To see the other types of publications on this topic, follow the link: Konstruktivistik.
Dissertations / Theses on the topic 'Konstruktivistik'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Konstruktivistik.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Bärring, Eva, and Veronica Landström. "Matematik i konstruktivistisk anda." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28487.
Full textAbstract:
Vi har undersökt hur konstruktivistiska tankar synliggörs i styrdokumenten och i arbetssättet Matematik på talets grund (MTG) samt i några matematiklärares klassrum.De metoder vi använt oss av för att få svar på vårt syfte och frågeställningar är komparativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Vårt resultat visar att i styrdokumenten syns konstruktivistiska tankar om kunskap och lärande tydligt. Vi kan också konstatera att MTG är ett konstruktivistiskt arbetssätt. När det gäller konstruktivismen i klassrummet, så visade vår undersökning att bl.a. tidsbrist och kollegors inställning försvårar den nyexaminerade matematiklärarens ambitioner att arbeta konstruktivistiskt. Läroboken tar allt för stor plats i deras undervisning, vilket hämmar ett konstruktivistiskt arbete.
2
Elmqvist, Anders, and Henrik Jönsson. "Konstruktivistisk fysik i gymnasieskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27966.
Full textAbstract:
Arbetet syftar till att ge exempel på hur konstruktivismen kan användas praktiskt genom olika arbetssätt inom fysikundervisningen i den svenska gymnasieskolan. Arbetssätten som tas upp är demonstrationsexperimentet, den induktiva och den deduktiva klassrumslaborationen, hemlaborationen samt problemlösningen. För vart och ett av dessa arbetssätt ges ett exempel i konstruktivistisk anda, som så vitt upphovsmännen vet, inte tidigare har använts i detta sammanhang. Några av arbetssätten har testats i undervisning av upphovsmännen och därefter utvärderats.
3
Nikoleta, Gutvajn. "Konstruktivistički pristup obrazovnom postignuću učenika." Phd thesis, Univerzitet u Novom Sadu, Filozofski fakultet u Novom Sadu, 2009. http://dx.doi.org/10.2298/NS20091217GUTVAJN.
Full textAbstract:
U savremenoj pedagoškoj literaturi, razlike u obrazovnom postignuću učenika se, veomaretko, proučavaju iz perspektive učenika što je, verovatno, jedan od bitnih razloga zakontinuiranu egzistenciju kategorije „neuspešan učenik”. Cilj našeg istraživanja bio je dase problem školskog neuspeha razmotri iz perspektive učenika koji su pozicionirani kaoneuspešni. Umesto mnogobrojnih pretpostavki istraživača o tome zašto su neki učenicineuspešni, u istraživanju smo pošlli od pretpostavke da su učenici ti koji imaju teorije osopstevnom obrazovnom postignuću koje proveravaju i preispituju, koje mogu, ali i nemoraju da budu u skladu sa teorijama koje o njihovom obrazovnom postignuću imaju„značajni drugi”. U istraživanju su primenjene kvantitativne i kvalitativne tehnikeprocene konstruisanja. Konkretnije, primenjena je metodološka aparatura koja se koristi uteoriji ličnih konstrukata: polustrukturisani intervju, Mreža repertoara, Mreža implikacija,Mreža otpornosti prema promeni i samokarakterizacija. Uzorak je činilo 60 učenikatrećeg razreda srednje škole koji su u toku školske godine ili na kraju kvalifikacionihperioda imali negativne ocene iz tri i više predmeta. Na osnovu analize rezultata mogućeje zaključiti da se način na koji učenici definišu „školski neuspeh” razlikuje od definicijau udžbenicima pedagogije i pedagoške psihologije. Nalazi pokazuju da je učenicimanajvažnije da „drugi” shvate da oni nisu imanentno glupi i stoga neuspešni u školi. Kaonajčešće razloge školskog neuspeha učenici navode: odsustvo volje i koncentracije zaučenje, lenjost i neadekvatnu didaktičko-metodičku obučenost nastavnika. Nalaz kojizaslužuje posebnu pažnju jeste da učenici jako dobro znaju kakvi nipošto ne bi želeli dabudu, što ukazuje na naglašeno veću prediktivnu jasnoću onog što predstavlja nepoželjnustranu njihovog identiteta, i što je za nijansu jasnije od idealizovane i željene predstave oonome što bi oni želeli da budu. Učenici nipošto ne bi želeli da budu – neuspešni đaci,kampanjci, bezvoljni, lenji, neodgovorni, odbačeni, nepravedni, nesigurni, nedosledni,nesposobni, nesamostalni u učenju, neobrazovani, naivni i neposlušni. Štaviše, oni biželeli da budu uspešni đaci, ali da ne moraju da uče.<br>In contemporary pedagogical literature, the differences in student academic achievement are veryrarely studied from student’s perspective, which is, probably, one of significant reasons for thecontinuous existence of the category „underachiever”. The goal of our research was to considerthe problem of school underachievement from the perspective of students who are positioned asunderachievers. Instead of numerous assumptions of researchers regarding the issue why certainstudents are underachievers, the starting point for our research was the fact that students are thosewho have theories about their own academic achievement, which they test and reconsider, andwhich can, but do not have to be in keeping with the theories about their academic achievementheld by „significant others”. The research applies quantitative and qualitative methods for theassessment of constructing. More specifically, we applied the methodological apparatus used inpersonal construct theory: semi-structured interview, Repertory Grid, Implication grid, Resistanceto change grid and self-characterisation. The sample comprised 60 secondary school studentsfrom the third grade, who failed three or more subjects during the school year or at the end ofclassification periods. Based on the analysis of results, it is possible to reach the conclusion thatthe way in which students define „school underachievement” is different from the definitionsprovided in pedagogy and educational psychology textbooks. The findings indicate that the mostimportant thing to students is for „others” to realise that they are not immanently stupid andtherefore fail in school. As the most frequent reasons for school underachievement they state thefollowing: the lack of will and concentration for studying, laziness and inadequate didactic andmethodical training of teachers. The finding that is especially worthy of attention is that studentsare well aware of what they do not want to be like under any circumstances, which points out to aprominently higher predictive clearness of what presents the undesirable side of their identity andwhich is one nuance clearer than the idealised and desired concept about what they would like tobe. Students would never want to be – underachievers, those who study unsystematically,apathetic, lazy, irresponsible, rejected, unjust, insecure, inconsistent, incapable, dependent instudying, uneducated, gullible and disobedient. Furthermore, they would like to be successfulstudents, but without having to study.
4
Sagraeus, Bonnie. "Integration & utanförskap : En konstruktivistisk studie av integrationspolitiska dokument." Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-95509.
Full textAbstract:
Sverige är idag ett land med etnisk och kulturell mångfald. Numera ser vi en ökad segregering och marginalisering i samhället, som måste motverkas. Det blåser högerextrema vindar i politiken, och det invandringskritiska partiet Sverigedemokraterna, som sitter i Riksdagen, menar att andra partier misslyckats med integrationspolitiken och att massinvandringen bör stoppas. Regeringens diskurs om integrationspolitik är något som gör anspråk på att vara sant och verkligt för detta ämne. Den konstituerar vad som är möjligt för den invandrade på så sätt att den integrationspolitiska diskursen reglerar exempelvis att alla har rätt till arbete, vilket på ett sätt utgör diskursens maktförhållanden. Olika subjektspositioner skapas för de invandrade utifrån vad som sägs i diskursen, och i förlängningen definieras på så sätt deras handlingsutrymme. Med denna analys kommer jag att belysa problematiken kring regeringens integrationspolitik för att där försöka utröna ifall det finns fog för den debatt som pågår; att Sveriges integrationspolitik brister. Analysen handlar således om på vilket sätt språk, begrepp och kategoriseringar konstruerar den integrationspolitiska verkligheten.
5
Johansson, Kjell. "Konstruktivism i distansutbildning : studerandes uppfattningar om konstruktivistiskt lärande." Doctoral thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-16571.
Full textAbstract:
The main purpose of this thesis was to clarify whether there would be difficulties in using constructivistic learning in distance education in which interactive video was used. Other purposes of the thesis were to study the quality of learning in distance education compared to conventional education, and to study the quality of learning in constructivistic education compared to traditional education. The thesis consists of five studies in which three treat distance education and constructivistic learning. The first study treats distance education on its own, and the last study treats constuctivistic learning in conventional study groups. The methods in all studies were questionnaires for all participans, complemented with interviews in three studies. In the studies about constructivistic learning, the questionnaire contained questions to measure the extent of the constructivistic learning environment. The questionnaire in the first study contained questions to find out the participants' opinions about the course. The main hypothesis was that it would be more difficult to introduce constructivistic learning in distance education using interactive media, compared to conventional education. The findings from the studies could by no means verify this hypothesis. All the findings showed that the difficulties in distance education did not influence the possibilities to introduce constructivistic learning negatively. As to the quality of the distance students' learning there were some conflicting results. One group when tested achieved lower results than its reference group and the other groups did just as well as their reference groups. In the questionnaire the students claimed that the use of interactive video did not mean that the quality of learning was affected in negative ways. The findings in the last study showed that the students' opinions about the quality was much higher for the constructivistic group than its reference group. When tested the constructivistic group achieved better results in three out of four tests, but the differences were too small to be of any significance.<br>digitalisering@umu
6
Sällström, Bert. "Studerandes uppfattningar om konstruktivistiskt lärande i yrkesförberedande utbildning." Doctoral thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-16568.
Full textAbstract:
The aim of this thesis has been to describe and analyse the students'views on the effects of constructivistic indicators in a learning environment of vocational training. The indicators concerned here were activity, authenticity, holism, context and multiple perspectives. The thesis focuses futher on the differences between traditional and constructivistic vocational training in its practice-of-skills aspect. The work consists of two sections, of which the first is a theoretical survey of cognitive constructivistic learning in which the views of various researchers are presented, analysed and compared. By designing a learning method with the highest possible number of constructivistic indicators, it has been possible to record students opinions of these in three different ways, by using questionnaires, interviews and video recordings. The pupils' experiences of various learning situations have then been described and analysed. Data have also been gathered using a fourth method, by recording spontaneous comments from the teachers concerned. The information has then been collated, and the results compared with the views of those researchers already presented. The results indicate that the effects of cognitive constructivistic indicators are felt as favourable by the pupils, who make it clear that it is of great value to be able to "think for oneself' as they put it, in the course of acquiring professional skills. Among other things, what the pupils consider specially valuable for the learning process is the personal activity and authenticity involved in creating usable products. No noticeably unfavourable pupil experiences of the constructivistic learning have emerged, while the spontaneous comments of the teachers express both advantages and disadvantages. The advantages include increased motivation on the part of pupils as a consequence of learning through creating usable products; pupils feel that what they do is more meaningful than would be the case in traditional vocational training. They also become independent learners more quickly: the teachers feel that the pupils learn more efficiently, and that the training period for some of them could be reduced by one-third. The major disadvantage is that the teacher has to learn to play a partly new role, since the teaching material does not consist of rigidly specific written instructions. Initially a greater amount of work is demanded of the teacher until pupils have become accustomed to the mainly constructivistic learning method. The learning environment that is presented in conclusion includes among other things features of business economics, product design and innovation, as well as certain conditions for the establishment of small-scale industry. Judging from the results, these components may be considered as further reinforcing the learning effect from a cognitive-constructivistic point of view. Vocational training thus acquires a new qualitative dimension when constructivistic indicators integrate instruction with the subsequent situation of working and earning a living, instead of concentrating simply on the content of the syllabus with no relation to the situation of pupils after completion of their training.<br>digitalisering@umu
7
Hellström, Ingrid. "Parrelationer i förändring vid demenssjukdom : en studie med konstruktivistisk grundad teori." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-3518.
Full textAbstract:
The overall aim of this thesis is to gain a better understanding how people with dementia and their spouses experience dementia over time, especially the impact it has on their inter-personal relationships and patterns of everyday life. Data were collected using separate semi-structured interviews with 20 persons with dementia and their spouses of 6 monthly intervals over an 18-months period (132 interviews in total), and analysed using constructivist grounded theory. Analysis suggested that whilst spouses are aware of and acknowledge the diagnosis of dementia, they do not routinely talk about it but rather the focus of their combined efforts is on making life as meaningful as possible. To do this couples, rather than individuals, actively ‘work together’ to create a ‘nurturative relational context’ in order to sustain the quality of their relationship, and maintain the self-image and sense of agency of the person with dementia. In order to create a ‘nurturative relational context’ couples continued to ‘do things together’ for as long as possible by understanding complementary roles underpinned by a mutual appreciation of each others contribution in a way that builds upon the remaining strengths of the person with dementia. Their focus is therefore on ‘couplehood’ as much as ‘personhood’. An analysis of the complete data set identified three temporally sequenced but overlapping phases of the experience of couplehood termed ‘sustaining couplehood’, ‘maintaining involvement’, and ‘becoming alone’. ‘Sustaining couplehood’ had the primary goal of ensuring that the spuses’ ‘work’. This involved four interrelated sets of activities: talking things through, in order to ensure good communication and acknowledge and value differences; being affectionate and appreciative by demonstrating continued attractiveness to their spouse; making the most of things by enjoying everyday pleasures, looking for positive interpretations of events and focussing on the present (living for today); and finally, keeping the peace by being aware of potential points of friction and not responding to difficult behaviour. Both the person with dementia and the non-affected spouse were active strategies in the above process. In addition both spouses worked to ‘maintain the involvement’ of the person with dementia by ensuring that they had an active role to play. However, despite their efforts, eventually the non-affected spouse took on an increasing role and this occurred in a number of ways, either by the person with dementia consciously ‘handing over’ responsibility or more passively ‘letting go’, or by the non-affected spouse ‘taking over’. ‘Sustaining couplehood’ and ‘maintaining involvement’ often occurred simultaneously but the relative emphasis changed over time as ‘sustaining couplehood’ became more difficult and increasing effort was expended in ‘maintaining involvement’. As this occurred the data suggested that the non-affected spouse became increasingly ‘alone’ as the dementia progressed. This process has yet to be fully explored, however, it is clear that for spouses a complete understanding of the dementia experience is not possible without consideration of ‘couplehood’.
8
Ekelin, Linda. "Rikards soffa : En konstruktivistisk studie av maskulinitet i Anne Charlotte Lefflers författarskap." Thesis, Linköpings universitet, Avdelningen för svenska och litteratur, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-134761.
Full textAbstract:
Med Raewyn Connells maskulinitetsteori som grund syftar Rikards soffa till att undersöka och uppmärksamma porträtteringen av manliga karaktärer i ett urval av Anne Charlotte Lefflers skönlitterära verk. Lefflers författarskap ses ofta som kvinnocentrerat varför ett intresse väcktes i att analysera hur bilden av dess manliga karaktärer kan se ut i och med ett begränsat utrymme. Huvudfrågor är bl.a vilket/vilka manlighetsideal som beskrivs och hur de kommer till uttryck i texterna samt huruvida karaktärerna utvecklas eller ej under författarskapets gång.
9
Andersson, Olof. "Indiens roll i världen : En konstruktivistisk studie på Indiens passiva förhållningssätt gentemot Pakistan." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-423746.
Full text
10
Čevela, David. "Příspěvek k obraně realistické tradice v mezinárodních vztazích vůči konstruktivistické kritice." Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2011. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-113455.
Full textAbstract:
In this thesis I analyze realism and some of its social constructivist critics. The aim of the thesis is to find areas in which there is a potential for a synthesis of these two paradigms. I propose understand states and the international system as whole as social institutions, with realism to find and interpret its rules and modus operandi.
11
Soldervik, Jessica, and Isabelle Johansson. "Elitidrottares adaptabilitet vid utmanande karriärövergångar : Hållbara karriärövergångar ur ett konstruktivistiskt och salutogent karriärvägledningsperspektiv." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43403.
Full textAbstract:
Sammanfattning Ohälsosamma karriärövergångar, det vill säga sammanhang där utmanande karriäröver- gångar leder till negativa konsekvenser, förekommer exempelvis inom (elit)idrotten. Utmanande karriärövergångar kan exempelvis ge upphov till psykisk ohälsa. Det är därmed angeläget med hälsofrämjande insatser som genererar hållbara karriärövergångar. Idrotten är ett utvecklat område när det gäller forskning kring olika typer av karriärövergångar ur ett psykologiskt perspektiv på förändring. Tidigare forskning visar att god karriäradaptabilitet främjar konstruktiv hantering av utmaningar och framgångsrik karriärutveckling. Genom att arbeta holistiskt med idrottares adaptionsprocesser kan empowerment stärkas och resultera i en hälsofrämjande effekt. Syftet med studien var att undersöka idrottares upplevelser av utmanande karriäröver- gångar genom att analysera adaptionsprocessen och karriäradaptabiliteten ur ett konstruk- tivistiskt karriärteoretiskt perspektiv. Ändamålet var att identifiera faktorer som påverkar och underlättar idrottares karriärövergångar. Genom mejlintervjuer besvarades studiens frågeställningar med beskrivningar av hur adaptionen vid utmanande karriärövergångar upplevdes, hur konsekvenserna såg ut och vad som hade kunnat göra karriärövergångarna hållbara. Samtliga karriärövergångar var karriäravslut förknippade med skador, som orsakade övervägande negativa konsekvenser. Studien visade framträdande mönster och samband mellan beslutsfattande, motivation, identitet och adaptabiliteten vid karriäröver- gångarna. I det fall det upplevdes en negativ effekt eller bristande känsla av kontroll/egen- makt samt avsaknad av framgång, tillfredsställelse och utveckling i beslutsprocessen, blev det utmanande att anpassa sig vid karriärövergången. Idrottarna belyste därmed vikten av utbildning och professionellt stöd för hållbara karriärövergångar. I studien identifierades strategier för framgångsrik hantering av karriärövergångar. Slutsatsen var att nya meningsfulla mål som resulterade i nya karriärmöjligheter och ett återskapande av en sammanhållen identitet visades vara viktiga faktorer för en fram- gångsrik adaptionsprocess. Detta gav ett underlag till diskussionen kring hur konstruk- tivistisk karriärvägledning kan tillämpas salutogent inom idrotten, för att stärka idrottares karriäradaptabilitet.
12
Söderlund, Bo, and Jesper Olsson. "Sverigedemokraterna och flyktingkrisen : En kritisk diskursanalys av Sverigedemokraterna i sociala medier." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21877.
Full textAbstract:
I denna uppsats genomförs en kritisk diskursanalys av Sverigedemokraternas språk på sociala medier. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Sverigedemokraterna använder flyktingkrisen i sociala medier för att stärka sitt väljarstöd. Material från Facebook och Youtube analyseras multimodalt. Ett urval av detta material förs fram i uppsatsens analys för att belysa relevanta egenskaper i Sverigedemokraternas diskurs. Vi kan genom analysen se att Sverigedemokraterna i större utsträckning än andra partier talar om flyktingkrisen. De framställer även flyktingkrisen som mycket mer katastrofal än vad de tre andra partierna vi undersöker gör. Vidare använder de ett språk som avpersonaliserar flyktingen.
13
Göransson, Genet. "Mobbning bland flickor/ Bullying among girls." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28276.
Full textAbstract:
Mobbning bland flickorEn examensuppsats av Genet Göransson2013-05-29Denna uppsats handlar om mobbning bland flickor, syftet är att ur ett genusperspektiv, närmare bestämt feministiskt konstruktivistiskt, tillägna mig och dela ny kunskap i fråga om flickors mobbning. Metoden för denna uppsats är kvalitativ med fördjupning och förankring i den senaste forskningen om flickors mobbning. Jag har studerat, tolkat och reflekterat kring detta fenomen. Länge har forskare haft fokus på hur pojkar mobbar och forskarsamhället har antagit att flickor inte mobbar alls. De flickor som gjort det har setts som avvikande och ibland också abnorma, då de mobbat på pojkars vis, alltså mer öppet, provocerande och våldsamt. Ny forskning visar att flickor i det västerländska samhället inte öppet får visa sin aggression i offentligheten. Detta menar man beror på vuxnas könsstereotypa förhållningssätt visavi flickor och pojkar i hemmet, förskolan och skolan. Och det offentliga rummet har länge ansetts vara männens område. Det är en manlig diskurs som bestämmer var, hur och när flickor och pojkar får agera. Ny forskning visar också att flickor visst då är aggressiva, men att de döljer det. Flickors mobbningsstrategier skiljer sig också väsentligt från pojkarnas då mobbningen försigår indirekt och är kopplad till nära relationer, utseende och sexualitet. Detta eftersom en flicka som mobbar inte vill bli utpekad som elak, för då förlorar hon i popularitet. Det är också oftast flickor i den närmaste kretsen som mobbar eller blir mobbade. Den som blir mobbad utmanar oftast den rådande heterosexuella normen. Mobbningen sker i det fördolda med mycket sublima medel och med så många engagerade flickor som möjligt, detta för att den som mobbar inte ska bli utpekad. I min uppsats har jag också tagit med de metoder som forskarna anser hjälper mot flickmobbning.
14
Hellström, Ingrid. "Exploring 'couplehood' in dementia : a constructivist grounded theory study = Parrelationer i förändring vid demenssjukdom : en studie med konstruktivistisk grundad teori /." Linköping : Univ, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-3518.
Full text
15
Gallardo, Marianne. "Kritiskt reflektionsarbete inom ett avgränsat digitalt landskap : En konstruktivistisk grundad teori-studie om förskollärares pedagogiska arbete med kritisk digital literacy." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-190474.
Full textAbstract:
I förskolans läroplan står det att verksamheten ska utveckla hos barnen ett kritiskt förhållningssätt till digital teknik. Inom forskning används begreppet kritisk digital literacy för att definiera förmågan att kunna kritiskt granska digital teknik och media. Forskning om detta inom en svensk förskolekontext är dock begränsad. Syftet med studien är därför att generera kunskap om hur förskollärare uppfattar kritisk digital literacy och hur detta påverkar hur de utformar och utför sitt pedagogiska arbete rörande det. Detta genom att använda konstruktivistisk grundad teori som metodologi och intervjuer med förskollärare. Den grundade teorin Kritiskt reflektionsarbete inom ett avgränsat digitalt landskap har konstruerats. Den visar att förskollärarna uppfattar kritisk digital literacy som att kritiskt reflektionsarbeta (kritiskt innehålls- och teknikgranska). Faktorer som påverkar deras uppfattningar är en reflektionsstyrning (följa direktiv samt kollegialt samarbeta). Detta formar ett avgränsat digitala landskap och utifrån det utför de en förskoleundervisning i källkritik, nätetik och teknikgranskning. De arbetar med barnen källkritiskt genom att 1) internetsöka, 2) bild- och filmmanipulera samt arbetar de med 3) nätetik genom dokumentation och produktion och en 4) generell kritisk teknikgranskning. En slutsats som dras är att det pedagogiska arbetet rör sig inom en risk- och möjlighetsdiskurs. Exempelvis tar en del förskollärare till olika strategier för att ”våga” involvera barnen i internetsökningar.
16
Hansson, Jonas. "Matematisk historia i matematikundervisningen : - en jämförelse mellan förr och nu." Thesis, Umeå University, Mathematics and Mathematical Statistics, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-767.
Full textAbstract:
<p>Det här arbetet handlar om matematisk historia i matematikundervisningen. Huvudsyftet är att undersöka hur den matematiska historiens innehåll inom skolämnet matematik har utvecklats genom att jämföra läroböcker, intervjua lärare, samt att jämföra dagens läroplan och kursplaner med den förra läroplanen för gymnasiet, matematik för treårig naturvetenskaplig linje och fyraårig teknisk linje. Förutom huvudsyftet har jag även försökt ta reda på vad lärare tycker om matematisk historia och har därför medelst intervjuer försökt ta reda på vad dessa åsikter står för. Frågeställningar som besvaras i arbetet är hur historiemomentet inom matematikundervisningen har utvecklats i läroböcker och vad läro- och kursplaner säger om historiemomentet förr och nu. Eftersom betygskriterierna i nuvarande kursplaner säger att eleverna ska ha kunskap om den matematiska historien på olika sätt, har jag också valt att granska de nationella proven, för att ta reda på om de innehåller något matematikhistoriskt inslag. Metoderna som använts för att få svar på frågeställningarna är kvalitativa intervjuer av lärare med mångårig undervisningserfarenhet, samt textundersökningar av läromedel, läro- och kursplaner och nationella prov. Resultatet av textundersökningen visade sig vara att den matematiska historian får mer plats i och med inträdet av läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Lärarnas svar på intervjufrågorna var väldigt olika. På frågan om historiemomentet tas upp i större utsträckning nu jämfört med förr, svarade en lärare att så var fallet, det vill säga att historian ägnas mer tid nu. En annan lärare menade att man i stället tog upp historian mer förut. I de nationella proven som jag granskat ingick ingen fråga med anknytning till den matematiska historien.</p>
17
Palm, Erik. "Vilka incitament kan förklara Sveriges engagemang i Afghanistan? : En undersökning ur ett liberalistiskt, ett realistiskt och ett konstruktivistiskt perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31448.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to examine the incentives behind Sweden’s decision to engage in the Afghanistan conflict. The method used to fulfil the purpose of the study is content analysis. The material that has been used in the study is various books and articles concerning Sweden in Afghanistan, Swedish foreign policy and perspectives in political science. The study is multi-theoretical and thus the analysis explains the incentives from a liberal, a realist and a constructivist point of view. The conclusion of the study is that identity has a great part in explaining the incentives for Sweden to engage in Afghanistan, especially because of the transformation in strategy and foreign policy that has taken place since the end of the cold war. Other factors, such as peace building and national interests also are incentives supported by the material used in the study. Yet, perhaps they are first and foremost connected by the constructivist idea of identity.
18
Espinoza, Maldonado Jonnathan Andrés. "Är jag eller blir jag queer? : En kvalitativ studie om identitet och diskurser." Thesis, Södertörns högskola, Socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45170.
Full textAbstract:
Through qualitative interviews with three people who identify as queer this essay studies identity in relation to two main discourses about the nature of being queer, which can be understood as the essentialist and the constructivist arguments. In previous research it is suggested that these discourses can be problematic for self-identification of queer individuals, if these discourses are seen to go against each other. The participants of this essay show, despite the expectations set by previous research, that these discourses are helpful in order to better understand themselves. However, the results show that there are other anti-queer discourses, found in media, culture and religion, that can lead to larger feelings of experienced discrimination. The participants are also second-generation immigrants, which has been taken into the analysis. Discursive and queer theory, and perspectives of intersectionality, are used to interpret the results and their relevance for social work.<br>Följande uppsats handlar om hur queeridentitet utvecklas mot bakgrunden av två samhällsdiskurser, nämligen den essentialistiska diskursen och den konstruktivistiska diskursen. I tidigare forskning föreslås att den essentialistiska och den konstruktivistiska diskursen kan påverka människans queera identitet negativt, ifall dessa anses att gå emot varandra. Deltagarna av denna studie visar däremot att diskurserna kan vara till hjälp för att bättre förstå sig själva, om dessa betraktas istället som motpoler i ett spektrum. För att uppnå syftet har tre livsberättelser samlats in. Resultaten visade också att det finns andra problematiska diskurser som påverka den queera identiteten negativt, såsom mediala, kulturella och religiösa diskurser. Deltagarna som ingår i studien är tre personer som identifierar sig som queera och som har utländskt ursprung. Med stöd i teorin och tidigare forskning, har deras etniska identitet också tagits i analysen. Analysen har genomförts, ur ett intersektionellt perspektiv, med hjälp av diskursiv- och queer teori. Diskussionen, och uppsatsen i överlag, presenterar kunskaper som bidrar till social arbetarens ökade förståelse inom den queera målgruppen.
19
Asterhed, Angelika, and Hanna Rosberg. "”Sitter i ryggmärgen, finns i huvudet metoden” - en studie om lärares syn på bedömning och deras val av metoder." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35758.
Full textAbstract:
Idag är bedömning någonting som sker överallt, det har inte minst blivit en stor del av lärarnas vardag i skolan. Vår uppsats handlar om bedömning och hur verksamma lärare på lågstadiet arbetar med detta. Syftet med studien var att ta reda på hur lärare i skolan ser på bedömningsarbetet och vilka metoder de använder sig av för att bedöma elevers prestationer. Genom sex kvalitativa intervjuer med verksamma lärare har vi fått svar på frågorna: Vilken syn har lärare på bedömningsarbetet i skolan idag? och Vilka metoder använder lärare sig av i bedömningen?Resultatet i studien visar att lärarna upplever bedömningsarbetet som väldigt tidskrävande men att bedömningarna samtidigt synliggör elevernas utveckling för både dem, eleverna och föräldrarna. De menar att de behöver enkla metoder och arbetssätt som underlättar då bedömningen ska göras. Fortbildning har visat sig vara betydelsefullt för hur lärarna uppfattar bedömning, vilka metoder de använder samt hur de involverar eleverna i detta.
20
Lundgren, Palm Kristina, and Petra Wallin. ""Det var väldigt oplanerat. Vi fick sitta i en städskrubb typ" : En elevgrupps upplevelse av vägledning." Thesis, Stockholm University, Department of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8115.
Full textAbstract:
<p>Undersökningens syfte är att studera om elever fått vägledningen som hjälpt dem inför deras gymnasieval. Fokus ligger på att belysa om vägledningen hjälpt och hur den sett ut samt hur eleverna skulle vilja ha det. De teoretiska utgångspunkterna innefattar teorier om valprocessen, vägledningsmodeller och tidigare forskning inom vägledning. Vi har intervjuat sex elever i årskurs nio som har fått vägledningsinformation. Metoden vi använt oss av är fokusgrupp-intervju, därefter har en narrativ analys gjorts - även kallad berättarform. Resultatet visar att elever önskar lära känna sin studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar också att eleverna vill ha vägledning tidigare under högstadiet.</p>
21
Andersson, Adam. "Ett sverigedemokratiskt språk : En innehållsanalys av Sverigedemokraternas partiprogram och partitidning." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19624.
Full text
22
Karlsson, Ann-Mari, and Emma Olsson. "Snabbspår - En studie om ett utbyte mellan studie- och yrkesvägledarstudenter och nyanlända vid Malmö universitet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31447.
Full textAbstract:
I Sverige är bristen på arbetskraft stor inom bland annat pedagogiskt arbete. Ett sätt att möta denna problematik är att tillvarata nyanlända akademikers kompetens. Många nyanlända som befinner sig i etableringsprocess har såväl erfarenhet som utbildning med sig från sitt hemland. Enligt tidigare forskning finns ett behov av att underlätta för nyanlända att skapa mening i en ny kontext. Snabbspår är en etableringsinsats, som syftar till att fortare etablera nyanlända akademiker på arbetsmarknaden. Vi vill med den här undersökningen beskriva och analysera ett utbyte mellan studie- och yrkesvägledarutbildningen och Snabbspår för nyanlända lärare och förskollärare vid Malmö universitet. Vi har intresserat oss för att undersöka vad som påverkat studie- och yrkesvägledarstudenternas agerande och vilken roll det spelat i mötet med deltagarna i Snabbspår. Vår studie bygger på sex kvalitativa intervjuer, varav tre med vägledarstudenter och tre med deltagare i Snabbspår. Empirin har analyserats med stöd av Careershipteorin, Konstruktivistisk vägledning och KASAM-teorin. Utbytet har haft en positiv inverkan på deltagarna vid Snabbspår avseende deras språkutveckling, relationsbyggande och meningsskapande. Vägledarstudenternas olikheter och tidigare erfarenheter visar sig ha haft en betydande inverkan på engagemang och möjlighet att genomföra uppgiften samt att skapa mening i utbytet.
23
Nilsson, Anna. "Hur en tydligare bedömningsprocess kan främja elevens ansvar för det egna lärandet. How transparent and explicit assessment can promote pupils liability towards there own learning." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34015.
Full textAbstract:
Examensarbetet tar utgångspunkt i färska rapporter från skolverket vilka bland annat riktar kritik mot läroplanerna från 1994 som gjort att den svenska skolan gått mot att bli alltmer individualiserad. Som en följd av den ökade individualiseringen har segregeringen mellan elever ökat och social bakgrund har fått allt större betydelse för hur väl eleverna klarar av skolan. Syftet med examensarbetet har dels varit att förklara hur en förändrad syn på bedömning som tar utgångspunkt i en förändrad kunskapssyn, ger eleverna rätt till inflytande över bedömningsprocess. I examensarbetet lyfts den forskning fram som lett fram till en förändrad kunskapssyn och som givit ett förändrat sätt att se på bedömning där vikten av att eleverna görs delaktiga kommer i fokus. Ett annat syfte med examensarbetet var att förklara vad en tydligare bedömningsprocess innebär. I examensarbetet framhålls flera exempel på olika arbetsmetoder, förhållningssätt och organisatoriska förändringar som har elevansvar och elevinflytande i fokus och som gör en tydligare bedömning möjlig. Även forskning som visar hur elevers delaktighet i bedömningsprocess främjar lärandet, framkommer. En kvalitativ och en kvantitativ metod har kombinerats i min undersökning, där tre lärare har intervjuats om bedömning och i deras respektive tre klasser har eleverna fått besvara en enkät med frågor om bedömning. Resultatet av undersökningen visar att ålder och kön inverkar på hur medvetna eleverna är om det egna lärandet. Ju äldre eleven är desto mer medveten blir de och flickorna tenderar, jämfört med pojkarna, att uppvisa större medvetenhet om sitt lärande. Resultatet visar också att lärarna förklarar och tydliggör målen och att eleverna i viss utsträckning har inflytande över arbetsmetoder. Däremot övas eleverna sällan i självbedömmning och de har heller inte har inflytande över formulering av bedömningskriterier.
24
Jonsson, Elizabeth, and Ellen Hamrelius. ""HUR TAR MAN SIG AN EN TEXT?” : En kvalitativ studie av åtta F–3-lärares beskrivningar av sin undervisning i läsförståelse." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42662.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur åtta lärare i årskurserna F–3 beskriver att de arbetar med läsförståelse för att eleverna ska nå målen i svenska och för att förbereda eleverna för nationella proven i årskurs 3. För att studera detta användes semistrukturerade intervjuer som metod. Analysmetoden som användes var innehållsanalys. Resultatet visar att lärarna använder olika metoder för att utveckla elevers läsförståelse. Undervisningen varierar från användning av färdigt material till egenanpassad undervisning. Ingen lärare nämner vetenskaplig forskning kopplat till sin undervisning och det finns en viss omedvetenhet i förhållandet vad de arbetar med, hur de arbetar och varför de arbetar som de gör. Gemensamt är att alla lärare modellerar, arbetar med läsförståelse i flera ämnen, förbereder inför nationella proven och betonar vikten av samarbete.
25
Altberg, Lena. "Utveckling och utvärdering av en lektionsplanering gällande densitet i naturorienterande ämnen för årskurs 2-3." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36944.
Full text
26
Mårdklint, Jessica, and Alexandra Söderberg. "“Meningen är ju inte att vi bara ska ha dem här och gulla med dem” - En kvalitativ studie om vägledning av unga som varken arbetar eller studerar." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35405.
Full textAbstract:
Varje kommun har ett lagstadgat ansvar att ha uppsikt över de ungdomar i kommunen som varken arbetar eller studerar. Det innebär också att kommunen måste erbjuda ungdomarna alternativ sysselsättning eller hjälp att återgå till någon form av studier eller arbete. Syftet med studien är att undersöka hur studie och yrkesvägledare inom två olika enheter (kommunala aktivitetsansvaret och ett arbetsmarknadsprojekt) arbetar med målgruppen unga som varken arbetar eller studerar. För att undersöka detta har följande frågeställningar utformats: Hur beskriver studie- och yrkesvägledarna målgruppen? Vilka utmaningar beskriver respondenterna att de ställs inför vid vägledning av målgruppen? Hur arbetar respondenterna för att ta sig an dessa utmaningar? Studien har genomförts med kvalitativ metod. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. De teoretiska utgångspunkter och begrepp som sedan använts för att analysera empirin är Peavys konstruktivistiska vägledningsteori och begreppsapparat samt Antonovskys teori om KASAM. Vi har också använt oss av Anders Lovéns modell över förändringsfall och valfall. Resultatet visar att arbetet med vägledning av unga som varken arbetar eller studerar är komplext då målgruppen är heterogen och förekomsten av psykisk ohälsa och personliga bekymmer hos ungdomarna kan försvåra vägledning i traditionell mening. I resultatet framkommer även strukturella utmaningar som försvårar respondenternas arbete.
27
Törsleff, Bubicic Anna, and Christina Sjöberg. "Att arbeta med case, att lära för livet?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32910.
Full textAbstract:
Syftet med denna undersökning var att belysa casemetoden samt hur den kan gestaltas i undervisning med yngre elever, det vill säga elever i årskurserna 1 - 6. I undersökningen tittade vi dels närmare på vilken syn på lärande som kunde kopplas till denna metod samt hur fem pedagogers tankar om casemetoden såg ut, i förhållande till skolans uppdrag och syfte i Lgr11.Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna har spelats in och vi har fortlöpande fört anteckningar under både intervjuer och observationer. De delar av det inspelade materialet som använts har transkriberats för att öka trovärdigheten för vårt arbete.I resultatet har vi kommit fram till att det går att dra paralleller mellan casemetoden och erfarenhetsbaserat samt konstruktivistiskt lärande. I gestaltningen av casemetoden ser vi att läraren har en stöttande och igångsättande roll. Genom det erfarenhetsbaserade och konstruktivistiska arbetssättet ges eleverna möjlighet att själva föra processen för sin kunskapsutveckling framåt. De fem pedagogerna säger att de har sin utgångspunkt i Lgr 11 och tolkar casemetodens undervisningssätt i förhållande till den.
28
Axelsson, Therese, and Sofia Alm. "Studie- och yrkesvägledares hälsofrämjande arbete." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32419.
Full textAbstract:
Denna studie har som syfte att undersöka studie- och yrkesvägledares hälsofrämjandearbete. Våra frågeställningar som vi lutat vår studie mot har varit: På vilket sätt arbetarstudie- och yrkesvägledare i grundskolan hälsofrämjande i det enskilda arbetet? Vilkahälsofrämjande insatser anser studie- och yrkesvägledare i grundskolan att de kan bidra och bidrar med genom elevhälsan?För att ta reda på detta valde vi att intervjua utbildade studie- och yrkesvägledareverksamma i grundskolan. Det empiriska materialet har tagits fram genom en kvalitativmetod. Analysen har bearbetats utifrån de teoretiska utgångspunkterna KASAM,salutogenes och konstruktivistisk vägledning.Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna arbetar hälsofrämjande genom attskapa goda relationer och trygghet hos eleverna. I det enskilda arbetet kopplas olika delar i vägledningen som hälsofrämjande arbete, såsom arbetet med självkännedom, motivation och framtidstro. Genom att vara en del av skapandet av en god skolmiljö arbetar studie- och yrkesvägledarna hälsofrämjande. Här blir arbetet med inkluderande och gemenskap tydligt. Genom elevhälsan bidrar studie- och yrkesvägledarna med sin profession för att få alla elever att nå sina mål. Där är studie- och yrkesvägledarna en del av ett nätverk kring de elever som behöver extra stöd. Elevhälsan innebär att studie- och yrkesvägledarna får en helhetsbild av eleverna, som innebär bättre förutsättningar för att de ska kunna ge rätt stöd till varje enskild elev.
29
Kjellsson, Helena, and Kerstin Petterson. "Utomhusundervisning i en I Ur och Skur skola." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7946.
Full textAbstract:
<p>Syftet med vår undersökning är att se vilka mål pedagogerna på en I Ur och Skur skola har med sin utomhusundervisning, samt att se vad eleverna i skolans år 3 uttrycker att de lär sig. Vi intervjuar fyra pedagoger och fem elever på en I Ur och Skur skola vars svar vi analyserar och diskuterar utifrån I Ur och Skurs pedagogik samt lärandeteorier. Studiens resultat visar att pedagogerna förutom förtrogenhet till naturen, väljer att poängtera de mål med undervisningen som innefattar färdigheter som t.ex. socialt samspel. Eleverna nämner detta kunnande mer som ett bonus, och framhåller istället de teoretiska ämnenas vikt.</p>
30
Börnesson, Ingrid. "Räkna med matematiksvårigheter : En analys av matematiksvaga elevers svårigheter, baserad på det nationella provet i år 6." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-142089.
Full textAbstract:
Många elever hamnar i svårigheter med matematiken vilket kan få stora konsekvenser i såväl privatliv som kommande yrkesliv. I skolan kan en elev ha allmänna svårigheter med många ämnen vilket gör det förhållandevis enkelt att planera en bra undervisning. Specifika matematiksvårigheter innebär svårigheter med vissa delar av matematiken. Eleverna är ofta normalbegåvade men uppvisar en ojämn utveckling och de dagliga prestationerna varierar stort. Det finns mycket att vinna på att ge elever adekvat stöd i skolan, inte minst samhällsekonomiskt. Min studie handlar om vilka räknefel som är vanliga hos elever i matematiksvårigheter. Jag har granskat nationella prov i matematik i år 6 hos elever som uppvisat låga prestationer. Provsvaren har granskats med viss förkunskap men utan någon hypotes vilket utmärker konstruktivistiskt grundad teori. Metoden innebär att man växlar mellan insamlande av empiri och analys tills mättnad uppkommer och en teoretisk modell växer fram. Det som framkommer är att eleverna främst har svårigheter med förståelse av begrepp, symboler och enheter samt rimlighetsbedömning. Som exempel kan nämnas problem med att förstå medelvärde och omkrets, procent-och likhetstecknet samt enhetsomvandlingar. Det är vanligt att eleverna lämnar orimliga svar. Jag kan också se svårigheter med strategitänkande och att tolka matematiska uppgifter, särskilt längre textuppgifter. Språksvårigheter och koncentrationssvårigheter kan försvåra matematikinlärningen men även andra kognitiva brister kan skapa problem. Oavsett typ av svårighet har eleven enligt svensk skollag rätt till stöd om målen ej nås. Mitt arbete kan bidra till att pedagoger får ökad kunskap om vad som kan gå fel i det matematiska tänkandet.
31
Udd, A. P. (Anssi-Pekka). "Pedagogiikan konstruktivistinen orientaatio opettajaksi opiskelevien kokemana." Doctoral thesis, Oulun yliopisto, 2010. http://urn.fi/urn:isbn:9789514263408.
Full textAbstract:
Abstract The aim of this study is to describe, evaluate and develope the pedagogical orientation in teacher education. Pedagogical orientation is defined by radical and sosioconstructivist orientations and its capacities to develope personal dimension of teacherhood. The study has two empirical phases and takes place in Kajaani Department of Teacher Education. In the quantitative phase a syrvey among class teacher students is used to describe pedagogical orientation in a holistic way. In the second qualitative phase theme interviews of class teacher students are used to understand and find solutions to the problems of pedagogical orientation, which were found in the quantitative phase. The main problems in pedagogical orientation and developing teachers’ personal dimension are the lack of dialogy, lack of participation in different parts of learning process and the detatchment of practice in studies. These problems are connected to mainly radically orientated, performance centered, poorly motivating and passivative pedagogical orientation. Radical constructivistic methods, like essays and exams, are experienced mainly superficial and meaningless performances. Despite their superficial interaction, sosioconstructivist methods, especially small learning groups, are the best ways to learn. Teaching methods should be used diversially, but in cohesive and deepening way. Teachers’ interactive role, enthusiasm and experience are meaningful, but difficult to carry out. Pedagogical orientation developes mostly the personal dimension of teacherhood. Problems in integrating theory and practice derive from the fewness of aim processing, instant reification of theory and concrete doing. The main prior experiences, perceptions and beliefs about teaching are explicated. Using experiences in learning is difficult due to the lack of teachers’ experiences, students’ passivity and diversity in atmosphere’s allowness. Constructivism as pedagogical orientation doesn’t have clear, holistic and coherent basis in teacher education, which has important role in constituting, modeling and transferring pedagogical ideologies. To update the pedagogy of educational system and educate competent teachers it’s crucial to develop especially dialogy, participation and practical side of constructivist orientation in pedagogy<br>Tiivistelmä Tutkimuksessa kuvaillaan, arvioidaan ja kehitetään opettajankoulutuksen pedagogista orientaatiota. Pedagogista orientaatiota tarkastellaan yksilö- ja sosiokonstruktivististen orientaatioiden ja opettajuuden persoonallisen ulottuvuuden kehittämisen näkökulmista. Tutkimuksen kahden empiirisen vaiheen kohdejoukkona ovat Kajaanin opettajankoulutusyksikön luokanopettajaksi opiskelevat. Kvantitatiivisen tutkimusvaiheen kyselyllä kuvaillaan pedagogista orientaatiota kokonaisvaltaisesti. Kvalitatiivisella teemahaastatteluaineistolla pyritään ymmärtämään kyselyssä esiin tulleita pedagogisen orientaation ongelmia ja etsitään niihin ratkaisuja. Pedagogiikan konstruktivistisen orientaation ja opettajuuden persoonallisen ulottuvuuden kehittämisen ongelmat kiteytyvät dialogisuuden puutteisiin, opiskelijoiden osallisuuden vähyyteen oppimisprosessin eri vaiheissa sekä käytännön irrallisuuteen. Ongelmat liittyvät pedagogisen orientaation yksilö- ja suorituskeskeisyyteen, heikkoon motivoimiskykyyn ja passivoivaan luonteeseen. Yksilökonstruktivistiset tentit ja esseet koetaan pääosin pinnallisiksi ja merkitykseltään vähäisiksi suorituksiksi. Sosiokonstruktivistiset menetelmät, etenkin pienryhmät, ovat parhaita niiden vuorovaikutuksen pinnallisuudesta huolimatta. Menetelmien monipuolisuus, mutta samalla toisiinsa liittyvä ja oppimista syventävä luonne, on tärkeää. Opettajien vuorovaikutteinen rooli, innostuneisuus ja opettajakokemus ovat merkityksellisiä, mutta käytännössä vaihtelevasti toteutuvia tekijöitä. Pedagoginen orientaatio kehittää pääosin opettajan persoonallista ulottuvuutta. Teorian ja käytännön yhdistämistä vaikeuttavat tavoitteiden käsittelyn, teorian välittömän konkretisoinnin ja toiminnallisuuden vähäisyys. Aiempia opettajuuteen liittyviä kokemuksia, käsityksiä ja uskomuksia tehdään näkyväksi. Kokemusten käyttämistä oppimisessa vaikeuttavat opettajien kokemusten vähyys, opiskelijoiden passiivisuus ja ilmapiirin sallivuuden vaihtelevuus. Konstruktivismi pedagogisena orientaationa on vailla selkeää, yhtenäistä ja kokonaisvaltaista perustaa opettajankoulutuksessa, jolla on keskeinen rooli vallitsevan pedagogisen ideologian todentajana, mallintajana ja siirtäjänä. Koulutusjärjestelmän pedagogiikan ajanmukaistaminen ja kyvykkäiden opettajien kouluttaminen edellyttävätkin opettajankoulutuksen pedagogiikan konstruktivistisen orientaation kehittämistä etenkin dialogisuuden, osallisuuden ja käytännöllisyyden osalta
32
Fredenman, Ljubomir. "Positivister och konstruktivister på partnerrelaterat våld i relation till könsmaktsordning: En meta-analys på forskning om dysfunktioner i militära familjer ur två vetenskapliga perspektiv." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23519.
Full textAbstract:
Denna C-uppsats är en meta-analys som granskar 20 vetenskapliga artiklar om partnerrelaterat våld, grymheter i krig och könsmaktsordningar i militära familjer. Alla studier är publicerade mellan 1978 och 2011 och behandlar våld i parrelationer, grymheter som begåtts av både manliga och kvinnliga soldater och kausala samband mellan krig, militarism och det civila samhället. Mitt mål är att testa teorin som säger att krig beror på patriarkala köns-strukturer som konstruerar stereotypa maskuliniteter och femininiteter, vilka i sin tur definierar män som starka, aggressiva och känslolösa, medan kvinnor antas vara svaga, sårbara, och vårdande. Genom att undersöka och jämföra variabler i både positivistisk och konstruktivistisk forskning, söker jag likheter och skillnader som kan ge en vidare förståelse för hur detta fenomen är sammansatt.<br>This BA thesis is a meta-analysis that reviews 21 empirical studies on Intimate Partner Violence (IPV) and gender-relations among military families and the environmental structures in where they live and operate. All studies were published between 1978 and 2011 and reported Intimate Partner Violence in both military and civilian families, atrocities committed by both male and female soldiers and causalities on war and violence. My aim is to test the theory that says; war is depending on patriarchal gender-structures, that construct stereotype masculinities and femininities, which define men as strong, aggressive, and unemotional, while women are assumed to be weak, vulnerable, and caring. By examining both positivist and constructivist research, my ambition is to identify differences and similarities in those approaches, which can contribute to a wider understanding on this specific phenomenon.
33
Susman, Ronny. "Varför är Gud en man? : En studie av kvinnans roll och feministiska anspråk i den judiska religionen." Thesis, Linköping University, Department of Religion and Culture, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-6304.
Full textAbstract:
<p>Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur feministiska strävanden påverkat och eventuellt förändrat den religiösa judendomen. Studien har utgått från de fyra judiska inriktningarna: ortodoxi, reformism, konservatism och rekonstruktivism, samt en analys av begreppen ”historik” och ”texter, tolkning och symboler”. I analysen av ovanstående kohorter i mitt arbete har jag utgått från en konstruktivistisk teoriram.</p><p>Jag har uteslutande använt mig av ett feministiskt angreppssätt i detta arbete. Jag har undersökt hur den historiska kontexten, texter, symboler och tolkning bidragit till att cementera kvinnans underordning i förhållande till mannen. Arbetet belyser de olika framstegen som gjorts till förmån för kvinnan inom det religiösa livet. Litteraturen diskuterar även runt orsaker till och verkningar av denna problematik.</p><p>Analysen har visat på betydande skillnader mellan de olika grenarna ifråga om feministiska framsteg. Den har också påvisat att feminismen som tendens, sakta men säker tilltar. Samtidigt visar arbetet på att feminismen som rörelse fortfarande möter hårt motstånd inifrån rörelsen. Den visar också att samhälle, religion och kultur samverkar i de framsteg respektive motstånd som möter feminismen som rörelse.</p>
34
Olsson, Maria. "Vad säger läromedlet – egentligen? En studie i det som ligger under ytan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35638.
Full textAbstract:
Detta examensarbete är en kritisk textanalys av ett urval texter som hämtats från två läromedel avsedda för gymnasiekursen Svenska 1. Analysen baseras på den textanalysmodell som presenteras i Hellspong och Ledin (1997), och de resultat den genererar tolkas med utgångspunkt i normkritisk teori. Examensarbetets syfte är att synliggöra dolda maktförhållanden och normer som inte är uppenbara vid en första anblick, genom en granskning av vilka språkliga val som gjorts under utarbetande av texterna samt vilka konsekvenser dessa val får ur ett normkritiskt perspektiv.Resultatet ger att språkliga val gällande lexikon, grammatik och lingvistiska former har medfört att vissa deltagare tilldelas makt på bekostnad av andra, och att en del av dessa val syftar till att dämpa effekterna av rådande maktobalanser genom att ge sken av mer jämlika förhållanden än de faktiskt rådande. Detta ger i sin tur möjlighet att föra fram argument utan att det tydligt framgår att det är just argumentation det handlar om. Analysen ger också exempel på framställningar som innehåller implicit uttryckta normer i fråga om studieförutsättningar, ideologiska värderingar, kroppsfunktioner och manlighet. Sammanfattningsvis gav resultaten indikationer på att det föreligger behov att låta läromedel genomgå en kritisk textanalys med normkritiskt perspektiv, med fördel innan läromedlen i fråga köps in av skolor och delas ut till elever.
35
Jansson, Susanne. "NO-undervisning i klassrummet : En observationsstudie i hur undervisningen bedrivs av fem lärare på en skola." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-6105.
Full textAbstract:
This essay is based on students' growing lack of interest in science at school. Both from a democratic and social perspective, this is a worrying factor for the future. Through observation, I investigated how five science teachers conduct their teaching. This is to get a better understanding of how teachers' behaviour in the classroom can affect students' interest in science. With a socio-cultural research approach, I have tried to highlight a few pieces of the puzzle that may explain students' declining interest in science. The questions that this paper answer, are: What type of communication occurs in the classroom between teachers and students? Are teachers conducting science education from a student point of view? My results show that in the classroom, there are mainly one-sided communications. Where the teacher explains for the students and they are expected to sit quietly and listen. The teachers made no developmental questions, such as how and why? I thought I saw a hint, that the students have a greater need for dialogue, as they like to turn to their classmates to discuss. One conclusion is that teachers are engaged in constructivist learning, while students seeking a more social constructivist or socio-cultural environment. I think this is a small important piece of the puzzle to understand why students lose interest in science at school. I believe that when students don’t feel that science lessons approaching student life world can a gulf developing between teaching and students. This is probably something that has a profound influence on students' attitude and that may be causing the feeling that education is outdated and boring. Teachers do not work proactively to engage students in the science education and they seem to live in the notion that the subject itself is interesting enough. One way to create an engagement is to illustrate the more general educational perspective on science as a particular curriculum addresses. My study shows that even though teachers believe that a more general view of perspective should lead in education lessons they draw more from a more scientific tradition.
36
Andersson, Fanny, and Linnéa Hammarström. "Lärare om lärande : En studie om lärares tankar kring begreppet lärande och ordet stimulera i läroplanen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-387301.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att analysera hur F-6 lärare utifrån läroplanen uppfattar begreppet lärande och hur de tänker på samspelet med att stimulera. Frågeställningarna för studien är: 1. Hur ser F-6 lärare på begreppet lärande? 2. Hur definierar F-6 lärare ordet stimulera? 3. Hur tänker F-6 lärare på samspelet mellan lärande och stimulera i sin undervisning och planering? De teoretiska utgångspunkterna för studien är de konstruktivistiska och sociokulturella perspektiven och metoden som har använts är en kvalitativ enkätstudie. Studien analyserades utifrån tre kategorier, vilka var: vilka årskurser lärarna undervisade i, hur länge de har arbetat och om de arbetar i en liten eller mellanstor kommun. Resultatet från studien visade att det finns många definitioner till lärande men att det inte finns en entydig definition av lärande. Många av lärarna tyckte alla definitioner stämde in bra men fler lärare tyckte att de definitionerna från det sociokulturella perspektivet stämde in bättre än de från det konstruktivistiska perspektivet. De synonymerna som F-6 lärarna tyckte stämde in bäst på ordet stimulera var inspirera, entusiasmera, sporra och stärka. Resultatet visade även att lärare har ett samspel mellan lärande och stimulera i både undervisningen och planeringen, men att de tänker mer på lärande i båda sammanhangen.
37
Wesström, Karin. "Ramdirektivet för vatten : förändrad riskhantering? Översvämningarna i södra Norrland sommaren år 2000 och oljeutsläppet från fartyget Fu Shan Hai år 2003." Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2491.
Full textAbstract:
<p>I vårt samhälle finns många miljöproblem och olyckor av olika slag inträffar som påverkar vattens kvalitet. Till exempel översvämningar eller oljeutsläpp kan leda till att vattendirektivets mål, en god vattenstatus, inte kan uppnås eller bevaras i en vattenförekomst. Att förstå, förebygga och åtgärda sådana händelser är en viktig del av vattenhanteringen. I denna uppsats gör jag ett försök att koppla samman två huvudinriktningar som kan urskiljas i diskussionen om risker. Det är ett traditionellt naturvetenskaplig perspektiv som i uppsatsen benämns som ett objektivistiskt perspektiv och som representeras av teknisk riskanalys, samt ett perspektiv som har sin grund i sociologin och som tar ett konstruktivistiskt grepp om riskfrågor, här representerat av miljökonstruktivism. Syftet med uppsatsen är att titta på hur vattendirektivets artikel 4 punkt 6, som berör tillfälligt undantag från god status vid olyckor, ska tolkas och hur direktivet för vatten kan komma att påverka hanteringen av olyckshändelser. Jag identifierar behov av förändring i nuvarande riskhantering och tittar på hur begreppet indikatorer kan tolkas. Vidare diskuteras hur ett konstruktivistiskt perspektiv användas för att förstå och hantera risker. Slutligen förs diskussion om hur en gemensam tvärvetenskaplig diskussionsgrund kring risker skulle kunna se ut. För att belysa dessa frågeställningar använder jag två olika händelser som exempel på risker i uppsatsen, översvämningarna i södra Norrland under sommaren år 2000 samt oljeolyckan med fartygetFu Shan Hai utanför Bornholm sommaren 2003. För att besvara de frågeställningar som ställts upp har intervjuer med anställda på kommun och länsstyrelser i de berörda områdena genomförts och texter, i form av rapporter om de två händelserna, har analyserats. </p><p>Slutsatserna i uppsatsen är att det, för att få ett effektivt arbete med risk- och miljöfrågor, måste arbetas fram tydliga riktlinjer för vattendirektivet. Tidigare inventeringar av risker från till exempel kommuner, länsstyrelser och Räddningsverket kan ligga till grund för bedömningen av potentiella händelser, konsekvenser och åtgärder. Vid olyckor som de som diskuteras i uppsatsen kan många olika typer av konsekvenser uppstå och det är svårt att förutsäga vilka skador kan uppkomma. Dagens riskhantering begränsas av att ansvarområdena är utspridda och riskidentifieringen är idag splittrad på olika myndighetsnivåer. Analysen av intervjuer och texter visar att den personal som arbetar med räddningstjänst har bristfälliga kunskaper om olyckors miljökonsekvenser. En bättre och målstyrd organisation och samarbete mellan olika ansvarsområden som räddningstjänst och natur- och miljövård, både hierarkiskt och geografiskt, är en förutsättning för ett effektivt riskhanteringsarbete. Ingen klar slutsats kan dras om hur indikatorer kan användas i arbetet med stora olyckor. Det är viktigt att det efterhand utarbetas en klar definition hur begreppet ska tolkas. </p><p>Miljö- och riskfrågor kopplas inte bara samman med naturen utan även i högsta grad med vårt samhälle. Jag hävdar att en mer jämlik roll mellan olika vetenskaper krävs, baserat på en förståelse om miljö- och riskproblem som flervetenskapliga. Detta är en grundläggande tanke i mycket av det miljö- och riskarbete som sker idag. Jag föreslår att en stratifierad ontologi kan fungera som denna gemensamma diskussionsgrund för hur utbyte av vetenskaplig kunskap skulle kunna ske och hur olika vetenskapliga discipliner ska förstås i förhållande till varandra.</p>
38
Järvinen, E. M. (Esa-Matti). "Education about and through technology:in search of more appropriate pedagogical approaches to technology education." Doctoral thesis, University of Oulu, 2001. http://urn.fi/urn:isbn:9514264878.
Full textAbstract:
Abstract This research thesis aimed to deepen understanding about the nature of technology and its possible correspondence to the constructivist notion of learning. Since technology education is a relatively new subject area in general education and still in an emerging phase in various countries, it provided some interesting opportunities to take into account the latest developments in educational psychology in relation to the development of teaching technology. Moreover, this thesis aimed at finding ways for technology education to provide possibilities to learning environments where the nature of technology could be integrated effectively into the current notion of children as active agents in their learning processes. The thesis was based on two Case Studies. Both of the Case Studies were carried out on the primary school level. The overall purpose of Case Study I was to consider automation technology and its teaching as a subject-matter area in developing technology education in Finland. In Case Study II the purpose was to explore the influences of socio-cultural interaction on children's thinking and actions in prescribed and open problem-solving situations while they were technologically creating a particular product which used sound for a chosen purpose. Case Study II also involved English schoolchildren. Teaching methods throughout the thesis were based on the assumption that constructivist-driven, open, and creative problem solving, as well as children-centered approaches, are especially suitable for technology education. This assumption arises from the notions that innovation and problem solving are important in technological processes and that technology has usually emerged as a response to human needs and wants. Consequently, design briefs were developed to provide open, children-centered problem solving based on the acute needs found in the children's own living environment. In both of the Case Studies multiple data collection procedures were applied. In Case Study I data were collected by means of group observations documented in videotaped recordings, written field notes and project files saved by the students. Moreover, In Case Study II data were collected in terms of photographs of the pupils' final outcomes, including pupils' design folders and product evaluations, the teacher's teaching notes, teacher's lesson evaluation notes, the researcher's field notes based on observations and a questionnaire. The methodological perspective in both of the Case Studies was qualitative in nature and grounded on inductive and interpretative data-based analysis. The analysis employed an open search for categories, concepts and patterns emerging from the data. The inductive interpretative analysis process enabled the results to be framed as empirical assertions. In addition to the assertions the results of Case Study I detailed content classifications of the substance in the focus were included as well. The assertions and the classifications were supported by evidentiary examples taken from the data. The supporting examples were interpreted from the viewpoint of the research problems. The results of the thesis suggested that in technology education it is important for children to be able to work and learn in a way that fosters open problem solving with innovation and divergent thinking. In technology education the design briefs and task allocations should be open enough to allow the children to explore their own living environment in order to find problems that need to be solved. Actually, in technology education, according to the nature of technology, there should not be right answers to the posed questions, but rather appropriate solutions to emerging problems. Moreover, teaching methods adjusted according to the nature of technology ensure naturally that the children are treated as active, intentional and goal-directed humans whose activities are driven by human volition<br>Tiivistelmä Tämä tutkimus pyrki syventämään ymmärtämystä teknologian luonteesta ja sen mahdollisesta vastaavuudesta konstruktivistiseen oppimiskäsitykseen. Teknologiakasvatus on suhteellisen uusi ala yleissivistävässä koulutuksessa ja se on edelleen sukeutuvassa vaiheessa useissa maissa. Tällainen tilanne antoi mielenkiintoisia mahdollisuuksia ottaa huomioon viimeisimpiä oppimispsykologisia virtauksia suhteessa teknologian opetuksen kehittämiseen. Lisäksi tutkimus pyrki etsimään teknologiakasvatukselle mahdollisuuksia sellaisten oppimisympäristöjen luomiseen, joissa teknologian luonne voitaisiin tehokkaasti integroida nykyiseen käsitykseen lapsista oppimisprosessiensa aktiivisina tekijöinä. Tämä tutkimus perustui kahteen tapaustutkimukseen (Case Studies). Kummatkin tapaukset toteutettiin peruskoulun ala-asteella. Ensimmäiseen tapauksen (Case Study I) yleisenä tarkoituksena oli tarkastella automaatioteknologiaa ja sen opetusta sisältöalueena osana teknologiakasvatuksen kehittämispyrkimyksiä. Toisessa tapauksessa (Case Study II) tarkoituksena oli tutkia sosio-kulttuurillisen vuorovaikutuksen vaikutusta lasten ajatteluun ja toimintaan avoimissa ja suljetuissa ongelmanratkaisutilanteissa. Tässä tapauksessa lapset tekivät valittavaan tarkoitukseen ääntä tuottavia laitteita ja siihen osallistui myös englantilaisia koululaisia. Tutkimuksessa käytetyt opetusmetodit perustuivat oletukseen, että konstruktivismiin pohjautuvat, avointa ja luovaa ongelmanratkaisua sekä oppilaskeskeisyyttä korostavat lähestymistavat ovat erityisen soveliaita teknologiakasvatuksessa käytettäviksi. Tämä oletus nousee käsityksestä, jossa innovatiivisuus ja ongelmanratkaisu ovat tärkeitä teknologisille prosesseille ja että teknologia esiintyy vastauksena ihmisen tarpeisiin. Oppilaille annetut tehtävät määriteltiinkin sellaisiksi, että ne mahdollistivat avoimen, oppilaskeskeisen ongelmanratkaisun perustuen lasten omasta elinpiiristään esiin nousevien tarpeiden tyydyttämiseen. Molemmissa tapauksissa tutkimusaineistoa kerättiin usealla eri tavalla. Ensimmäisessä tapauksessa tutkimusaineistoa kerättiin oppilasryhmiä havainnoimalla mm. videonauhoituksin ja kenttäpäiväkirjaa kirjoittamalla sekä tallentamalla levykkeelle ryhmien projektissa luomat tiedostot. Tämän lisäksi toisessa tapauksessa tutkimusaineistoa kerättiin valokuvaamalla oppilaiden suunnittelukansiot tuotteen itse arviointeineen ja heidän valmistamansa työt. Tässä tapauksessa tallennettiin myös opettajan opetuksestaan tekemiä havaintoja ja arviointeja, tutkimuspäiväkirjaan tehdyt observointimuistiinpanot sekä oppilaille järjestetyn kyselyn tulokset. Molemmat tapaukset olivat metodologisesti laadullisia tutkimuksia ja perustuivat induktiiviseen ja tulkitsevaan aineistopohjaiseen analyysiin. Analyysissä kiinnitettiin huomiota nimenomaan tutkimusaineistosta esiin nouseviin käsitteisiin, lainalaisuuksiin ja säännönmukaisuuksiin. Tutkimuksen metodologinen valinta mahdollisti tulosten esittämisen empiirisinä väittäminä, joita tuettiin tutkimusaineistosta otetuilla esimerkeillä. Empiiristen väittämien lisäksi ensimmäisen tapauksen tulokset sisältävät tutkimusaineistosta esiin nousseita luokituksia analyysin kohteena olevista painotuksista. Sekä empiirisiä väittämiä, että luokituksia tuettiin tutkimusaineistosta otetuilla esimerkeillä. Esimerkit myös tulkittiin tutkimusongelmien näkökulmasta katsottuna. Tutkimuksen tuloksista voidaan päätellä, että teknologiakasvatuksessa on tärkeää antaa lapsille mahdollisuuksia työskennellä ja oppia tavalla, joka kehittää innovatiivista avointa ongelmanratkaisua ja divergenttiä ajattelua. Tässä mielessä annetut tehtävät tulisi olla niin avoimia, että lapsien olisi mahdollista löytää omasta elinpiiristään ratkaisua vaativia ongelmia. Itse asiassa teknologiakasvatuksessa, teknologian perusolemuksen mukaisesti, ei tulisi ollakaan vastauksia esitettyihin kysymyksiin, vaan tarkoituksemukaisia ratkaisuja esiintyviin ongelmiin. Lisäksi teknologian perusluonteen mukaiset opetusmenetelmät huomioivat lapsen sisäisesti toimintaan halukkaaksi motivoituneena ja aktiivisena sekä tarkoitus-ja päämäärähakuisena ihmisenä
39
Mattsson, Hanna, and Alaa Al-Aboudi. "Användning av digitala verktyg i Sveriges lågstadieskolor." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36065.
Full textAbstract:
Studien syftar till att undersöka hur tillgången och användning av digitala verktyg ser ut i de svenska skolorna. Fokus ligger på faktorer som lärarnas ålder, länet de arbetar i, deras utbildning och arbetslivserfarenhet. Det teoretiska ramverket som studien grundar sig på är den konstruktivistiska inlärningsteorin och TPACK. De teoretiska begreppen som används är learning by doing, learning by discovery, technological knowledge, pedagogical knowledge och content knowledge. Studien är kvantitativ och baseras på en enkätundersökning där 135 lärare deltagit. Den insamlade datan analyserades med hjälp av diagram, tabeller och innehållsanalys. Resultaten visar att de svenska skolorna har en lång väg till en jämlik tillgång till digitala verktyg. Dock är tillgången inte den enda orsaken till att de digitala verktygen, i de flesta fallen, integreras i undervisningen i liten utsträckning. Faktorer som ålder, län, utbildning och arbetslivserfarenhet påverkar hur mycket de digitala verktygen används i undervisningen. Det är en fördel om läraren är yngre, bor i en storstad, har fått utbildning i digitala verktyg och arbetat inom yrket i mer än fem år.
40
Nilsefur, Karin, and Frida Johansson. "Kvinnors gröna väg tillbaka till sysselsättning efter utmattningssyndrom : En kvalitativ intervjustudie ur ett studie- och yrkesvägledningsperspektiv." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-164673.
Full textAbstract:
Studien syftar till att undersöka de anställdas uppfattning om det tillvägagångssätt de har, inom grön rehabilitering med naturen som hjälpmedel, för att stötta kvinnor med stressrelaterat utmattningssyndrom tillbaka till sysselsättning. Vidare undersöks hur de anställda uppfattar studie- och yrkesvägledarens yrkesroll och vilka kompetenser vägledare besitter som kan bidra till rehabiliteringen. Denna studie har genomförts med hjälp av sex kvalitativa intervjuer med anställda vid fem olika gröna rehabiliteringsenheter för att få en så målande bild som möjligt över hur det ser ut på olika gårdar. Informanterna vittnar om en framgångsrik rehabilitering där deltagarna får möjlighet till lugn och ro i sin rehabilitering och där forskning pekar på den gröna miljöns positiva effekter. Orsakerna till stressrelaterat utmattningssyndrom hos kvinnor är framförallt det oavlönade hemarbetet samt bristen på återhämtning och de höga kraven som finns både i arbets- och hemmamiljön. Några informanter skulle vilja se en större samverkan inom den gröna rehabiliteringen där deltagarna får chansen att träffa olika professioner med olika kompetenser på samma plats. Grossi och Jeding (2018) menar att personer med utmattningssyndrom kan ha svårt att navigera sig mellan flera utspridda enheter och att det tar för mycket energi. I en sådan samverkan anser vi att en studie- och yrkesvägledare har en given roll då utbildade vägledare besitter kunskaper som kan hjälpa och stötta deltagarna ur ett stressrelaterat utmattningssyndrom.
41
Thörnblom, Malin, and Florineta Alija. "Teknikens betydelse i en lärande miljö : Datoranvändandets betydelse i undervisningen för elever i åk 7 i en Stockholmsförort." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1521.
Full textAbstract:
<p>We live in a society that is constantly developing and where technology is getting a more major roll. The school is a very important part of our society and should therefore develop in pace with the surrounding society. Having this in our thoughts we decided that our purpose for this case study should be to study the importance of technology in a learning environment for seventh graders in a specific school. To be able to find this out, we have used constructivism and sociocultural perspective on learning. We have gathered our empirical data for the study through participant observations and a focus group interview. We have also taken part of prior researches on the matter of the importance of computer using for the pupils learning. The results that have been presented are contradictory. The conclusion of our case study is that the use of computers is meaningful for the students participating in this case study. However the interest and knowledge of the pedagogue for technology affects the extent of using it in the classroom. Another important factor for the significance of computers in teaching is how the computers are placed in the school and in the classroom.</p><br><p>Vi lever idag i ett ständigt utvecklande samhälle där teknologin får en allt större roll. Skolan är en viktig del av vårt samhälle och borde därmed utvecklas i takt med samhället. Med detta i tankarna har syftet med vår fallstudie varit att undersöka teknikens betydelse i en lärande miljö bland elever i årskurs 7, i en specifik skola. För att kunna ta reda på detta har vi utgått från ett konstruktivistiskt samt ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Genom deltagande observationer och en fokusgruppsintervju har vi samlat in empiri till vår studie. Vi har också tagit del av tidigare forskning som behandlar frågan om vad datoranvändningen har för betydelse för elevers lärande. Resultaten som har presenterats är motsägelsefulla. Det resultat vi har fått fram i vårt specifika fall är att datoranvändningen har betydelse men att pedagogens intresse och kunskap inom tekniken påverkar i vilken omfattning den används i undervisningen. En annan viktig faktor för vilken betydelse datorerna får i undervisningen är datorernas placering i skolan.</p>
42
Ridell, Marie, and Alessandra Voscarelli. "Förutsättningar för vägledning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35422.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vilka förutsättningar studie- och yrkesvägledare på språkintroduktionsprogram har för det individuella vägledningssamtalet. Utifrån detta utformades följande frågeställningar: vilka är vägledarnas förutsättningar för det individuella vägledningssamtalet med elever med annan kulturell bakgrund? Hur arbetar studie- och yrkesvägledaren med det individuella samtalet för att stötta eleverna i studie- och yrkesvalsprocessen? För att besvara uppsatsens frågeställningar använde vi oss av en kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med studie- och yrkesvägledare på språkintroduktionsprogram. Tidigare forskning visar att vägledningssamtal utgör en central funktion för studie- och yrkesvägledning och är den plats där framtidsfrågor ges utrymme. Studie- och yrkesval för elever med annan kulturell bakgrund kan innebära utmaningar då eleverna befinner sig i en ny kontext samt kan sakna kunskap om utbildning och arbetsmarknad. För att analysera vägledarnas förutsättningar och hur de arbetar med det vägledande samtalet används begreppen habitus, fält och kapital från Bourdieus sociologiska teori. Begreppet handlingshorisont från Hodkinson och Sparkes careership theory och begreppet levnadsrum från Peavys konstruktivistiska vägledning används även vid analys av empirin. Studien visar att de intervjuade vägledarna trots varierande förutsättningar, arbetar kompensatoriskt genom att informera om utbildning och arbetsmarknad samt samarbetar med andra aktörer i det vägledande samtalet.<br>Due to the increased cultural differences in schools across Sweden, it has been argued that there is a clash of how different guidance counselors work with language introductory programs. Accordingly, the purpose of this paper is to describe and analyze the prerequisites of guidance counselors in such programs with a focus on individual guidance consultation. The paper adds knowledge to previous research that suggest that consultations are key in the guidance of career and study for individuals coming from abroad. This is because study and career choices for students with different cultural backgrounds can be challenging as students are included in a new context and lacks knowledge about education and the labor market in Sweden. Conducting six interviews with guidance counselors on language introduction programs in Scania region of Sweden, this paper analyzes, using the concepts of action horizon from Hodkinson and Sparkes careership theory and living space from Peavy's constructivist how they work with the guiding conversations, as well as the concepts of habitus, fields and capital drawing on Bourdieu's sociological theory. The study shows that the interviewed guidance counselors, despite different and equal conditions, work compen-satory by informing about education and the labor market and cooperating with other actors in the guiding conversation.
43
Lekebjer, Camilla. "Diktatursmittan anfaller! : En språkteoretisk undersökning av kommunismdebatten 2004/2005." Thesis, Södertörn University College, School of Discourse Studies, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1336.
Full textAbstract:
<p>Hösten 2004 sändes i SVTs Uppdrag granskning ett reportage med rubriken "Lars Ohlys syn på demokrati". Därefter blossade en massmedial debatt upp, den så kallade kommunismdebatten. Både från partikamrater och andra politiker framfördes krav på att Lars Ohly skulle sluta kalla sig kommunist och året därpå gav han med sig. Men vad avsåg man i debatten egentligen med ordet kommunism? Min hypotes är att det rådde en semantisk konflikt i debatten, det vill säga en kamp om betydelsen hos ordet kommunism/kommunist.</p><p>I den här uppsatsen visar jag, genom att undersöka nyhetsartiklar och ledare ur svensk dagspress, att min hypotes stämmer. Jag för också, med utgångpunkt i teorier om det språkliga tecknets godtycklighet, en diskussion utifrån undersökningens resultat. Där resonerar jag bland annat kring de politiska konsekvenserna av att kommunism, som det verkar med hänseende till debattens utgång, inte längre kan användas som beteckning för 'drömmen om ett klasslöst samhälle'.</p>
44
Rönn, Britt Marie. "Gränsöverskridande val och vägledning : En studie om studievägledning och breddad rekrytering inom högskola/universitet." Thesis, Stockholm University, Department of Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-28761.
Full textAbstract:
<h2>Sammanfattning</h2><p><strong>S</strong>yftet med denna uppsats var att ge en bild av hur ett antal studie- och karriärvägledare inom universitet/högskola förhåller sig till begreppet breddad rekrytering.</p><p>Uppsatsen ville också visa vad en högskola och ett universitet har för strategier för att bredda sin rekrytering och om man medvetet använder sig av studie- och karriärvägledning för detta ändamål.</p><p>Metoden var kvalitativ och resultaten byggde på intervjuer av tio studievägledare fördelade på en högskola och ett universitet, samt två personer som arbetar övergripande med breddad rekrytering på dessa lärosäten. Det som framkom är att studievägledarna överlag anser att breddad rekrytering är en viktig uppgift som ingår i deras yrkesverksamhet, vidare att vägledningen är mer psykologiskt än socialt inriktad, på så sätt att vägledarna fokuserar mer på psykologiska aspekter som t ex studentens intressen, värderingar och förmågor snarare än den sociala kontext studenten befinner sig i t ex klasstillhörighet eller genus. Det finns inslag av processtänkande men fortfarande mycket av "trait and factor" tänkande.<strong> </strong>Högskolan/ universitetet anser att studievägledning är en viktig verksamhet och använder sig delvis av den för att bredda sin rekrytering, men kunskapen om vad vägledning är och kan användas till känns delvis outvecklad.</p><p>En framtidsvision är att vägledning har mer av samhällsförbättrande karaktär. Vägledaren skulle då vara en person som uppmuntrar till val utanför normen: Gränsöverskridande val.<strong> </strong></p><br><p> </p><h2>Abstract</h2><p>The purpose of this thesis was to give a picture of how a number of student counsellors at the university look on their commission in the perspective of widening recruitment.</p><p>The thesis also showed what strategies the universities have to widen their recruitment and of how to use counselling for this purpose.</p><p>The method was qualitative and the result was founded on interviews with ten student counsellors from two different universities and from two persons who work overall with widening recruitment and diversity. This study shows that student counsellors regard widening recruitment as an important task in their work. It emerged under the interviews that counselling is more psychological than social, which means that the counsellors focus more on factors like interests, values and competence rather than social context with factors like social class and gender. There are elements of trait and factor thinking as well as a great deal of<strong> </strong>process thinking. The university regards student counselling as an important activity and is using it for widening recruitment, but the knowledge of it and its use is somewhat undeveloped.</p><p>A vision for the future is that the counsellor has more the task of a social reformer. The counsellor would then be the one who encourages the student for choices beyond the norms.</p>
45
Kunz, Sabine. "Quality assessment and epistemic beliefs : If you tell me what you believe in, can I tell you what you’ll get?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-138137.
Full textAbstract:
Bedömning av kvaliteten är en av de viktigaste processerna som en lärare utför varje arbetsdag för att kunna relatera elevernas prestationer mot ett kulturellt och individuellt anpassat betygssystem. Med ambitionen att främja jämställdhet och reliabilitet av bedömningar tillhandahåller Skolverket bedömningskrav och kriterier för att skilja olika grader av kvalitet (Selghed 2011). Dessa kriterier förefaller emellertid ibland otydliga och inte lämpliga för att särskilja mellan kvalitativa nivåer, särskilt på högre nivåer, vilka därför kan uppfattas som delvis överlappande. Som följd finns det mycket utrymme för tolkning av den enskilda läraren när det slutliga bedömningssystemet konstrueras (Schreiber et al., 2012, Selghed 2011). En alternativ bedömningsmetod som är rekommenderad av t.ex. Hattie (2012), är den mindre komplexa SOLO-taxonomin vilken idag används i de högre utbildnings miljöer.För att uppskatta överlappningen mellan resultat som härrör från olika bedömningsmetoder analyserar denna studie kvalitetsnivåer av en skrivuppgift av andraårs-gymnasieelever med hjälp av det läroplanbaserade betygssystemet och SOLO-taxonomin. Med hjälp av principiell komponentanalys (PCA) och korrelationsanalys kunde man dra slutsatsen att de olika bedömningsmetoderna är lämpliga för att skilja högre från lägre komplexitet eller kvalitetsnivåer. Men SOLO-taxonomin kunde inte tydligt skilja de mer sofistikerade skillnaderna mellan högre betygsnivå A och B.Dessutom undersökte denna studie om en noggrant genomförd konstruktivistisk undervisningsdesign oundvikligen resulterar i högkvalitativa skriftliga arbeten. Detta analyserades med hjälp av PCA och korrelationsanalys av relationen mellan deltagarnas kunskapssyn och bedömningsresultatet. Inom detta sammanhang kunde det dras slutsatsen att (I) en mer sofistikerad syn på naturen av kunskap och kunskap och (II) heterogeniteten hos en studentgrupp med avseende på kunskapssynen verkar vara kopplad till högre kvalitativa prestationer. Bevis för en korrelation mellan elevernas individuella kunskapssyn och de valda inlärningsmetoderna diskuteras inom ramen för en generell lämplighet av konstruktivistiska undervisningsmetoder.
46
Pascal, Deraed. "IT-klassrummet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35017.
Full textAbstract:
I uppsatsen undersöks gymnasielärares relation till IT och lärande och hur deras synsätt befrämjar IT-inlärning. Undersökningar har under fler decennium i Sverige pekat på att datorer borde användas mer som ett pedagogiskt verktyg i skolan. Idag finns tekniken och det borde falla naturligt in i rutinerna att använda datorer. Mitt källmaterial och egna erfarenheter redovisar att ungdomarna redan har skaffat sig en IT-vana. Dessvärre stödjer inte lärsituationen IT-användningen ändå. Målet med detta arbete är att försöka förstå varför Internet som ett pedagogiskt verktyg inte har hittat en naturlig plats ännu i klassrummet.Resultatet av undersökningen som utförts visar att informationstekniken inte är en självklar del i undervisningen. Det är möjligt att påstå att det behövs bättre rutiner för att Internetanvändningen bättre ska kunna användas som ett pedagogiskt redskap i undervisningen. Utvecklingen handlar om att lärare och elever ska interagera mera i klassrummet. Eleverna är mer initierade än sina lärare i digitala verktyg. Men det räcker inte att vara tekniskt kunnig, för elevernas källkritiska granskning måste också utvecklas med hjälp av deras lärare.
47
Törnqvist, Alexander. "Språkanvändning och förståelsekonstituering vid lärande : Ett studium om alternativ till den sociokulturella teorin inom pedagogik." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-132283.
Full textAbstract:
I denna uppsats avhandlas alternativ till det sociokulturella perspektivet inom lärande och språkutveckling om hur förståelse konstitueras. Denna syn på språket grundar sig i Ludwig Wittgensteins teorier om till exempel språkspel som utvecklat en språktradition som kallas fenomenografi. Det fenomenografiska perspektivet ta i beaktande den föregående lärandeprocessen i medvetandet om hur konceptualisering av förståelse konstitueras. Detta är vad som inom filosofin kallas intentionalitet. Språket kan inte förstås utifrån en förutbestämd vokabuläranvändning eller logiska ideal. Inlärning borde istället förstås utav hur språket används i en kontext i en konkret användning. Förståelse blir därför något som inte går att utforska utifrån sociala relationer eller ideala lösningar.
48
ŠAŠKOVÁ, Helena. "Konstruktivistický rozhovor v sociální práci." Master's thesis, 2001. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-110138.
Full text
49
Bouchalová, Barbora. "Dadaistický a konstruktivistický objekt a jeho dědicové." Master's thesis, 2013. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-328623.
Full textAbstract:
Submitted graduation theses has charakter as a theoretical study, which offers different views of questions of sameness and differences in dadaistic and constructivistic objects and in objects of its inheritors. I have made criterions to observe relation between these objects, criterions are: principle of creation, relation between content, form and matherial.We observe also using movement in object art. We show, that object-art have disturbed the then tradition of plastic art. New approach of matherial, decleration common thing as a part of art open up a lot of questions about function of art. The main aim of these theoretical study was to find out samenesses anddifferences in these objels, show a process of object art.We came to the conslusion that between dadaistic and constructivistic objels are some samenesses (for example discruption of visual art, realiton between system and chance, using movement). Didactical, didactical-visual and visual parts are fasten together with theoretical part. These parts watch on object art in two viewpoint: utilization of common thing as a dadaistic principle, relation between matherial and form as a constructivistic principle
50
Rigby, Sophia. "Příspěvek realisticko-konstruktivistické teorie k vysvětlení ukrajinské krize roku 2014." Master's thesis, 2018. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-434150.
Full textAbstract:
How a Realist-Constructivist Theory Can Contribute to Understanding the 2014 Ukraine Crisis Abstract Realism has been the predominant paradigm for analysing Russian foreign policy in recent times, however, it can sometimes appear lacking in convincing power. Constructivism offers some explanation for the motivation behind policy, however, again appears lacking in convincing power alone. Realist-constructivsm has been suggested to bridge the gap, as it were, between traditional notions of power, and cultural influences. The main argument for realist-constructivism is that some of the basic principles of realism must have a constructivist base, for example, in order to define the 'us' and 'them' in international politics and to determine with whom one is competing for power and influence, there first must be an understanding of how one defines the 'us'. This analysis examines the realistconstructivist theory as put forward by Barkin (2004; 2010), analyses its advantages and disadvantages, and seeks to view the Ukraine crisis of 2014 through a realist-constructivist lens, hoping to contribute something to the still young and developing discussion around a realist- constructivist theory. Keywords Realist-constructivist theory; NATO; national identity; Ukraine; Crimea; the EU; 2014; annexation