Academic literature on the topic 'Konsultföretag'

Kunskapshanteringen inom framförallt konsultbranschen har blivit allt viktigare i och med kunskapens växande betydelse för att skapa och bibehålla konkurrensfördelar. Albihns.Zacco AB är idag ett av de största konsultföretagen inom immaterialrätt i Europa med sina ca 550 anställda. Företaget säljer konsultation inom immaterialrätt med rådgivning av bl.a. patent.Albihns.Zacco AB är resultatet av en omfattande fusion 2009 mellan konsultföretagen Albihns och Zacco. I och med företagets fusion 2009 är kunskapshanteringen inom bl.a. företagets Stockholmskontor under utveckling. Utvecklingsarbetet av kunskapshanteringen på företagets Stockholmskontor baseras främst på tidigare erfarenheter samt intern och extern expertis. I och med att Stockholmskontoret befinner sig i utvecklingsstadiet av en ny gemensam kunskapshantering, var kontoret ett intressant studieobjekt att analysera mot etablerade teorier. Syftet med studien var därför att fördjupa förståelsen för hur kunskapshanteringen sker inom konsultföretaget Albihns.Zacco AB:s Stockholmskontor och besvara forskarfrågan •Hur fungerar kunskapshanteringen inom Albihns.Zacco AB:s Stockholmskontor? Studien baseras på en intervju med företagets regionchef i Stockholm, Jörgen Linde. Linde ansvarar för regionens budget, personal och utveckling vilket även innefattar frågeställningar kring kunskapshanteringen internt.Den empiriska delen av studien har analyserats mot en omfattande litteraturstudie där tydliga strukturer i kontorets kunskapshantering kunnat utskiljas. Studien behandlar kontorets strategier för kunskapshantering som innefattar datasystem, interna möten, mentorskap, lokalbyte och målsamtal.Efter att empirin analyserats kunde det konstateras att kontorets nuvarande strategier kring kunskapshantering ligger väl i linje med vad de etablerade teorierna för kunskapsöverföring förespråkar. Merparten av kontorets strategier blir därför nödvändiga att behålla för att erhålla ett effektivt kunskapsutbyte. I och med detta bör strategierna tillämpas kontinuerligt i det dagliga schemat för att inte hämma utbytet av kunskap internt.Kontoret bör dock se över några viktiga detaljer angående tillämpningar av datasystem, mentorskap och interna möten. Genom att reflektera över dessa detaljer kan kontoret ha stora möjligheter till ett effektivt kunskapsutbyte även i framtiden.Slutsatsen av denna studie är således att kontoret har en välutvecklad kunskapshantering som har stora möjligheter att kunna skapa och sprida kunskap internt. Framtiden för kunskapshanteringen inom Albihns.Zacco AB:s Stockholmskontor ser tämligen ljus ut då strategierna är väl utformade och har ett tydligt syfte.<br>The importance of knowledge is growing within organizations. Particularly in the consultancy business knowledge management has been given a significant role in creating and maintaining competitive advantage.The consultancy firm Albihns.Zacco AB is specialized in intellectual property rights. Due to a fusion between the two consulting firms Albihns and Zacco in 2009, knowledge management at the Stockholm office is internally under development. Today the consultancy firm is one of the largest in Europe with around 550 employees. The development of knowledge management has in the past mainly been based on experience, internal and external expertise. Due to the Stockholm office’s development of knowledge management, the situation was interesting to study and analyze.The purpose of this study was to extend the understanding of knowledge management and analyze Albihns.Zacco AB's current organizational environment, from a knowledge management perspective. This would be implemented by seeking answers to the question: •How does knowledge management work within the Albihns.Zacco AB's Stockholm office? The study is based on an interview with Jörgen Linde, the company's regional manager in Stockholm. Linde is responsible for the region's finances, personnel and development which also include issues concerning the management of knowledge internally. This empirical study has been analyzed against a comprehensive literature study.The study deals with the office’s strategies for knowledge management concerning computer systems, internal meetings, mentoring, individual performance meetings and change of office premises. According to analysis results, it is clear that the office’s current strategies concerning knowledge management is well in line with established theories. All of the office’s strategies are necessary to apply regularly for continued effective knowledge exchange.To maintain and strengthen the exchange of knowledge within the office, the office will have to review some important details concerning the computer systems, the mentoring and the internal meetings. By reflecting upon these details, the office has a high potential for effective knowledge sharing in the future.The conclusion of this study is that the office has well-developed knowledge management strategies that has great potential to create and spread knowledge internally. The future of knowledge management within Albihns.Zacco AB's Stockholm office looks bright.

Titel: Humankapital i kunskapsintensiva konsultföretag - En kvalitativ studie om hur humankapital värderas och redovisas i kunskapsintensiva konsultföretag Bakgrund: Humankapital är en del av företagets intellektuella kapital som kan definieras som färdigheter, kompetenser och utbildning som de anställda besitter. Trots vikten av humankapital i företag och specifikt inom kunskapsintensiva företag, har värderingen och redovisningen av det som en tillgång i företagets balansräkning varit en komplex och kontroversiell fråga i decennier. Syfte: Syftet med denna studie är att få en bättre insikt i hur svenska kunskapsintensiva konsultföretag värderar och redovisar sitt humankapital, vi vill även undersöka hur likheterna ser ut mellan företagen. Vi vill till sist också få en insikt i vilka intressenter som kunskapsintensiva konsultföretag redovisar humankapital till och varför. Metod: En kvalitativ studie har utförts med en abduktiv ansats. Data var baserat på åtta intervjuer med antingen VD eller ekonomiansvarig i kunskapsintensiva konsultföretag. Insamlade data analyserades med en tematisk analys där vi identifierade och analyserade teman. Resultat och slutsats: Företagen värderar humankapital baserat på hur mycket personalen genererar genom branschspecifika nyckeltal. De värderar också humankapitalet kvalitativt och narrativt. Detta redovisas främst till interna intressenter så som företagsledningen, styrelsen och ägare. Den enda externa kommunikationen av humankapital sker till kunder för att del av konsulternas kompetens, erfarenhet etcetera. Två konsultföretag berättar också att deras kunder har krav på humankapitalredovisning genom CV vid uppdrag.<br>Title: Human capital in knowledge-intensive consulting firms – A qualitative study about how human capital is measured and reported in knowledge-intensive consulting firms Background: Human capital is a part of a firm’s intellectual capital which can be defined as the skill, competence and education of its employees. Despite the importance of human capital in firms and particularly within knowledge-intensive firms, the measuring and accounting of it as an asset in the firm’s balance sheet has been a complex and controversial topic for decades. Purpose: The purpose of this study is to gain a better insight into how Swedish knowledge-intensive consulting firms measure and report their human capital. Furthermore, we also want to investigate how the similarities is shown between the firms. Finally, we want to gain insight into which stakeholders that knowledgeintensive consulting firms report human capital to and why. Methodology: A qualitative study has been conducted with an abductive approach. The data was based on eight interviews with the CEO or the CFO in knowledgeintensive consulting firms. The collected data was analyzed with a thematic analysis where we identified and analyzed themes. Results and conclusions: The firms measure human capital based on how much the employees generate through industry-specific performance indicators. They also measure human capital qualitatively and narratively. This is mainly reported to internal stakeholders such as management, board and owners. The only external communication of human capital is to clients in order to share the consultants’ expertise, experience etcetera. Two consulting firms also say that their clients have requirements for human capital accounting through CV’s.

Strävan efter konkurrensfördelar via kunskapsdominans har blivit en alltmer centralstrategi för företag i dagens samhälle. Det finns ett intensivt intresse för ett bredareintellektuellt kapital, kreativitet, innovation och mer lärande inom företagen.Utmaningen företagen ställs inför, är att återanvända dess fulla kunskapspotential, se tillatt den blir bevarad, sprida den vidare och till slut överföra kunskapen inomorganisationen för att skapa mervärde. Rapporten ämnar översiktligt undersöka de metoder och modeller som konsultföretagetAcando använder för att hantera och bevara sitt kunskapskapital inom företaget. Det ärbegreppen ”tyst kunskap” och ”explicit kunskap” som analysen belyser, och all faktabygger på litteraturstudier samt intervjuer på Acando.Resultatet visade att det finns ett fungerade system idag som delar kunskapen mellanmedarbetarna på Acando. Det system som Acando använder sig av idag heter Atlas ochutgör alltså en viktig komponent för att bevara kunskapen inom Acando. Det visade sigockså att Acando även motiverar sina anställda för att bevara sin kunskap, genom atterbjuda speciella förmåner, utvecklingsmöjligheter och anställningstrygghet.<br>The quest for competitive advantage through knowledge dominance has become anincreasingly important strategy for companies in today’s society. There is an intenseinterest in broader intellectual capital, creativity and innovation within the company. The challenge faced by companies is to recycle their knowledge, ensure that it ispreserved, to disseminate it further and finally transfer the knowledge within theorganization to create additional value.This report will briefly examine the methods as a consultant company Acando uses tomanage and maintain its knowledge capital within the company. The concept of tacitknowledge and explicit knowledge are investigated and all facts are based on literatureresearch and interviews at Acando.The results showed that there is today a working system that shares knowledge betweenemployees at Acando. The system Acando uses today is named Atlas and constitutes animportant basis for preserving knowledge in Acando. It was also shown that Acandomotivate their employees to maintain their knowledge by offering special benefits, development opportunities that secure them from losing their jobs.

Konsultbolagens affärsidé går ut på att sälja sin kunskap till andra företag. Den kunskap som konsultbolagens anställda innehar och skapar, ligger därför till grund för företagets redovisade resultat. Kunskap i sig är svår att mätta och ofta diskuterar studier den organisatoriska kunskapen, d.v.s. kunskapen som finns inom företaget i form av ledningsstrategier och lösningar. Det finns relativt få studier som tar upp sambandet mellan kunskapen inom företaget och det redovisade resultatet, därför har vi för avsikt besvara frågan; Hur påverkar det redovisade resultatet personalomsättning och då i förlängningen kunskapen i konsultföretag?Vi har genomfört en kvalitativ undersökning baserat på årsredovisningarna från Semcon, Sweco och ÅF under en 10-års-period. Studien har kompletterats med en intervju på teknikkonsultbolaget COWI AB, för att få en djupare inblick i bolagens uppbyggnad och arbetsmetoder.Utgångspunkten för undersökningen var att resultatet skulle bevisa att personalomsättning påverkar kunskapen inom företag negativt. I realiteten framgår en positiv korrelation mellan personalomsättningen och kunskapsnivån inom företaget, vilket går emot konventionell kunskap. Studien skulle även med fördel inkluderat en analys av robustheten i modellen.<br>The consulting companies’ basic business idea is to sell their knowledge to other firms who are in need of knowledge. Each and one of employees’ knowledge create the knowledge base in consulting companies and produce the value which is reported in results. Knowledge itself is difficult to measure, it’s common to discuss organizational knowledge i.e. knowledge that exists within the company in terms of management strategies and solutions. There are relatively few studies addressing the relationship between the knowledge and the reported results within the company, therefore we intend to answer the question;How does reported result affect personal turnover and the resulting knowledge outcome in consultant companies?We have carried out a study based on annual reports from Semcon, Sweco and ÅF over a 10 year period. These have been supplemented by an interview at the technical consulting firm COWI AB, to get a deeper insight into the consulting companies’ structure and their working.The starting point of the study was to prove that personal turnover affect the knowledge negatively. However we have found a positive correlation between personal turnover and the knowledge level with in the company, which is against conventional sense. An analysis of the model robustness would preferably be included in the study.

<p><strong>Syfte: </strong>Att undersöka vilka framgångsfaktorer som företagsledningar i konsultföretag använder för att få sin personal motiverade.</p><p><strong> </strong><strong>Metod</strong>: Jag har valt en kvalitativ metod med ett induktivt synsätt. Min intervjuform är semistrukturerad med öppna frågor.<strong> </strong></p><p><strong>Resultat och slutsats</strong>: Ledningen i företagen som ingick i studien har använt sig av en ekonomisk motivationsfaktor i kombination med flera icke ekonomiska motivationsfaktorer för att motivera personalen. Denna kombination av motivationsfaktorer kan ses som framgångsfaktorer i företagen.<strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning</strong>: Samma typ av studie men istället en undersökning av en annan bransch, en annan storlek på företagen, eller ett annat geografiskt område t.ex. i en större stad. Ett annat förslag är att intervjua personalen istället för den personanalansvarige. Att mäta motivationen, före och efter, vissa motivationshöjande åtgärder.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag</strong>: Uppsatsen har bidragit till att bättre förstå vad som motiverar personal i konsultföretag.</p><br><p><strong>Aim</strong>: To investigate what kind of success factors management in consulting companys uses to get a motivated personnel.</p><p><strong>Method</strong>: I have chosen a qualitative method with a inductive position. My interviews are done semistructured with open questions.</p><p><strong>Result and conclusion</strong>: The management in the companys who was part of the study has used a economic factor of motivation combined with several non-economic factors of motivation to get their personnel motivated. This combination of factors of motivation are success factors in the companys.</p><p><strong>Suggestions for future research</strong>: The same kind of study, but instead a investigation<strong> </strong>of a another  industry, another size of the companys or a another geography area, for example a bigger town. Another proposal is to interview the personnel instead of the personnel management. To measure motivation, before and after, certain measures that increases motivation.</p><p><strong>Contributions of the thesis</strong>: The essay has contributed to better understand what motivates the personnel in consulting companys.</p>

Omsättningen från projektverksamhet i Sverige uppgår till ca 1000 miljarder kronor per år. Enligt Svenskt projektindex är den genomsnittliga projektmognaden i Sverige 2,56 på en femgradig skala. Om Sveriges genomsnittliga projektmognad i genomsnitt ökade till 3,5 skulle det motsvara besparingar på mer än 100 miljarder kronor per år. Projektledning bör därför ses som en nyckelkompetens för alla företag och organisationer. Det finns idag stor mängd teoretisk kunskap om projektledning, verktyg och projektmodeller. Lösningen på svårigheterna att leverera projekt som uppfyller sina mål i tid och inom budget är sannolikt inte att skapa ännu mer ny teori utan att ställa sig frågan hur befintlig teori och forskning skall tillämpas i de enskilda fallen för att öka organisationens förmåga att driva framgångsrika projekt. Byggbranschen står inför samma utmaningar som övriga inom området projektledning. Samtidigt brottas byggbranschen med en produktivitetsutveckling som är svagare än för industrin i övrigt mätt i förädlingsvärde per arbetad timme. Problemet för det enskilda företaget är hur de ska förhålla sig till de utmaningar som finns idag med låg produktivitet i projekt och förväntade framtida ökningar i komplexitet och förändringshastighet. Vad kan en organisation, utifrån generella teorier och forskning göra för att öka sin projektmognad? Och även om en organisation vet vad de kan göra behöver de ställa sig frågan; av alla tänkbara saker som kan göras, vad bör organisationen prioritera och i vilken ordning bör organisationen genomföra förbättringar i arbetssätt och metoder för att gradvis öka sin förmåga att genomföra framgångsrika projekt? Utgångspunkten i detta examensarbete är undersökningen av ett enskilt företag och de olika handlingsalternativ som finns för företaget att lösa ovanstående problem, baserat på teoretisk vetenskap och företagets speciella förutsättningar. Slutsatsen är att mätning av projektmognad är en effektiv metod för att identifiera och prioritera förbättringsområden hos ett enskilt företag. Studien visar också att det är viktigt att börja metodiskt med grunderna innan ett företag implementerar en projektmodell med förhoppningen att modellen skall lösa företagers utmaningar. Grunden en projektmodell vilar på är konsekvent och systematisk tillämpning av relevanta arbetssätt och metodiker. Grunden behöver vara på plats innan övriga byggstenar läggs till. Denna rapport handlar om ett specifikt företag men det är rapportförfattarens uppfattning att tillvägagångssättet är generaliserbart och därför kan tillämpas även på andra företag som önskar öka sin projektmognad.<br>Turnover from project related business in Sweden amounts to approximately 1000 billion Swedish kronor per year. According to the Swedish project index, the average project maturity in Sweden is 2.56 measured at a scale of 1-5. Increasing the average project maturity in Sweden to an average of 3.5 corresponds to savings of more than 100 billion kronor per year. Project management should therefore be seen as a key competence for all companies and organizations. There is a great deal of theoretical knowledge today about project management, tools and project models. The solution to the difficulties in delivering projects that meet their goals is probably not to create even more new theory. The question should be how to apply existing theory and research to increase a specific organization's ability to drive successful projects. The construction industry faces the same challenges as others in the field of project management. At the same time, the construction industry is struggling with a productivity trend that is weaker than for the industry measured in value added per hour worked. Based on the challenges described above, the problem for the individual company is how they will adapt to the challenges today with low productivity in projects and future increase in complexity and increased rate of change. What can an organization do, based on theory and research to increase their project maturity? And given that the organization knows what they can do they then need to ask the question; of all possible things that can be done, what should the organization prioritize and in what order should the organization make improvements in methods and ways of working to gradually increase their ability to carry out successful projects? The starting point for this report project is the investigation of a specific company and the various options available for solving the above problems, based on project management theory, science and the specific conditions that characterize the organization. The conclusion is that measuring project maturity is an effective method for identifying and prioritizing improvement areas of a company. The study also shows that it is important to start in a structured way with applying the basics before a company implements a project model, hoping that the model will solve business challenges. The foundation on which the project model stands is the consistent and systematic application of the relevant working methods and methodologies. The foundation needs be in place before laying the other building blocks in place. Although this report analyzes what a specific company can do, the authors´s view is that the approach and the conclusions are generic enough to be applicable for other companies that want to increase their project maturity.

Produktutveckling sker hela tiden och på många olika marknader, eftersom många nya innovativa produkter utvecklas ständigt krävs en rad olika kompetenser. Det medför att företag som vill utveckla en produkt inte alltid själva innehar de kompetenser som krävs och behöver anlita företag med kunskapen. En viktig faktor som då måste diskuteras är i vilken utsträckning företaget som vill produktutveckla ska vara med och involveras i processen. Undersökningar visar på att vissa företag väljer att samarbeta nära under projekttiden, medans andra anser att det är konsultföretaget som ska lösa problemet på egen hand. Syftet är att undersöka hur uppdragsgivaren och konsultföretaget samarbetar i produktutvecklingsprojekt och vad som avgör om produkten blir lyckad och uppdragsgivaren tillfredsställd. Rapporten är grundad på en litteraturstudie för att skapa kunskap inom området och bygga upp en teoretisk bakgrund. Litteraturstudien jämförs med en empirisk intervjustudie utförd hos två företag inom branschen för att dra slutsatser kopplade till syftet. Det visar sig att det finns stora skillnader i hur samarbetet kan se ut, beroende på projekttyp och storleken på organisationen som är uppdragsgivare. Ett nära samarbete mellan uppdragsgivaren och konsultföretaget är positivt relaterat till en bra slutprodukt och en tillfredsställd uppdragsgivare, men uppdragsgivarens vilja att hushålla med resurser kan hindra samarbetet. Det visar sig även att sättet att involvera användare påverkar slutprodukten och därmed även uppdragsgivarens tillfredsställelse.<br>Product development occurs all the time and in many different markets, due to the many innovative products being developed, the need for different competences increases. This results in that the company who wants to develop a product does not always possess all the required competences and need to hire other companies to acquire this knowledge. An important factor that needs to be discussed is to what extent the company who outsources the development needs to be involved in the process. Many surveys show that some companies choose to cooperate closely during the project, while others think that the company who manages the product development should solve the problem themselves. The purpose of this report is to examine how the outsourcer and engineering firm collaborate in product development projects, what determines if the product is successful and what makes the outsourcer satisfied. The report is partly based on a literary study to create awareness and knowledge in the current area and build up a theoretical background. The literary study is compared to an empirical interview study involving two participating companies within the field, in order to draw conclusions related to the purpose of this report. As shown by this report, there are significant differences in how the collaborations are carried out, depending on type of project and size of the outsourcing party. A near collaboration is positively related to a better product and a more satisfied outsourcer, but results in higher costs for the outsourcer which might deter them from being fully involved. The evidence also suggest the methods for involving users affects the improvement of the product and therefore also the satisfaction of the outsourcer.

För företag inom produktutvecklings är det viktigt att ha motiverade medarbetare. Syftet med denna rapport är att undersöka konstruktörens roll i produktutvecklande konsultföretag och hur dessa kan bäst verka för motiverade konstruktörer. Studien genomfördes via en litteraturstudie och en intervjustudie vilka jämfördes angående hur konstruktörernas roll är utformad och vad som motiverar konstruktörerna i deras yrkesroll. Resultatet sammanställdes, analyserades och diskuterades. Konstruktörens arbetsuppgifter var i stort detsamma som litteraturstudien förutspådde, men konstruktörens roll i produktutvecklingsprocessen verkar än mer central hos de produktutvecklande konsultföretagen på grund av betoning på produktutvecklingens faser med fokus på konstruktion. Processen visade sig skilja mycket mellan projektet beroende på större eller mindre kundinvolvering. Detta gör vilket konstruktörens roll varierande. För att främja motiverade konstruktörer bör företagen uppmana till en positiv inställning till utmaningarna som konstruktörsyrket innebär. Låta uppgifterna vara varierande där konstruktören får en chans att vara med i hela produktutvecklingsprocessen, inte bara utvecklandet av konstruktionen. Viktigt är även att arbeta för en positiv sammanhållning i projektteamet. Dock uppvisades motivation som väldigt individuellt och behöver därför undersökas i större grad för att kunna dra tydliga slutsatser inom branschen. Slutsatserna i denna studie kan dock användas som riktlinje för företag att kunna lyfta de aspekter i arbetet som ansågs motiverande.<br>For new product developing companies it is important to have motivated employees. The purpose of this thesis was to study the role of design engineers in consulting companies within new product development and how these companies can act to motivate their design engineers. This thesis employs research interviews and a literature study which were compared regarding the role of the design engineer and what motivates them. The results were compiled, analysed, and discussed. The role of the design engineer was found to largely match the general consensus, the only distinction being that the role of the design engineer was observed to be even more central in the studied companies because of their focus on design intensive phases. The process was also found to vary between projects, due to customer involvement in the process, which makes the designer's role more varied in this field. It was concluded that in order to achieve more motivated design engineers the companies should call for a positive approach to the challenges the role of design engineer poses. The work should be varied, where the design engineers get the possibility to be included in the earlier phases of the new product development, not only the development of the design. It was also important to obtain solidarity within the team. However, motivational factors were shown to be very individual and therefore need to be studied to a greater extent in order to draw general conclusions for the industry. Nevertheless, the conclusions in this study can be used as a guideline for companies to lift the aspects that were mentioned as motivating.

Sammanfattning I och med kunskapssamhällets framväxt har kunskap och mänskliga färdigheter fått allt mer central betydelse för dagens organisationer. Arbetsmarknadens ökade rörlighet tillsammans med en minskad lojalitetet mellan arbetstagare och arbetsgivare har lett fram till en ökad personalomsättning inom kunskapsintensiva branscher. I kunskapsföretag som konsultbolag är personalen och dess kompetens avgörande för organisationens framgång och överlevnad och därmed är det även viktigt för kunskapsintensiva företag att rekrytera och behålla kompetent personal. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som motiverar medarbetare att stanna och utvecklas inom ett konsultbolag respektive att som medarbetare söka sig till en ny arbetsplats. Min ambition är därmed att med denna uppsats att öka förståelsen kring detta samt att identifiera de faktorer som är avgörande för företagets behållning av anställda. För att kunna besvara syftet genomfördes intervjuer med både anställda och före detta anställda från ett konsultbolag. Jag har sedan med hjälp av teori och tidigare forskning analyserat resultatet från intervjuerna för att kunna identifiera de faktorer som framkommit som viktigast för företagets behållning av anställda. Studiens resultat visade att den personliga utvecklingen var viktigast för valet att stanna inom konsultbolaget. Den personliga utvecklingen och utvecklingsmöjligheterna var även den viktigaste faktorn för valet att lämna konsultbolaget för annat arbete. Arbetets utformning och att bli erkänd och uppmärksammad i arbetet framkom även påverka valet att lämna konsultbolaget.               Nyckelord: Personalomsättning, Kunskapsföretag, Personalbehållning, Utveckling och Konsultbolag.

Kunskap är fakta och information som en individ erhållit och utvecklat genom erfarenhet och utbildning. Med tyst kunskap menas den kunskap som är högst personlig, svår att formulera och finns vanligtvis i de färdigheter samt rutiner som en individ besitter. Under de senaste åren har betydelsen av kunskap i näringslivet stigit dramatiskt och skiftat från att vara en resurs bland många till att bli den främsta resursen. Det är viktigt för en kunskapsintensiv verksamhet att omvandla tyst kunskap till strukturkapital, för att kunskap ska stanna kvar i organisationen vid bortfall av personal. Detta är grunden för kandidatarbetet som syftar till att ta reda på hur tyst kunskap sprids inom en specifik avdelning på det tekniska konsultföretaget WSP. En fallstudie utfördes för att undersöka vilka metoder som används i praktiken av företaget för spridning av tyst kunskap samt hur bra metoderna fungerar i dagsläget. Empiristudien har därefter satts i relation till en teoretisk referensram.De teoretiska metoder som granskats för kunskapsspridning är socialisering, externalisering, kombinerad kunskapsöverföring, internalisering, person till person och person till dokument. Dessa metoder är till för att underlätta kunskapsspridning. Det finns flera svårigheten med att sprida tyst kunskap, enligt en forskare är några hinder för spridning att människan inte vet om den kunskap hon besitter, människan upplever att spridning inte gynnar en själv och att personen inte vill dela med sig av sin kunskap.På fallföretaget sprids och lokaliseras tyst kunskap genom ett öppet kontorslandskap, fikaraster, uppdrag, intranät och möten. Det finns flera faktorer som hämmar kunskapsspridning inom avdelningen, några av dessa är tidsbrist, bristande engagemang och missförstånd. Enligt den empiriska studien går det att konstatera att det som fungerar bra enligt teorin fungerar inte alltid bra i praktiken. Chefen implementerar en metod som, enligt teorin, fungerar bra medans den anställde har en skild åsikt om hur effektiv denna metod är i praktiken. Resultatet av studien visar att en trygg och trivsam arbetsmiljö främjar kunskapsspridning bland de anställda, tyst kunskap sprids effektivast genom vad en forskare kallar för socialisering. Det innebär att tyst kunskap överförs antingen genom interaktion mellan två eller fler människor eller genom observation och imitation.Trots att WSP inser vikten med spridning av tyst kunskap så arbetar de inte aktivt med att stödja denna process. Det har resulterat i att den tysta kunskapen om kundhantering och kundrelationer blivit en bristvara inom avdelningen. Detta problem skulle kunna lösas genom en utformad strategi innefattande obligatoriskt mentorskap eller en kampanj som främjar denna typ av kunskap.<br>How to spread tacit knowledge within a technical consulting firm?Knowledge is facts and information that an individual has received and developed through experience and training. Tacit knowledge it’s a kind of knowledge that is highly personal, difficult to formulate and are usually in the skills and routines that an individual has developed. In recent years the importance of knowledge in the industry have risen dramatically, and shifted from being a resource among many to be the primary resource.It is important for a knowledge-intensive organization to convert tacit knowledge into structural capital for knowledge to remain within the organization in case of staff loss. This is the basis of this candidate project that seeks to find out how tacit knowledge is disseminated within a specific division in the technical consultancy WSP. An empirical study was conducted to examine the methods used in practice by a consulting firm for the dissemination of tacit knowledge and how well it work in the current situation. Interviews were conducted with two people in various positions within the department. Empirical data is placed in relation to a theoretical framework.The theory that was examined for the dissemination of knowledge is socialization, externalization, combination of knowledge, internalization, person to person and person to the document. These methods are intended to facilitate knowledge sharing. There are several difficulties with the dissemination of tacit knowledge. According to a researcher some of the barriers of sharing tacit knowledge are that man does not always know about the knowledge she possesses, that spread is not beneficial to oneself and that the person does not want to share their knowledge.In the company that was disseminated the tacit knowledge was spread and localized in an open-plan offices, coffee breaks, assignments, intranet and meetings. There are several factors that inhibit knowledge sharing within the department. Some of these are time constraints, lack of commitment and misunderstandings. According to the empirical study it can be noted that what works well in theory does not always work in practice. The manager implements a method that according to theory works well, but the employee has a distinct view on how effective this method is in practice.The result of this study shows that a safe and pleasant work environment conducive to knowledge sharing among employees, tacit knowledge is spread most effectively by what a researcher calls for socialization. This means that tacit knowledge is transmitted either through the interaction of two or more people or by observation and imitation.Although WSP recognizes the importance of the dissemination of tacit knowledge, they do not actively support this process. This has resulted in lack of tacit knowledge in customer relationship in the organization. This problem could be solved by a strategy, including mandatory mentoring or a campaign that promotes this kind of knowledge.