna i de rumsliga begrepp som verken förenar med konsten. Den historiska placeringen av kvinnans görande och smak i hemmets sfär, öppnar upp för den feminina estetiken att verka som politiskt redskap, när de kvinnliga värdena genom konsten flyttas ut i det offentliga rummet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Lönnehed, Maja. "Writing better toplines : En konstnärlig undersökning om låtskrivande enligt specifika metoder." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-82503.

Full text
Abstract:
I det här arbetet har jag undersökt topline-låtskrivande, det vill säga låtskrivande av text och melodi, enligt två specifika metoder. Metoderna som använts är Melody-and-lyrics and a cappella samt Track-and-hook, där den förstnämnda tekniken innebär att toplinen skrivs helt a cappella utan instrumentell stöttning där produktionen görs i efterhand, medan den andra metoden innebär att ett track produceras i första hand och att toplinen sedan skrivs till den färdiga tracket. Metoderna står därmed i motsats till varandra. Låtarna har skrivits enligt båda metoderna, efter bestämda tidsramar och mot tre olika leads (påhittade uppdrag från artister), vilket resulterade i totalt sex låtar. Den konstnärliga processen har dokumenterats i en loggbok och när det klingande materialet var färdigt kunde jag reflektera över skapandeprocessen, diskutera hur de båda metoderna fungerade samt hur väl låtarna passade till aktuella leads. Jag kom fram till att det som främst styrde min kreativa process, förutom valet av metod, var min sinnesstämning i aktuell session, vilken lead jag jobbade mot samt vilken tidsram jag skrev inom. Jag kan konstatera att det finns styrkor och svagheter hos båda tillvägagångssätten och att metoderna fungerar bra på olika sätt till mina olika leads, men att jag trots allt föredrar den första metoden (melody-and-lyrics and a cappella) sett till det klingande resultatet. Det passade mig bättre att skriva låtar enligt den tekniken, samtidigt som jag anser att denna metod genererade starkast toplines.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Wik, Louise. "Ett färgfläckat golv : Bildpedagogers tankar om rumslighetens betydelse i konstnärlig utbildning." Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-7866.

Full text
Abstract:
Syftet med den här studien var att få en större förståelse för hur den fysiska miljön i bildsalar och ateljéer i konstnärlig utbildning påverkar de som brukar lokalerna. Jag har samlat bildpedagogers tankar om och erfarenheter av undervisning i gymnasiets bildklassrum och ateljéer på folkhögskolor och förberedande konstskolor. Detta för att undersöka vad som karaktäriserar de olika rummen, vad en ateljé eller en kreativ plats är enligt dem; och vad olika rum kan tillföra lärandet. Den metod som har använts är kvalitativa intervjuer och tolkande fenomenologisk analys med stöd i kroppslig fenomenologi, platsfenomenologi, arkitekturteori och synen på konstnären i utbildning och samhälle. Resultat som framkom i undersökningen visar att bildpedagogerna lägger stor vikt vid platsens historia och spår av tidigare verksamheter. De flesta talar om tryggheten i att vila i en konst- och hantverkstradition, och om lokalers ändamålsenlighet. Spår av processer används medvetet för att locka fram självförtroende och inspiration. Flera av dem talar om att autentiska miljöer och verktyg får oss att känna oss tagna på allvar. De har också lyft vikten av att börja i sin egen kropp, att förankra den konstnärliga processen i taktilt arbete och därmed i sig själv. Det verkar som att de intervjuade bildpedagogerna ser ett högt värde i de unika platser som många konstskolor är.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Strand, Viktor. "Priset är skillnaden : En konstnärlig undersökning av mikrofoners prisskillnad kontra ljudkvalité." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-53895.

Full text
Abstract:
Mitt examensarbete går ut på att sätta en mängd olika mikrofoner på prov och jämföra ljudkvalitéten hos billiga med dyra. Jag har skrivit två låtar och spelat in dem med dubbel uppsättning mikrofoner, alltså en billig och en dyr på alla instrument. Det jag vill ta reda på är om det är möjligt att höra skillnad på priset och om man verkligen måste ha dyra mikrofoner för att kunna få ett välljudande resultat. Resultatet blev väldigt oväntat och inte alls vad jag hade förväntat mig.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Kastl-Lungberg, Hanna. "En bok om Sveriges hemlösa katter : En konstnärlig gestaltning i reportageform." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för design (DE), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-64794.

Full text
Abstract:
This project regards animal rights and in this case homeless cats specifically in Sweden. The process has been determined by three keywords; documenting, narrative and artistic and with these words in mind I designed a book on the subject. I travelled to different places in the south of Sweden to see people who are passionate about rescuing cats and who constantly work to raise the status and the value of the cat. It is a visually interesting book filled with photographs of cats, surroundings and people and the stories these people shared with me. This report contains arguments regarding the design decisions that I made to create the book.
Det här projektet rör sig om djurrätt och i det här fallet hemlösa katter specifikt i Sverige. Med dokumenterande, konstnärligt och berättande som ledord genom processen har jag formgett en bok om hemlösa katter i Sverige. Jag har rest runt till olika ställen i södra Sverige för att hälsa på människor som brinner för att hjälpa katter och som ständigt kämpar för att höja dess status och värde. Boken är en visuell intressant gestaltning fylld med fotografier av katter, miljöer och människor och de berättelser dessa människor delat med mig. I denna rapport finns argument kring alla de designbeslut jag gjort för att skapa boken.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Åhs, Hanna. "⚫ : jag letar efter dansen i min kropp." Thesis, Stockholms konstnärliga högskola, Institutionen för skådespeleri, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uniarts:diva-636.

Full text
Abstract:
”… Det regnar blötsnö. Jag står högst upp på taket. Jag är bararmad. Pälsmössan skyddar mig. Jag dansar med en svala som flyger förbi. Jag känner mig helt fri i kroppen. Jag kan se långt över taknockarna. Jag känner snöregnet mot mina armar. Kylan mot kroppen. Skyddet från gummistövlarna och mormors pälsmössa. Jag känner mammas scarf mot min hals. Jag låter kroppen röra sig som den vill. Tar in platsen jag står på, allt jag hör och känner. Efter ett tag testar jag att släppa all skam. Släppa den från kroppen. Axlarna sjunker ned.” (Kroppsminne från vårterminen 2019)   I den här essän beskriver jag min resa genom magisterprogrammet svarta speglar. Jag har under det här året arbetat med att läka och hitta tillbaka in i min kropp. Jag har letat efter dansen i kroppen, min dansröst och strävat efter att hitta den autentiska dansrörelsen i min kropp. Hitta in till kärnan.   Jag har sett den här utbildningen som en hjärt- och lungräddning på danshanna. Jag upplevde att danshanna höll på att försvinna från mig. Om danshanna dör, dör Hanna. Jag behöver danshanna. Så jag behövde rädda livet på henne. Eller väcka henne. Jag har alltid förknippat dansen starkt med lusten att leva. Livslusten. Viljan till liv. Livsgnistan. Dansen är som mitt syre. Den elektriska pricken. Den gudomliga energin. Det magiska. En total närvaro i kroppen. En levande närvaro, danskänslan.   Jag har genom utbildningen fått syn på vad jag vill sträva mot, vad jag vill kämpa för och vad jag vill släppa taget om. Jag har fått med mig ett annat mod. Jag har börjat minnas att jag en gång varit modig. Att jag en gång kände mig stark och slogs för det jag trodde på och för det jag brann för. Jag har fått syn på vad jag gör och vad jag inte gör som konstnär och människa. Jag har blivit speglad. I andra och i mig själv.   Det har varit ett fantastiskt år. Jag har älskat allt. Det var en känsla av att komma hem till någonting. Till min kropp. Med hjälp av gruppen och övningarna hittade jag hem till min kropp och i den fann jag dansen.   Hanna
Svarta speglar - konstnärlig praktisk självreflektion
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Pajevic, Ana. "Konstnärliga processer i gymnasial bildundervisning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-175994.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie har varit att få en inblick om hur bildlärare undervisar i konstnärliga processer, ett komplext fenomen som är en del av det centrala innehållet för bildämnet på gymnasiets estetiska program. Undersökningen består av fem semi-strukturerade intervjuer med behöriga gymnasielärare i bild från olika städer i Sverige. Med hjälp av tidigare forskning och litteratur inom området analyseras fenomenet konstnärliga processer för att få en bredare uppfattning om dess innebörd. Samtidigt undersöks hur fenomenet tolkas i ett skolsammanhang, där läroplansteori och fenomenografi utgör undersökningens teoretiska utgångspunkter. Resultatet av studien visar att bildlärare arbetar väldigt olika med de riktlinjer som finns i det centrala innehållet i kursplanen för bild.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Grelle, Anna. "Prestationsångest och låtskrivande : En konstnärlig studie om att uppnå en kravlös skapandeprocess." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-73958.

Full text
Abstract:
Det här arbetet behandlar min prestationsångest inom låtskrivningsprocessen. Mitt syfte var att undersöka hur jag kan få en mer glädjefylld, kravlös process i mitt låtskrivande. Detta gjordes med hjälp av en genomgång av relevant litteratur inom ämnet samt skapandet av sex egenskrivna låtar med enkel produktion. I låtskapandet användes Robin Fredericks Song Starter teknik ur boken Song Starters: 365 Lyric, Melody, & Chord Ideas to Kickstart Your Songwriting, samt en metod som liknar det Gary Ewer kallar för ”Speedwriting” på sin blogg www.secretsofsongwriting.com och som gick ut på att skriva en låt inom en timme. Mitt resultat visar att den mentala inställningen spelar stor roll för hur mycket plats prestationsångesten får i min skaparprocess. För att få en mer kravlös process bör jag bland annat lägga fokus på processen snarare än på resultatet, inte se misstag som misslyckanden utan som en nödvändig del av processen, tillåta mig själv att leka och experimentera samt ta mig tid till pauser och miljöombyten. Dessutom är det viktigt att jag vågar släppa taget om prestationsångesten och inte ser dess avsaknad som ett tecken på att jag inte tar uppgiften på allvar. Song Starters hjälpte mig att minska prestationskraven i början av skapandeprocessen medan entimmeslåtar minskade prestationskraven under hela processen. Jag upptäckte att det inte är den första brainstormingperioden i låtskrivarprocessen som är den mest kritiska fasen för mig när det gäller prestationsångest, utan snarare perioden när jag ska värdera om mitt material är bra nog för att bli en låt. Dessutom verkar jag gilla mina låtar mer när de har mognat ett tag än när jag precis har skrivit dem och därför är det viktigt att jag inte dömer mina låtar för snabbt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Melander, Hanna. "Var ska jag börja? : En konstnärlig undersökning kring utgångspunktens betydelse vid låtskrivande." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100844.

Full text
Abstract:
Detta arbete handlar om min låtskrivandeprocess, och om hur den skiljer sig när jag skiftar min utgångspunkt mellan text, melodi + ackord och beat. Syftet med arbetet har varit att ta reda på vilken metod som fungerar bäst för mig när jag skriver låtar till mig själv som artist, för att kunna bli en mer effektiv och strukturerad låtskrivare i framtiden. Jag har skrivit totalt sex låtar. I två av låtarna har jag börjat med att skriva text, i två av låtarna har jag börjat med att skriva ackord och melodi, och i två av låtarna har jag börjat med att producera ett beat. Jag har fört loggbok under arbetets gång, och utifrån den sedan beskrivit processen och bedömt resultatet av låtarna. I en diskussion har jag sedan kommit fram till att den metod som fungerar bäst för mig är att börja med beat, eftersom jag då upplever att jag får som mest frihet och inspiration till att skriva låtens topline.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Stampe, Elin. "Ögonblicksbilder : En konstnärlig undersökning av den koreografiska relationen mellan kropp och objekt." Thesis, Konstfack, Textil, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5796.

Full text
Abstract:
Ögonblicksbilder - A discussion about the interactive and choreographic relation between body and spatial object. The eye, an organ with many sections, has a significant role in today’s society. We can choose what is received (news, surroundings, people) and what we turn a blind eye to. The gaze is somewhat physical and the sections within the eye define the space around us. Body and space are in constant relation to one another, choreographed by each other. Together they create a common sphere.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Forslund, Britta. "Gemensam upplevelse en förutsättning : föräldrars konstnärliga upplevelse av kultur skapat för den allra yngsta publiken." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2310.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att utifrån ett konstnärligt perspektiv, beskriva nyblivna föräldrars upplevelse och känsla av delaktighet när de tillsammans med sitt barn uppsöker kultur utformat för de allra minsta individerna, upp till 2-års ålder. Fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer på omkring en timme vardera, genomfördes med fem pappor som alla besökt ett flertal olika kulturaktiviteter tillsammans med sitt lilla barn. De ombads, i rollen som kulturkonsument snarare än i rollen som förälder, att beskriva sin konstnärliga upplevelse och känsla av delaktighet, som de erfarit i dessa kulturella sammanhang. Intervjuerna analyserades och tolkades utifrån en hermeneutisk forskningsansats. En slutsats som kan dras av studien är att föräldern ofta blir positivt berörd känslomässigt och får en konstnärlig upplevelse av att gå på barnkultur riktat till den allra minsta individen. Detta kräver dock vissa förutsättningar. Den grundläggande förutsättningen är den gemensamma upplevelsen, som infinner sig när konsten förmår inspirera och engagera både barnet och sin förälder i ett ömsesidigt konstnärligt möte. Detta fenomen uttryckte alla papporna som eftersträvansvärt, men värderades i olika grad beroende på deras förväntningar och behov av barnkultur samt på vilken roll som pappan antog i dessa sammanhang. Denna rapport kan bidra med underlag till utformandet av en modell som konstnärer skulle kunna arbeta utifrån om de har intentionen att skapa konst som kan nå fram till både den allra yngsta och den äldre publiken, i ett ömsesidigt möte på lika villkor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Hägg, Karolina. "Drömmar : drömmen som inspiration och utgångspunkt för ett konstnärligt arbete." Thesis, Konstfack, Ädellab/Metallformgivning, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-174.

Full text
Abstract:
The theme of my exam project, the practical work and the essay will be the phenomena of dreams. The dreams you have when you are asleep, the dreaming state of mind, places where your mind takes you, when you no longer decide what to think of. It is a fascination about what our mind creates itself. This essay brings up the theme out from seeing the dreams and the unconsciousness as a source of inspiration, both in personal development and from an artistic point of view. How has the world of dreams bin used as inspiration in the art?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Petersson, Lundgren Helén. "Upplevelsen av kreativitet hos individer med konstnärligt kreativa yrken : en fenomenologisk studie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-29193.

Full text
Abstract:
I studien gjordes djupintervjuer med sex personer med konstnärligt kreativa yrken. Syftet var att undersöka den personliga upplevelsen av kreativitet hos individer som dagligen möter kreativitet i sitt yrke. Undersökningen var kvalitativ och en fenomenologisk infallsvinkel antogs. Frågeställningarna berörde de intervjuades känslomässiga och tankemässiga upplevelse av kreativitet, en kartläggning av de förutsättningar och begränsningar respondenterna uppfattade, samt deras syn på den kreativa processen. Resultatet i studien visade på en känslomässig dualism gällande skapandet, en upplevelse av plötslig helhet och ett flöde. Några tankemässiga teman togs upp av respondenterna gällande bland annat definitionen av begreppet kreativitet, fokus, inspiration, drivkrafter, identitet och kontroll. Publikens/kundens roll, yrkets ramar och samarbete var tre aspekter på kreativa förutsättningar och begränsningar. Slutligen framkom att den kreativa processen upplevdes bestå av hårt arbete, någon sorts aha-upplevelse, samt att förloppet snarare verkade vara spiral- eller vågformigt än linjärt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Aspeqvist, Kristina Keh. "Afrikanska trumrytmer som inspiration i nykomponerad musik : reflekterande beskrivning av en konstnärlig process." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1257.

Full text
Abstract:
Jag använder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer när jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den här uppsatsen är både detta mitt experimenterande och mitt förflutna som slagverkare, vad och hur jag då har tänkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet är att reflektera över hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner från olika kulturer. Metoden är att beskriva en skapande process. Processen omfattar insamlingen av det musikaliska material som jag utgår ifrån, komponerandet av musiken och slutligen repetitionerna och konserten med musikerna i min orkester Stockholm Vodou Orchestra. Uppsatsen avslutas med några avslutande reflexioner.Texten är en del av mitt examensarbete. Musiken som den handlar om skrev jag emellertid till ett annat projekt. Det var ett samarbetsprojekt mellan mig som kompositör och Stockholm Vodou Orchestra som stöddes av Konstnärsnämnden. Det projektet gjordes när jag hade ett års uppehåll från utbildningen. På examenskonserten för utbildningen framfördes ett helt annat stycke musik, skrivet för storband och uppfört av Bohuslän Big Band på Nefertiti i Göteborg i februari 2012.

Inspelning av examenskonserten saknas. 2012-11-28

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Wittbom, Ingrid, and Matilda Peltonen. "Att bygga med konst : en fallstudie om investeringar i konstnärlig gestaltning vid nybyggnation." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-27776.

Full text
Abstract:
Syfte: Uppsatsen syftar till att förklara hur byggherreföretag investerar i konstnärlig gestaltning. Genom analysen besvaras undersökningsfrågorna som handlar om vilka investeringar och strategier som tillämpas av byggherrarna för konstnärlig gestaltning, samt vilka faktorer som påverkar deras beslut att arbeta med konst och kultur. Teoretiskt perspektiv: Studien görs ur ett företagsperspektiv med hjälp av teorier om hur olika värden kan genereras utifrån kulturen tillsammans med teorier om strategier, investering och beslutsfattande.   Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Undersökningen är gjord som en explorativ fallstudie. I en kommun har vi valt tre verksamma byggföretag med pågående byggprojekt. Data har samlats in genom intervjuer, deltagande på seminarier samt sekundärdata såsom rapporter och styrdokument. Slutsats: Det finns en motsättning mellan hur kommunen och byggherrarna ser på konstnärlig gestaltning som leder till att initiativkraften är låg. Resultaten visar att byggherrarna inte använder någon specifik investeringskalkyl som ekonomiskt underlag för konstnärlig gestaltning. Byggherrarna låter istället den konstnärliga gestaltningen ingå i den totala budgetkalkylen för hela nybyggnationen. Byggherrarna anser själva att de inte har någon medveten strategi men i vår studie har tre gemensamma faktorer identifierats vilka är avgörande för om och hur företaget inkluderar konstnärlig gestaltning i sina byggprojekt: ekonomi, kundernas önskemål och kommunens krav. Resultaten visar slutligen att byggherrarna har bristande uppfattningar om kulturens olika värden och kommunen skulle bättre kunna utnyttja sina möjligheter att genom förväntningar och riktlinjer öka inslaget av konstnärlig gestaltning.
Purpose: This dissertation aims to explore artistic representation investments by property developers. The report aims to analyse how property developers formulate their strategies and how they invest in artistic representation. In addition the report investigates which elements affect their decision to work with artistic representation. These are the research questions that formed the basis for the investigation. Frame of reference: The study is done in the light of theories about how different values ​​can be generated based on cultural expressions along with theories about strategies, investment and decision making. Method: One municipality and three property developers with ongoing construction projects have been the object for this study. Data were collected through interviews and participation in seminars and through secondary data such as reports and policy documents. Conclusion: The study concludes that there is a disagreement between how municipalities and property developers view art. The results show that the property developers do not use capital budgeting as funding for artistic creation. A common finding for all the companies is that they include the artistic interpretation in the overall budget estimate. It was also discovered that the developers themselves believe that they do not have a conscious strategy. However, in the survey, three common factors were identified that are crucial for whether the property developers include artistic representation in their construction projects: financing, the clients requests and the demands of the municipalities. Finally, the results also suggest that property developers do not take into account other values ​​that art and culture can generate.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Benyamine, Isak. "Bedömning som meningsskapande resurs i handledningssamtal : Multimodala och kvalitativa diskurser i konstnärlig högskoleutbildning." Licentiate thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-113187.

Full text
Abstract:
The aim of this investigation is to describe assessment as a meaning-making process in individual supervision of students in higher education of the aesthetic field. The qualitative analyses focus on how assessment is expressed within the supervision, in relation to the artistic professional field. The study was conducted within a multimodal socio-semiotic perspective. Sadler’s notion of quality and Bourdieu’s field concept of habitus, contributes to the social practice within the professional field, and in the full analysis of the empirical material. The case study examines assessment in an authentic environment. The data consists of video recordings from ten supervisions that took place in two different courses at two different colleges. The video recordings were transcribed through a multimodal framework and focused on the teachers’ and student’s speech, body movements, gazes and gestures during the sessions. Four selected supervision sessions were analysed based on the research questions and on the theoretical framework. The analyses revealed that assessment in higher education of the aesthetic field can be expressed as a process whereby the quality is related to the professional field. The students, as well as their teachers, are immersed in relationships, traditions and institutions that shape their artistic choices and judgments. The results indicate that students' meaning-making is linked to their previous experience in the artistic field. Teachers’ expectations of this experience have crucial implications for how the supervision sessions are shaped and designed. The shift of focus in the supervisions goes from the fulfilment of goals stated in the curriculum, to the meaning making, values, and perspectives that are recognized within the field of the arts. The study underlines the importance of conceptualization of the artistic processes. The overall results confirm previous studies showing that instruction and supervision in higher education of the aesthetic field develops in relation to the teacher's authority, expertise and in relation to students' independence.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Cleverstam, Madeleine, and Cornelia Mellbring. "Mer än en papperskorg : En fallstudie om konstnärlig gestaltning i ett befintligt bostadsområde." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för tema, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176520.

Full text
Abstract:
The purpose of this essay is to, through a case study, increase the understanding of the impact of the design policy on existing residential areas in the pursuit of a good built environment. The case study has been realized through an observation of Klockaretorpet’s center, a district in Norrköping, and interviews with the actors that are involved in the project, Möter konsten. The essay deals with the issues in how public art can contribute to a Good built environment for the residents. Also, how the project Möter konsten can work with public art in an existing residential area. Lastly, what consequences a project of public art might bring in an existing residential area. To implement the result and the analysis, the following theoretical framework has been attached; good built environment, design policy, public art and cooperation. The result shows that public art is a generator and creates synergies in the design policy. The public art and the design policy are therefore to pursuit a good built environment on existing residential areas.
Syftet med uppsatsen är, att genom en fallstudie, öka förståelsen för den gestaltade livsmiljöns påverkan på befintliga bostadsområden i strävan efter en god bebyggd miljö. Fallstudien har utförts genom en observation av Klockaretorpets centrum samt intervjuer med involverade aktörer i projektet Möter konsten. Uppsatsen besvarar frågeställningarna som berör hur den konstnärliga gestaltningen kan bidra till en God bebyggd miljö för de boende. Även hur ett projekt som Möter konsten kan arbeta med konstnärlig gestaltning i ett befintligt bostadsområde. Till sist, vilka konsekvenser ett konstnärligt gestaltningsprojekt kan få i ett befintligt bostadsområde. För genomförandet av resultat och analys har följande teoretiska ramverk varit i utgångspunkt; God bebyggd miljö, gestaltad livsmiljö, konstnärlig gestaltning och samverkan i det offentliga rummet. Resultatet visar på att konstnärlig gestaltning är en generator och skapar synergier i en gestaltad livsmiljö. Gestaltningarna påverkar därmed stävan efter en god bebyggd miljö i befintliga bostadsområden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Hardell, Hugo. "Min sanning om din verklighet : En diskussion om konstnärlig frihet och moral i alterfiktion." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-65775.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Andersson, Amanda. "I strukturens spår : En konstnärlig undersökning om hur struktur kan påverka det egna låtskrivandet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-103420.

Full text
Abstract:
I den här uppsatsen har jag undersökt hur mitt låtskrivande påverkas när jag använder mig av fyra olika metoder som utgångspunkt när jag skriver låtar.  Syftet med arbetet var att undersöka vilken metod som fungerade bäst för mig och som gav mig det resultatet jag ville ha. Jag har skapat fyra olika metoder där struktur och regler har använts i mindre och högre grad. Metoderna skiljer sig åt men kan enklast förklaras med att de utgår från piano med få regler, från dator med få regler, från piano med fler regler eller från dator med fler regler.  Jag har använt mig av olika referenslåtar inom genren pop för att se till att mina låtar resulterar i ett modernt popliknande sound. Kontinuerligt under arbetets gång har jag antecknat min process i en loggbok samt i röstmemon på mobilen. Alla metoder hade sina för- och nackdelar men jag upplevde att metoderna med mer struktur och fler regler var lättare att använda och gav mig ett bättre resultat än vad de andra metoderna gjorde. I efterhand är det intressant att reflektera över tiden som jag lade ned på text och melodi gentemot arrangemang beroende på vilken metod jag använde mig av. Jag inser nu att alla delar i en låt är lika viktiga.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Jansson, Katrin. "Ställ dig i ledet! : En konstnärlig forskning om konsten att komponera ledmotiv till bokkaraktärer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-62783.

Full text
Abstract:
Det här är ett konstnärligt arbete om att skriva ledmotiv baserade på bokkaraktärer ur boken Uprooted av Naomi Novik. Jag analyserar soundtracken från filmerna Guldkompassen och Sagan om Ringen: Härskarringen som är baserade på böcker och använder den informationen till mitt egna skapande av sammanlagt 13 ledmotivsdelar till fyra karaktärer. Analyserna av varje films soundtrack går in på instrumentering, melodi, harmonik och tempo. Dessa analyser tillämpades sedan på de fyra karaktärerna och jag kunde då skapa mina egna ledmotiv baserade på deras personligheter i boken.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography