Academic literature on the topic 'Konstruktionslek'

Genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare och observationer av konstruktionsmaterial på förskolan har jag fått svar på mina frågeställningar. Mina frågeställningar handlar om vilka material förskolan har till tredimensionell konstruktionslek inomhus och om det arbetas medvetet med tredimensionell konstruktionslek. Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för tredimensionell konstruktionslek på förskolan.

Rapporten visar att tillgången till konstruktionsmaterial på förskolorna inte är särskilt varierad och inte tillräckligt stor. Enligt svaren på intervjuerna är den största orsaken bristen på tid för pedagogerna att vara delaktig i konstruktionsleken. Det saknades även tid att hålla ordning på konstruktionsmaterialet. Pedagogerna arbetar inte medvetet med konstruktionslek och upplever att de saknar tillräckliga kunskaper inom ämnet.

Utifrån gällande styrdokument är leken viktig för barns lärande. Barnen skall utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material. Denna studie visar att för att uppfylla dessa krav bör lärare i förskolan få mera kunskaper om konstruktionslekens betydelse och hur man kan arbeta med den.

My purpose with this study is to investigate the preschools conditions of the three-dimensional construction play.

My questions are: what indoor material the preschool posses and the awareness of working with three-dimensional construction play.

The answers I got are based on the qualitative interviews with five preschoolteachers and also from doing observations of the preschools construction materials.

The report shows that the access to the construction materials are not that varied and not big enough. According to the answers from the interviews, is the main reason the preschoolteachers lack of time to participate in the construction play. They are also lacking time to maintain the order of the construction materials. The preschoolteachers don’t work consciously with the construction play and they feel that they don’t have adequate knowledge in this subject.

On the basis of current control documents are the children’s play important for their learning. The children shall develop the ability to build, create and construct with help from different materials. This study shows that to fulfil these demands, the preschoolteachers should get more knowledge about the meaning of the construction play and how to work with it.

Syftet med studien var att bidra med ny kunskap inom forskningsfältet teknik i förskolan genom att studera förskollärares och barns volition i bygg- och konstruktionslek för att för att se hur tekniskt kunnande delas mellan barn. Tre frågeställningar har väglett undersökningen: (1)Vad kännetecknar förskollärares och barns volition att bygga och konstru-era? (2) Hur utforskar barn teknik i och genom konstruktionerna? (3) Hur uttrycks och delas teknikkunskap mellan barn? Studien utgår dels från ett teknikfilosofiskt perspektiv, utvecklat av Mitcham och dels uti-från variationsteorins antagande om urskiljning, simultanitet och variat-ion för att utveckla lärandet. I studien har barns volition (viljeakt) stu-derats när de identifierar, bygger och förbättrar tekniska konstruktioner och hur förskollärarna stödjer deras tekniklärande. Data består av vi-deoobservationer och fältanteckningar från fyra olika konstruktionsak-tiviteter. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat är att det finns en koppling mellan teknisk kunskap och volition. Med ökade tek-nikkunskaper ökade barnens volition att delta i aktiviteterna och ut-veckla konstruktionerna. Studiens resultat visar att det är centralt att barn och förskollärare riktar sin uppmärksamhet mot ett gemensamt lä-randeobjekt i byggaktiviteten för att tekniklärande ska ske. Förskollä-rarnas aktiva deltagande är betydelsefullt för barns tekniklärande för att kunna urskilja nya aspekter av lärandeobjektet. De redovisade resultaten visar på ett flertal teknikaspekter som ges tillfälle att utforska i bygg- och konstruktionslek. Centrala tekniska begrepp bearbetas och barnen får erfarenheter av hur material och redskap kan användas för att skapa olika konstruktioner. Det ger också tillfälle till samarbete och att dela kunskap med varandra.

Syftet med studien var att undersöka hur barn i åldrarna 3-5 år använder språket i bygg- och konstruktionsleken. Undersökningsinstrumentet som använts för genomförandet av studien har varit videoobservation. Videoobservationerna har genomförts på två förskoleavdelningar, totalt 21 barn. Resultatet av studien visar att barnen använde sig av många olika begrepp i bygg- och konstruktionsleken, vilka delats in kategorierna matematiska begrepp, rumsorienterade begrepp och skriftspråkliga begrepp. Barnen använde sitt språk i bygg- och konstruktionsleken för att beskriva och förklara olika saker i leken men också för att bepröva sina erfarenheter. Vidare kunde det urskiljas att barnen använde språket i bygg- och konstruktionsleken för att samspela med varandra. Resultatet har analyserats utifrån begreppen utvecklad och begränsad kod, explicit och implicit tal, peer tutoring, cooperative learning och peer colloboration. Barnen i studien uppvisade variation i språkanvändningen oberoende av ålder.

The purpose of the study is to contribute with knowledge about how children aged 4-5 years build in preschool, what attracts the play and what they use their designs to. While also looking at whether it differs something between girls and boys construction play. For the study, participant observation was selected as the method and observations have been conducted in the mornings and afternoons, after the children taken breakfast and snacks. Participant observation was chosen as the method because I wanted to be able to question the children things while I observed in order to get as broad picture as possible out of the construction play, but also to get a picture from the children's perspective. The results show that childrens construction play is a big part of the everyday life in preeschool, and is characterized by many different factors, such as fine motor abilities, concentration and of course much play between children. Children are not aware of how important the game is for the construction of their own experiences and learning, but see it as a fun activity they love to engage in because they think it's fun and that they are good at what they do. Differences emerge between boys and girls play and is most clear when the girls and boys play together.

Studiens syfte är att utifrån barns perspektiv samt ett genusperspektiv studera barnskonstruktioner och tal under konstruktionslek samt att studera eventuella skillnadermellan pojkar och flickor.Studiens teoretiska referensram utgår ifrån barnens egen verklighet medutgångspunkt i könsnormer vilka kopplas till vad som ofta anses vara socialt accepterathos flickor respektive pojkar. Studien berör även hur barnen förhåller sig till dessakönsnormer.Studien gjordes med kvalitativa forskningsmetoder med en abduktiv ansats. Studienomfattar förskolebarn på två förskolor där insamling av empirin har skett viavideoobservationer.Det kan tolkas som att både flickor och pojkars konstruktioner var kopplade tillstereotypa könsnormer. Flickorna byggde bl.a. slott medan pojkarna byggde bl.a.robotar. Flickorna och pojkarnas tal skiljde sig åt då pojkarna i större utsträckning änflickorna använde talet till att förstärka sina konstruktioner. Flickornas tal handlade merom lekens innehåll och mindre om konstruktionerna.Slutsatsen är att konstruktionsleken blir en arena för stereotypa könsnormer därförskolebarnen positionerar sig i traditionella könsroller. Förskollärares närvaro ärviktig då dessa könsnormer ska motverkas av förskolan. Det är inte förskollärarnasdeltagande i leken som är viktig utan det handlar om förskollärarnas närvaro på ettobserverande plan i kombination med en medvetenhet om förekomsten av de stereotypakönsrollerna.

Denna studie har som syfte att undersöka hur barns konstruktionslek kan bli till ett givande undervisningstillfälle samt vilka könsspecifika skillnader som finns inom teknikämnet. Målgruppen för denna studie är barn i yngre åldrar, så som förskolan och lågstadiet. Metoden som används är en systematisk litteraturgenomgång samt en induktiv tematisk analys. Den forskning som tas fram ska behandla konstruktionsarbete och-/eller genusperspektiv och-/eller teknikundervisning och-/eller teknik. Forskning som samlats in granskas sedan grundligt och analyseras. Den tematiska analysen resulterar i tre huvudteman som är återkommande i all den granskade forskningen. Dessa teman är teknikundervisning, lärarroll och elevroll. Resultatet av studien visar på att barns lek kan bli ett givande undervisningstillfälle på olika sätt. Detta kan bland annat ske genom att läraren engagerar sig i konstruktionsleken i form av frågeställningar där barnen får chans att analysera sin egen lek och utveckla sitt tekniska tänkande. Studien visar även på att könsspecifika skillnader syns i ett flertal faktorer inom ämnet. Några av de mest framträdande faktorerna är att självförtroendet, motivationen och nyfikenheten är betydligt lägre hos flickor än hos pojkar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur eleverna i åldern 7-8 år talar till varandra genom konstruktionsleken med materialet lego. Samt att se hur eleverna agerar i samspeletmellankompisar och lego. Vi använde oss utav en kvalitativ forskningsmetod i form av ett strukturerat observationsschema. Med hjälp av vårt teoretiska perspektiv Vygotskis sociokulturella perspektiv har vi analyserat vårat material.Resultatet i studien visade på att eleverna kommunicerar med varandra kring leken och använder sig av olika former av talspråk. Även att se hur elevernaagerargentemot varandra i samspelet. Resultatet visar att eleverna har olika språk när de talar till varandra. Vi har valt att benämna de som konstruktionsspråk, vardagsspråk och matematikspråk. Vi har även valt att benämna katigorier kring agerandet, glad, nyfiken, beröm och arga. Fantasin och det sociala samspelet var tydligt i leken bland eleverna. Vi använde oss utav tre olika kategorierkring elevernas tal och fyra olika kategorierkring elevernas agerande.Med hjälp av denna studien har vi kommit fram till att legorummet är en bra plats för eleverna att komma in i skrift och talspråket. De finns elever i fritidshemmet som kan ha svårt att leka i större barngrupper, då är legorummet en perfekt startpunkt att börja för eleven.

”You can only play with lego and in the construction room. Then you can be in my lego club.” - A study of gender patterns in construction play in preschools   Det övergripande syftet med studien är att få en större förståelse för hur könsmönster kan utspela sig i barns konstruktionslek i förskolan. Vårt mål med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur könsmönster kan utspela sig i barns vardag i förskolan. Studien inspirerades av den nya läroplanen för förskolan (2018) där förskolans uppdrag i förhållande till genus har förtydligats och lyfts mer än tidigare. Studien bygger på deltagande observationer där vi genom ett observationsschema vill kartlägga olika könsmönster i barns konstruktionslek. Studien genomförs på två olika förskolor hos barn mellan tre till fem år. Resultatet av studien är att vi kan se både könsstereotyp och könsöverskridande lek hos både pojkar och flickor, men att den könsstereotypa leken är dominerande, främst hos pojkar i grupp. De genomförda observationerna består till majoriteten av pojkars konstruktionslek, då det främst är pojkar som leker med konstruktionsmaterialet i vår studie.