Academic literature on the topic 'Konstnärskap'

Motsatserna som gör konstnären ”Ofta framhålls konstnärskap där konstnären dedikerar sitt liv åt en fråga, en praktik eller en fördjupning. Ett konstnärskap likt Sisyfos som rullar samma sten uppför samma berg, om och om igen. Och det har skapat en tanke hos Cecilia av behovet av att definiera och därmed äga sitt eget konstnärskap. För i hennes fall bygger konstnärskapet på hennes bredd. Det är en annan typ av konstnärskap att äga en bredd. Att kunna behärska flera olika hantverk som möts och/eller stöts. Att kunna se att en idé kan komma ut i flera olika former kräver en multitalang, eller ”scanner” ett begrepp från Barbara Sher från boken ”Refuse to Choose”. Bredden av hantverkskunnande är den bas utifrån där hon verkar. Medan de många motsatserna i hennes skapande är det som ger friktion, spänning och utvecklar henne i konstnärskapet. Hon ska undersöka följande motsatser i sitt konstnärskap. Att ta plats – att ge plats. Behovet av stillhet – behovet av stress (deadlines). Att samarbeta – Att arbeta solo Att säga nej – Att säga ja Att ha en klasstillhörighet – Att kunna tillhöra alla (kameleonten).” /Daniela Kullman om Cecilia
Svarta speglar - magisterutbildningen i konstnärlig självreflektion

Details - in Sophie Calle artwork, is an investigation where the staritng point is Suite vénitienne, one of the french artist, storyteller and photographer Sophie Calle's early projects, dated back to 1979.

Detta är en presentation av den namibiske konstnären John Ndevasia Muafangejos (1943 - 1987) konstnärliga gärning. Syftet med undersökningen har varit att utöver en tolkning av hans bilder försöka förstå vad han har betytt för landet Namibia under deras befrielsekamp och efteråt, men även hur han kunde utvecklas till konstnär under apartheidregimens Sydafrika.För min undersökning har jag använt tidigare gjorda analyser av hans verk men också en del intervjuer med bland annat hans lärare Peder Gowenius och Otto Lundbohm. Muafangejo utbildades på den av svenskar drivna konstskolan Rorkes Drift i Sydafrika, en skola som haft stort inflytande på skapandet av en rad svarta konstnärer.Min teoretiska ingång har varit hermeneutisk med en postkolonial vinkling. Jag har grundat mig på Hans-Georg Gadamers idéer om att förstå ett konstverk utifrån våra erfarenheter. En ingång som har utmanat då jag hade väldigt lite erfarenhet av och kunskap om Namibia när jag startade min undersökning. Den postkoloniala ingången har varit Frantz Fanon där främst hans resonemang kring hur den förtryckta befolkningen tar över förtryckarens syn på dem och deras kultur och genom det skapar ett självförakt. Frantz Fanons tankar har på ett mer konkret sätt hjälpt mig i analysen av Muafangejos bilder och liv.Muafangejo arbetade främst i grafiska tekniker där linoleumsnittet blev det han använde mest. Bilderna är oftast berättande med mängder av detaljer och mönster som flödar över bildrummet. Han använder gärna text för att ytterligare förstärka det han vill uttrycka. Bilderna speglar hans liv men också samtida händelse eller historiska och bibliska berättelser. Det finns även bilder som berättar om traditioner, djur och föremål från hans hembygd Ovamboland i norra Namibia. I min analys har jag sökt svara på vad det är han berättar i sina bilder och hur medvetet han gjorde det. Jag har även försökt sätta mig in i vad bilderna har betytt för Namibia och vilken betydelse de fått när de presenterats i ett internationellt sammanhang. Slutligen har jag försökt förstå hur han kunde utvecklas till en internationellt verkande konstnär.Muafangejo är den första kända svarta konstnären i Namibia och jag visar i min undersökning att hans bilder har haft betydelse för utvecklingen av konsten i Namibia. Något som även påtalas i litteraturen. Vilken betydelse hans bilder har haft på andra plan har varit svårare att se. Han gavs en möjlighet en möjlighet att verka internationellt tack vare ett svenskt utvecklingsprojekt, konstskolan Rorkes Drift i Sydafrika. Han har genom sina bilder synliggjort den förtryckta svarta befolkningens levnadsvillkor i apartheidregimens Sydafrika.

Entreprenörskap är ett begrepp som blir alltmer populärt och idag är det reglerat att entreprenörskap ska finnas på schemat inom nästan alla utbildningar. Begreppet konstnär däremot är ett begrepp som inte är lika självklart och populärt inom utbildningsväsendet. Att utbilda sig inom en kreativ industri leder inte alltid till en anställning utan istället uppmuntras det till en egen verksamhet som frilansare. Då kultur och ekonomi länge setts som motsatser blir kombinationen av den kreativa skaparen och den strukturerade företagaren inte alltid självklar. Vi diskuterar i vår studie konstnärskap och entreprenörskap genom sex 3D-animationsstudenters berättelser. Detta görs utifrån en narrativ ansats och en socialkonstruktivistisk syn på de båda begreppen. Deras berättelser har utgått från dem själva och deras tankar om konstnärskap och entreprenörskap. Entreprenören presenteras i berättelserna som självständig, extrovert och vinstdriven, medan konstnärens karaktär beskrivs som flummig, introvert och känslodriven. I mötet av de båda skapas en viss ambivalens där konstnären och entreprenören såväl krockar som går hand i hand, och på vissa plan till och med blir samma person.

Artists in interaction: creation processes in official collaborative projects is a doctoral thesis that explores the creation processes of artists, when the project owner defines the purpose, theme and framework. The area is explored from the artists' perspective and the overall research question deals with the opportunities and obstacles that artists face when working in collaborative projects. To be able to explore the artists' working processes, in which sketches and models were tools, concepts from the visual research field were combined with knowledge theories that derive from the area of practice-based research. The knowledge theories draw on an updated understanding of ancient philosophy developed by, among others, the philosopher Martha Nussbaum. Rudolf Arnheim’s concepts of visual thinking are also vital for the interpretation of the visuals. The results indicate that skills in different sketching techniques build trust and enable communication. However, the artists experienced that it was more difficult to integrate the more indefinable parts of their knowledge, which relates to improvisation and intuition, even though this was highlighted as the most vital force in their working processes. The consequence is that the artists have not always followed their artistic intentions, which in some cases also meant compromising the quality of the works of art  they produced. The collaboration between the artists and the project-owner representatives could be more enriching for both parties if the artists' implicit knowledge is respected as a resource and given some room, although this may involve certain risks. The study also provides results regarding the interpretation of models and sketches, and discusses in what way different sketches can support (or hinder) communication in different stages of a design process, i.e. what aspects are important to consider when sketches are used to support communication. Particularly interesting is that the findings demonstrate that spoken and written language has a significant impact on how sketches are interpreted; the use of verbal language is therefore an important factor in presentations built on visuals.
Avhandlingen Konstnärskap i samspel: om skapande arbetsprocesser i myndighetsledda samverkansprojekt undersöker konstnärers arbetsprocesser i projekt där uppdragsgivaren formulerat tema, syfte och ramar för gestaltningsarbetet. Genom tre fallstudier har konstnärers arbetsprocesser i samverkansprojekt, med inriktning på utställning och gestaltning i musei- och kulturmiljö undersökts. Den övergripande frågeställningen behandlar vilka möjligheter och begränsningar konstnärer upplever i sin praktik i myndighetsledda samverkansprojekt. Materialet till studien har samlats in via intervjuer, observationer, artefakter och dokument. Till artefakter räknas skisser, modeller och verk. För att undersöka konstnärernas arbetsprocesser, där olika typer av skisser är ett verktyg, har teorier från det visuella fältet kombinerats med teorier om praktisk kunskap. Från det visuella fältet är Rudolf Arnheims teorier om visuellt tänkande centrala och vad gäller kunskapsteorier är utgångspunkten en samtida tolkning av Aristoteles teori om olika kunskapsformer som utvecklats av bland andra filosofen Martha Nussbaum. På en övergripande nivå visar studien att skicklighet i hantering av olika skisstekniker möjliggör kommunikation och skapar förtroende, medan mer svårbeskrivbara delar av konstnärers kunnande med improvisation och intuition som vitala krafter är svårare att integrera i samverkansprojekten. Följden av detta är att konstnärerna inte alltid valt att genomdriva sina intentioner i projekten till fullo, vilket i ett par fall också inneburit avkall på gestaltningens kvalitet. Samverkan mellan offentliga uppdragsgivare och representanter från den kreativa sektorn (som konstnärerna i projekten representerar), skulle kunna bli mer berikande för båda parter om konstnärers implicita kunnande ses som en resurs och om uppdragsgivaren ger utrymme för improvisation, även om detta innebär visst risktagande. Studien förmedlar också ny empiribaserad kunskap beträffande olika skiss- och presentationsformers funktion i kommunikationsakten mellan konstnär (skissproducent) och uppdragsgivare (beställare). Detta kan komma till nytta i flera sammanhang där skissmaterial används vid presentationer av idéer, i kommunikationen med en beställare eller som ett verktyg i grupprocesser. Intressant nog demonstrerar resultaten också att talat och skrivet språk har stor inverkan på hur skisser tolkas. Därför är detta en viktig aspekt att beakta i presentationer som inkluderar visuella material, både för skissproducent och beställare.

Den här uppsatsen behandlar genusmarkörer i Axel Törnemans sena konstnärskap. Syftet är att undersöka maskulina och feminina markörer i fyra av konstnärens målningar: Gatans rytm (1916), Gudrun i blått (1917), Mazeppa (1918) och Ungdom (1919). Dessutom diskuteras huruvida konstverkens motiv har förbindelser med samtida uppfattningar kring könsroller. Frågeställningarna berör först hur en möjlig relation mellan markörerna gestaltas och problematiseras i konstverken, sedan hur detta kan ge perspektiv på tidsperiodens föreställningar om könsroller. Metoden går ut på att först undersöka maskulina och feminina markörer i målningarna, därefter diskuteras möjliga relationer till kontexten. Studien är disponerad på fyra huvudkapitel där varje målning analyseras och tolkas mot bakgrund av samtida idéströmningar. I uppsatsen analyseras även den tidigare forskningens förhållningssätt till konstnärens motivkrets under 1910-talet. Den avslutande diskussionen bygger på en sammanställning av de fyra tolkningarna.       Studien visar på såväl likheter som skillnader mellan konstverk och kontext. Av tolkningarna framgår att Törnemans målningar innehåller drag som är förankrade i och anknyter till samtida diskussioner kring könsroller. Metoden öppnar dock upp för mångbottnade perspektiv. Målningarnas maskulina och feminina markörer präglas av en dubbeltydighet och tolkningarna framhåller ambivalenta aspekter.

This thesis rediscovers the Swedish painter Märta Rudbeck (1882–1933). During her lifetime she was an esteemed composer of flower still lifes and portraits. Her forgotten heritage follows those of other female artists, whose legacies are long forgotten. By retracing her life through archives and newspaper articles, a picture of her upbringing, education, career and network affiliations emerges. By using the French sociologist Pierre Bourdieus field theory, the aim of the thesis is to analyse the social, educational, cultural and economic aspects that affected Märta Rudbeck’s life, and how this was manifested in her art. The strategies Märta Rudbeck encompassed, are highlighted in the analysis. She chose to exhibit her work with a variety of associations and also took commissions for portraits and copies of older works of art. The analysis also reveals how she followed in her mother’s footsteps and embraced female networks to further her career. Furthermore, the thesis uncovers how her heritage, social class and upbringing most likely influenced her choice of genre, which in turn has prevented her from staying relevant since her untimely death in the early 1930’s. The thesis finally discloses how Märta Rudbeck’s artistry is once again made relevant, through a major museum acquisition as well as an exhibition at one of the greater art institutions in Sweden.

The aim of the essay is to analyze destructivity and the aspiration of artistry in August Strindberg´s debut novel Röda rummet. By the method of close reading the thematic analysis is performed. The method is also based on an hermeneutic way of looking at literature. A historical context is adapted and the characters are compared to historical descriptions of artists such as bohemians, decadents and dandys. The artists of the novel prove to be, like the bohemians of the 19th century, standing outside and against society, although the presence of relations and cultural exchange seem to be just as important. There is also an ambivalence to be found in their relationship with the city and it´s lifestyle. The question at issue is how the development of the characters´ artistry come about, and in what ways the characters are influenced. The essay focuses on the downward heading movement that leads the characters from positions of elevated status to alienation, to poverty, to drunkenness, bitterness, death, madness or reversion to the upper or middleclass. The thesis of the essay and the initial interpretation is that the aspirations of artistry lead the characters into a destructive way of living. Although the analysis shows that it is rather the society and its conventions, and the artists dependence on the bourgeoisie to purchase the art, that creates the destructive pattern.

In Sweden, discussions about artistic freedom are common both in a political and media context. At the same time, the role of contemporary art in Sweden’s society continues to grow and contemporary art has become more visible to the public. In the present work, we analyze the ‘artistic freedom’ concept by examining what it stands for and how it is being used. Through our discussions of the ‘artistic freedom’ concept we demonstrate attitudes and needs of the Swedish Art community. These discussions provide an example of how you can approach abstract concepts in esthetic research. The data used in the present study was extracted from qualitative interviews conducted with five Swedish artists.

Skapandet av konst kan ses som en social process där flera personer, utöver konstnären, på olika sätt påverkar processen och konsten. Media, journalister och konstkritiker är exempel på personer som ingår i den sociala process i vilken konst skapas, och påverkar i sin tur allmänhetens uppfattning om konsten såväl som konstnären som yrkesperson. Den här uppsatsen är en kvalitativ fallstudie vars syfte var att utifrån kritisk diskursanalys undersöka hur konstnärsrollen porträtteras i media. Fallet som undersöks är den debatt som uppstod i media kring Anna Odells examensarbete för Konstfack år 2009. Uppsatsen undersöker hur Anna Odell framställdes som konstnär i ett antal artiklar publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, vilka aspekter debatten fokuserade på, vilka som tog ställning i debatten samt hur konstnären som yrkesperson framställdes. Howard S. Beckers teori om konst som social process och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv används i uppsatsen för att analysera resultaten och identifiera den sociala processen i debatten och de roller som ingick i den. Resultaten i uppsatsen visar på att de olika sociala rollerna som ingick i debatten i stor grad påverkade porträtteringen av Anna Odell som konstnär och konstnärsrollen överlag, beroende på debattörernas egna yrkesroller och respektive kompetensområden. Det stora medieintresset för händelsen, och innehållet i debatten, ledde även till konsekvenser för Konstfack som institution och det spekulerades i huruvida domen mot Anna Odell kunde leda till konsekvenser även för den fria konsten och yttrandefriheten. Uppsatsen exemplifierar hur olika sociala roller i interaktion bildar sociala processer, som i media bidrar till allmänhetens uppfattning om specifika yrkesgrupper, i det här fallet konstnären som yrkesperson.